ESA Grunder. Beställningsnummer: ESA-Grunder XX:YY

Transkript

1 ESA Grunder Beställningsnummer: ESA-Grunder XX:YY XX YY

2 Förord Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagare utsätts för ohälsa eller olycksfall. Vidare ska betryggande säkerhetsåtgärder vidtas mot skada genom elektrisk ström. Genom att följa dessa anvisningar uppfyller arbetsgivaren huvudsakligen dessa krav. För arbete på anläggning som är speciellt komplicerad eller där denna anvisning inte ger tillräckligt stöd måste arbetsgivaren komplettera dessa anvisningar med en anpassad anvisning. Elsäkerhetsanvisningarna ESA omfattar säker skötsel av och säkert arbete på eller nära elektriska anläggningar. I Svensk standard SS-EN finns en funktion, elanläggningsansvarig, vilken utses av innehavaren. Elanläggningsansvarigs funktion är att skapa anvisningar för hur skötsel av innehavarens anläggning ska genomföras på ett för arbetaren säkert sätt. Elanläggningsansvarig kan fastställa anvisningar för att förebygga skada orsakad av el om anläggningens beskaffenhet eller skötsel så kräver. Elsäkerhetsanvisningarna, ESA, är ett exempel på anvisningar som avses i Elsäkerhetsverkets föreskrifter. ESA är ett sätt för elbranschen att följa arbetsmiljölagen och branschens tolkning av Svensk standards anvisning för skötsel av elektriska anläggningar SS-EN Detta innebär att arbetsgivaren respektive elanläggningsansvarig kan besluta om ESA ska antas i sin helhet eller delvis och/eller kompletteras med ytterligare interna säkerhetsanvisningar för att uppnå en betryggande säkerhet. I ESA anges ett antal olika funktioner och deras uppgifter och ansvar. Beroende av företagets/arbetets storlek kan alla eller flera funktioner ligga på samma person och i andra sammanhang kan samma funktioner vara delad på flera personer/funktioner. Det är viktigt att det i varje företag finns tydligt beskrivet, dokumenterat och kommunicerat hur funktionerna är fördelade och avgränsade till exempel geografiskt eller i spänningsnivåer. Funktioner kan också, via avtal, skötas av en entreprenör. 40

3 Innehållsförteckning Förord Innehållsförteckning Ansvar för Arbetsmiljö och Elsäkerhet Arbetsgivare Innehavare Elektrisk fara Definitioner Terminologi och tabeller Säkerhetsavstånd, närområde och riskområde Riktlinjer för avstånd i luft vid arbete Allmänt Arbete med spänning Arbete nära spänning Terminologi ESA Kompetens och utbildning Kompetens Fackkunnig person Instruerad person Lekman ESA utbildning Elev Lärare ESA funktioner Allmänt Organisation Delegering Elanläggningsansvarig Arbetsgivare Elsäkerhetsledare Fackkunnig elsäkerhetsledare Instruerad elsäkerhetsledare Instruerad elsäkerhetsledare, röjning i ledningsgata... 29

4 Elsamordningsledare Eldriftledare Kopplingsledare Kopplingsbiträde Arbetare Planering Planering vid konstruktion Planering av arbete Riskhantering Riskbedömning Riskidentifiering Riskanalys Riskvärdering Riskhanteringsåtgärd Riskhantering vid planering (Risk-P) Riskhantering vid skötselåtgärd Riskhantering vid utförande (Risk-U) Tillträde Personlig skyddsutrustning, verktyg och utrustningar Skriftlig förebild Arbetsbegäran Driftorder Kopplingssedel Kopplingsbekräftelse Säker kommunikation Bevisväxling Överföring av meddelande telefem Talkommunikation Telefax Elektronisk kommunikation Arbetsbevis Driftbevis Återlämnande av arbetsbevis Tillkoppling Entreprenörsarbete Avtal upphandling... 48

5 Entreprenör med egen eller inhyrd personal Entreprenör med fackkunnig personal/person Entreprenör med instruerad personal/person Entreprenör med personal/person som inte uppfyller kraven för instruerad (lekman) Skötselåtgärder Allmänt Koppling Order om koppling Koppling med frånskiljare Koppling med lastfrånskiljare, säkringslastfrånskiljare Koppling med utdragbar enhet Koppling genom manövrering av slack med mera Koppling med beröringssäkra anslutningsdon (skärmade kabelavslut) Kopplingsklämma i kabelskåp högst 1 kv Koppling med frånskiljande brytare Koppling med- och byte av säkring högst 1 kv Koppling med- och byte av säkring över 1 kv Mätning Mätinstrument Planering Mätning i strömtransformators sekundärkrets Mätning i magnetiseringskretsar Felsökning Besiktning, fotografering och termografering (värmefotografering) Kabelanvisning Grävning i mark Provning och Idrifttagning Bilagor Bilaga 1 Checklista vid riskbedömning under störning Bilaga 2 Checklista för skriftlig riskhantering Bilaga 2a - Riskhantering vid planering (Risk-P) Bilaga 2b - Riskhantering vid utförande (Risk-U) Bilaga 3 Checklista för genomgång mellan fackkunnig person och instruerad person Bilaga 4 - Exempel på arbetsbegäran Bilaga 5 - Exempel på driftorder Bilaga 6 - Exempel på kopplingssedel

