Elsäkerhetsföreskrifter för arbete på eller nära järnvägsanknutna högspännings- och tågvärmeanläggningar

Öberg Leif, UHtes KRAV Elsäkerhetsföreskrifter för arbete på eller nära järnvägsanknutna högspännings- och tågvärmeanläggningar TDOK 2015:0223 4.0 2019-02-21

KRAV 2 (93) TDOK-nummer Dokumentdatum TDOK 2015:0223 2019-02-21 4.0 Fastställt av Gäller från Ersätter Chef VO Underhåll 2019-06-01 [Ersätter] Skapat av Öberg Leif, UHtes Konfidentialitetsnivå Ej begränsad Elsäkerhetsföreskrifter för arbete på eller nära järnvägsanknutna högspännings- och tågvärmeanläggningar Innehållsförteckning 1 Syfte... 6 1.1. Allmänt... 6 2 Omfattning... 6 2.1. Allmänt... 6 2.2. Tillämpning av elsäkerhetslagstiftningen i denna föreskrift... 6 2.3. Avvikelse från svensk standard... 7 2.4. Läsanvisningar... 7 3 Definitioner och förkortningar... 8 3.1. Allmänt... 8 4 Ansvar och kompetens... 19 4.1. Allmänt... 19 5 Arbetsmiljölagen och elsäkerhet... 19 5.1. Grundläggande krav.... 19 5.2. Ansvarsområden inom elsäkerhet... 19 5.2.1. Elanläggningens innehavare... 19 5.2.2. Personsäkerhetsansvar... 19 5.2.3. Elinstallationsarbete... 20 5.3. Utförande av skötsel... 20 5.4. Bedömning av elektrisk fara... 21 5.5. Ansvar vid elsäkerhetsplanering... 22 5.5.1. Skötselåtgärder... 23 5.5.2. Elektriskt arbete... 23 5.5.3. Icke elektriskt arbete... 23 5.6. Inledande elsäkerhetsplanering och riskhantering, risk-p... 24 5.7. Val av arbetsmetod... 24 5.8. Riskområde... 25 5.9. Närområde... 25 5.10. Arbetsbegäran... 26 6 Arbete utan spänning... 27 6.1. Allmänt... 27 6.2. Planera för arbete utan spänning... 27 6.3. Innehavarens elsäkerhetsplanering... 28

KRAV 3 (93) TDOK-nummer Dokumentdatum TDOK 2015:0223 2019-02-21 4.0 Fastställt av Gäller från Ersätter Chef VO Underhåll 2019-06-01 [Ersätter] Skapat av Öberg Leif, UHtes Konfidentialitetsnivå Ej begränsad 6.3.1. Allmänt... 28 6.3.2. Driftorder... 29 6.3.3. Kopplingssedel... 31 6.3.4. Kopplingsledarens elsäkerhetsplanering... 32 6.3.5. Elsäkerhetsledarens elsäkerhetsplanering... 32 6.4. Uppfylla startvillkor för arbete utan spänning... 32 6.4.1. Tillsyningsmannens åtgärder för elsäkerhet.... 32 6.4.2. Kopplingsledarens åtgärder... 33 6.4.3. Kopplingsbiträdets åtgärder... 33 6.4.4. Frånkoppling... 33 6.4.5. Skydd mot tillkoppling - blockering efter frånskiljning... 34 6.4.6. Arbetsbevis... 36 6.4.7. Elsäkerhetsledarens åtgärder... 36 6.4.8. Spänningsprovning... 36 6.4.9. Jordningsverktyg och dess användning... 37 6.4.10. Arbetsjordning... 38 6.4.11. Arbetsjordning av kablar... 41 6.4.12. Returströmkrets... 41 6.5. Genomföra arbete utan spänning... 41 6.5.1. Allmänt... 41 6.5.2. Byte av elsäkerhetsledare... 41 6.5.3. Byte av kopplingsledare... 42 6.6. Avsluta arbete utan spänning... 42 6.6.1. Elsäkerhetsledarens åtgärder... 42 6.6.2. Driftbevis... 42 6.6.3. Kopplingsledarens åtgärder... 42 6.7. Direktplanering av ett arbete utan spänning... 43 7 Arbete med spänning... 44 7.1. Allmänt... 44 7.2. Planering av arbeten med spänning... 44 7.3. Särskilda arbeten med spänning... 44 8 Arbete nära spänning... 45 8.1. Allmänt... 45 8.2. Planera för arbete nära spänning... 45 8.2.1. Elsäkerhetsledarens elsäkerhetsplanering... 45 8.3. Uppfylla startvillkor för arbete nära spänning... 46 8.3.1. Avskärmning... 46 8.3.2. Avspärrning... 46

KRAV 4 (93) TDOK-nummer Dokumentdatum TDOK 2015:0223 2019-02-21 4.0 Fastställt av Gäller från Ersätter Chef VO Underhåll 2019-06-01 [Ersätter] Skapat av Öberg Leif, UHtes Konfidentialitetsnivå Ej begränsad 8.3.3. Spärrning av arbetskorg... 47 8.4. Genomföra arbete nära spänning... 47 8.4.1. Övervakning... 48 8.4.2. Vakthållning... 48 8.5. Avsluta arbete nära spänning... 49 8.6. Direktplanering av ett arbete nära spänning... 49 9 Spårarbeten... 50 9.1. Allmänt... 50 9.2. Krav på don- och överkopplingslinor samt jordningsverktyg... 50 9.3. Spårarbeten som innebär bruten S-räl... 50 9.3.1. Åtgärder som säkerställer en obruten returströmkrets vid spårarbete... 50 9.3.2. Elsäkerhetsåtgärder vid arbeten med rälsbrott... 52 9.4. Spårarbeten som innebär borttagen skyddsjordledare och/eller driftjordledare... 52 9.4.1. Tillfällig skyddsjordning... 53 9.4.2. Tillfällig driftjordning... 53 9.4.3. Byte av räl med ansluten skyddsjordledare och/eller driftjordledare... 55 9.4.4. Återställning efter stulna drift- och skyddsjordledare... 55 10 Användning av arbetsredskap och spårfordon... 56 10.1. Allmänt... 56 10.2. Säkerhetsavstånd och elsäkerhetsledarens åtgärder... 57 10.3. Särskilda elsäkerhetsåtgärder för jordade spårgående arbetsredskap och spårfordon 57 10.4. Särskilda elsäkerhetsåtgärder för skyddsjordade arbetsredskap som inte är spårgående... 58 10.5. Särskilda elsäkerhetsåtgärder för icke skyddsjordade arbetsredskap som inte är spårgående... 59 10.6. Användning av mobil lyftanordning för personlyft... 60 11 Övriga arbeten... 60 11.1. Allmänt... 60 11.2. Arbeten i kontaktledningsstolpar och kontaktledningsbryggor... 60 11.3. Trädröjning vid kontaktledningsanläggningar... 60 11.4. Lastning och lossning under spänningssatt kontaktledning i samband med arbeten 61 11.5. Brobyggen m.m. över kontaktledningsanläggning... 62 11.6. Arbeten på plattformstak... 62 11.7. Sprängning vid elektrifierad järnväg... 62 11.8. Tillfällig uppläggning vid elektrifierad järnväg... 63 11.9. Specialtransporter... 63 12 Fara och olycka... 65 12.1. Allmänt... 65

KRAV 5 (93) TDOK-nummer Dokumentdatum TDOK 2015:0223 2019-02-21 4.0 Fastställt av Gäller från Ersätter Chef VO Underhåll 2019-06-01 [Ersätter] Skapat av Öberg Leif, UHtes Konfidentialitetsnivå Ej begränsad 12.2. Eldriftingenjörens åtgärder vid järnvägsolycka eller elolycka... 65 12.3. Eldriftingenjörens åtgärder vid olycka med farligt gods... 66 12.4. Eldriftingenjörens åtgärder vid brand... 66 12.5. Elsäkerhetsledarens åtgärder vid järnvägsolycka, elolycka eller brand... 67 12.6. Åtgärder vid ledningshaveri... 67 13 Kraftförsörjningsanläggningar... 68 13.1. Allmänt... 68 13.2. Särskilda regler för kraftförsörjningsanläggningar... 68 13.3. Provning... 68 13.4. Olika anläggningstyper... 69 13.4.1. Sektioneringsstation... 69 13.4.2. Kopplingscentral... 69 13.4.3. Omformarstation... 69 13.4.4. Transformatorstation... 69 13.4.5. Nätstation... 69 13.4.6. Fördelningsstation... 70 14 Referenser... 70 14.1. Bindande referenser... 70 14.2. Övriga referenser... 70 15 slogg... 71 16 Bilagor... 72 Bilaga 1. Arbetsprocess för val av arbetsmetod... 72 Bilaga 2. Arbetsprocess för arbete utan spänning... 73 Bilaga 3. Arbetsprocess för arbete nära spänning... 74 Bilaga 4. Exempel på arbetsjordning, kontaktledning... 75 Bilaga 5. Returströmkrets... 79 Bilaga 6. Kraftförsörjningsanläggningar... 80 Bilaga 7. Exempel på arbetsbegäran... 85 Bilaga 8. Exempel på driftorder... 86 Bilaga 9. Exempel på kopplingssedel och kopplingsbekräftelse... 90 Bilaga 10. Exempel på arbetsbevis... 91 Bilaga 11. Exempel på driftbevis... 91 Bilaga 12 Terminologi... 92 Bilaga 13 Samtalsdisciplin... 93 Allmänt... 93 Identifikation... 93 Benämning av bokstäver, bokstavering... 93

KRAV 6 (93) 1 Syfte 1.1. Allmänt TDOK 2015:0223 anger de säkerhetsregler som gäller vid arbete på eller nära järnvägsanknutna högspännings- och tågvärmeanläggningar där Trafikverket är innehavare. Syftet och målet med löpande revidering av TDOK 2015:0223 är: att tillsammans med branschen förtydliga innehållet i denna föreskrift efter inkomna synpunkter samt i denna version möjliggöra tillämpning av förändrat och förbättrat systemstöd, GELD Kontaktperson för dokumentet är Leif Öberg, UHtes. 2 Omfattning 2.1. Allmänt Detta kravdokument gäller för all skötsel inklusive allt arbete på eller nära Trafikverkets järnvägsanknutna högspännings- och tågvärmeanläggningar. Kravdokumentet ska tillämpas på samtliga högspänningsanläggningar förutom på gränsobjekt mot kraftleverantör. Trafikverkets friledningar i form av matarledningar för 30 respektive 130 kv är exkluderade. För dessa anläggningar tillämpas ESA -14. Gränsobjekt mellan ESA -14 och TDOK 2015:0223 utgörs av frånskiljare mellan de olika anläggningstyperna. Kommentar: Kraven omfattar AT-transformatorer, sektioneringsstationer, kopplingscentraler, nät- och fördelningsstationer samt omformar- och transformatorstationers högspänningsställverk. I gräns mot extern anläggning ska denne kontaktas för eventuellt ytterligare anvisningar. TDOK 2015:0223 är Trafikverkets anvisningar för att uppnå god elsäkerhetsteknisk praxis enligt kraven i ELSÄK-FS 2006:1, Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om elsäkerhet vid arbete i yrkesmässig verksamhet. TDOK 2015:0223 refererar till svensk standard SS-EN 50110-1 utgåva 3, Skötsel av elektriska anläggningar samt SEK Handbok 446 Säkerhet vid arbete 2.2. Tillämpning av elsäkerhetslagstiftningen i denna föreskrift TDOK 2015:0223 Elsäkerhetsföreskrifter för arbete på eller nära järnvägsanknutna högspännings- och tågvärmeanläggningar vänder sig till personal som ansvarar för och utför elsäkerhetsplanering och riskhantering vid skötsel personal som ansvarar för och arbetar med eldriftledning. personal som deltar i skötsel. Funktioner och befattningshavare hos innehavaren som medverkar i elsäkerhetsplaneringen: Eldriftledare, kopplingsledare samt innehavarens planeringsfunktion för trafikalt skydd.

KRAV 7 (93) Funktioner och befattningshavare hos den som utför skötsel, externt, som medverkar i elsäkerhetsplaneringen: Arbetsgivare, eldriftledare, kopplingsledare, elsäkerhetsledare och tillsyningsman. En och samma person kan inneha en eller flera av ovanstående roller. Samtliga nämnda i punktsatserna ovan ska instrueras om innebörden i tillämpliga delar. Den som upptäcker en överhängande livsfara eller fara för allvarliga personskador får utföra lämpliga åtgärder som kan förhindra faran, även om åtgärderna inte uppfyller kraven enligt TDOK 2015:0223. 2.3. Avvikelse från svensk standard I det följande beskrivs de delar där detta kravdokument inte följer standarden SS-EN 50110-1 utgåva 3: Elanläggningsansvarig Denna funktions arbetsuppgifter säkerställs genom den i lag reglerade innehavarens ansvar, Trafikverkets arbetsordning samt interna rutiner Eldriftledare Denna funktions arbetsuppgifter utförs för Trafikverkets del av eldriftplaneringen och eldriftingenjör med stöd av Trafikverkets arbetsordning och interna rutiner Den kopplingsorganisation som åvilar eldriftledaren fördelas i planerings- och utförandeskedet på kontrakterad entreprenör och trafikverkets eldriftledning Krav om lokal blockering på fjärrstyrda sektioneringsfrånskiljare i kontaktlednings- och hjälpkraftnätet Avsaknad av elsamordningsledare vilken inte anses tillföra något när Trafikverket ställer krav på gemensam kopplingsledare och respektive elsäkerhetsledare svarar för sin säkra arbetsplats Inget krav på avställning av återinkopplingsautomatik vid särskilda arbeten med spänning 2.4. Läsanvisningar Kapitel 1 5 vänder sig till all personal som planerar och utför skötsel. Kapitel 6 8 vänder sig främst till personal som planerar och utför elektriskt arbete. Kapitel 9 11 vänder sig främst till personal som utför normala skötselåtgärder och icke-elektriskt arbete (spårarbeten och andra underhållsarbeten) vid elektrifierad järnväg. Kapitel 12 vänder sig främst till eldriftingenjör och elsäkerhetsledare. Kapitel 13 vänder sig främst till kraftförsörjningstekniker.

KRAV 8 (93) 3 Definitioner och förkortningar 3.1. Allmänt I detta kravdokument används följande termer: Arbetare Person, oberoende av tjänsteställning, som under ledning av en elsäkerhetsledare utför arbete. [ESA Grund] Arbete varje form av elektriskt eller icke-elektriskt arbete där det kan finnas en elektrisk riskkälla. [SS-EN 50110-1, utgåva 3] Arbete med spänning (AMS) arbetsmetod vid vilken en arbetare medvetet kommer i beröring med spänningssatta delar eller kommer inom riskområdet med kroppsdel eller med verktyg, utrustning eller anordning [SS-EN 50110-1, utgåva 3] Arbete nära spänning (ANS) arbetsmetod vid vilken en arbetare kommer in i närområdet utan att nå riskområdet med kroppsdel eller med verktyg eller något annat föremål [SS-EN 50110-1, utgåva 3] Arbete utan spänning (AUS) arbete på elektrisk anläggning som varken är spänningssatt eller uppladdad och som utförs efter det att alla åtgärder vidtagits för att förebygga elektrisk fara [SS-EN 50110-1, utgåva 3] Arbetsbegäran Framställan om att få utföra arbete på en elanläggning vid arbetsmetoden Arbete utan spänning. Arbetsbevis Bevis att säkerhetsåtgärder vidtagits för arbete på anläggningsdel, enligt någon av arbetsmetoderna arbete utan spänning eller arbete med spänning i den omfattning som beviset anger. Arbetsgivare Med arbetsgivare menas en fysisk eller juridisk person som har en eller flera anställda. [AFS 2001:1] Arbetsjordning Jordning och kortslutning, för arbete, av sådant utförande att den tål förekommande felströmmar. [ESA Grund] Arbetsområde Område med en eller flera arbetsplatser där arbeten utförs. [ESA Grund]

KRAV 9 (93) Arbetsplats Plats eller platser där ett arbete ska utföras, håller på att utföras eller har blivit utfört. [SS-EN 50110-1, utgåva 3] Arbetsredskap Maskin eller redskap som inte är spårfordon. [TDOK 2016:0289] A-skydd Kommentar: Indelas i lätta och tunga samt spårgående eller icke spårgående. Trafikverksamhet för att förhindra eller begränsa rörelsen med spårfordon inom ett bestämt område. [TDOK 2015:0309, modul 1] Autotransformatorsystem (AT-system) System med spartransformatorer (autotransformatorer) där mittpunkten på transformatorn är ansluten till rälen och där kontaktledningen och AT-matarledningen är anslutna till var sitt uttag på spartransformatorn. Avskärmning Kommentar: AT-systemets systemspänning är 30 kv för de kontaktledningsanläggningar som förvaltas av Trafikverket och spänningen till fordonen är 15 kv. Isolerad eller oisolerad anordning som används för att förhindra närmande till utrustning eller del av elektrisk anläggning där det finns elektrisk fara. [SS-EN 50110-1 utgåva 3] Avspärrning Kommentar: anbringande av permanent eller tillfällig säkerhetsanordning som medför att man inte kan komma in i riskområdet. Tillfälligt anbringad anordning avsedd att påminna om fara och varna för att beträda ett bestämt område. [ESA Grund] Blockering Åtgärd för att förhindra oavsiktlig manöver. Driftbevis Bevis att en anläggningsdel för bevislämnarens del är klar för drift med de ändringar som beviset anger. Driftjordledare (se även S-räl) En elektrisk ledare som är avsedd att leda hela eller del av returströmmen. [TDOK 2014:0416 (tidigare BVS 510)] Kommentar: Som driftjordledare räknas bl.a. följande förbindningar: Kritiska driftjordledare (betraktas som avbrott i strömkretsen) mellan återledningsskena i matningsstation och S-räl mellan återledning och S-räl Z-förbindning

KRAV 10 (93) Driftjordpunkt Inte kritiska driftjordledare (betraktas ej som komplett avbrott i strömkretsen) kontaktförbindning mellan S-räl och jordlina mellan autotransformatorns mellanuttag och S-räl eller återledning tvärförbindning rälstvärförbindning nollpunktsjord för hjälpkrafttransformator Anslutningspunkt i S-räl för förbindning mellan återledning och S-räl. [TDOK 2014:0416 (tidigare BVS 510)] Driftorder (DO) Skriftlig order med åtgärder som ska vidtas för Arbete utan spänning. Driftrum Utrymme som i huvudsak används för elektrisk utrustning och som under normala förhållanden endast är tillgängligt för särskilt instruerad personal. [SEK Handbok 417, utgåva 2] E-skydd Trafikverksamhet på huvudspår till skydd mot att spårfordon med uppfälld strömavtagare leder spänning till en kontaktledningssektion där arbete pågår. [TDOK 2015:0309, modul 1] Elanläggningsansvarig person som har det övergripande ansvaret att säkerställa elanläggningens säkra skötsel genom att besluta om regler, organisation och arbetsrutiner [SS-EN 50110-1, utgåva 3] Eldriftledare person som under arbetet ansvarar för den elektriska anläggningens säkra skötsel. [SS-EN 50110-1, utgåva 3] Eldriftingenjör (EDI) Tjänstgör på Produktionsplats El. Eldriftingenjör övervakar och styr elkraftanläggningar. [TDOK 2013:0275] Eldriftledning Organisation som ansvarar för eldriftåtgärder inom angivet område. Eldriftplanering Del i eldriftledningen som hanterar inkommen arbetsbegäran och upprättar, granskar samt distribuerar upprättad driftorder Elektriskt arbete Arbete på eller nära en elektrisk anläggning såsom provning, mätning, reparation, utbyte, ändring, utvidgning, uppförande, underhåll och besiktning. [SS-EN 50110-1, utgåva 3]

KRAV 11 (93) Elektrisk fara Risk för kroppsskada på grund av elektricitet. [SS-EN 50110-1, utgåva 3] Elinstallatör en fysisk person som är auktoriserad att utföra elinstallationsarbete [Elsäkerhetslag 2016:732] Elinstallatörsföretag en näringsidkare som yrkesmässigt utför elinstallationsarbete [Elsäkerhetslag 2016:732] Elkopplare Apparat avsedd att sluta och öppna en eller flera strömbanor medelst öppningsbara kontakter (mekanisk elkopplare) eller på elektronisk väg (elektroniskt elkopplare). [SEK Handbok 417, utgåva 2] Elsäkerhetsledare (ESL) person som fått arbetsuppgiften att direkt ansvara för ett arbetes utförande på en arbetsplats [SS-EN 50110-1, utgåva 3] Elsäkerhetsplanering Skriftlig planering av elsäkerhetsåtgärder. Grunden för elsäkerhetsplanering utgörs av riskhantering, risk-p och risk-u Fackkunnig person Person som har lämplig utbildning, kunskap och erfarenhet för att kunna analysera risker och undvika riskkällor som elektricitet kan medföra. [SS-EN 50110-1, utgåva 3] Farlig punkt Spänningssatt anläggningsdel inom eller i direkt närhet av arbetsplats vid arbete utan spänning. Frånkoppling Samlingsbegrepp som innebär en eller flera kopplingsåtgärder exempelvis bryta, frånskilja och blockera. [ESA Grund] Frånskilja Helt avskilja en anordning eller krets från andra anordningar eller kretsar genom att skapa en fysisk separation som kan stå emot förutsägbara spänningsskillnader mellan anordningen eller kretsen och andra kretsar.[ss-en 50110-1, utgåva 3] Frånskiljare Mekanisk elkopplare som för säkerhetsändamål i frånläge i varje pol ger ett frånskiljningsavstånd som är betryggande för arbete på den frånskilda elanläggningen. [SEK Handbok 417, utgåva 2]

KRAV 12 (93) Förbiledning Högspänningsledning som förbikopplar en driftplats eller annat område, där en eller flera kontaktledningsgrupper ska kunna frånskiljas. Förstärkningslina Lina som är parallellkopplad med kontaktledningen. Hjälpkraftledning Högspänningsledning som överför elektrisk energi till olika hjälpsystem för tågdriften, exempelvis signal-, belysnings- och växelvärmeanläggningar. Högspänning spänning som normalt överstiger 1000 V växelspänning eller 1500 V likspänning [SS-EN 50110-1, utgåva 3] Icke-elektriskt arbete Arbete i närheten av en elektrisk anläggning, såsom byggnadsarbete, grävarbete, rengöring, målning osv. [SS-EN 50110, utgåva 3] Instruerad person Person som har instruerats tillräckligt av fackkunnig person för att kunna undvika faror som elektricitet kan medföra. [SS-EN 50110-1, utgåva 3] Innehavare Med innehavare menas den som rent faktiskt innehar en anläggning, oavsett om innehavet grundar sig på äganderätt eller nyttjanderätt. I-räl Den räl med isolerskarvar som för signaländamål är isolerad från övriga rälssystemet. Jordat arbetsredskap/spårfordon Arbetsredskap, kran-, gräv- eller lastmaskin, spårfordon och dylikt, försedd med jordanslutning till S- räl. Jordning Permanent ledande förbindelse mellan anläggningsdel och jord i form av S-räl, jordningsplatta, jordpunkt eller permanent längsgående jordlina. Jordningsplatta På kontaktledningsstolpe eller annat föremål monterad platta som har god elektrisk förbindelse med returströmkrets och så utformad att jordningsverktyget lätt kan anslutas. Jordningspunkt Fast kontaktdon på ledare för anslutning av jordningsverktyg.

KRAV 13 (93) Jordningsverktyg Verktyg för förbindning av ledare inbördes (kortslutning) och jord i form av S-räl, jordningsplatta, jordpunkt eller permanent längsgående jordlina. Kommentar: Bärbar jordnings- och kortslutningsutrustning bärbar utrustning som ansluts manuellt med isolerande komponenter till delar av en elektrisk anläggning i syfte att jorda och kortsluta [SS-EN 50110-1, utgåva 3] Jordelektrod (jordtag) Föremål för jordning, som är förlagt i marken (band, lina, rör, plåt och dylikt). [TDOK 2014:0416 (tidigare BVS 510)] Kompletterande jordning Utförd jordning som i de flesta fall motsvaras av potentialutjämning av arbetsplatsen. Kontaktledning Över spår upplagd högspänningsledning avsedd för energidistribution till eldrivna fordon. Kontaktledningen består i regel av kontakttråd, bärlina, bärtrådar, utliggare och i förekommande fall förstärkningslina. Kontaktledningsanläggning Kontaktledningen och de anläggningsdelar som bär upp kontaktledningen inklusive fundament. I denna föreskrift betraktas alla högspänningsledningar och -kablar, förstärkningslinor, återledningar, AT-matarledningar, S-räl och jordlinor som är monterade i eller mellan kontaktledningsstolpar och kontaktledningsbryggor som en del av kontaktledningsanläggningen. Koppling Kommentar: Med anläggningsdelar som bär upp kontaktledningen avses bland annat kontaktledningsbryggor, kontaktledningsstolpar och utliggare. I kontaktledningsanläggningen ingår även högspänningsutrustning som är monterad i kontaktledningsstolpar eller kontaktledningsbryggor. I begreppet ingår hjälpkraftledning. Åtgärd som medför ändring av kopplingsläge. [ESA Grund] Kopplingsledare (KL) Funktion eller person som svarar för kopplingar för arbete inom angivet område. [ESA Grund] Kommentar: Kopplingsledare ska vara anträffbar. Kopplingsbekräftelse Bekräftelse av att beordrad åtgärd verkställts eller att anläggningsdel har det i bekräftelsen angivna kopplingsläget. [ESA Grund] Kopplingsbiträde (KB) Person som på order av kopplingsledare utför kopplingar. [ESA Grund] Kommentar: Rollen som kopplingsbiträde i Trafikverket kan innehas av innehavaren eller av entreprenör.

KRAV 14 (93) Kopplingssedel Skriftlig förebild med åtgärder som ska vidtas för arbete. [ESA Grund]. Kortslutning Kommentar: Denna motsvarar upprättad driftorder och används exempelvis vid driftstörningar och arbete på tågvärmeanläggning. Avsiktlig eller oavsiktlig kontakt med relativt lågt motstånd mellan två punkter i en krets vilka normalt har olika potential. [SEK Handbok 417, utgåva 2] Kraftförsörjningsanläggning Ett samlingsnamn som i detta dokument avser följande anläggningstyper: Omformarstation, Transformatorstation, Kopplingscentral, Fördelningsstation 50 Hz, Nätstation 50Hz, Sektioneringsstation. Lastområdesfrånskiljare (L-frånskiljare) Frånskiljare som används för ett lastområde och som är försedd med ett särskilt don som automatiskt jordförbinder kontaktledningen inom lastområdet då frånskiljaren är i öppet läge. Denna jordförbindelse är inte godkänd som arbetsjordning. [TDOK 2014:0415 (tidigare BVF 922)] Lekman person som inte är fackkunnig eller instruerad Nominell spänning Spänning efter vilken ett nät benämns och till vilken vissa driftstorheter relateras. [ESA Grund] Närområde Kommentar: Den verkliga spänningen kan avvika från den nominella spänningen. Den nominella spänningen för Trafikverkets kontaktledning är 15 kv med en tillåten variation på +15 och 20 %. Ett avgränsat område som omger riskområdet. [SS-EN 50110-1, utgåva 3] Nödfrånkoppling Åtgärd för att snabbt frånkoppla kontaktledningsspänning. Kan ske via tryckknapp för nödfrånkoppling. Efter nödfrånkoppling fordras omedelbar kontakt med eldriftledningen för bekräftelse. Nödfrånkoppling kan även ske via Trafikverkets larmnummer alternativt SOS, 112. Nödstopp Åtgärd avsedd att stoppa en rörelse som blivit farlig. [SEK Handbok 417, utgåva 2] Potentialutjämning av arbetsplats Elektrisk förbindning för att uppnå spänningsutjämning mellan delar som kan anta olika spänningsnivåer.

KRAV 15 (93) Provning (av elinstallation) Åtgärd för att fastställa en elektrisk installations elsäkerhet. [SEK Handbok 417, utgåva 2] Returströmkrets S-räl samt (icke spänningssatt, t.ex. jordlina) ledare som är regelbundet parallellkopplad med S-rälen och avsedda för drift- och kortslutningsströmmar. [TRV] Risk (elektrisk) Kombination av sannolikheten för och graden av möjlig kroppsskada eller ohälsa för en person som är utsatt för en eller flera riskkällor. [SS-EN 50110-1, utgåva 3] Riskhantering Samordnade aktiviteter för att styra och leda en organisation med avseende på risk. [ISO 31000] Kommentar: Denna utförs av både arbetsgivare (risk-p) samt av elsäkerhetsledare (risku) och renderar i en elsäkerhetsplanering, i denna föreskrift. Riskhantering genomförd av arbetsgivare (risk-p) ska gemensamt stämmas av med elsäkerhetsledaren och ligga till grund för dennes riskhantering (risk-u) Riskhantering omfattar normalt att identifiera, analysera och utvärdera samt, i förekommande fall, behandla risker. Riskhantering vid planering (Risk-p) Arbetsgivarens skriftliga planering som ligger till grund för val av arbetsmetod och resurser. Riskhantering vid utförande (Risk-u) Elsäkerhetsledarens skriftliga planering som görs på arbetsplatsen, innan arbetets start. Riskområde Område omkring spänningssatta delar inom vilket den isolationsnivå som ska förhindra elektrisk fara inte är säkerställd vid intrång i området utan skyddsåtgärder. [SS-EN 50110-1, utgåva 3] Räddningsfrånkoppling Räddningsfrånkoppling består i att förhindra överbryggning av spänning mot en olycksplats oavsett om trafiksäkerhetsåtgärder är vidtagna eller ej. Räddningsfrånkoppling innefattar frånskiljning av både kontaktledning och hjälpkraft. Sektionering Uppdelning av ett ledningsnät i elektriskt skilda sektioner med hjälp av elkopplare, luftsektionering eller sektionsisolatorer. Sektioneringsfrånskiljare Elkopplare med uppgift att dela Trafikverkets kontaktledningsnät i elektriskt skilda sektioner.

KRAV 16 (93) Skriftlig förebild Underlag för att utföra en kopplingsåtgärd. Det kan vara en driftorder, kopplingssedel, schema eller liknande där åtgärder är angivna, nedskrivna och numrerade. [ESA Grund] Skyddsjordning Jordning av en eller flera punkter i ett system, en installation eller utrustning för skyddsändamål. [SEK 417 utgåva 2] Skyddsjordledare Skyddsledare som är avsedd för skyddsjordning. [IEV 195-02-09] Skyddsledare, PE-ledare Ledare med skyddsfunktion, till exempel skydd mot elchock [SEK 417 utgåva 2] Skötsel All verksamhet inklusive arbete som behövs för att den elektriska anläggningen ska fungera. Skötselåtgärder Kommentar: Detta innefattar kopplingsarbete, styrning, övervakning, kontroll av den elektriska anläggningen, inspektion och underhåll. Både elektriskt och icke-elektriskt arbete omfattas. [SS-EN 50110-1, utgåva 3] Med skötselåtgärder avses kopplingar, säkringsbyten, mätningar, provningar, felsökning, besiktningar och andra jämförliga åtgärder. Spårfordon Kommentar: Arbetsuppgifterna ska utföras med apparater, eller med verktyg eller redskap av sådan beskaffenhet att fara vid sakkunnigt handhavande är förebyggd. järnvägsfordon som kräver godkännande av tillsynsmyndigheten [TDOK 2015:0309, modul 1] Spänningslös med spänning lika med eller nära noll, d.v.s. utan spänning och/eller uppladdning [SS-EN 50110-1, utgåva 3] Spänningsprovare bärbar anordning för att tillförlitligt detektera om en anläggning är spänningssatt med driftspänning eller inte, samt att säkerställa att den är klar för arbetsjordning. [SS-EN 50110-1, utgåva 3] Spänningsprovning Kontroll att driftspänningen är frånkopplad. [ESA-G 14]

KRAV 17 (93) Spärrat arbetsredskap/spårfordon Arbetsredskap, kran-, gräv- eller lastmaskin, spårfordon och dylikt, försedd med en anordning (exempelvis mekanisk, elektrisk eller hydraulisk) som förhindrar att någon del kan nå närmare än ett fastställt säkerhetsavstånd. S-räl (se även driftjordledare) Oisolerad elektriskt sammanhängande räl. [TDOK 2014:0416 (tidigare BVS 510)] Starkströmsanläggning En elektrisk anläggning för sådan spänning, strömstyrka eller frekvens som kan vara farlig för människor eller egendom. [Elsäkerhetslag 2016:732] Strömavtagare Utrustning på elfordon avsedd att överföra ström från kontaktledningen till fordonet. Sugtransformator Transformator vars primärlindning är inkopplad i serie med en kontaktledning, förbiledning eller matarledning och vars sekundärlindning är inkopplad i serie med en återledning eller S-räl. Sugtransformatorsystem (BT-system) BT står för Booster Transformer. Sugtransformatorerna tvingar strömmen att passera dess lindningar och återför därmed returströmmen till återledningen. Säkerhetsavstånd Avstånd som fastställs av elsäkerhetsledaren för varje arbete med hänsyn till arbetsmetod, redskap, materiel, arbetets varaktighet och arbetarnas kunnighet. Telefem Per telefon, radio eller e-post överfört meddelande med samma giltighet som skriftliga meddelanden med följande krav på överföring: Telefon: Meddelande som överförts per telefon ska vara nedskrivet och dikterat av avsändaren och ska skrivas ned och repeteras av mottagaren. Telefax: Skriftligt meddelande. Innehållet ska bekräftas. Elektronisk: Meddelande som överförts per datakommunikation, SMS, SDS, etc. med samma giltighet som skriftligt meddelande. Innehållet ska bekräftas. Signatur eller namn på såväl avsändare som mottagare ska anges. Tillkoppling Åtgärd varigenom elektrisk anläggningsdel spänningssätts. [SEK Handbok 417, utgåva 2]

KRAV 18 (93) Tillsyningsman (TSM) Person som ansvarar för genomförande av A-, E-, L- eller S-skydd samt spärrfärd och växling. Tågvärmeanläggning Anläggningar för kraftförsörjning av uppställda järnvägsfordon. [TDOK 2014:0550] U-frånskiljare Frånskiljare som används för frånkoppling av kontaktledningen inom ett uppställningsområde (Uområde). [TDOK 2014:0415 (tidigare BVF 922)] Vakthållning Säkerhetsåtgärd vid kortvarigt arbete nära spänning. [ESA Grund] Återinkopplingsautomatik (ÅI) Vid ett kontaktledningsfel löser matande linjebrytare ut och om felet kvarstår görs automatiskt högst två återinkopplingsförsök efter 5 respektive 60 sekunder. Återledning Ledning, vid BT-system, för kontaktledningens returström [TRV]. Kommentar: Isolationsnivån för ledningen är 3 kv. Återledningen utförs normalt som friledning alternativt som kabel. Ö-frånskiljare Frånskiljare som används för frånkoppling av, till exempel, en tågvärmeanläggning. Överkopplingslina Ledare som används för att leda returströmmen förbi arbetsstället, till exempel vid rälsbyte. Övervakning Säkerhetsåtgärd vid arbete nära spänning innebärande att person fått i uppdrag av elsäkerhetsledaren att hålla uppsikt över arbetarnas belägenhet och arbetsmetoder med hänsyn till spänningssatta anläggningsdelar och vid behov varna arbetarna.