6 Bilaga 7 - Exempel på kopplingsbekräftelse Bilaga 8 - Exempel på arbetsbevis Bilaga 9 - Exempel på driftbevis Bilaga 10 - Exempel på order om koppling Ordregister

7 Ansvar för Arbetsmiljö och Elsäkerhet 3.1 Arbetsgivare Arbetsgivare är den person som inom ett företag, en förvaltning eller annan organisation har att leda verksamheten. Enligt 2 kap 4 arbetsmiljölagen (1977:1160) ska betryggande skyddsåtgärder vidtagas mot skada genom fall, ras, brand, explosion, elektrisk ström eller liknande. Arbetsgivarens arbetsmiljöansvar omfattar alltså även de arbetsmoment där det finns risk för skador genom elchock och/eller ljusbåge. Företagets verkställande direktör (eller motsvarande) har det yttersta arbetsgivaransvaret. Vid behov kan arbetsuppgifter, som erfordras för att uppfylla detta ansvar, delegeras inom företagets organisation. Arbetsgivare ska se till att varje arbete eller åtgärd utförs på sådant sätt att kraven på nödvändig säkerhet för anställda uppfylls. Allt arbete ska planeras noggrant och vid behov ska planeringen ske skriftligt. En bedömning av vilka elektriska risker som föreligger ska ligga till grund för hur arbetet ska genomföras. Arbetsgivare är skyldig att bedriva och ha en rutin för ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetsgivare ska förvissa sig om att arbetstagare dels har den utbildning som behövs för arbetet och dels vet vilka risker som kan vara förbundna med arbetet Innehavare Innehavare av en anläggning är den person som råder över anläggningen. Under en anläggnings uppförande kan elinstallationsföretaget vara innehavare av anläggningen från dess spänningssättning fram till dess att anläggningen överlämnas till beställaren. Detta bör i så fall regleras i ett avtal mellan parterna. Innehavaren av en starkströmsanläggning ska dels se till att det fortlöpande kontrolleras att anläggningen ger betryggande säkerhet mot personskada och sakskada dels att arbete som utförs på eller i anslutning till anläggningen sker på sådant sätt och utförs av eller under ledning av personer med sådana kunskaper och färdigheter att betryggande säkerhet ges mot personskada och sakskada. Innehavaren ska tillhandahålla nödvändig information om sin anläggning eller anordning och dess handhavande till dem som arbetar på eller i närhet av dessa. Informationen bör ta hänsyn till anläggningens komplexitet, utsträckning, ingående komponenter, med mera. Dokument som bör ingå i informationen är till exempel scheman, tabeller, ritningar och instruktioner. Vid rasering av en anläggning är innehavaren ansvarig till dess att anläggningen är demonterad alternativt säkert frånkopplad och inga fortsatta elektriska eller andra risker föreligger. Om ett företag, en förvaltning eller annan organisation är innehavare, så är det företagets verkställande direktör (eller motsvarande) som har det yttersta innehavaransvaret. Vid behov kan arbetsuppgifter, som erfordras för att uppfylla detta ansvar, delegeras inom företagets organisation. I företag med många och/eller geografiskt spridda starkströmsanläggningar är delegering ofta nödvändigt.

8 I de fall det finns generering in i elnätet som inte är innehavarens egen ska denna dokumenteras av innehavaren. Innehavaren är skyldig att fortlöpande övervaka och kontrollera anläggningen så att eventuella fel och brister ska kunna upptäckas och åtgärdas. För vissa anläggningar och anläggningsdelar krävs en noggrannare kontroll med bestämda tidsintervaller eller tidsintervaller som är beroende på anläggningens utförande och användning Elektrisk fara Med elektrisk fara menas risk för personskada på grund av strömgenomgång (elchock) eller verkan av kortslutning eller ljusbåge (brännskada). Vid arbete på en elanläggning i drift, kan delar av de inbyggda skydden sättas ur funktion. Kapslingar, fackdörrar eller skyddsbarriärer öppnas eller avlägsnas vid t.ex. skötselåtgärder, underhåll, reparation, ombyggnad eller tillbyggnad. Det finns två elektriska faror, strömgenomgång respektive ljusbåge. En riskhantering ska därför alltid göras vid skötselåtgärder eller vid elektriskt respektive icke-elektriskt arbete. Godkända verktyg och godkänd skyddsutrustning ska användas, kompletterande säkerhetsåtgärder ska göras och säkerhetsavstånd ska fastställas, allt för att undvika elolyckor. Enligt elsäkerhetsverket statistik för elyrkesmän, kan en majoritet av alla elolyckor hänföras till kategorin arbetsfel. Regler och rutiner har inte följts, viktiga moment har utelämnats kanske på grund av en felaktigt beteende eller stress. Därför är det viktigt, att alltid göra en riskhantering inför ett arbete på en driftsatt elanläggning och att de rutiner och instruktioner som är finns för elanläggningen och arbetet följs. I händelse av fara för person eller egendom: RÄDDA - Rädda dig själv och dem som är i omedelbar fara. VARNA- Varna andra som kan komma till skada. LARMA - Larma SOS Alarm på 112. INFORMERA - Begränsa skadorna på egendom om du bedömer att du klarar detta utan att utsätta dig för onödiga risker. 224