KRAV 19 (93) 4 Ansvar och kompetens 4.1. Allmänt De kompetenser som är huvudsaklig målgrupp är elsäkerhetsledare och kopplingsledare. Övriga målgrupper är arbetare som medverkar vid skötsel. Till dessa räknas även den som planlägger arbeten. Kompetenskrav för dessa anges i TDOK 2014:0994 Kompetenskrav för personal som arbetar på och nära Trafikverkets starkströmsanläggningar. 5 Arbetsmiljölagen och elsäkerhet 5.1. Grundläggande krav. Ursprungligt krav på personsäkerheten finns i Arbetsmiljölagen. Krav vid elektriskt arbete anges i ELSÄK-FS 2006:1 Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om elsäkerhet vid arbete i yrkesmässig verksamhet. 5.2. Ansvarsområden inom elsäkerhet Trafikverket har som innehavare ett elanläggningsansvar. Entreprenör som på beställning utför skötsel av Trafikverkets elanläggningar har ett personsäkerhetsansvar för sin personal. Utför entreprenören elinstallationsarbeten gäller kraven i Elsäkerhetslag (2016:732) samt föreskrifterna om elinstallationsarbete. 5.2.1. Elanläggningens innehavare Innehavaren kan vara den som äger elanläggningen, eller den som råder över, bestämmer över eller har nyttjanderätt till elanläggningen. Kommentar: Under en anläggnings uppförande kan den som utför installationen vara innehavare av anläggningen fram till dess att anläggningen överlämnas till beställaren. Vid rasering av en anläggning är innehavaren ansvarig till dess att anläggningen är demonterad. Trafikverket är normalt innehavare av järnvägsanknutna högspännings- och tågvärmeanläggningar i statens spåranläggningar. Innehavaren ska se till att elanläggningen är så utförd och hålls i ett sådant skick att den ger nödvändig säkerhet för person- eller sakskada på grund av el. Innehavaren är skyldig att systematiskt övervaka och kontrollera anläggningen så att eventuella fel och brister ska kunna upptäckas och åtgärdas. Kontrollerna ska ske fortlöpande, dels en rutinmässig kontroll som ingår i det dagliga arbetet, dels som en särskild mer noggrann kontroll som utförs med bestämda tidsintervall med krav på dokumentation. Innehavaren ska även säkerställa att de som anlitas för skötsel av elanläggningarna har erforderlig säkerhets- och utförandekompetens för de aktuella uppgifterna. Innehavaren är skyldig att tillhandahålla erforderlig dokumentation. Trafikverkets innehavaransvar fördelas i Trafikverkets arbetsordning. 5.2.2. Personsäkerhetsansvar

KRAV 20 (93) Arbetsgivaren ansvarar för att elektriskt eller icke-elektriskt arbete utförs på ett sådant sätt att personalen ges betryggande säkerhet. Arbetsgivare ska förvissa sig om att arbetstagare har den utbildning som behövs för arbetet och vet vilka risker som kan vara förbundna med arbetet. Arbetsgivaren ska vidare för varje arbete med elektrisk fara säkerställa en för arbetet ansvarig person, elsäkerhetsledaren. 5.2.3. Elinstallationsarbete Enligt ellagstiftningen får elinstallationsarbete, med några begränsade undantag, endast utföras av auktoriserad elinstallatör eller av någon som ingår i ett företags egenkontrollprogram. Egenkontrollprogrammet ska säkerställa att kontroll före idrifttagning görs innan en ny, ändrad eller utvidgad starkströmsanläggning tas i bruk, så att den uppfyller god elsäkerhetsteknisk praxis. 5.3. Utförande av skötsel Skötsel innebär all verksamhet inklusive arbete som behövs för att den elektriska anläggningen ska fungera. Detta innefattar kopplingsarbete, styrning, övervakning och underhåll liksom elektriskt och icke elektriskt arbete.

KRAV 21 (93) 5.4. Bedömning av elektrisk fara Inledande elsäkerhetsplanering och riskhantering, risk-p, ska alltid utföras och vara dokumenterad och innebär en planering av elsäkerhetsåtgärder innan skötselåtgärden (arbetet) påbörjas. Denna planering ska kunna uppvisas för Trafikverket på arbetsplatsen. Figur 1. Övergripande process för bedömning av risker i samband med elsäkerhetsplanering

KRAV 22 (93) 5.5. Ansvar vid elsäkerhetsplanering Arbetsgivaren ansvarar för den inledande elsäkerhetsplaneringen, risk-p. Den hos arbetsgivaren som ansvarar för elsäkerhetsplaneringen ska ha för uppgiften lämplig teoretisk och praktisk erfarenhet. Planeringen ska även fastställa vilken eller vilka arbetsmetoder som ska tillämpas, se avsnitt 0 Arbetsgivaren ska utse en elsäkerhetsledare, med erforderlig kompetens att leda arbetet och med befogenheter att vidta erforderliga åtgärder, för varje arbete där det finns en elektrisk fara. Namnet på elsäkerhetsledaren ska dokumenteras skriftligt eller framgå av en för varje tidpunkt aktuell vaktlista, beredskapsförteckning eller liknande. Kommentar: En elektrisk fara föreligger bland annat i de fall en arbetare riskerar att komma inom närområdet till en spänningssatt anläggningsdel med kroppsdel, verktyg, arbetsredskap eller något annat föremål, se avsnitt 5.9. Med stöd av arbetsgivarens riskhantering och elsäkerhetsplanering ska elsäkerhetsledaren verifiera dessa inför arbete. Om elsäkerhetsledaren bedömer att föreslagna skyddsåtgärder inte är tillräckliga ska arbetet inte påbörjas och elsäkerhetsplaneringen göras om så att fullgod säkerhet uppnås. Elsäkerhetsledaren ska alltid befinna sig på arbetsplatsen då det finns en elektrisk fara. När det inte föreligger någon elektrisk fara vid Byggnadsarbete och annat icke-elektriskt arbete och om kontaktledningen är arbetsjordad kan elsäkerhetsledaren få lämna platsen om punkterna nedan uppfylls: Kontakta arbetsgivare för gemensam riskhantering Gemensam genomgång av vidtagna säkerhetsåtgärder Tillsammans vara överens om att elektrisk fara inte kan uppstå för de arbetande I de fall arbetsgivare beslutar att det är möjligt för elsäkerhetsledaren att lämna platsen svarar arbetsgivaren för arbetsmiljöåtgärder motsvarande arbeten utan elektrisk fara. Elsäkerhetsledaren ska vara anträffbar. Om mer än ett arbete ska utföras samtidigt på samma plats och under ledning av olika arbetsgivare, svarar innehavaren för att lämna information så att elsäkerhetsåtgärderna kan samordnas. Arbetsgivaren ska samordna elsäkerhetsåtgärderna med eventuella angränsande arbeten som kan komma att påverka den egna planeringen. Om mer än ett arbete ska utföras samtidigt och under ledning av samma arbetsgivare, ansvarar arbetsgivaren för intern samordning av elsäkerhetsåtgärderna. Arbetsgivaren ska se till att det finns tillräckligt med tid att detaljplanera elsäkerheten för arbetet. Den som av säkerhetsskäl vill invända mot att utföra en order eller ett arbete ska ha möjlighet att omedelbart meddela detta till elsäkerhetsledaren. Elsäkerhetsledaren ska undersöka saken och vid behov rådfråga en högre chef innan ett beslut fattas. Vid arbetsmetoden arbete utan spänning ska arbetsgivaren upprätta en arbetsbegäran och skicka denna till eldriftplaneringen tillsammans med den skriftliga riskhanteringen, se avsnitt 5.10.

KRAV 23 (93) 5.5.1. Skötselåtgärder Med skötselåtgärder avses kopplingar, säkringsbyten, mätningar, provningar, felsökning, besiktningar och andra därmed jämförliga åtgärder. De ska utföras med apparater, eller med verktyg eller redskap av sådan beskaffenhet, att fara vid sakkunnigt handhavande är förebyggd. Personalen ska vara instruerade för den aktuella skötselåtgärden. Vid utförande av skötselåtgärder ska det föregås av en elsäkerhetsplanering, risk-u. I detta fall utförs risk-u av den som utför skötselåtgärden i avsaknad av elsäkerhetsledare. Om skötselåtgärden inte kan utföras enligt ovan ska åtgärden utföras som arbete, med val av arbetsmetod. På Trafikverkets högspänningsanläggningar och tågvärmeanläggningar kan följande åtgärder klassificeras som skötselåtgärder och kan då utföras med spänningssatt anläggning: byte av lampor på driftplatser med hjälp av specialverktyg ishackning i tunnlar byte av högspänningssäkringar kontroll av isolatorer genom knackning inmätning av fasta objekt mellan undersökningssektionen och lastprofilens gränslinje (FOMUL) med hjälp av särskilt iordningsställd mätningstralla inmätning av kontakttrådens höjd med teleskopisk mätstav inmätning av spårläget med lyft- och baxstång (LOB-stång) uppmätning av vågbildningar med förslitningsmätning kopplingar, inkluderande anbringande av arbetsjordning mätningar och provningar anbringande av tillfällig isolerad avskärmning för byte av signallampor i kontaktledningsstolpar 5.5.2. Elektriskt arbete Arbete på eller nära en elanläggning, såsom provning, mätning, reparation, utbyte, ändring, utvidgning, uppförande, underhåll och besiktning. Vid elektriskt arbete ska elsäkerhetsplanering genomföras. 5.5.3. Icke elektriskt arbete Arbete nära en anläggning, se TDOK 2016:0289 Säkerhet vid aktiviteter i spårområde avseende avståndet till Trafikverkets högspänningsanläggningar, såsom mekaniskt underhållsarbete, byggnadsarbete, grävarbete, rengöring, målning m.m., och som inte är elektriskt arbete. Även vid ickeelektriskt arbete ska elsäkerhetsplanering genomföras när elektrisk fara kan förekomma.

KRAV 24 (93) 5.6. Inledande elsäkerhetsplanering och riskhantering, risk-p Den inledande elsäkerhetsplaneringen med tillhörande riskhantering görs av arbetsgivaren. Hänsyn ska tas till alla risker som kan uppstå, både för den personal som deltar i arbetet och för andra. Elsäkerhetsledare ska ges möjlighet att delta i planeringen. Kommentar: Beakta annan nätägares korsande ledningar vars höjd kan vara så låg som 13,5 meter över räls överkant (rök). Den inledande elsäkerhetsplaneringen och riskhanteringen ska dokumenteras av arbetsgivaren, och riskhanteringen ska bifogas arbetsbegäran, se avsnitt 5.10. I elsäkerhetsplaneringen ingår minst att: inhämta upplysningar om anläggningen och dess belägenhet identifiera arbetsplatsen identifiera riskkällorna (riskhantering) välja arbetssätt (val av arbetsmetod) planera säkerhetsåtgärder. I riskhanteringen ingår minst att bedöma om någon arbetare eller arbetsredskap riskerar att komma in i närområdet eller riskområdet med kroppsdel, verktyg eller något annat föremål värdera de risker som arbetarna kan utsättas för undersöka om det är möjligt att eliminera eller reducera någon risk bedöma vilken arbetsmetod som ger betryggande säkerhet för det aktuella arbetet utse lämpliga personer för arbetet. 5.7. Val av arbetsmetod De arbetsmetoder som kan bli aktuella för arbeten på eller nära en högspänningsanläggning eller en tågvärmeanläggning är: Arbete utan spänning, se kapitel 6 Arbete med spänning, se kapitel 7 Arbete nära spänning, se kapitel 8 Arbetsmetoden arbete utan spänning kan vara med eller utan ström i återlednings- och returströmkrets. För järnvägsanknutna högspänningsanläggningar där återinkopplingsautomatik finns ska denna tas ur drift vid arbetsmetoden arbete med spänning. Vid arbetsmetoden arbete nära spänning får arbetare komma in i närområdet, men inte i riskområdet, med kroppsdel, verktyg eller något annat föremål. Se avsnitt 5.8 och 5.9. Om arbetare riskerar att nå riskområdet med kroppsdel, verktyg eller något annat föremål ska någon av arbetsmetoderna Arbete utan spänning eller Arbete med spänning tillämpas. Om flera olika arbetsmetoder behöver kombineras för ett arbete ska detta särskilt uppmärksammas vid elsäkerhetsplaneringen. Kommentar: Arbetsprocess för val av arbetsmetod, se bilaga 1.

KRAV 25 (93) 5.8. Riskområde Riskområdet är det område kring en spänningssatt anläggningsdel inom vilket den isolationsnivå som ska förhindra elektrisk fara inte är säkerställd vid intrång i området utan skyddsåtgärder. Avståndet i luft från spänningssatta anläggningsdelar till riskområdets yttre gräns framgår av tabell 1 nedan. Dessa avstånd gäller från spänningssatta anläggningsdelar som inte är skyddade genom sitt utförande eller avskärmning enligt avsnitt 8.3.1 En isolator påverkar inte riskområdets utsträckning, men ska betraktas som spänningssatt anläggningsdel i hela sin längd. Detta gäller även fasledare i kabelavslut. Figur 2a. Område för när- och riskområde mäts från den spänningssatta delen, inte från isolatorn. 5.9. Närområde Närområdet är ett avgränsat område utanför riskområdet, se avsnitt 5.8. Avståndet i luft från spänningssatta anläggningsdelar till närområdets yttre gräns framgår av tabell 1 nedan. Figur 2b. Närområde och riskområde kring en oisolerad spänningssatt anläggningsdel, utan respektive med en isolerande avskärmning.

KRAV 26 (93) Tabell 1. Riskområde och närområde för tågvärme- och högspänningsanläggningar Nominell systemspänning U N kv Riskområde (mm) Närområde (mm) 3 60 1120 6 90 1120 10 120 1150 15 160 1160 30 320 1320 36 380 1380 45 480 1480 60 630 1630 70 750 1750 110 1000 2000 132 1100 3000 För följande anläggningar gäller: Tågvärme (1 kv) 200 300 Kontaktledning/hjälpkraftledning ( 30 kv) 400 1400 För högre spänningsnivåer, se SS-EN 50110-1 Skötsel av elektriska anläggningar. 5.10. Arbetsbegäran Vid arbete utan spänning på Trafikverkets högspänningsanläggningar ska arbetsbegäran upprättas via Trafikverkets elektroniska system. I undantagsfall kan skriftlig blankett användas enligt exempel i bilaga 7. För arbete på tågvärmeanläggningars lågspänningssida fordras dock inte arbetsbegäran, kopplingssedel ska upprättas. Riskhanteringen för det aktuella arbetet ska dokumenteras och bifogas arbetsbegäran. Eldriftledare avgör behov av, och planerar för, driftmässiga kopplingar. Eldriftledare ska skriftligt bevilja eller avslå arbetsbegäran. Vid ett eventuellt avslag ska orsaken anges. Arbetsbegäran vid arbete utan spänning ska innehålla följande uppgifter: vem som utfärdat arbetsbegäran (namn, telefonnummer och kontaktuppgifter) datum då arbetsbegäran upprättades vem eller vilka som är elsäkerhetsledare, (namn och kontaktuppgifter) föreslagen kopplingsledare, namn, telefonnummer och e-postadress arbetets omfattning och art föreslagna arbetsmetoder vilka anläggningsdelar som arbetet omfattar föreslagna kopplingar (frånskiljare, slack eller motsvarande öppna för arbete)

KRAV 27 (93) uppgifter om kopplingsschema som underlag vid planering av arbete arbetsjordningar som anbringas av kopplingsbiträde arbetsområdets utsträckning spårnummer och/eller kontaktledningsgrupp på angivna driftplatser och sträckor önskad arbetstid (dag, datum, klockslag) eventuella förändringar som arbetet innebär för kopplingsbild, kopplingsschema, kopplingsmöjligheter eller skydd nödvändiga provningar eller besiktningar före idrifttagning utförd riskhantering avseende närliggande spänningssatta anläggningsdelar i förekommande fall gränspunkter för A- och/eller E-Skydd. Kommentar: Se även TDOK 2013:0184 Eldriftplanering - Driftorderhantering för Trafikverkets högspänningsanläggningar. 6 Arbete utan spänning 6.1. Allmänt Arbetsmetoden arbete utan spänning innebär att arbetet sker med spänningslös anläggning och utförs efter att alla åtgärder vidtagits för att förebygga elektrisk fara. Normal arbetsgång för arbete utan spänning: frånskilj skydda mot tillkoppling (blockering) kontrollera att driftspänningen är frånkopplad jorda och kortslut anbringa skydd mot närbelägna spänningssatta delar. Detta kapitel innehåller reglerna för arbete utan spänning på en högspänningsanläggning eller en tågvärmeanläggning. Arbetsprocessen är indelad i fyra steg. Kommentar: Arbetsprocess för arbete utan spänning, se bilaga 2. Planera för arbete utan spänning Uppfylla startvillkor för arbete utan spänning Genomföra arbete utan spänning Avsluta arbete utan spänning 6.2. Planera för arbete utan spänning Vid arbetsmetoden Arbete utan spänning krävs en inledande elsäkerhetsplanering och riskhantering (risk-p) av arbetsgivaren. Trafikala åtgärder ur elsäkerhetssynpunkt utförs enligt Trafikverkets Trafikbestämmelser för järnväg, TTJ, TDOK 2015:0309. Med stöd av arbetsgivarens elsäkerhetsplanering (risk-p) ska elsäkerhetsledaren utföra elsäkerhetsplanering och riskhantering (risk-u) på arbetsplatsen. Delar i denna elsäkerhetsplanering utgörs av den arbetsbegäran som arbetsgivaren skickar till eldriftplaneringen och av den driftorder som upprättas.

KRAV 28 (93) 6.3. Innehavarens elsäkerhetsplanering 6.3.1. Allmänt Innehavaren kan fördela uppgifter inom elanläggningsansvaret på en eller flera elanläggningsansvariga som i sin tur kan fördela uppgifter vidare inom eller utom organisationen. Inom Trafikverket har innehavaren fördelat arbetsuppgifter inom elanläggningsansvaret till eldriftledningen vid respektive produktionsplats el. Kommentar: Uppgifter som den elanläggningsansvarige har i den operativa verksamheten inom Trafikverket leds av eldriftledningen på uppdrag av innehavaren. Inom Trafikverket utförs eldriftledarens operativa arbetsuppgifter, för respektive arbete, av eldriftplaneringen och eldriftingenjören vilkas funktion kommer att användas i resten av dokumentet. Eldriftplaneringen ska godkänna eller avslå föreslagen kopplingsledare för arbete på högspänningsanläggning. För arbete på tågvärmeanläggning utser arbetsgivaren kopplingsledare. Kommentar: Med godkännande avses en kontroll av att kopplingsledare har bedömts som lämplig av arbetsgivare, uppfyller krav enligt TDOK 2014:0994 och därefter registrerats i Trafikverkets system för elektronisk arbetsbegäran och driftorder. Eldriftplaneringen ska kontrollera att det för arbetet finns tillräckligt trafikalt skydd (E- och/eller A- skydd) för att förhindra överbryggning av spänning till en kontaktledning som ska vara frånkopplad och arbetsjordad. Om det trafikala skyddet är otillräckligt ska planeringen uppdateras. Kommentar: För att fastställa överbryggningspunkterna kan eldriftplaneringen samråda med kopplingsledaren. Eldriftplaneringen ska utfärda en driftorder vid ett planerat arbete utan spänning på en högspänningsanläggning och skicka denna till eldriftingenjören, kopplingsledaren och elsäkerhetsledare samt till andra som kan vara berörda, exempelvis tågledaren och eventuella kopplingsbiträden. För arbete utan spänning på en tågvärmeanläggnings högspänningsdelar ska arbetsbegäran upprättas. För arbete utan spänning på en tågvärmeanläggnings lågspänningsdelar ska kopplingsledaren upprätta en kopplingssedel och eldriftingenjören ska informeras om arbetet. Om flera arbetsplatser förekommer inom samma frånkopplade område, eller gränsar till varandra med en gemensam frånskiljare, ska det finnas endast en kopplingsledare för dessa arbetsplatser. Detta avser de arbeten som planeras i förväg och inte tillkommande arbeten som inte har kännedom om varandra i planeringsskedet. Kommentar: Det finns inget hinder att frånskiljare som finns inom annans frånkopplade område öppnas och blockeras vid överlappande arbeten.

KRAV 29 (93) Figur 3. Det ska finnas en gemensam kopplingsledare för de arbetsplatser som finns inom samma frånkopplade område eller som gränsar till varandra med en gemensam frånskiljare. 6.3.2. Driftorder En driftorder ska innehålla följande uppgifter: vem som har utfärdat driftordern (namn och telefonnummer) datum då driftordern utfärdades vilka som ska delges driftordern, dels för åtgärd, dels för kännedom vem som har granskat driftordern (namn, telefonnummer och signatur) vem som är kopplingsledare (namn, telefonnummer och e-postadress) vem eller vilka som är elsäkerhetsledare (namn och telefonnummer) arbetets omfattning och art vilka anläggningsdelar som arbetet omfattar vilka anläggningsdelar som är frånkopplade (AUS) arbetsområdets utsträckning (Upp-/Ned-/enkelspår linje, spårnummer på driftplats, stolpnummer, km-angivelse, växel, plankorsning)

KRAV 30 (93) gränspunkterna för E-skydd eller A-skydd som ska förhindra att överbryggning sker arbetstid (dag, datum, klockslag) avbrottstid (dag, datum, klockslag) de förutsättningar som ska gälla innan kopplingarna får påbörjas, exempelvis o att åska inte förekommer eller hörs där arbetet ska ske o driftläggning som gäller innan kopplingarna får påbörjas o att kopplingsledaren stämt av gränspunkterna för ett E-skydd eller A-skydd med tillsyningsmannen o utförda åtgärder som ska ha utförts enligt annan driftorder eller kopplingssedel. samtliga åtgärder som ska utföras, och av vem, angivna i en numrerad punktlista som ska ha en åtgärd per punkt för o kopplingar o blockeringar o eventuella arbetsjordningar anbringade av kopplingsbiträde o arbetsbevis o driftbevis o eventuella provningar. allmän information som underlättar arbetet för berörd personal, exempelvis o schemaändringar o avbrottsannonsering och avisering. Åtgärder som innebär kopplingar, blockeringar eller bekräftelser får inte finnas under rubriken förutsättningar. Underlag för kopplingsbekräftelse, arbetsbevis och driftbevis kan ingå i en driftorder. Kommentar: Exempel på en driftorder finns i bilaga 8. Innan en driftorder får distribueras ska den kontrolleras och signeras av en annan person, med erforderlig kompetens, än den som upprättat driftordern. Den som kontrollerar en driftorder ska kunna bedöma om uppgifterna i driftordern är riktiga. De personer som får driftordern för åtgärd ska: kontrollera driftordern begära en förklaring eller ett skriftligt ändringsbesked om något uppfattas som oklart eller felaktigt Kopplingsledaren bekräftar till eldriftplaneringen eller eldriftingenjören att driftordern har tagits emot. Övriga bekräftar till kopplingsledaren. Kommentar: Eldriftingenjör behöver inte, i de fall denne är kopplingsbiträde, bekräfta mottagen driftorder till kopplingsledare. Eldriftplaneringen eller eldriftingenjören får ändra en driftorder genom ett muntligt ändringsmeddelande när det gäller uppgifter om arbetstid, avbrottstid och namn på personer innan arbete påbörjas. Om några andra uppgifter i driftordern behöver ändras ska eldriftplaneringen eller eldriftingenjören antingen utfärda ett skriftligt ändringsmeddelande eller upprätta en ny driftorder. Kommentar: En ny driftorder behöver inte utfärdas då en frånskiljare inte får manövreras på grund av andra arbeten, exempelvis vid driftstörningar och överlappande arbeten. Däremot ska ett skriftligt ändringsmeddelande utfärdas, ex vis som telefem.

KRAV 31 (93) Ett skriftligt ändringsmeddelande ska kontrolleras och signeras av en annan person än den som utfärdat ändringsmeddelandet. Den som kontrollerar ett ändringsmeddelande ska ha tillräcklig kompetens för att kunna bedöma om uppgifterna är riktiga. Eldriftplaneringen ska upprätta en ny driftorder i följande fall: om arbetsområdets utsträckning behöver utökas om gränspunkterna behöver ändras för ett E-skydd eller A-skydd som ska förhindra att överbryggning sker om planerad frånskiljare som frånkopplar matningskällorna behöver ändras till annan frånskiljare om ändringsmeddelanden bedöms påverka elsäkerheten. Ändringsmeddelanden eller en ny driftorder ska delges alla som fått den ursprungliga driftordern. Trafikverket ansvarar för all kontakt och kommunikation med annan intressent vid planering, upprättande och genomförande av driftorder. Kommentar: Ändring av frånskiljare kan vara aktuell om arbetsplatsens utsträckning behöver utökas. Sista stycket avser om det finns gränsobjekt mellan exempelvis kraftförsörjningsanläggning och extern kraftleverantör eller arbeten på kontaktledningsanläggning. 6.3.3. Kopplingssedel Kopplingssedel upprättas i följande tre fall: Vid arbete på tågvärmeanläggnings lågspänningsdelar Vid arbeten med ett eller flera kopplingsbiträden om detta inte framgår i upprättad driftorder Vid direktplanering av ett arbete utan spänning, se 6.7 Kopplingsledaren upprättar kopplingssedlar och förvissar sig om att det finns kopplingsbiträden som kan hjälpa till att utföra beordrade åtgärder. En kopplingssedel bör kontrolleras och signeras av en annan person än den som upprättat kopplingssedeln. Den som kontrollerar en kopplingssedel ska ha tillräcklig kompetens för att bedöma om uppgifterna i kopplingssedeln är riktiga. Kopplingssedeln ska utväxlas med eldriftingenjören innan arbetet får starta. En kopplingssedel ska innehålla följande uppgifter: vem som upprättat kopplingssedeln (namn och telefonnummer) de åtgärder som ska utföras och av vem, angivna i en numrerad punktlista som bör ha en åtgärd per punkt (ex vis, öppna och blockera ) datum och tid då kopplingssedeln utväxlas I förekommande fall, trafikalt skydd. Kommentar: Exempel på kopplingssedel, se bilaga 9.

KRAV 32 (93) 6.3.4. Kopplingsledarens elsäkerhetsplanering Kopplingsledaren ska kontrollera och bekräfta mottagen driftorder till eldriftplaneringen eller eldriftingenjören samt förvissa sig om att planerade åtgärder leder till avsedd säkerhet. Vid behov ska kopplingsledaren upprätta kopplingssedlar och förvissa sig om att det finns kopplingsbiträden som kan bistå att utföra beordrade åtgärder. Kopplingsledaren ska i samråd med SoS-planerare planera för A- eller E-skydd i samband med upprättande av arbetsbegäran. Kommentar: Se TDOK 2016:0289 Säkerhet vid aktiviteter i spårområde om SoSplanerare. 6.3.5. Elsäkerhetsledarens elsäkerhetsplanering Elsäkerhetsledaren ansvarar för elsäkerheten på arbetsplatsen och ska: kontrollera arbetsgivarens upprättade elsäkerhetsplanering, risk-p. kontrollera och bekräfta mottagen driftorder till kopplingsledare förvissa sig om att beordrade åtgärder leder till avsedd säkerhet riskhantera (risk-u) före arbetet med stöd av arbetsgivarens riskhantering (risk-p). skriftligt dokumentera arbetsplatsens gränspunkter, jordningsverktygens placering, eventuella säkerhetsavstånd, farliga punkter, speciella skyddsåtgärder och andra elsäkerhetsåtgärder. Om någon av dessa uppgifter ändras ska elsäkerhetsledaren uppdatera sin skriftliga elsäkerhetsplanering. Ett jordningsverktyg får utgöra gränspunkt för en arbetsplats under förutsättning att det på jordningsverktyget finns en markering som varnar för elfaran (blixtpil). Markeringen ska vara utformad som illustreras i ELSÄK-FS 2008:2 Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om varselmärkning vid elektriska starkströmsanläggningar (Fig. V1). Se fig. 7. 6.4. Uppfylla startvillkor för arbete utan spänning Detta avsnitt anger de åtgärder som ska utföras innan ett arbete utan spänning får inledas. 6.4.1. Tillsyningsmannens åtgärder för elsäkerhet. Då det finns risk för överbryggning ska tillsyningsmannen i samråd med kopplingsledaren begära ett E-skydd eller A-skydd som omfattar överbryggningspunkterna. Kommentar: Beakta risken vid A- eller E-skydd som gräns vid luftsektionerade växelutliggare. Tillsyningsmannen ansvarar för: att bekräfta till kopplingsledaren att trafikalt skydd är etablerat kontakten med tågklareraren och kopplingsledaren kontakter med andra tillsyningsmän. Tillsyningsmannen ska ha god kännedom om A-/E-skyddsområdet och tillräcklig geografisk kännedom för att kunna avgöra att A-/E-skyddsområdet stämmer.

KRAV 33 (93) 6.4.2. Kopplingsledarens åtgärder Den som är kopplingsledare ska ha tillräcklig kännedom om anläggningen och om apparaters funktion för att kunna genomföra planerade kopplingar. Kopplingsledaren ska: 1. genomföra ett planeringssamtal med eldriftingenjören i god tid innan tillstånd inhämtas 2. i förekommande fall, kontakta tillsyningsmannen och förvissa sig om att ett E- eller A-skydd är upprättat och omfattar de punkter där det finns risk för överbryggning av spänning till en kontaktledning som ska vara frånkopplad och arbetsjordad 3. inhämta tillstånd från eldriftingenjören innan arbetet ska påbörjas och kontrollera att övriga förutsättningar enligt driftordern är uppfyllda 4. utföra kopplingar i den ordning de anges på driftordern alternativt kopplingssedel 5. utföra blockeringar i den ordning de anges på driftordern alternativt kopplingssedel 6. beordra kopplingsbiträden att utföra kopplingar och blockeringar enligt en skriftlig förebild som kan utgöras av driftordern eller särskilt upprättade kopplingssedlar 7. ta emot och kontrollera skriftliga kopplingsbekräftelser från kopplingsbiträden Skriftlig kopplingsbekräftelse ska lämnas: o o o o o när frånskiljare blockerats när truck blockerats i frånskiljt läge när säkringar och kopplingsstycken avlägsnats och blockerats när slackar avlägsnats för arbete och är fixerade när arbetsjordning anbringats av kopplingsbiträde. 8. utfärda ett arbetsbevis enligt avsnitt 6.4.6 och överföra detta till elsäkerhetsledaren som ett skriftligt meddelande, exempelvis telefem 9. säkerställa att utförda kopplingar och blockeringar kvarstår tills driftbevis lämnats för samtliga arbetsbevis som tidigare utfärdats. 6.4.3. Kopplingsbiträdets åtgärder Den som är kopplingsbiträde ska ha tillräcklig kännedom om apparaters funktion för att kunna genomföra beordrade kopplingar och blockeringar. Kopplingsbiträdet ska: 1. kontrollera och bekräfta berörda åtgärder i mottagen driftorder eller kopplingssedel till kopplingsledare 2. utföra de åtgärder som kopplingsledaren beordrat 3. använda skriftlig förebild vid kopplingar och utföra kopplingarna i den ordning de anges 4. utföra blockeringar enligt avsnitt 6.4.5 5. lämna skriftlig kopplingsbekräftelse på utförda åtgärder till kopplingsledaren Kommentar: Exempel på kopplingsbekräftelse, se bilaga 9. Om åtgärder utförts av medlem i arbetslaget kan bekräftelsen vara muntlig. 6.4.4. Frånkoppling All frånkoppling (frånskiljning) i samband med arbete på en högspänningssanläggning eller en tågvärmeanläggning ska ske med skriftlig förebild i form av en driftorder eller en kopplingssedel. För manövrering av frånskiljare krävs det tillstånd av eldriftingenjören.

KRAV 34 (93) Lokaltågklarerare på en driftplats tar endast order om koppling från eldriftingenjör. Eldriftingenjör är i detta fall ansvarig för kopplingens genomförande. Eldriftingenjören får ge en kopplingsledare tillstånd att utföra upprepade kopplingsmanövrer inom en överenskommen tidsperiod. Frånskiljning för ett arbete utan spänning ska göras så att: spänningssättning förhindras från alla håll brytstället blir synligt eller frånskiljningen säkert kan kontrolleras genom tillförlitlig lägesindikering. Kommentar: Beakta risk för bakspänning exempelvis då järnvägsfordon är kopplad mot tågvärmeanläggning och vid arbete på hjälpkraft med inkopplade transformatorer. 6.4.5. Skydd mot tillkoppling - blockering efter frånskiljning I blockeringen ingår att alla frånskiljare och sektioneringsfrånskiljare ska förses med skylten Får ej manövreras, Arbete pågår. Även då manöverhandtag, säkringar, kopplingsstycken eller dylikt avlägsnas ska frånskiljningsstället förses med skylten Får ej manövreras, Arbete pågår. Frånskiljning som avser att skydda vid ett arbete ska blockeras genom någon av följande åtgärder: Lås frånskiljare/sektioneringsfrånskiljare där detta är möjligt Avlägsna manöverhandtag, säkringar, kopplingsstycken eller dylikt och förvara dessa oåtkomligt för obehöriga under arbetet Fixera avlägsnade slackar Om en hjälpkraftkälla behövs för manövrering ska hjälpkraftkällan blockeras eller tas ur drift. Om en fjärrmanövrerad sektioneringsfrånskiljare blockeras i eldriftledningssystemet fordras inte lokal blockering. En sektioneringsfrånskiljare får blockeras för mer än ett arbete.

KRAV 35 (93) Figur 4. Blockering av en frånskiljare innebär att manöverhandtaget ska låsas och förses med en skylt. Fjärrmanövrerade U- och Ö-frånskiljare ska låsas lokalt med veven i utdraget läge och förses med skylten Får ej manövreras, Arbete pågår. Samma krav gäller för frånskiljare som följer matande linjebrytares läge med automatik, t ex fjärrmanövrerade frånskiljare (V) i skyddssektioner. Om en frånskiljare inte kan låsas men finns i ett driftrum räcker det att varje frånskiljningsställe förses med skylten Får ej manövreras, Arbete pågår. En sektionsisolator med frånskiljarkniv behöver inte låsas, men ska förses med skylten Får ej manövreras, Arbete pågår. Skylten ska anbringas på den spänningslösa kontaktledningen eller på bärlinan i direkt anslutning till sektionsisolatorn. Kommentar: Om skylten anbringas direkt på sektionsisolatorn kan isolationsavståndet påverkas. Vid arbete utan spänning på en kontaktledningsanläggning inom ett L-område eller ett U-område med lastspårsfrånskiljarlås, ska kopplingsledaren kvittera ut lastspårsnyckeln och behålla denna under arbetet. Vid arbete på tågvärmepost ska denna frånskiljas och blockeras vid matningspunkten. Kan bakspänning påföras via andra tågvärmeposter ska dessa kopplingsproppar låsas med hänglås och förses med skylt "Får ej manövreras, arbete pågår.