9 Definitioner Anläggning All elektrisk utrustning som används för produktion, överföring eller användning av el. Elektrisk utrustning som till exempel kablage, annan elinstallationsmateriel och liknande utrustning som efter installation kommer att utgöra en del av den stationära anläggningen ingår i begreppet elektrisk anläggning. Anm. I ESA används ordet anläggning för elektrisk anläggning och elanläggning. Arbetare Person oberoende av tjänsteställning, som under ledning av elsäkerhetsledaren deltar i arbetet. Arbete Varje form av elektriskt och icke-elektriskt arbete eller skötselåtgärd där det kan finnas en elektrisk riskkälla. Arbete med spänning (AMS) Arbetsmetod vid vilken en arbetare medvetet kommer i beröring med spänningssatta delar eller kommer inom riskområdet med kroppsdel eller med verktyg eller utrustning. Arbete nära spänning (ANS) Arbetsmetod vid vilken en arbetare kommer in i närområdet utan att nå riskområdet med kroppsdel eller med verktyg eller något annat föremål. Arbete utan spänning (AUS) Arbetsmetod på elektrisk anläggning som varken är spänningssatt eller uppladdad och som utförs efter att alla åtgärder vidtagits för att förebygga elektrisk fara. Arbetsbegäran Begäran om tillstånd att få utföra arbete på en elanläggning enligt arbetsmetoderna. Arbetsbevis Bekräftelse på att säkerhetsåtgärder vidtagits inför arbete på anläggningsdel, enligt någon av arbetsmetoderna i den omfattning beviset anger. Arbetsgivare Person som inom ett företag, förvaltning eller annan organisation har att leda verksamheten. Arbetsjordning Säkerhetsåtgärd för arbete genom jordning och kortslutning med utrustning som är dimensionerad för högsta förekommande ström, normalt kortslutningsströmmen. Arbetsmetoder Arbete utan spänning, Arbete nära spänning och Arbete med spänning alla tre metoderna förutsätter att säkerhetsåtgärder vidtas mot elchock och effekterna av kortslutning och ljusbåge

10 Arbetsområde Område med en eller flera arbetsplatser där arbeten utförs. Arbetsplats Plats eller platser där ett arbete ska utföras, håller på att utföras eller har blivit utfört. Anm. Del av arbetsområde. Avgränsningar Väl definierade kopplingspunkter som avgränsar arbetsområde. Vid specifika tillfällen till exempel för överliggande nät, kan det ur säkerhetssynpunkt vara lämpligare att ange andra väl definierade avgränsningar än kopplingspunkter. Avskärmning Isolerad eller oisolerad anordning som används för att förhindra närmande till utrustning eller del av elektrisk anläggning där det finns elektrisk fara. Se bild 1. Anm. Permanent eller tillfällig säkerhetsanordning som medför att man inte kan komma in i riskområdet Bild 1 - Avskärmning med isolerskiva. Avspärrning Tillfälligt anbringad anordning avsedd att påminna om fara och varna för att beträda ett bestämt område. Bevis Meddelande som skriftligt används tillsammans med någon av arbetsmetoderna. Blockering Åtgärd för att förhindra oavsiktlig manöver under arbete. Drift Hantering för att hålla en elanläggning spänningssatt och tillgänglig. Driftbevis

11 Bekräftelse att en anläggningsdel för bevislämnarens del är klar för drift med de ändringar som beviset anger. Driftorder Skriftlig order med åtgärder som ska vidtas för arbete enligt en arbetsmetod. Driftrum Ett rum eller en annan plats för drift av elektriska anläggningar eller annan elektrisk utrustning. Anm. Driftrum ska vara inhängande eller slutet och begränsat på betryggande sätt med till exempel låst dörr eller grind Elanläggningsansvarig Person som har det övergripande ansvaret att säkerställa elanläggningens säkra skötsel genom att besluta om regler, underhållsplaner, organisation och arbetsrutiner. Eldriftledare Person som under arbetet ansvarar för den elektriska anläggningens säkra skötsel. Elektriskt arbete Arbete på eller nära en elektrisk anläggning, såsom koppling, provning, mätning, reparation, utbyte, ändring, utvidgning, uppförande, underhåll och besiktning. Elsamordningsledare Person som tilldelats uppdraget att samordna elsäkerhetsfrågor då det finns flera elsäkerhetsledare i ett arbetsområde. Elsäkerhetsledare Person som utsetts av arbetsgivaren och fått arbetsuppgiften att ansvara för elsäkerheten på en arbetsplats Följande funktioner finns för elsäkerhetsledare: - Fackkunnig elsäkerhetsledare - Instruerad elsäkerhetsledare, icke-elektriskt arbete - Instruerad elsäkerhetsledare, röjning i ledningsgata Se vidare i kapitel Organisation under elsäkerhetsledare. Entreprenör Företag som, av innehavare, anlitas för att utföra arbete på eller nära anläggning. Fackkunnig person Person som har lämplig utbildning, kunskap och erfarenhet för att kunna analysera risker och undvika riskkällor som elektricitet kan medföra. Anm. I ESA Grunder och ESA Arbetsmetoder innebär fackkunnig elfackkunnig, för att tydliggöra det elektriska kompetenskravet.