KRAV 36 (93) Figur 5. Vid blockering av en tågvärmeanläggning ska matningen till tågvärmetransformatorn blockeras liksom alla tågvärmeposter som är anslutna till tågvärmetransformatorn. 6.4.6. Arbetsbevis Arbetsbeviset ska vara skriftligt och innehålla följande uppgifter: vem som utfärdat arbetsbeviset (kopplingsledarens namn, företag och telefonnummer) vem som är mottagare av arbetsbeviset (elsäkerhetsledarens namn, företag och telefonnummer) vilka anläggningsdelar som arbetsbeviset omfattar eventuellt anbringade arbetsjordningar Kommentar: Exempel på arbetsbevis, se bilaga 10. Arbetsbevis behöver inte utfärdas om kopplingsledaren och elsäkerhetsledaren är samma person. 6.4.7. Elsäkerhetsledarens åtgärder Elsäkerhetsledaren ska: 1. ta emot arbetsbevis från kopplingsledaren 2. genomföra spänningsprovning enligt avsnitt 6.4.8 3. se till att arbetsjordning och kompletterande jordning utförs enligt avsnitt 6.4.10 och 6.4.11 4. markera arbetsplatsens gränspunkter med skyltar som varnar för elfara 5. instruera arbetarna om vilka elsäkerhetsåtgärder som vidtagits och hur arbetet ska utföras. Instruktionen ska minst innefatta uppgifter om arbetsplatsens utsträckning, frånkopplat område och jordningsverktygens placering samt eventuellt farliga punkter. 6. ge arbetarna besked om att arbetet får inledas. 6.4.8. Spänningsprovning

KRAV 37 (93) Frånvaro av driftspänning ska kontrolleras med en spänningsprovare som är avsedd för aktuell spänning och uppfyller kraven i SS-EN 61243 Arbete med spänning Enpoliga kapacitiva spänningsprovare för högspänning. På en högspänningsanläggning eller en tågvärmeanläggning får frånvaro av driftspänning inte kontrolleras genom gnistprov. Spänningsprovning genomförs på varje ledare på minst en punkt där arbetsjordning kommer att anbringas. Kommentar: Det kan finnas punkter på högspänningsanläggningen där de elektriska fälten tar ut varandra och en spänningsprovare felaktigt visar att högspänningen är frånkopplad. Om det finns förväxlingsrisk ska spänningsprovning genomföras på samtliga ledare i direkt anslutning till arbetsplatsen. Spänningsprovning ska göras mot samtliga faser samt bärlinan i en hängkabel och upphängningsdon i en hängspiralkabel. Kontrollen behöver dock inte utföras på upphängningsdon, som uppenbart inte kan vara spänningssatta. Spänningsprovaren ska funktionsprovas, användas, kontrolleras och kalibreras enligt tillverkarens anvisningar. 6.4.9. Jordningsverktyg och dess användning Jordningsverktygen för arbetsjordning till S-räl ska vara utförda enligt TDOK 2014:0414 (tidigare BVS 543.36335) Tekniska bestämmelser Elkrafttekniska anläggningar Jordningsverktyg för kontaktledningsanläggningar och vara dimensionerade för högsta förekommande kortslutningsström men ska dock ha en minsta area av 50 mm 2 Cu. Andra jordningsverktyg för arbetsjordning av högspänningsanläggningen ska vara utförda enligt svensk standard och vara dimensionerade för högsta förekommande kortslutningsström men ska dock ha en minsta area av 50 mm 2 Cu. Vid arbetsjordning av hjälpkraftledningen ska jordningsverktyget vara dimensionerade för högsta förekommande kortslutningsström men ska dock har en minsta area av 25 mm 2 Cu. Kommentar: För uppgift om högsta kortslutningsström, se TDOK 2014:0416 (tidigare BVS 510) Jordning och skärmning i Trafikverkets järnvägsanläggningar. Ett jordningsverktyg för arbetsjordning ska kontrolleras okulärt av den som anbringar jordningen så att det är oskadat, fullt brukbart och avsett för den aktuella arbetsjordningen. Jordningsverktyg ska skötas enligt tillverkarens anvisning. Ett jordningsverktyg som skadats eller utsatts för kortslutningsströmmar får inte användas. De kompletterande jordningarna vid arbetsplatsen ska tåla de strömmar som kan uppkomma genom induktion, influens eller dylikt. Jordningsverktyget ska först anslutas till jord och sedan anbringas till den anläggningsdel som ska arbetsjordas. När jordningsverktyget avlägsnas ska det först kopplas bort från den arbetsjordade anläggningsdelen och sedan från jordanslutningen. Om det är svårt att avgöra vilken räl som är S-räl får de båda rälerna först kopplas ihop med en överkopplingslina som har minst samma area som jordningsverktyget. Sedan får jordningsverktyget anslutas till någon av rälerna.

KRAV 38 (93) Kommentar: Observera att kortslutningsdon som används för kortslutning av spårledningar inte är godkända för arbetsjordning. För uppgift om högsta kortslutningsström kontaktas innehavaren. Vid passage av spårfordon ska jordningsverktyget anbringas så det inte kan skadas av dessa. 6.4.10. Arbetsjordning Det ska finnas arbetsjordning mellan arbetsplatsen och samtliga punkter varifrån spänningssättning kan ske, t ex frånskiljare, luftsektioneringar och sektionsisolatorer. Arbetsjordning ska om möjligt vara synlig från arbetsplatsen. Arbetsjordning ska i annat fall anbringas så nära arbetsplatsen som det är praktiskt möjligt. I de fall farlig spänning kan uppstå genom induktion eller influens av till exempel parallellgående ledningar ska detta hanteras genom kompletterade åtgärder. Exempel på anbringande av arbetsjordning, se bilaga 4. Innan arbetsjordningen får utföras av elsäkerhetsledaren ska denne ha fått ett arbetsbevis från kopplingsledaren om att aktuella anläggningsdelar är frånkopplade och blockerade. Återledning arbetsjordas utan föregående frånkoppling. Kommentar: Observera risken med att återledningen kan föra ström, vilket kan medföra potentialskillnader, även vid frånkopplad och arbetsjordad kontaktledning. Syftet med arbetsjordningen är att den ska förhindra att farliga spänningar uppträder på arbetsplatsen, exempelvis genom: oavsiktlig spänningssättning inverkan från andra starkströmsanläggningar genom direkt kontakt, influens eller induktion restspänningar i tidigare spänningssatta anläggningsdelar, såsom kablar och kondensatorer. Mellan arbetsplatsen och arbetsjordning får inte följande objekt finnas inkopplade: transformatorlindning exempelvis sugtransformator eller AT-transformator säkring frånskiljare strömbrytare. Arbetsjordning av kontaktledningsanläggningen ska göras till S-rälen, till en permanent längsgående jordlina eller till en jordningsplatta som har permanent jordanslutning till S-rälen. Om jordningsplatta används ska anpassade jordningsverktyg användas och den permanenta jordanslutningen till S-rälen kontrolleras. Arbetsjordning av hjälpkraftledningen får även göras till en kontaktledningsstolpe under förutsättning att denna är ansluten till S-rälen med ett jordningsdon eller till en permanent längsgående jordlina. Om S-rälen är bruten på mer än ett ställe, och det saknas överkopplingslinor som säkerställer returströmkretsen, får S-rälen mellan brytställena inte användas för arbetsjordning. Arbetsjordning och eventuell kompletterande jordning kan då i stället göras till en permanent längsgående jordlina eller till S-rälen på ett intilliggande spår.

KRAV 39 (93) Kompletterande jordning får även göras till återledningen om följande tre villkor är uppfyllda: Återledningen ska vara ansluten till S-rälen med ett jordningsverktyg i vardera änden av arbetsplatsen Alla kontaktledningsstolpar ska vara anslutna till återledningen med tillfälliga skyddsjordledare Sugtransformatorer inom arbetsplatsen ska på återledningssidan vara överkopplade med dubbla överkopplingslinor som var och en har en area på minst 50 mm 2 Cu. Figur 6. Överkopplingen av sugtransformatorns återledningssida kan göras enligt alternativ 1 (röd) eller alternativ 2 (blå).

KRAV 40 (93) På linjen får ramverket på spårfordon eller tunga arbetsredskap användas för anslutning av kompletterande jordning under förutsättning att ramverket har en tillförlitlig jordförbindelse. Om kompletterande jordning fordras ska alla anläggningsdelar som arbetet omfattar jordas till samma punkt på spårfordon eller tunga arbetsredskap. Jordelektrod får inte användas för arbetsjordning. Förbindelsen mellan återledning och S-räl vid driftjordpunkten får heller inte användas för arbetsjordning. Arbetsjordning av en tågvärmeanläggning ska göras till S-rälen eller till den särskilda jordningspunkt som finns på tågvärmeposten. Arbetsjordningen ska omfatta samtliga ingående ledare samt bärlinor i hängkablar. Figur 7. Exempel på arbetsjordning. Arbetsjordning behöver inte omfatta: de fasta delarna av frånskiljarna i en frånskiljarkrona samt kopplingsförbindningarna, under förutsättning att alla ledningar som är anslutna till frånskiljarna är arbetsjordade mellandelar hos lastspårsledningar, under förutsättning att kontaktledningen på båda sidor om mellandelen är arbetsjordad. Vid arbete från en arbetskorg ska denna vara potentialutjämnad till den anläggningsdel som arbetet utförs på.

KRAV 41 (93) 6.4.11. Arbetsjordning av kablar Om det gäller arbete på en kabel ska arbetsjordningen anbringas i kabelns båda ändpunkter. Arbetsjordningen ska även omfatta skärm, metallmantel samt bärlina i hängkabel. Om det finns risk för förväxling av kablar ska den aktuella kabeln punkteras eller kapas där arbetet ska utföras. Punktering och kapning ska göras med särskilda verktyg som är avsedda för respektive åtgärd. Om det gäller arbete på en kabelanläggning som är ansluten till en friledning (t.ex. en kontaktledning eller hjälpkraftledning) ska kompletterande jordning anbringas i övergången mellan kabeln och friledningen. Vid sidoförflyttning av kabel, och andra åtgärder som inte kan innebära någon kontakt med anläggningsdelar som normalt är spänningssatta, krävs dock inte arbetsjordning, kapning eller punktering av kabeln. En kabel som tillfälligtvis behöver kopplas loss ska arbetsjordas i den ändpunkt varifrån spänningssättning kan ske och förses med kompletterande jordning i den losskopplade änden. Kommentar: Detta avsnitt avser även kablar i återledningskretsen. 6.4.12. Returströmkrets Vid arbeten som innefattar returströmkrets måste risken för strömgenomgång särskilt beaktas. Vid (hög) belastning kan farliga potentialskillnader uppstå. Observera särskilt om returströmkretsen måste brytas. Kommentar: Observera att spänningslös kontaktledning inte betyder strömlös återledning. Se bilaga 5 angående returströmkrets. 6.5. Genomföra arbete utan spänning 6.5.1. Allmänt Elsäkerhetsledaren ska befinna sig på arbetsplatsen så länge ett arbete pågår och leda arbetet ur elsäkerhetssynpunkt om inget annat beslutats enligt pkt.5.5. Medan arbetet pågår ska elsäkerhetsledaren säkerställa att vidtagna elsäkerhetsåtgärder upprätthålls. Elsäkerhetsledaren ska vid behov upprepa instruktionen till arbetarna, exempelvis efter ett uppehåll i arbetet eller när ny personal tillkommer. Om någon elsäkerhetsåtgärd behöver ändras ska elsäkerhetsledaren uppdatera sin skriftliga elsäkerhetsplanering och informera arbetarna om åtgärden. Arbetare som deltar i ett arbete utan spänning ska följa elsäkerhetsledarens instruktioner. När åska syns eller hörs från arbetsplatsen ska arbetet omedelbart avbrytas. Elsäkerhetsledaren ska omedelbart meddela arbetsgivaren om rollen som elsäkerhetsledare inte längre kan upprätthållas. Elsäkerhetsledaren ska då också omedelbart avbryta arbetet och meddela arbetarna att arbetet inte får återupptas förrän arbetsgivaren utsett en ny elsäkerhetsledare. Elsäkerhetsledaren ska även återlämna arbetsbeviset till kopplingsledaren. 6.5.2. Byte av elsäkerhetsledare Om rollen som elsäkerhetsledare behöver överlåtas till en annan person ska arbetsgivaren först fatta ett beslut om detta. Den som frånträder rollen som elsäkerhetsledare ska överlämna arbetsbeviset och sin skriftliga elsäkerhetsplanering till den som tillträder rollen. Den frånträdande ska också på plats gå

KRAV 42 (93) igenom alla arbetsjordningar, kompletterande jordningar, farliga punkter och avgränsningar med den tillträdande. Den som tillträder rollen som elsäkerhetsledare ska också gå igenom och kontrollera elsäkerhetsplaneringen för arbetet. Den som frånträder rollen som elsäkerhetsledare ska informera arbetarna om bytet samt meddela den tillträdandes namn och telefonnummer till kopplingsledaren. 6.5.3. Byte av kopplingsledare Om rollen som kopplingsledare ska överlåtas till en annan person ska eldriftingenjören kontaktas och godkänna denne. Den som frånträder rollen som kopplingsledare ska överlämna utfärdade arbetsbevis och eventuella kopplingssedlar till den som tillträder rollen. Den frånträdande ska också gå igenom alla utförda kopplingsåtgärder med den tillträdande. Den som tillträder rollen som kopplingsledare ska meddela sitt namn och telefonnummer till eldriftingenjören, elsäkerhetsledare, eventuella kopplingsbiträden och tillsyningsmän. 6.6. Avsluta arbete utan spänning Detta avsnitt anger de åtgärder som ska utföras innan en högspänningsanläggning eller tågvärmeanläggning får tas i drift efter ett arbete utan spänning. 6.6.1. Elsäkerhetsledarens åtgärder När ett arbete utan spänning ska avslutas ska elsäkerhetsledaren: 1. Avbryta arbetet och försäkra sig om att så gjorts samt att informera arbetarna om att spänningssättning kommer att ske 2. se till att alla arbetsjordningar och andra eventuella skyddsanordningar avlägsnas 3. kontrollera att anläggningen är klar för drift i de delar som arbetsbeviset omfattar och med de ändringar som driftordern anger 4. utfärda ett driftbevis enligt 6.6.2 och överföra detta till kopplingsledaren som ett skriftligt meddelande, exempelvis telefem. 6.6.2. Driftbevis Ett driftbevis ska alltid motsvara ett utfärdat arbetsbevis. Driftbeviset ska vara skriftligt och innehålla följande uppgifter: vem som är mottagare av driftbeviset (kopplingsledarens namn, företag och telefonnummer) vem som lämnat driftbeviset (elsäkerhetsledarens namn, företag och telefonnummer) vilka anläggningsdelar som driftbeviset avser eventuella ändringar som gjorts i anläggningen eller dess kopplingsläge. Kommentar: Exempel på driftbevis, se bilaga 11. 6.6.3. Kopplingsledarens åtgärder När ett arbete utan spänning har avslutats ska kopplingsledaren: 10. kontrollera att driftbevis inkommit för alla arbetsbevis som utfärdats 11. kontrollera de ändringar som eventuellt angetts i driftbevisen 12. upphäva blockeringar och utföra tillkoppling av anläggningen enligt driftorder/kopplingssedel och i den ordning som anges på driftordern 13. anmäla till eldriftingenjören att arbetet har utförts och avslutats Kommentar: Meddela eldriftingenjören om avvikelser har gjorts mot driftorder eller kopplingssedel, exempelvis om arbetet inte avslutats som planerat.

KRAV 43 (93) 14. i förekommande fall kontakta tillsyningsmannen och meddela att arbetet har avslutats och att E-skydd respektive A-skydd kan avslutas ur elsäkerhetssynpunkt. 6.7. Direktplanering av ett arbete utan spänning Direktplanering av ett arbete utan spänning på en högspänningsanläggning eller tågvärmeanläggning får endast förekomma i samband med driftstörning eller vid överhängande risk för driftstörningar. Detta gäller både elektriska och trafikala störningar. Samma regler gäller som vid förplanerade arbeten med nedanstående tillägg och ändringar. Direktplanering av ett arbete kräver en noggrann elsäkerhetsplanering och riskhantering. Arbetsgivaren ansvarar för att det även vid direktplanering finns en inledande elsäkerhetsplanering och riskhantering (risk-p) till stöd för elsäkerhetsledaren. Det är elsäkerhetsledaren som ansvarar för riskhanteringen (risk-u) på arbetsplatsen vid direktplanering. Elsäkerhetsledaren ska också begära ett muntligt arbetstillstånd av eldriftingenjören som även ska godkänna eller avslå föreslagen kopplingsledare. Vid direktplanering av ett arbete utan spänning ska kopplingsledaren planera med elsäkerhetsledaren samt vid kontaktledningsarbete även tillsyningsmannen och upprätta en kopplingssedel som ersätter driftordern som skriftlig förebild. Om någon förändring av elektriska eller trafikala gränser måste ske ska samtliga funktioner samplanera med varandra och genomföra en ny risk-u. Eldriftingenjör eller eldriftplanerare ska kontrollera att det för arbetet finns tillräckligt trafikalt skydd (E- och/eller A-skydd) för att förhindra överbryggning av spänning till en kontaktledning som ska vara frånkopplad och arbetsjordad. Om det trafikala skyddet är otillräckligt ska planeringen uppdateras.

KRAV 44 (93) 7 Arbete med spänning 7.1. Allmänt Detta avsnitt anger tillägg som Trafikverket ställer förutom kraven angivna i svensk standard. Varje person ska vara fackkunnig eller instruerad. Innan AMS får påbörjas och avslutas ska eldriftingenjör informeras. 7.2. Planering av arbeten med spänning Vid arbete med spänning på en högspänningsanläggning eller tågvärmeanläggning kan metoden i SS- EN 50110-1 utgåva 3 arbete med spänning tillämpas med följande tillägg: Arbetsgivaren ska upprätta en skriftlig planering och riskhantering som underlag för arbetet. Om anläggningsdelen där arbete utförs är försedd med utrustning för automatisk återinkoppling ska denna ställas av för att AMS ska tillåtas Kopplingssedel/kopplingsbekräftelse utväxlas när den automatiska återinkopplingen är avställd Kopplingsledare utväxlar arbetsbevis med elsäkerhetsledare, se 6.4.6 Elsäkerhetsledaren vidtar alla nödvändiga elsäkerhetsåtgärder och instruerar personalen på arbetsplatsen om de förhållningssätt och regler som gäller Efter arbetets slut lämnar elsäkerhetsledaren driftbevisbevis, se 6.6.2 För särskilda arbeten med spänning gäller regler enligt nedan 7.3. Särskilda arbeten med spänning Vid uppsättning av gruppmarkeringsskyltar och spärrflaggor ska arbetsmetoden arbete med spänning tillämpas med följande undantag: Återinkopplingsautomatiken behöver inte tas ur drift Arbetsbegäran och driftorder behöver inte utfärdas Kopplingsledare behöver inte utses. Skriftlig instruktion för arbetet ska finnas upprättad och risk-p och risk-u ska vara genomförd. Personalen ska vara utbildad i tillräcklig omfattning och använda sig av ändamålsenliga verktyg. Vid exempelvis brusten och nedhängande bärtråd eller föremål mot anläggningen kan arbetsmetoden tillämpas. Punktsatserna ovan gäller även vid dessa typer av felavhjälpning.