12 Frånkoppling Samlingsbegrepp som innebär en eller flera kopplingsåtgärder exempelvis bryta, frånskilja och blockera som syftar till att göra anläggning spänningslös. Frånskilja Helt avskilja en anordning eller krets från andra anordningar eller kretsar genom att skapa en fysisk separation som kan stå emot förutsägbara spänningsskillnader mellan anordningen eller kretsen och andra kretsar. Icke-elektriskt arbete Arbete i närheten av en elektrisk anläggning, såsom byggnadsarbete, grävarbete, rengöring, schakt nära kablar, målning och så vidare. Anm. Arbete i driftrum eller närheten av en elektrisk anläggning där det finns elektrisk risk. Ett fastställt säkerhetsavstånd ska alltid upprättas av fackkunnig vid anläggningsarbete, byggnadsarbete, annat icke-elektriskt arbete eller vid förflyttning av maskiner och skrymmande last och redskap. Instruerad person Person som har instruerats tillräckligt av fackkunnig person för att kunna undvika faror som elektricitet kan medföra. Inhyrd arbetskraft Personal som ställs till förfogande för att utföra arbete och står under inhyrarens arbetsledning. Jordningsverktyg Verktyg för förbindning mellan ledare inbördes (kortslutning) och med jordtag. Jordtag För arbete i ESA avses jordtag med så lågt övergångsmotstånd att anläggningen frånkopplas automatiskt om det skulle ske en oavsiktlig spänningssättning. Kompletterande säkerhetsåtgärder Extra säkerhetsåtgärd på eller nära arbetsplatsen, för att minska risker. Koppling Åtgärd som innebär ändring av kopplingsläge. Kopplingsansvar Eldriftledares eller kopplingsledares ansvar att genomföra kopplingsåtgärder inom ett väl definierat kopplingsområde. Kopplingsbekräftelse Bekräftelse av att beordrad åtgärd verkställts eller att anläggningsdel har i bekräftelsen angivet kopplingsläge. Kopplingsbiträde

13 Person som på order utför kopplingar. Kopplingsledare Funktion eller person som leder kopplingar inom angivet område. Anm. Förekommer endast då kopplingsansvar är utlämnat från eldriftledare. Kopplingsområde Definierat område med utsett kopplingsansvar. Kopplingspunkt Anläggningsdel där frånskiljning kan utföras. Kopplingssedel Skriftlig förebild med åtgärder som ska vidtas för arbete. Lekman Person som inte är fackkunnig eller instruerad. Närområde (D_V) Avgränsat område som omger riskområdet. Avståndet D_V anger närområdets yttre gräns. Se bild 4. Nödbrytning Akut frånkoppling av driftspänning för räddningsinsatser. Potentialutjämning av arbetsplats Elektrisk förbindning för att uppnå spänningsutjämning mellan delar som kan anta olika spänningsnivåer. Potentialskillnad Spänningsskillnad (potential) mellan delar i en elektrisk anläggning, mellan elektriska anläggningar eller mellan anläggning och jord. Representant för elanläggningsansvarig Av elanläggningsansvarig utsedd fackkunnig person och som dennes representant göra en genomgång tillsammans med Instruerad Person av den elektiska anläggningen och dess riskkällor vid arbete. Risk Kombination av sannolikhet och konsekvens för en oönskad händelse kopplad till olycksfall eller tillbud. Riskhantering Samordnade aktiviteter för att säkerställa att ett arbete kan bedrivas på ett säkert sätt. Riskhantering vid planering (Risk-P) Riskhantering som utförs vid planering av arbete.

14 Riskhantering vid utförande (Risk-U) Riskhantering som utförs på arbetsplatsen innan arbetet påbörjas Bild 2 - När- och riskområde. Riskområde (D_L) Område omkring spänningssatta delar inom vilket den isolationsnivå som ska förhindra elektrisk fara inte är säkerställd vid intrång i området utan skyddsåtgärder. Avståndet D_L anger riskområdets yttre gräns. Se bild 2 och 4. Anm. Om en spänningssatt anläggningsdel inte är skyddad genom sitt utförande eller genom särskilt beröringsskydd (inklusive avskärmning) gäller det riskområde som anges i tabell 1. I det fall då isolator, isolatorkedja, fasledare i kabelavslut eller liknande, sträcker sig utanför riskområdet enligt tabellen, ska den isolerade delen i hela sin längd innefattas i riskområdet. Skrymmande redskap Redskap som med anvisad arbetsmetod och normal varsamhet oavsiktligt kan komma in i riskområde. Skriftlig förebild Underlag för att utföra en kopplingsåtgärd. Det kan vara en driftorder, kopplingssedel, schema eller liknande där åtgärder är angivna, nedskrivna och numrerade. Skötsel Med skötsel avses all verksamhet inklusive arbete som behövs för att den elektriska anläggningen ska fungera. Anm. Detta innefattar kopplingsarbete, styrning, övervakning, kontroll av den elektiska anläggningen, inspektion och underhåll. Både elektriskt och icke-elektriskt arbete omfattas. Skötselåtgärd Begränsade och kortvariga åtgärder som kan utföras på ett säkert sätt med avsedd utrustning. Anm. Skötselåtgärd betraktas som ett arbete. Spänningstyper Nominell spänning spänning efter vilken ett nät benämns och vilken vissa driftstorheter relateras till.