KRAV 45 (93) 8 Arbete nära spänning 8.1. Allmänt Detta kapitel beskriver reglerna för arbete nära spänning på en högspänningsanläggning eller en tågvärmeanläggning. Arbetsprocessen är indelad i fyra steg. Kommentar: Arbetsprocess för arbete nära spänning, se bilaga 3. Planera för arbete nära spänning utifrån resultatet av risk-p Uppfylla startvillkor för arbete nära spänning Genomföra arbete nära spänning Avsluta arbete nära spänning. För arbetsredskap, se även reglerna i kapitel 10. 8.2. Planera för arbete nära spänning Vid arbetsmetoden arbete nära spänning krävs en inledande elsäkerhetsplanering och riskhantering av arbetsgivaren. Med stöd av denna ska elsäkerhetsledaren utföra riskhantering på arbetsplatsen. Kommentar: Om det i planeringen, risk-p, framgår att återinkopplingsautomatiken (ÅI) kan ställas av kontaktas eldriftingenjören för att få detta utfört. 8.2.1. Elsäkerhetsledarens elsäkerhetsplanering Elsäkerhetsledaren ska ta del av arbetsgivarens riskhantering och inledande elsäkerhetsplanering samt göra en egen elsäkerhetsplanering grundad på en riskhantering av hur riskerna kan minimeras. Elsäkerhetsledaren ska också utföra eller vid behov skriftligt komplettera risk-p för lämpliga elsäkerhetsåtgärder som kan vara: avskärmning, se 8.3.1 avspärrning, se 8.3.2 spärrning av arbetskorg, se 8.3.3 övervakning, se 8.4.1 vakthållning, se 8.4.2. Valet av elsäkerhetsåtgärder ska ske med hänsyn till: arbetsplatsens och tillfartsvägarnas läge arbetets varaktighet arbetarnas erfarenhet arbetets karaktär, hjälpmedel och utrustning. Elsäkerhetsåtgärderna ska förhindra att arbetare kommer in i riskområdet med kroppsdel, verktyg eller något annat föremål. I första hand ska avskärmning enligt avsnitt 8.3.1 användas. Om lämplig avskärmning inte går att anordna ska elsäkerhetsledaren för varje arbete fastställa ett säkerhetsavstånd så att arbetare inte kan komma in i riskområdet med kroppsdel, verktyg eller något annat föremål. Säkerhetsavståndet ska fastställas med hänsyn till arbetssätt, redskap, material, arbetets varaktighet och arbetarnas kunnighet.

KRAV 46 (93) Säkerhetsavståndet ska om möjligt markeras, exempelvis med avspärrning enligt avsnitt 8.3.2. Vid behov ska avspärrning kompletteras med vakthållning enligt avsnitt 8.4.2. 8.3. Uppfylla startvillkor för arbete nära spänning Innan ett arbete nära spänning får inledas ska elsäkerhetsledaren: 1. utföra planerade elsäkerhetsåtgärder 2. vid behov komplettera med ytterligare säkerhetsåtgärder Kommentar: Kompletterande säkerhetsåtgärder kan exempelvis handla om att flagga arbetsplats och transportvägar samt säkerställa god belysning på arbetsplatsen. 3. informera arbetarna om arbetsplatsens omfattning och avgränsningar 4. instruera arbetarna om vilka elsäkerhetsåtgärder som vidtagits och hur arbetet ska utföras 5. ge arbetarna tillstånd att arbetet får inledas. 8.3.1. Avskärmning En avskärmning är en permanent eller tillfälligt anbringad säkerhetsanordning som förhindrar att arbetare oavsiktligt kommer in i riskområdet med kroppsdel, verktyg eller något annat föremål. Om avskärmning uppfyller kraven på elektrisk isolation enligt gällande standard, får den placeras närmare spänningssatt anläggningsdel än anläggningens yttre gräns för riskområdet. Den får dock inte placeras i direkt kontakt med spänningssatt del. En sådan avskärmning får monteras med spänningssatt anläggning om den som utför arbetet inte riskerar att komma innanför riskområdet. I ställverk kan det anses föreligga tillräcklig säkerhet vid arbetet med avskärmningen om platsen för avskärmningen är försedd med styranordning (till exempel gejder) och om den som utför avskärmningen inte har någon kroppsdel närmare spänningssatt anläggningsdel än riskområdet. Om avskärmningen anordnas inom riskområdet och är av ett material som inte har betryggande elektrisk isolation ska avskärmningen anbringas utanför anläggningens statiska isolationsavstånd i luft, vilket är 270 mm för nominell spänning 15 30 kv. Arbetsmetoden arbete utan spänning ska användas när en sådan avskärmning monteras. Om avskärmningen är av ett ledande material ska den dessutom skyddsjordas innan anläggningen spänningssätts. För att en avskärmning ska få användas som arbetsplattform ska den vara tät och dimensionerad för aktuell mekanisk belastning. Om en anordning används som avskärmning och detta inte framgår klart ska en skylt som varnar för elfara sättas upp. 8.3.2. Avspärrning En avspärrning är en tillfälligt anbringad anordning avsedd att påminna om en fara och varna för att beträda ett visst område. Elsäkerhetsledaren ska bedöma behovet av avspärrning, bland annat med tanke på: risk för förväxling arbetssätt materiel förflyttning glömska.

KRAV 47 (93) Figur 8. Exempel på avspärrningar. 8.3.3. Spärrning av arbetskorg Om arbetet sker med hjälp av en arbetskorg nära spänningssatta anläggningsdelar ska elsäkerhetsledaren kontrollera att det finns låsta spärranordningar. Dessa spärranordningar ska förhindra att arbetskorgen eller arbetare kommer inom riskområdet till en spänningssatt anläggningsdel med kroppsdel, verktyg eller något annat föremål. Elsäkerhetsledaren kan istället för spärrning besluta att arbetet ska göras under vakthållning och med vakthållaren placerad vid en nödstoppsknapp till arbetskorgen. 8.4. Genomföra arbete nära spänning Elsäkerhetsledaren ska befinna sig på arbetsplatsen så länge ett arbete pågår och leda arbetet ur elsäkerhetssynpunkt. Medan arbetet pågår ska elsäkerhetsledaren säkerställa att vidtagna elsäkerhetsåtgärder upprätthålls. Elsäkerhetsledaren ska vid behov upprepa instruktionen till arbetarna, exempelvis efter ett uppehåll i arbetet eller när ny personal tillkommer. Om någon elsäkerhetsåtgärd behöver ändras ska elsäkerhetsledaren uppdatera sin elsäkerhetsplanering och informera arbetarna om åtgärden. Om en avskärmning eller avspärrning behöver avlägsnas under arbetets gång ska elsäkerhetsledaren först ge sitt medgivande till detta. Elsäkerhetsledaren ska också informera arbetarna om åtgärden och vid behov anordna vakthållning eller övervakning. Kommentar: Arbetet med att avlägsna en avskärmning eller avspärrning kan i vissa fall kräva arbetsmetoden arbete utan spänning.

KRAV 48 (93) Arbetare som deltar i ett arbete nära spänning ska: inleda arbetet först när elsäkerhetsledaren lämnat klartecken för detta följa givna instruktioner och anvisningar använda föreskrivna skyddsanordningar och personlig skyddsutrustning iaktta försiktighet för att förebygga ohälsa och olycksfall vid oklarhet begära ett förtydligande av elsäkerhetsledaren. När åska syns eller hörs från arbetsplatsen ska arbetet omedelbart avbrytas. Elsäkerhetsledaren ska omedelbart meddela arbetsgivaren om rollen som elsäkerhetsledare inte längre kan upprätthållas. Elsäkerhetsledaren ska då också omedelbart avbryta arbetet och meddela arbetarna att arbetet inte får återupptas förrän arbetsgivaren utsett en ny elsäkerhetsledare. Om rollen som elsäkerhetsledare behöver överlåtas till en annan elsäkerhetsledare ska arbetsgivaren först fatta ett beslut om detta. Den som frånträder rollen som elsäkerhetsledare ska överlämna sin skriftliga elsäkerhetsplanering till den som tillträder rollen. Den frånträdande ska också på plats gå igenom alla elsäkerhetsåtgärder och avgränsningar med den tillträdande. Den som tillträder rollen som elsäkerhetsledare ska också gå igenom och kontrollera elsäkerhetsplaneringen för arbetet och vid behov göra nödvändiga kompletteringar. Den som frånträder rollen som elsäkerhetsledare ska informera arbetarna om bytet. 8.4.1. Övervakning Övervakning är en elsäkerhetsåtgärd som innebär att elsäkerhetsledaren själv eller ger någon i uppdrag att hålla uppsikt över arbetarnas belägenhet med hänsyn till spänningssatta anläggningsdelar och vid behov varna arbetarna. Den som utför övervakning får delta i arbetet under förutsättning att detta kan ske utan att det går ut över övervakningsuppdraget. Elsäkerhetsledaren ska instruera arbetarna och övervakaren om: hur arbetet ska utföras det fastställda säkerhetsavståndet uppsatta avskärmningar och eller avspärrningar arbetsplatsens avgränsning mot spänningssatta anläggningsdelar hur anläggningen kan göras spänningslös. 8.4.2. Vakthållning Vakthållning är en elsäkerhetsåtgärd vid kortvarigt arbete som får pågå i högst 5 minuter. Åtgärden innebär att elsäkerhetsledaren ger en person i uppdrag att uppmärksamt iaktta endast en arbetare som utför arbete nära spänning. Vakthållaren får inte samtidigt delta i arbetet eller utföra någon annan uppgift. Kommentar: Vakthållning är en elsäkerhetsåtgärd för att upprätthålla säkerhetsavståndet i de fall avskärmning inte går att anordna. Elsäkerhetsledaren ska instruera arbetaren och vakthållaren om: hur arbetet ska utföras det fastställda säkerhetsavståndet arbetsplatsens avgränsning mot spänningssatta anläggningsdelar

KRAV 49 (93) hur anläggningen kan göras spänningslös. Den som vaktar ska omedelbart ingripa eller varna arbetaren om en farlig situation skulle uppstå. 8.5. Avsluta arbete nära spänning Innan ett arbete nära spänning avslutas ska elsäkerhetsledaren: 1. informera arbetarna om att arbetet avslutas 2. avlägsna alla avspärrningar och tillfälliga avskärmningar. 8.6. Direktplanering av ett arbete nära spänning Direktplanering av ett arbete nära spänning på en högspänningsanläggning eller tågvärmeanläggning får endast förekomma vid driftstörningar på den aktuella anläggningen och vid överhängande risk för sådana driftstörningar. Direktplanering av ett arbete kräver en noggrann elsäkerhetsplanering och riskhantering (risk-p) som arbetsgivaren ansvarar för. Det är elsäkerhetsledaren som ansvarar för riskhanteringen vid direktplanering (risk-u).

KRAV 50 (93) 9 Spårarbeten 9.1. Allmänt Detta kapitel innehåller de särskilda elsäkerhetsregler som gäller vid vissa spårarbeten på elektrifierade banor med kontaktledning och/eller hjälpkraftledning. Det gäller arbeten som innebär bruten S-räl, borttagen driftjordledare och/eller borttagen skyddsjordledare. Vid arbeten som innebär ingrepp i returströmkrets måste risken för strömgenomgång särskilt beaktas. Vid (hög) belastning kan farliga potentialskillnader uppstå. Observera särskilt om returströmkretsen måste brytas. Kommentar: Även oelektrifierade spår/banor kan ingå i returströmkrets. Beträffande elsäkerhetsplaneringen se 5.5 och 5.6. Elsäkerhetsledare ska utföra nödvändiga elsäkerhetsåtgärder enligt detta kapitel samt instruera arbetarna. 9.2. Krav på don- och överkopplingslinor samt jordningsverktyg Don- och överkopplingslinor som används enligt reglerna i detta kapitel ska ha en area på minst 50 mm 2 Cu, såvida inget annat anges och uppfylla krav enligt svensk standard. Vid spårarbeten kan klämma 0450070 användas. Arbetsgivaren ska se till att don- och överkopplingslinor samt jordningsverktyg sköts enligt tillverkarens anvisningar. Kommentar: Beroende på sammanlagrad returström eller kortslutningsström kan doneller överkopplingslinans area behöva ökas. Hänsyn måste även tas till vilka klämkombinationer som används. För uppgift om högsta kortslutningsström kontaktas innehavaren. 9.3. Spårarbeten som innebär bruten S-räl Innan S-rälen får brytas ska elsäkerhetsledaren antingen säkerställa en obruten returströmkrets enligt avsnitt 9.3.1, eller se till att kontaktledningen kopplas från och arbetsjordas enligt reglerna för arbete utan spänning. Om det till en S-räl som ska brytas finns anslutna skyddsjordningar och/eller driftjordningar ska dessutom reglerna i avsnitt 9.4 tillämpas. Kommentar: Arbeten då den normala returströmkretsen delvis bryts är exempelvis kapning av S-räl, byte av rälsskarvjärn på S-räl och byte av S-räl. Det måste särskilt beaktas att spänningslös kontaktledning inte nödvändigtvis betyder att returströmkretsen är strömlös. 9.3.1. Åtgärder som säkerställer en obruten returströmkrets vid spårarbete En obruten returströmkrets ska normalt säkerställas med hjälp av överkopplingslinor.

KRAV 51 (93) Figur 9. Obruten returströmkrets säkerställd med hjälp av en överkopplingslina. Även I-räl får, tillsammans med överkopplingslinor, användas för den tillfälliga returströmkretsen, Finns isolskarv ska denna först överkopplas. Figur 10. Obruten returströmkrets säkerställd med hjälp av I-rälen och överkopplingslinor. Returströmkretsen kan även vara säkerställd genom en permanent längsgående jordlina. I detta fall ska jordlinans kontakt med S-rälen säkerställas på båda sidor om arbetsplatsen. Om återledningen används vid arbeten som innefattar bruten S-räl ska denna i båda ändar av arbetsplatsen förbindas med S-räl med hjälp av jordningsverktyg. Om arbetsplatsen är utsträckt kan återledningen behöva anslutas till S-räl med jordningsverktyg även inom arbetsplatsen. När återledningen används ska en eventuell sugtransformator inom arbetsplatsen vara överkopplad med dubbla överkopplingslinor på återledningssidan. Den som använder överkopplingslina för att säkerställa returströmkretsen ska först kontrollera att överkopplingslinan/överkopplingslinorna inte är skadade. Innan ett rälsskarvjärn får bytas ska den som utför arbetet kontrollera att det över rälsskarven finns en kontaktförbindning och att denna är hel. Om kontaktförbindningen saknas eller är skadad ska rälsskarven först överkopplas med överkopplingslina/överkopplingslinor. Överkopplingslinan/överkopplingslinorna får inte tas bort förrän den nya S-rälen lagts in och kontaktförbindningarna anslutits eller rälen svetsats.

KRAV 52 (93) 9.3.2. Elsäkerhetsåtgärder vid arbeten med rälsbrott Vid ett rälsbrott ska överkopplingslinor anslutas. De båda rälsändarna får inte beröras samtidigt innan överkoppling utförts. Överkopplingen ska anslutas snabbt och resolut så att eventuell gnistbildning minimeras, en klämma i taget. Om rälsbrottet inträffat på bana med BT-system utan återledning eller där återledningen är skadad ska kontaktledningen göras spänningslös tills överkopplingslinan anbringats. Kommentar: Om rälsbrottet inträffat på en bana med BT-system med intakt återledning behöver kontaktledningen inte göras spänningslös. Spänningslös kontaktledning fordras inte för AT-system. 9.4. Spårarbeten som innebär borttagen skyddsjordledare och/eller driftjordledare Detta avsnitt beskriver de elsäkerhetsregler som gäller vid spårarbeten med spänningssatt kontaktledning i de fall som skyddsjordledare och/eller driftjordledare skadats eller behöver tas bort. Åtgärder ska vidtas så att kontaktledningsstolpar eller andra skyddsjordade föremål inte kan bli spänningssatta på grund av isolationsfel. Dessa åtgärder kan innebära antingen att skyddsjordning och driftjordning tillfälligt anordnas på annat sätt enligt avsnitt 9.4.1 och 9.4.2 eller att reglerna för arbete utan spänning följs i kapitel 6. Skyddsjordledare eller driftjordledare som är anslutna till S-rälen får inte tas bort innan elsäkerhetsledaren lämnat tillstånd för detta. Arbete med skyddsjordledare och driftjordledare får bara utföras av personal som ingår i ett elinstallationsföretags egenkontrollprogram. Om en skyddsjordledare eller driftjordledare brister eller skadas ska den omedelbart repareras. Om den skadade förbindningen inte kan anslutas permanent till S-rälen ska den anslutas tillfälligt med en jordklämma som är särskilt avsedd för detta. En tillfällig jordklämma ska monteras så att den inte lossnar på grund av vibrationer. Arbete med skyddsjordledare och driftjordledare får inte utföras när åska syns eller hörs från arbetsplatsen. Kommentar: En tillfällig jordklämma kan exempelvis göras vibrationssäker med hjälp av dubbla muttrar, se figur 11.

KRAV 53 (93) Figur 11. Exempel på en jordklämma för tillfällig anslutning av en skyddsjordledare till S-rälen. 9.4.1. Tillfällig skyddsjordning Om skyddsjordledare behöver avlägsnas på en spänningssatt kontaktledningsanläggning ska de först ersättas med tillfälliga skyddsjordledare med en area som är minst 50 mm 2 Cu. Alla kontaktledningsstolpar och andra föremål som behöver vara skyddsjordade ska ha en sådan tillfällig skyddsjordledare till S-räl, återledningen eller till en tillfälligt utlagd jordlina. Vid varje arbetsmoment får endast en (1) skyddsjordledare i taget avlägsnas kortvarigt, utan att någon tillfällig skyddsjordledare är ansluten. Om de tillfälliga skyddsjordledarna ansluts till återledningen ska denna i båda ändar av arbetsplatsen förbindas med S-rälen med hjälp av jordningsverktyg. Om arbetsplatsen är utsträckt kan återledningen behöva anslutas till S-rälen med jordningsverktyg även inom arbetsplatsen. Dessa jordningsverktyg delar in arbetsplatsen i delsträckor. Delsträckorna får inte vara så långa att skyddsjordade föremål kan anta för hög beröringsspänning enligt TDOK 2014:0416 (tidigare BVS 510), Jordning och skärmning i Trafikverkets järnvägsanläggningar, när spåret trafikeras i närheten av arbetsplatsen. Kommentar: Den maximala längden hos en delsträcka beror dels på den aktuella belastningen (traktionsströmmen) och dels på avståndet till närmaste omformar- eller transformatorstation. Exempel: Med en belastning (traktionsström) på 1000 A under högst 5 minuter får avståndet mellan jordningsverktygen vara högst 600 m, och till nästa stolpe, oavsett avståndet till närmaste omformar- eller transformatorstation. På en enkelspårslinje får S-rälen bytas inom endast en delsträcka i taget. På en flerspårslinje får S-rälen på ett av spåren bytas inom flera delsträckor samtidigt, under förutsättning att återledningen förbinds med S-rälen även i ett intilliggande spår. När återledningen används för tillfällig skyddsjordning ska en eventuell sugtransformator inom arbetsplatsen vara överkopplad med dubbla överkopplingslinor på återledningssidan. Kommentar: Vid skyddsjordning av objekt till återledningen då kontaktledningen är spänningssatt, får det finnas högst en sugtransformator inom arbetsplatsen för att det inte ska uppstå störningar på teleanläggningar. Tillfälliga skyddsjordningar kan utföras till en jordlina som läggs ut längs spåret och användas för anslutning av de tillfälliga skyddsjordningarna. Denna tillfälliga jordlina läggs ut som samlingsjordledare och ska anslutas till S-rälen. Om arbetsplatsens längd är högst 150 m ska den tillfälliga jordlinan ha en area på minst motsvarande 50 mm 2 Cu och anslutas i en (1) punkt. Om arbetsplatsens längd är mer än 150 m ska den tillfälliga jordlinan ha en area på minst motsvarande 120 mm 2 Cu. 9.4.2. Tillfällig driftjordning Om en driftjordledare behöver avlägsnas ska denna först ersättas av en tillfällig driftjordledare med motsvarande area som den man planerat avlägsna, dock minst 50 mm 2 Cu.

KRAV 54 (93) Om en driftjordpunkt behöver brytas ska S-rälen först förbindas med återledningen med hjälp av minst 3 st. jordningsverktyg.

KRAV 55 (93) 9.4.3. Byte av räl med ansluten skyddsjordledare och/eller driftjordledare Om en S-räl ska bytas och har anslutna skyddsjordledare och/eller driftjordledare kan dessa förbindningar få sitta kvar tills den nya rälen har monterats och försetts med skyddsjordledare och driftjordledare. Den gamla rälen ska då först anslutas till returströmkretsen via överkopplingslinor och försiktigt baxas åt sidan så att förbindningarna inte skadas. Figur 12. Byte av S-räl med anslutna skyddsjordledare. 9.4.4. Återställning efter stulna drift- och skyddsjordledare Återställning av driftjordledare (driftjordpunkt och z-förbindning): 1. Trafiken stoppas på ett kontrollerat sätt, där alla tåg tillåts åka vidare till lämplig driftplats (utanför det drabbade området) 2. Stulna driftjordledare ersätts med tillfälliga driftjordledare till exempel med jordningsverktyg för kontaktledning eller dubbla aluminiumlinor 3. Trafiken sätts igång igen Tillfälliga driftjordledare ersätts med permanenta driftjordledare och åtgärdas som veckoanmärkning. Återställning av skyddsjordledare: 1. Trafiken stoppas inte 2. Stulna skyddsjordledare ersätts med nya skyddsjordledare. Vid de tillfällen reparationsarbete behöver påbörjas mitt på en längre sträcka med stulna skyddsjordar måste stor försiktighet iakttas med tanke på eventuella potentialskillnader. Kommentar: Se Dnr. TRV 2014/84156 Återställning av driftjordledare och skyddsjordledare i samband med kopparstölder i järnvägsanläggningen.

KRAV 56 (93) 10 Användning av arbetsredskap och spårfordon 10.1. Allmänt Detta avsnitt innehåller regler för användning och förflyttning av arbetsredskap nära spänning. Arbetsgivaren ska utföra inledande elsäkerhetsplanering med tillhörande riskhantering (risk-p) och säkerställa personalens kompetens enligt 5.5 och 5.6 Ett säkerhetsavstånd på minst 4 m i sidled ska upprätthållas mellan arbetsredskapet och den närmaste spänningssatta anläggningsdelen. För kranar och hängande last ovanför gäller samma säkerhetsavstånd, eventuella pendlingsrörelser ska beaktas. Se även TDOK 2016:0289 Säkerhet vid aktiviteter i spårområde. Avståndet om 4 meter får underskridas om elsäkerhetsåtgärder vidtas av elsäkerhetsledaren, enligt avsnitt 8.3. samt 10.2 och tabell 2. Om elsäkerhetsåtgärderna enligt detta kapitel inte ger tillräcklig säkerhet ska det vid användning av arbetsredskap och spårfordon utföras som arbete utan spänning enligt kapitel 6 eller arbete med spänning enligt kapitel 7. Reglerna gäller alla spårgående som icke spårgående arbetsredskap samt spårfordon. När det gäller kranar får inte heller pendlingsrörelser hos lasten komma inom säkerhetsavståndet. Kommentar: När det avser pendlingsrörelser bör man beakta en rörelse om cirka 20 graders utpendling. Man kan även beräkna utpendlingen som en tredjedel av lyftlinans längd. I efterföljande texter används begreppet arbetsredskap som även innefattar spårfordon. Kommentar: Med arbetsredskap avses i detta sammanhang exempelvis kranar, grävmaskiner, lastmaskiner och snöslungor samt eventuell last på arbetsredskap. Ett spårfordon kan exempelvis vara utrustat med kran och snöslunga. Snöstrålen från en snöslunga får inte riktas mot ledningar, isolatorer eller fordonstak. Principer och säkerhetsåtgärder kan även tillämpas för varianter av arbeten som inte finns närmare beskrivna. Se även krav enligt TDOK 2013:0002 Tunga spårgående arbetsredskap - Tekniska krav. I dagligt tal används begreppet maskinlina för skyddsjordning av arbetsredskap. Den utrustning som används ska uppfylla kraven enligt svensk standard och vara dimensionerad för högsta kortslutningsström. Dokumenterad elsäkerhetsplanering med tillhörande riskhantering samt kontrollerade åtgärder enligt tabell 2, ska på begäran kunna uppvisas på arbetsplatsen. Arbetsredskap ska vidare vara försedd med skylt som varnar för elfaran. Om jordning av ett arbetsredskap är aktuellt ska jordningen anslutas till s-räl i en (1) punkt.

KRAV 57 (93) 10.2. Säkerhetsavstånd och elsäkerhetsledarens åtgärder Typ av arbetsredskap (inklusive spårfordon) Minsta avstånd till Åtgärd Skylt som varnar spänningssatt anläggningsdel 3 för elfara Se avsnitt SPÅRGÅENDE 1 0,4 m Spärrad 4 Ja 10.3 ICKE SPÅRGÅENDE Jordad 2 1,0 m Övervakning - 10.4 Icke jordad 1,0 m Spärrad 4 Ja 10.5 Tabell 2. Minsta avstånd och särskilda elsäkerhetsåtgärder för olika typer av arbetsredskap 1) Jordning av ett tungt spårgående arbetsredskap (TSA) ska uppfylla kraven i TDOK 2013:0001. 2) Jordning av ett icke spårgående arbetsredskap ska göras till S-rälen med en mjuk kopparlina som har arean minst 50 mm 2 Cu. 3) Uppgifter om kontaktledningens höjd över rälsöverkant lämnas av innehavaren. 4) Exempel på uppgifter att ta hänsyn till: Höjd på kontaktledning, återledning vid spannmitt samt övriga anläggningsdetaljer och behov av eventuell inmätning, typ av arbete, olika typer av spärrar, tillbehör till kran/lyftutrustning, hantering av olika materiel och omgivande terräng. 10.3. Särskilda elsäkerhetsåtgärder för jordade spårgående arbetsredskap och spårfordon För ett spårgående arbetsredskap eller spårfordon som är jordat ska säkerhetsavståndet till den närmaste spänningssatta anläggningsdelen vara minst 0,4 m. Dessa ska i detta fall vara försedda med en teknisk anordning som förhindrar att någon del, eller dess last, kan komma närmare än 0,4 meter från spänningssatt anläggningsdel.

KRAV 58 (93) 10.4. Särskilda elsäkerhetsåtgärder för skyddsjordade arbetsredskap som inte är spårgående För ett icke spårgående arbetsredskap som är skyddsjordad till S-räl med en mjuk kopparlina med en area på minst 50 mm 2 Cu ska säkerhetsavståndet till den närmaste spänningssatta anläggningsdelen vara minst 1,0 m. Arbetet ska i detta fall utföras under ledning av en elsäkerhetsledare som finns på arbetsplatsen och ser till att arbetsredskapet övervakas. Kravet på övervakning och skyddsjordning gäller inte i de fall som arbetsredskapet genom sitt läge (slänt, mur, stängsel eller dylikt) inte kan komma närmare en spänningssatt anläggningsdel än 1,0 m. Figur 13. För ett icke spårgående arbetsredskap som är jordat ska arbetet utföras under övervakning för att ett säkerhetsavstånd mindre än 4 m ska få tillämpas.

KRAV 59 (93) 10.5. Särskilda elsäkerhetsåtgärder för icke skyddsjordade arbetsredskap som inte är spårgående För ett icke spårgående arbetsredskap som inte är skyddsjordat ska säkerhetsavståndet till den närmaste spänningssatta anläggningsdelen vara minst 1,0 m. Arbetsredskapet ska i detta fall vara försedd med en teknisk anordning som förhindrar att någon del av redskapet eller dess last kan komma närmare än 1,0 meter från spänningssatt anläggningsdel. Figur 14. Ett icke spårgående arbetsredskap som inte är jordat ska vara spärrat för att ett mindre säkerhetsavstånd än 4 m ska få tillämpas.

KRAV 60 (93) 10.6. Användning av mobil lyftanordning för personlyft Vid användning av icke spårgående arbetsredskap, t ex saxliftar, arbetsplattformar och dylikt, fordras medverkan av elsäkerhetsledare för kontaktledningsarbete om arbetarna är att betrakta som lekmän och arbete eller förflyttning sker närmare än 4 meter från närmaste spänningssatt anläggningsdel. För instruerad eller fackkunnig person, se 10.1. Kommentar: Bedömningen om arbetarna är att betrakta som lekmän avser kunskap och kompetens avseende kontaktlednings- och kraftförsörjningsanläggningar och detta dokument. 11 Övriga arbeten 11.1. Allmänt Detta kapitel beskriver särskilda elsäkerhetsregler som gäller vid en del övriga arbeten som bedrivs på elektrifierade banor med spänningssatt kontaktledning och/eller hjälpkraftledning. Arbeten som kan innebära elektrisk fara ska utföras enligt 5.5 och 5.6 vilket bl.a. innebär att arbetsgivaren ska utföra inledande elsäkerhetsplaneringen, risk p, med tillhörande riskhantering och säkerställa personalens kompetens. 11.2. Arbeten i kontaktledningsstolpar och kontaktledningsbryggor Det är förbjudet att klättra upp i kontaktledningsstolpar och kontaktledningsbryggor utan att någon av arbetsmetoderna arbete utan spänning, arbete med spänning eller arbete nära spänning tillämpas. Detta gäller med undantag för vissa arbeten där arbetare inte riskerar att komma inom närområdet till en spänningssatt anläggningsdel. Undantagen gäller exempelvis målningsarbeten samt underhållsarbeten på signaler, högtalare och annan utrustning. I de fall då åtgärder ska utföras på signaler och högtalare som inte innebär elektrisk fara får dessa utföras utan krav på elsäkerhetsledare i detta kravdokuments mening. Vid målningsarbeten och andra underhållsarbeten på kontaktledningsstolpar och kontaktledningsbryggor ska arbetsgivaren utse en elsäkerhetsledare som ansvarar för elsäkerheten på arbetsplatsen. Elsäkerhetsledaren ska se till att arbetsplatsen är markerad med avspärrningar så arbetarna inte riskerar att komma in i närområdet till spänningssatta anläggningsdelar med kroppsdel, verktyg eller något annat föremål. För att flyttbara stegar ska få användas vid underhållsarbeten i kontaktledningsstolpar och kontaktledningsbryggor ska det finnas stödjärn som förhindrar att stegen faller omkull. För flyttbara stegar och andra långa föremål gäller även regler enligt TDOK 2016:0289 (tidigare BVF 923) Säkerhet vid aktiviteter i spårområde. 11.3. Trädröjning vid kontaktledningsanläggningar För trädröjning vid kontaktledningsanläggningar gäller de regler som finns i TDOK 2014:0781 (tidigare BVS 1516) Trädfällningsmetoder vid trädsäkring av järnväg, kan inte denna standard tillämpas ska trädfällningen utföras som ett elektriskt arbete.

KRAV 61 (93) 11.4. Lastning och lossning under spänningssatt kontaktledning i samband med arbeten I detta avsnitt anges villkoren för att lastning och lossning i samband med arbeten ska få utföras under en spänningssatt kontaktledning. Om dessa villkor inte är uppfyllda ska kontaktledningen vara frånkopplad och arbetsjordad. Öppna vagnar får i samband med ett arbete handlastas och handlossas under en spänningssatt kontaktledning om nedanstående tre villkor är uppfyllda. Samma villkor gäller även för rälslastning och rälslossning med hjälp av arbetsredskap, se även kapitel 10. 1. Personalen ska vara instruerad om gällande elsäkerhetsregler och riskerna vid arbete under spänningssatta ledningar. 2. Den som lastar eller lossar ska uppehålla sig på ett plan vars avstånd till kontaktledningen är minst 3,5 m. 3. Lastningen och lossning ska utföras så att personal eller last inte kan komma in i närområdet. Kommentar: Observera att kontaktledningen ofta befinner sig lägre än normalt vid vägbroar och tunnlar. Innehavaren kan lämna uppgifter om kontaktledningens höjdläge på en viss plats

KRAV 62 (93) Figur 15. Säkerhetsavstånd som gäller vid handlastning och handlossning av öppna vagnar under en spänningssatt kontaktledning i samband med arbeten. Vid pikning eller spettning av makadamvagnar ska den som utför arbetet befinna sig på markplanet om kontaktledningen är spänningssatt. Pikar och spett som då används får inte vara längre än 2 m. 11.5. Brobyggen m.m. över kontaktledningsanläggning Detta avsnitt innehåller elsäkerhetsregler för brobyggen och andra konstruktioner över elektrifierade järnvägar med spänningssatt kontaktledningsanläggning. Kommentar: Vid arbeten på befintliga broar görs val av arbetsmetod enligt avsnitt 0. Arbetsgivaren ska informera elsäkerhetsledaren om hur arbetet med bygget kommer att bedrivas. Elsäkerhetsledaren ska avgöra vilka elsäkerhetsåtgärder som krävs på arbetsplatsen och planera för dessa. Ställningarna som ska fungera som avskärmningar vid brobyggen ska uppfylla kraven på avskärmning enligt 8.3.1. Utförandet ska godkännas av Trafikverket. Ställningarna ska också förses med låsbara grindar eller andra anordningar som förhindrar att obehöriga får tillträde. Grindar ska vara minst 1,8 m höga och försedda med en skylt som varnar för elfaran (blixtpil). När arbete inte pågår ska grindar och andra anordningar för att hindra obehörigt tillträde vara låsta. 11.6. Arbeten på plattformstak För arbeten ovanpå plattformstak, vars horisontella avstånd till närmaste spänningssatta ledare är mindre än 4 m, ska arbetsgivaren utse en elsäkerhetsledare som ansvarar för elsäkerheten på arbetsplatsen. 11.7. Sprängning vid elektrifierad järnväg Vid sprängning nära elektrifierad järnväg gäller Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2007:1, Sprängarbete med följande tillägg: sprängningen ska föregås av samråd med Trafikverket sprängobjekten ska täckas omsorgsfullt så att kontaktledningsanläggningen inte kan skadas av stenar eller andra föremål som kastas omkring vid sprängningen sprängning med eltändare är förbjuden inom 5 m från närmaste ledande anläggningsdel, exempelvis räl, ledning eller kontaktledningsstolpe.

KRAV 63 (93) 11.8. Tillfällig uppläggning vid elektrifierad järnväg Tillfälliga upplag för järnvägens drift och underhåll får inte placeras så att avstånd till spänningssatt del understiger 3,5 meter i enlighet med SS-EN 50122-1. Kommentar: Upplag kan exempelvis utgöras av slipers, räler eller snö. Avståndet baseras på att lekmän inte ska kunna komma till skada. Se även TDOK 2016:0289 (tidigare BVF 923) Säkerhet vid aktiviteter i spårområde, om säkerhetszon. 11.9. Specialtransporter Ur elsäkerhetssynpunkt kan driftmässig frånkoppling, utan följande spänningsprovning och arbetsjordning, tillåtas om krav på avstånd i TDOK 2014:0757 (tidigare BVS 1586.23) Banöverbyggnad - Villkor för specialtransporter. Där lasten överskrider statisk referensprofil A upprätthålls. Detta fordrar dock åtgärder av tillsyningsman i enlighet med 6.2 för förhindrande av att spänning leds in på det frånkopplade området. Kommentar: En förutsättning för detta är att rutin för driftorderhantering följs ur ett planeringsperspektiv.