15 Driftspänning huvudspänning som under normala driftförhållanden uppträder i någon punkt av nätet. Högspänning (hsp) nominell spänning över 1000 V växelspänning eller över 1500 V likspänning. Lågspänning (lsp) nominell spänning mindre än 1000 V växelspänning eller mindre än 1500 V likspänning. Spänningslös Med spänning lika med eller nära noll, det vill säga utan spänning och/eller uppladdning. Spänningsprovare Bärbar anordning för att tillförlitligt detektera om en anläggning är spänningssatt med driftspänning eller inte, samt att säkerställa att den är klar för arbetsjordning. Spänningsprovning Kontrollåtgärd för att säkerställa att driftspänningen är frånkopplad. Starkströmsanläggning En elektrisk anläggning för sådan spänning, strömstyrka eller frekvens som kan vara farlig för människor eller egendom Säkerhetsavstånd Avstånd som fastställs av elsäkerhetsledaren för varje arbete med hänsyn till arbetsmetod, redskap, materiel, arbetets varaktighet och arbetares kunnighet. Anm. Vid icke elektriskt arbete fastställer den av elanläggningsansvarige utsedde fackkunnige representanten säkerhethetsavstånd vid genomgång av anläggningen. Instruerad elsäkerhetsledare ska vidmakthålla och förhålla sig till fastställt säkerhetsavstånd för det aktuella arbetet. Säkerhetsman Arbetare som vid Arbete med spänning är utsedd till att från god position fokusera på personsäkerheten vid den enskilda arbetsplatsen. Se bild 3.

16 Bild 3 - Säkerhetsman vid Arbete med spänning. Telefem Används vid överföring av meddelande för säker och entydig kommunikation. Meddelande via telefon, radio eller elektroniskt, som dikteras av sändaren och repeteras av mottagaren med samma giltighet som ett skriftligt meddelande. Tillkoppling Den som innehar kopplingsansvar ombesörjer spänningssättning av anläggningen när kopplingsansvarig fått samtliga driftbevis motsvararande utlämnade arbetsbevis, driftbevis/driftintyg eller motsvarande för de nya anläggningsdelarna. Tillträde Möjlighet för fackkunniga och instruerade personer att komma in i driftrum, eller vara nära en elektrisk anläggning. Vakthållning Säkerhetsåtgärd vid kortvarigt arbete med metod Arbete nära spänning. Återinkopplingsautomatik Automatiken tillkopplar en ledning automatiskt inom kort tid (0,1-30 sekunder) efter felbortkoppling. Finns återinkopplingsautomatik (åi), snabbåterinkoppling (såi), fördröjd återinkoppling (fåi), driftuppbyggnadsautomatik (duba) och automatik för nollpunktsmotstånd. Överenskommelse om tillträde Skriftlig överenskommelse att entreprenörens personal tagit del och förstått lokala tillträdesregler, anläggningsspecifika eller lokala anvisningar samt vilka elektriska riskkällor som finns i eller nära den elektriska anläggningen Övervakning

17 Säkerhetsåtgärd vid Arbete nära spänning innebärande att person erhållit i uppdrag av elsäkerhetsledaren att hålla uppsikt över arbetares belägenhet och arbetsmetoder med hänsyn till spänningssatta anläggningsdelar och vid behov varna arbetare. 469

18 Terminologi och tabeller 5.1 Säkerhetsavstånd, närområde och riskområde Bild 4 - Säkerhetsavstånd, närområde och riskområde Bild 5 - Säkerhetsavstånd, avskärmning, arbetsmetoder och icke-elektiskt arbete.

19 Riktlinjer för avstånd i luft vid arbete Allmänt Syftet är att lämna rekommenderade minimivärde på avstånd, både vid arbete med spänning och arbete nära spänning till användare samt ge vägledning för hur de värden som angivna i tabell 1 bör användas Observera att avstånden gäller för luftisolerade elektriska anläggningar Arbete med spänning Riskområdet är ett område som omger spänningssatta delar. Den yttre gränsen för riskområdet mäts från den spänningssatta delen. Avståndet DL gäller till områdets yttre gräns. Arbete med spänning är allt arbete vid vilken arbetaren antingen berör spänningssatta delar eller når riskområdet med kroppsdel eller verktyg eller utrustning Arbete nära spänning Närområdet är ett område som omger riskområdet. Den yttre gränsen för närområdet mäts från den spänningssatta delen. Avståndet DV gäller till områdets yttre gräns. Avståndet från riskområdets gräns till den yttre gränsen av närområdet beror på spänningen. Arbete nära spänning är allt arbete där en arbetare befinner sig inom närområdet eller når detta med kroppsdel, verktyg eller utrustning. Tabell 1 - Riskområde och närområde. Nominell systemspänning (kv) Minsta godtagbara avstånd i luft till riskområdets yttre gräns. (DL mm) 1 Ingen beröring * * Minsta godtagbara avstånd i luft till närområdets yttre gräns. (DV mm)

20 *) Standardtabellen från SS-EN är en informativ bilaga kompletterad med svenska vanligt förekommande spänningsnivåer. I avsaknad av beräkningsmetoder för likspänningssystem, kan värdena för avstånden D_L och D_V för växelspänningssystem också användas för likspänningssystem upp till 70 kv. Anm. Värden på D_V och D_L kan bestämmas med linjär interpolation mellan respektive spänningsnivå Bild 6 - Avstånd från elektrisk anläggningsdel utan att tillämpa någon arbetsmetod. Den övre bilden anger sidoperspektiv och den undre anger överifrånperspektiv Fastställt avstånd för icke-elektriskt arbete som utföres av icke-fackkunniga personer finns i Tabell 2. Avståndet är ett minsta tillåtna avstånd mellan elektrisk ledare och kroppsdel, verktyg eller maskindel vid genomförande av icke-elektriskt arbete där man inte tillämpar någon arbetsmetod. Avståndet ska uppmätas och kontrolleras med lämplig metod