KRAV 64 (93)

KRAV 65 (93) 12 Fara och olycka 12.1. Allmänt Detta kapitel innehåller regler för de åtgärder som eldriftingenjören och elsäkerhetsledaren ska vidta vid järnvägsolycka, elolycksfall eller brand. Kommentar: I detta dokument omfattar järnvägsolycka inte personpåkörning. Se även rutin TDOK 2014:0088 Hantera larm vid olycka tillbud och avvikelse på järnväg. Se även Elsäkerhetsverkets publikation Vägledning vid elolycka samt AFS 1999:7 Första hjälpen och krisstöd. Vid inträffade händelser ska eldriftingenjören förvissa sig om att berörd tågklarerare fått kännedom om olyckan. Innan eldriftingenjören får spänningssätta en räddningsfrånkopplad kontaktledningsanläggning ska denne ha fått besked från kopplingsledaren. Om någon kopplingsledare inte finns på olycksplatsen ska beskedet i stället inhämtas från ansvarigt befäl hos Räddningstjänsten. I anläggning försedd med automatisk jordning svarar eldriftingenjören för att aktivera denna vid begäran om räddningsfrånkoppling. Den automatiska jordningen ersätter räddningstjänstens spänningsprovning och arbetsjordning. Utrustning för automatisk jordning får inte användas vid arbete. Kommentar: Begreppet automatisk jordning avser att anläggningen jordas via fjärrstyrningsutrustning. Det geografiska området för automatisk jordning är tydligt utmärkt. Räddningstjänst får använda sig av den automatiska jordningsutrustningen vid andra insatser än vid järnvägsolycka, elolycksfall eller brand. Det föreligger inget hinder att eldriftingenjören manövrerar utrustningen som en säkerhetshöjande åtgärd. 12.2. Eldriftingenjörens åtgärder vid järnvägsolycka eller elolycka Vid meddelande om en järnvägsolycka eller elolycka ska eldriftingenjören utföra följande: 1. Vid elektrisk fara omedelbart utföra nödfrånkoppling av kontaktledningen samt frånkoppla eventuell hjälpkraftledning på samtliga spår vid olycksplatsen Kommentar: Nödfrånkoppling av kontaktledning kan även utföras av andra larmmottagare. Om annan larmmottagare utför nödfrånkoppling ska eldriftingenjören omedelbart kontaktas. Observera att andra tåg och vagnar med exempelvis farligt gods inte kan flyttas med elfordon vid frånkopplad anläggning. Se även om det finns lokala instruktioner, vid exempelvis tunnlar. 2. Utifrån inkomna uppgifter, vid behov, begränsa det nödfrånkopplade området till olycksplatsen genom att utföra räddningsfrånkoppling på kontaktledningen och frånskiljning av eventuell hjälpkraftledning Kommentar: Syftet med räddningfrånkoppling är att förhindra överbryggning av spänning in mot

KRAV 66 (93) olycksplats. Observera att plats för händelse kan vara otydlig varför angränsande driftplats eller linje kan ingå. Driftplats Linje Driftplats Linje Driftplats Figur 16. Exempel på räddningsfrånkoppling av en olycksplats. 3. Meddela ansvarigt befäl hos Räddningstjänsten att olycksområdets kontaktledning och hjälpkraftledning har frånkopplats genom räddningsfrånkoppling samt ange dess geografiska utsträckning. Namn ska utväxlas som kvitto på att meddelandet uppfattats korrekt. Eldriftingenjören ska därefter ge denne tillstånd att utföra spänningsprovning och arbetsjordning av kontaktledningen. I anläggning med automatisk jordningsutrustning ska bekräftelse om att samtliga jordningskopplare är slutna lämnas till ansvarigt befäl hos räddningstjänst 4. Meddela berörd tågklarerare att olycksområdets kontaktledning frånkopplats 5. Beordra att en elsäkerhetsledare omedelbart beger sig till olycksplatsen. Elsäkerhetsledaren ska tillika vid behov utföra kopplingsledarens arbetsuppgifter. 12.3. Eldriftingenjörens åtgärder vid olycka med farligt gods Detta avsnitt innehåller regler för eldriftingenjörens åtgärder vid en sådan olycka med farligt gods som inte samtidigt är en järnvägsolycka. Vid meddelande om en olycka med farligt gods som enligt transportkortet kräver gnistfria verktyg ska eldriftingenjören: Vidta åtgärder som säkerställer en spänningslös kontaktledningsanläggning vid olycksplatsen Elkopplare vid olycksplatsen får ej manövreras. 12.4. Eldriftingenjörens åtgärder vid brand Vid meddelande om brand ska eldriftingenjören utföra följande: 1. Börja planera för räddningsfrånkoppling samt vid behov utföra lämpliga sektioneringar Kommentar: Beakta möjligheten att flytta fordon. När ansvarigt befäl hos Räddningstjänsten tagit kontakt ska eldriftingenjören fråga denne om ledningarna behöver frånkopplas för att underlätta brandbekämpningen. 2. Om ansvarigt befäl hos Räddningstjänsten begär räddningsfrånkoppling av kontaktledningsanläggningen ska eldriftingenjören informera densamme om att räddningsfrånkoppling kommer att ske Kommentar: Observera att tåg och vagnar med exempelvis farligt gods inte kan flyttas med elfordon vid frånkopplad anläggning. 3. Meddela ansvarigt befäl hos Räddningstjänsten att olycksområdets kontaktledning och hjälpkraftledning har frånkopplats genom räddningsfrånkoppling samt ange dess geografiska

KRAV 67 (93) utsträckning. Namn ska utväxlas som kvitto på att meddelandet uppfattats korrekt. Eldriftingenjören ska därefter ge denne tillstånd att utföra spänningsprovning och arbetsjordning av kontaktledningen 4. Meddela berörd tågklarerare att olycksområdets kontaktledning frånkopplats 5. Beordra att en elsäkerhetsledare omedelbart beger sig till olycksplatsen. Elsäkerhetsledaren ska tillika vid behov utföra kopplingsledarens arbetsuppgifter. 12.5. Elsäkerhetsledarens åtgärder vid järnvägsolycka, elolycka eller brand När elsäkerhetsledaren kommit till platsen för järnvägsolycka, elolycksfall eller brand ska denne utföra följande: 1. Kontakta ansvarigt befäl hos Räddningstjänsten 2. Kontakta den olycksplatsansvarige (OPA) 3. Verifiera med eldriftingenjören genomförd räddningsfrånkoppling Kommentar: Denna verifiering kan ske innan ankomst till platsen 4. Orientera sig på platsen och i samråd med ansvarigt befäl hos Räddningstjänsten, och vid behov, bistå genom att utföra spänningsprovning och arbetsjordning 5. I samråd med den olycksplatsansvarige göra en skriftlig elsäkerhetsplanering 6. Om möjligt begränsa det frånkopplade området i samråd med eldriftingenjören och den olycksplatsansvarige. I detta skede övertar elsäkerhetsledaren rollen som kopplingsledare. Kommentar: Beakta räddningstjänstens behov av geografisk utsträckning. Hänsyn ska också tas till möjligheterna att säkra bevis för olycksutredningen. 12.6. Åtgärder vid ledningshaveri Agera på följande sätt om du kommer till en plats med nedhängande ledning: 1. Gå ej nära nedfallen ledning 2. Varna och vakta beroende på omständigheterna 3. Stoppa om möjligt fordonsrörelser från att köra in i nedhängande linor/trådar 4. Meddela Trafikverkets (trafikledningens) larmnummer, alternativt 112 (SOS). Kommentar: Beakta särskilt risker med havererade ledningar vid mörker. Vid evakuering ska beaktas: Ansvaret för en evakuering åligger alltid föraren Ledning ska betraktas som spänningssatt tills arbetsjordning är anbringad Eventuella rutiner vid evakuering av tåg För övriga åtgärder, se TDOK 2015:0309 Trafikbestämmelser för järnväg, bilaga 6 (Fara och olycka).

KRAV 68 (93) 13 Kraftförsörjningsanläggningar 13.1. Allmänt I det följande finns beskrivningar på de ingående delarna som avser kraftförsörjningsanläggningar. Det finns i de tidigare avsnitten anvisningar som är tillämpbara även för kraftförsörjningsanläggningar medan 13.2 anger särskilda regler. 13.2. Särskilda regler för kraftförsörjningsanläggningar I samband med tillträde till kraftförsörjningsanläggningar ska eldriftingenjör meddelas. På motsvarande sätt ska eldriftingenjör rådfrågas innan arbete utförs på utrustning för fjärrstyrning och liknande utrustning för frånskiljare, i syfte att inte påverka elkopplare som är öppna för arbete. I kraftförsörjningsanläggningar kan det, om eldriftplanering eller eldriftingenjör och kopplingsledare är överens, vara tillfyllest att använda sig av kopplingssedel, se 6.3.3, utan att det rör sig om en driftstörning. Detta förutsätter att kopplingsledaren gör bedömningen att koppling som behöver göras är enkel. I kraftförsörjningsanläggningar kan det finnas elkopplare vilka har egenskaper som gör att de får finnas mellan arbetsplats och arbetsjordning. Dessa ska vara blockerade motsvarande öppna frånskiljare för arbete. Vid arbeten i stationen blockeras öppna frånskiljare för arbete med skylt. Lås ska användas om obehöriga har åtkomst till frånskiljaren. För att minimera risken för förväxling eller misstag ska avspärrningsband markera fack som inte ingår i arbetet. I vissa typer av ställverk medges undantag från krav på spänningsprovning före anbringande av arbetsjordning. En förutsättning för detta är att ställverket är konstruerat så att betryggande säkerhet uppnås även om arbetsjordningen anbringas mot spänningssatt del. För vissa ställverk är förreglingskretsar så uppbyggda, att den normala arbetsgången inte följs, exempelvis arbetsjordning utförs före allsidig frånskiljning. Gnistprov är inte tillåtet att utföra som spänningsprovning. Vid åskoväder ska risken för åsköverspänningar beaktas beroende på vilken anläggningsdel arbetet utförs. Vid arbeten med roterande omformare eller statiska omriktare ska de särskilda, för anläggningen specifika, elsäkerhetsplaneringsunderlagen vara en del i risk-p och risk-u. För att kunna utföra planering, risk-p och risk-u, för arbete i kraftförsörjningsanläggningar och vidta rätt åtgärder fordras mycket god anläggningskännedom. Se även respektive stations driftinstruktion. Vid brytarrevision av utdragbara enheter är det att betrakta som en driftmässig koppling att koppla över driften från ordinarie brytare till reservbrytare eller motsvarande. 13.3. Provning Vid exempelvis isolationsprovning och omsättningsprovning, kan anläggningen inte vara arbetsjordad. För att trots detta uppnå betryggande säkerhet ska följande iakttas. Före provning ska anläggningsdelen frånkopplas och arbetsjordas. Om arbetsjordning som ingår i arbetsbeviset för provning behöver avlägsnas, ska tillstånd lämnas av utfärdaren av arbetsbeviset och kompletterande säkerhetsåtgärder vidtas av elsäkerhetsledaren. Mätutrustningen kopplas in när anläggningsdelen är arbetsjordad.

KRAV 69 (93) Elsäkerhetsledaren ska säkerställa att alla inblandade känner till reglerna som gäller vid provningen och att de är medvetna om att arbetsjordningar kommer att avlägsnas vid mätningen. Under tiden mätningen pågår ska anläggningen betraktas som driftsatt. Innan någon åtgärd utförs som innebär ingrepp på mätutrustning ska delen åter arbetsjordas. 13.4. Olika anläggningstyper 13.4.1. Sektioneringsstation Syftet med en sektioneringsstation är att så snabbt som möjligt begränsa en driftstörning till den felbehäftade matningszonen samt att kunna höja kapaciteten på sträckan med bibehållen skyddsnivå av ledningen. På långa kontaktledningsavsnitt finns det ibland behov av att automatiskt kunna sektionera ledningen på mitten. Om det är ett problem att kontaktledningen löser ut för överlast (överströmsskyddet) på en sträcka kan detta elimineras med en sektioneringsstation. På så sätt kan effektuttaget ökas jämfört med en lika lång sträcka utan sektioneringsstation, detta eftersom sträckan mellan reläskydden blir kortare, vilket medför att impedansen blir lägre. En sektioneringsstation är försedd med en 3-polig brytare, som löses ut av reläskydd för låg spänning vid viss ström, samt låg impedans. 13.4.2. Kopplingscentral På motsvarande sätt som en sektioneringsstation används kopplingscentraler för att begränsa driftstörningarna genom selektiv bortkoppling av en kortsluten kontaktledning samt för att förbättra spänningshållningen. Kontaktledningarna hopkopplas via brytare och samlingsskena i kopplingscentralen (KC). Kopplingscentraler finns ofta där kontaktledningar möts och där avgreningar är anslutna. 13.4.3. Omformarstation Anläggning som tillgodoser kraftförsörjning av kontakt- och hjälpkraftledningar. En omformarstations huvuduppgift är att med hjälp av omformare (roterande omformare och/eller statiska omriktare) omforma 3-fas 50 Hz elenergi till för tågdriften lämplig strömart, det vill säga 1-fas, 16,7 Hz samt att transformera spänningen till rätt nivå, det vill säga nominellt 15 kv med toleransen +15/-20 %. 13.4.4. Transformatorstation Anläggning ansluten till Trafikverkets matarledning med spänningen 32-132 kv, 16,7 Hz. Transformatorstationen matar via en transformator ut 15 kv, 16,7 Hz till kontaktledningen för elektrisk tågdrift genom linjebrytare. 13.4.5. Nätstation Elanläggning i byggnad (inom- eller utomhusbetjänad), bestående av minst transformator och lågspänningsfördelning, avsedd främst för lågspänningsfördelning till lokala objekt. Stationen kan innehålla högspänningsställverk med fack för sektionering av hjälpkraftledningen och/eller säkring för transformator. Även utgående kabel till radialmatad transformator kan förekomma. Kopplingsapparater är vanligen lastfrånskiljare eller motsvarande funktionalitet, men alla apparattyper motsvarande fördelningsstation kan förekomma (brytare med eller utan reläskydd).

KRAV 70 (93) 13.4.6. Fördelningsstation Högspänningsställverk i byggnad (inom- eller utomhusbetjänad), huvudsakligen avsedd för fördelning och koppling i hjälpkraftnätet. Normalt är minst tre linjer anslutna, varav en kan vara extern (vid inmatningspunkt). Kopplingsapparater i högspänningsställverket kan vara frånskiljare, lastfrånskiljare, lastbrytare eller effektbrytare, till brytarna kan det finnas reläskydd. Stationen kan även innehålla transformator och lågspänningsfördelning. 14 Referenser 14.1. Bindande referenser AFS 2007:1 Sprängarbete TDOK 2014:0994 (tidigare BVF 913) TDOK 2014:0416 (tidigare BVS 510) Kompetenskrav för personal som arbetar på och nära Trafikverkets starkströmsanläggningar Jordning och skärmning i Trafikverkets järnvägsanläggningar TDOK 2014:0414 Tekniska bestämmelser Elkrafttekniska anläggningar (tidigare BVS 543.36335) Jordningsverktyg för kontaktledningsanläggningar TDOK 2016:0289 (tidigare BVF 923) TDOK 2014:0781 (tidigare BVS 1516) ELSÄK-FS 2006:1 ELSÄK-FS 2017:2 ELSÄK-FS 2008:2 SS-EN 50110-1:2013 SS-EN 61243 Säkerhet vid aktiviteter i spårområde Trädfällningsmetoder vid trädsäkring av järnväg Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om elsäkerhet vid arbete i yrkesmässig verksamhet Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om elinstallationsarbete Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om varselmärkning vid elektriska starkströmsanläggningar Skötsel av elektriska anläggningar Arbete med spänning Enpoliga kapacitiva spänningsprovare för högspänning 14.2. Övriga referenser TDOK 2015:0309 Trafikbestämmelser för järnväg (TTJ) TDOK 2014:0415 (tidigare BVF 922) Elsäkerhetsföreskrifter för trafikplatser

KRAV 71 (93) SEK Handbok 417 Ordlista Anläggningar för överföring och distribution av el 15 slogg Fastställd version Dokumentdatum Ändring Namn (fastställd av) 1.0 2015-05-28 Första upplagan Leif Öberg UHje 2.0 2016-01-20 Redaktionella ändringar. Rättelse av kapitel 9.4.2 Björn Larsson UHtes 3.0 2017-04-28 Redaktionella ändringar. Korrigering av kapitelindelning. Förenklad hantering vid AMS. Förtydligande om ändringsmeddelande och driftorder. Ytterligare illustrationer införda. 4.0 2018-12-01 Redaktionella ändringar. Tillåtelse i klartext att anbringa mer än en (1) blockering på sektioneringsfrånskiljare öppen för arbete. Förbud mot manövrering av sektioneringsfrånskiljare inom arbetsplatsen utan tillstånd av eldriftingenjör. Ny bilaga samtalsdisciplin. Leif Öberg, UHtes Leif Öberg, UHtes

KRAV 72 (93) 16 Bilagor Bilaga 1. Arbetsprocess för val av arbetsmetod

KRAV 73 (93) Bilaga 2. Arbetsprocess för arbete utan spänning

KRAV 74 (93) Bilaga 3. Arbetsprocess för arbete nära spänning

KRAV 75 (93) Bilaga 4. Exempel på arbetsjordning, kontaktledning 1. Enkelspår, arbete på samtliga ledningar 2. Driftplats enkelspår, arbete endast på kontaktledning

KRAV 76 (93) 3. Driftplats dubbelspår, arbete på samtliga ledningar

KRAV 77 (93) 4. Driftplats dubbelspår, arbete på kontaktledning

KRAV 78 (93) 5. Om sugtransformator ingår vid större arbeten kan arbetsjordningarna flyttas längre ut. 6. Driftplats enkelspår, arbete på kontaktledning och AT-matarledning 7. Driftplats dubbelspår, arbete endast på kontaktledningens nedspårssida

KRAV 79 (93) Bilaga 5. Returströmkrets Returströmkrets av äldre utförande vid omformarstation Returströmkrets av nyare utförande vid omformarstation

KRAV 80 (93) Bilaga 6. Kraftförsörjningsanläggningar 1. Princip för linje- och reservbrytarfack

KRAV 81 (93) 2. Princip för roterande omformaraggregat

KRAV 82 (93) 3. Princip för roterande omformaraggregat HOG

KRAV 83 (93) 4. Princip för statisk omriktare

KRAV 84 (93) 5. Princip för kopplingscentral 6. Princip för sektioneringsstation

KRAV 85 (93) Bilaga 7. Exempel på arbetsbegäran

KRAV 86 (93) Bilaga 8. Exempel på driftorder

KRAV 87 (93)

KRAV 88 (93)

KRAV 89 (93)

KRAV 90 (93) Bilaga 9. Exempel på kopplingssedel och kopplingsbekräftelse

KRAV 91 (93) Bilaga 10. Exempel på arbetsbevis Bilaga 11. Exempel på driftbevis