21 516 Tabell 2 - Fastställt avstånd för icke-elektriskt arbete som utföres av icke-fackkunniga personer Riktning Spänning Minsta avstånd vid icke-elektriskt arbete* Sidled 0,4-1 kv 1-40 kv kv >400kV 2 m 4 m 6 m 6,5m Höjdled 0,4-1 kv 1-40kV kv >400 kv 2 m 4 m 4 m 5,5 m *) Om angivna minsta avstånd vid icke-elektriskt arbete inte kan upprätthållas ska arbetet utföras enligt någon av arbetsmetoderna Arbete utan spänning, Arbete nära spänning eller Arbete med spänning Terminologi Ett minimiavstånd ska alltid fastställas av fackkunnig vid anläggningsarbete, byggnadsarbete, annat icke-elektriskt arbete eller vid förflyttning av maskiner och skrymmande last samt redskap. Vid tillämpningen av ESA ska terminologin i tabell 3 användas Tabell 3 - Terminologi. Objekt Orderuttryck Lägesindikering* Effektbrytare Slå till Slå från Till eller 1 Från eller 0 Frånskiljande brytare Kontaktor Lastbrytare Frånskiljare Slut Öppna Sluten eller 1 Öppen eller 0 Jordningskopplare Lastfrånskiljare Säkerhetsbrytare Säkringsfrånskiljare Säkringslastfrånskiljare Frånskiljning med utdragbar enhet Slut eller Öppna eller Sluten eller 1 Öppen eller 0 eller Frånskilt läge

22 Placera i driftläge Placera i frånskilt läge eller Driftläge Frånskiljare med valmöjlighet att arbetsjorda Slut eller Placera i driftläge Öppna eller Placera i frånskilt läge Placera i jordat läge Sluten eller 1 eller Driftläge Öppen eller 0 eller Frånskilt läge eller Jordat läge Jordningsdon Anbringa Avlägsna Anbringat Avlägsnat Kopplingsstycke Anbringa Avlägsna Anbringad Avlägsnad Skylt Slack Säkring Reläskydd Ta i drift Ta ur drift I drift Ur drift Återinkopplingsautomatik Anläggningsdel Tillkoppla Frånkoppla Tillkopplad Frånkopplad Blockering** Blockera Upphäv blockering Blockerad Ej blockerad ANS/AMS-skylt*** Markera Avmarkera Markerad Avmarkerad * Lägesindikering kan även ske genom automatisk förändring av enlinjeschema i driftövervakningssystem ** Blockera i öppet läge / frånskilt läge / jordat läge respektive blockera i slutet läge / driftläge *** Markering i driftövervakningssystem Elanläggningsansvarig ska se till att erforderliga instruktioner för manövrering av utrustning finns tillgängliga, antingen på eller nära utrustningen

23 530 Bild 7 - Terminologi vid tillämpning av ESA. 531

24 ESA Kompetens och utbildning För att bedriva ett arbete där det finns eller kan uppstå en elektrisk fara krävs att de som leder arbetet, planerar arbetet och deltar i arbete ska vara fackkunniga eller instruerade samt ha erfarenhet av arbetsuppgifterna och kännedom om anläggningen/anläggningstypen. Dessutom ska de ha genomgått en elsäkerhetsutbildning som fyller föreskrifternas krav på kompetens samt erhållit utbildning i första hjälpen vid elskada. Elsäkerhetsutbildningens längd och innehåll är beroende av vilka typer av anläggningar personalen ska arbeta på. Kunskaps- och erfarenhetsnivå ska säkerställas för respektive arbetsuppgift. Det är viktigt att säkerställa önskad nivå på elsäkerhetskompetens för respektive arbetsuppgift i en elektrisk anläggning där det finns en elektrisk riskkälla. Innan ett arbete påbörjas ska dess risknivå fastställas så att lämpligt val av fackkunnig person, instruerad person eller lekman kan göras för genomförande av arbete. Uppfylls inte kompetensnivån instruerad person, ska personen arbeta under uppsikt och vägledning av en fackkunnig elsäkerhetsledare som ansvarar för, och leder, elsäkerhetsarbetet. Instruerad person kan utföra elektriskt arbete som definieras enligt ESA om personen genomgått adekvat elsäkerhetsutbildning i ESA, instruerats för att hantera den elektriska faran på arbetsplatsen samt genomgått och signerat ESA Överenskommelse om tillträde. 6.1 Kompetens Bild 8 - Kriterier som ska vara ska vara uppfyllda för en fackkunnig person Fackkunnig person En fackkunnig person är någon som: - Har elektrisk kompetens, yrkeskunnande och erfarenhet för att kunna analysera risker och undvika riskkällor som elektricitet kan medföra under arbetet. - Kan vidtaga lämpliga säkerhetsåtgärder - Har förmåga att avgöra om det är säkert att fortsätta ett arbete eller inte Instruerad person En instruerad person är någon som:

25 Instrueras av fackkunnig person för att utföra ett specifikt arbete och kan undvika faror som el medför i samband med arbetet. - Kännedom om kontaktvägar i organisationen. - Kännedom om anläggning på vilken arbetet ska utföras. - Kännedom om de riskkällor som kan uppstå under arbetet och de säkerhetsåtgärder som ska tillämpas. - Förmåga att avgöra om det är säkert att fortsätta ett arbete eller inte Lekman En lekman är någon som: - Varken är fackkunnig eller instruerad. - Inte självständigt får utföra arbete eller vistas på, i eller nära elektriska anläggningar, men får arbeta under fackkunnig elsäkerhetsledare ansvar. - Saknar fullständig kunskap för att förstå och undvika elfaran EBR:s elsäkerhetsutbildning i ESA Det är viktigt att branschen har samma förhållningssätt till elsäkerhetsutbildning i ESA. Därför har EBR specificerat kraven på kompetens i arbete där det finns eller kan uppstå en elektrisk fara i anvisningen EBR:s rekommendationer på elsäkerhetsutbildning i ESA. Kravställningen innefattar alla som planerar och leder arbete samt utförande personal exempelvis montörer, anläggningsarbetare och lastbilsförare. Den ställer även krav på utbildningsanordnare och lärare Elev Den elev som ska genomgå elsäkerhetsutbildning i publikationerna ESA Grunder och ESA Arbetsmetoder i sin helhet, ska ha erforderliga elektriska kunskaper för att kunna tillgodogöra sig utbildningen. Elsäkerhetsutbildningens längd och innehåll är beroende av arbetsuppgift, arbetsmetod och anläggningstyp. Kursintyg ska redogöra för elsäkerhetsutbildningens inriktning. För att få bedriva arbete som är gällande för det man är utbildad för, ska kunskaper och färdigheter vidmakthållas genom tillämpning och repetitionsutbildning. Repetitionsutbildningen ska ske minst vart tredje år. För de som inte regelbundet bedrivit arbete gäller att de bör genomgå en ny elsäkerhetsutbildning för att säkerställa rätt kunskapsnivå Lärare EBR:s elsäkerhetsutbildning i ESA ska genomföras av en lärare som har elektrisk bakgrund/kompetens eller flerårig praktisk erfarenhet av elektriska arbeten inom aktuellt område

26 samt genomgått en av Energiföretagen Sverige godkänd lärarutbildning med för stunden giltigt kursintyg. För att få bedriva EBR:s elsäkerhetsutbildning i ESA ska kunskaper och färdigheter vidmakthållas genom tillämpning och återkommande repetitionsaktivitet. 7 ESA funktioner 7.1 Allmänt Elsäkerhetsanvisningarna ESA, är framtagen för säker skötsel av, säkert arbete på eller nära elektriska anläggningar. Alla som deltar i arbete ska medverka för att genomföra de åtgärder som behövs för att åstadkomma en säker arbetsplats Organisation För varje anläggnings säkra skötsel ska det finnas en elanläggningsansvarig som har uppgiften att upprätta arbetsrutiner för den elektriska anläggningens säkra skötsel och besluta om regler. Elanläggningsansvarig har även till uppgift att upprätta rutiner för hur olika funktioner i organisationen utses. Ansvaret för att skötselåtgärder, till exempel kontroller eller underhållsarbeten kan utföras på ett säkert sätt, ligger på funktionen elanläggningsansvarig. Elanläggningsansvarig kan själv agera i funktionen som eldriftledare eller delegera denna arbetsuppgift till andra i den egna organisationen eller i en organisation som är extern. Delegeringen ska dokumenteras skriftligt, tidsbestämmas samt anges vilken del av anläggningen som omfattas. Stödfunktioner kan utses som hjälp till både elanläggningsansvarig och eldriftledaren med olika arbetsuppgifter. Eldriftledaren har till uppgift att planera och övervaka driften, upprätta driftorder med mera i ett definierat kopplingsområde. Eldriftledaren ansvarar också för den elektriska anläggningens säkra skötsel under pågående arbeten. Den organisatoriska placeringen av eldriftledare varierar den kan till exempel vara beroende av företagets verksamhet eller organisation. Vid behov kan eldriftledare enligt givna direktiv överlämna kopplingsansvar till utsedd kopplingsledare. Kopplingsledare ansvarar för kopplingar i hela eller delar av eldriftledarens kopplingsområde. Överlämnat kopplingsansvar ska vara skriftligt och väl avgränsat. Om eldriftledare eller kopplingsledare behöver hjälp med att utföra vissa kopplingar, till exempel på grund av geografiska avstånd, kan kopplingsbiträde beordras utföra vissa kopplingar. Regler för kopplingsbiträdes utbildning och kompetens ska vara fastställda av elanläggningsansvarig i samråd med arbetsgivare. Samma person kan inneha flera funktioner. Arbetsgivaren ska för varje arbete utse en för elsäkerheten ansvarig person, elsäkerhetsledaren. Arbetsgivaren kan utse stödfunktioner som till exempel kan utse elsäkerhetsledare.

27 Med person avses i det följande antingen en i klartext namngiven person eller en person som kan namnges med hjälp av en för varje tidpunkt aktuell vaktlista, beredskapsförteckning, skiftschema eller liknande. Elsäkerhetsledaren ska med nödvändig kompetens och befogenhet leda elsäkerhetsarbetet på arbetsplatsen Bild 9 - Organisation enligt ESA. 7.3 Delegering Straffrättsligt ansvar kan aldrig delegeras. Delegeringen ska vara skriftlig, tidsbestämt, nivå på befogenheterna samt vilka delar av anläggningen som omfattas. I delegering ingår: Behov Självständig ställning Befogenheter Kompetens Resurser 7.4 Elanläggningsansvarig Person som har fått det övergripande ansvaret att säkerställa elanläggningens säkra skötsel genom att besluta om regler, organisation och arbetsrutiner. Det är en utsedd person med befogenheter enligt innehavarens delegering. För varje elektrisk anläggning ska det finnas en elanläggningsansvarig. Om två eller flera anläggningar står i förbindelse med varandra krävs en formell överenskommelse angående förfrågningar och samarbete mellan dem som är elanläggningsansvariga för respektive anläggning. Elanläggningsansvarig kan vara en fysisk person i den egna organisationen eller i en organisation som är tredje part. Om personen kommer från en annan organisation, bör dennes utnämning

28 dokumenteras skriftligen, liksom vilken del av anläggningen ansvaret omfattar och under vilken tid det gäller. Den elanläggningsansvarige kan delegera alternativt avtala delar av arbetsuppgiften till andra, vilket i så fall bör dokumenteras. Samma person kan inneha flera funktioner. Elanläggningsansvarig ska bland annat: Regler: - besluta om ESA ska antas i sin helhet eller delvis. - vid behov komplettera ESA med interna anvisningar - utfärda tillträdesregler till elektriska anläggningen - besluta om hantering av ESA överenskommelse om tillträde - besluta om hur och när eldriftledaren ska kontaktas vid skötselåtgärder - fastställa vilka kunskaper och färdigheter som krävs av personer som utför skötsel - av anläggningen - besluta om vilket språk som ska användas vid kommunikation. - upprätta rutiner för att informera om förändringar som kan påverka arbete och säkerhet i den elektriska anläggningen Organisation: - utfärda anvisningar för hur eldriftledare, kopplingsledare och kopplingsbiträde utses. - utfärda anvisningar om elsamordningsledare ska utses och används. - utfärda anvisningar om samverkan med andra elanläggningsansvariga vid elektriska anläggningar som står i förbindelse med varandra. Arbetsrutiner: - utfärda anvisningar för anläggningens säkra skötsel vid såväl normal drift, arbete och störning - fastställa rutiner om riskhantering vid planering och utförande av ett arbete - fastställa rutiner för hur arbetsbegäran, driftorder, kopplingssedel och kopplingsbekräftelse etcetera ska användas och utformas - fastställa rutiner för hur överlämnade och återlämnade av kopplingsansvar ska hanteras - fastställa rutiner för hur och när bevisväxling genom telefem ska ske vid kopplingar och arbete Arbetsgivare Person som, inom en organisation, har ansvaret att leda verksamheten. Planering och riskhantering av arbetet ska utföras av arbetsgivaren eller de funktioner i organisationen som arbetsgivaren delegerat detta skriftligt till. Person som utför riskhantering vid planeringen (Risk-P) ska ha sådana kunskaper att planeringen ger betryggande säkerhet mot elektrisk fara. Arbetsgivare ska:

29 besluta om ESA ska antas i sin helhet eller delvis. - vid behov komplettera ESA med interna anvisningar. - bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. - vidtaga nödvändiga åtgärder för att förebygga ohälsa och olycksfall. - tillhandahålla ändamålsenlig personlig skyddsutrustning samt se till att den används. - ansvara för att arbetstagare har tillräcklig kompetens för att utföra arbetet. - utföra riskhantering för planering (Risk-P). - inneha kompetens för att kunna utse elsäkerhetsledare. - för varje arbete utse elsäkerhetsledare. - upprätta och lämna in arbetsbegäran och RISK-P. - säkerställa rutiner för informationsflöde, till exempel att berörda erhåller driftorder i god tid och vem som kan utses till kopplingsbiträde Elsäkerhetsledare Person som utsetts av arbetsgivaren och fått arbetsuppgiften att ansvara för elsäkerheten på en arbetsplats. Detta innebär att arbetsgivaren ska se till att den som utses till elsäkerhetsledare ska ha kunskap om faran med el, kännedom om den aktuella arbetsplatsen samt kunskap och erfarenhet om det arbete som ska utföras för att kunna säkerställa att nödvändiga säkerhetsåtgärder vidtas på arbetsplatsen. Elsäkerhetsledaren ska också ha befogenhet att avbryta arbetet Fackkunnig elsäkerhetsledare - Person som har lämplig elektrisk kompetens, yrkeskunnande och erfarenhet för att kunna analysera risker och undvika riskkällor som elektricitet kan medföra under arbetet samt kunna vidtaga lämpliga säkerhetsåtgärder Instruerad elsäkerhetsledare - Person som instruerats av fackkunnig person för att utföra ett specifikt ickeelektriskt arbete och kunna undvika faror som elektricitet kan medföra under arbetet. - Ska ha kännedom om kontaktvägar och den anläggning i vilket arbetet ska utföras samt om de riskkällor som kan uppstå under arbetet och de säkerhetsåtgärder som ska tillämpas Instruerad elsäkerhetsledare, röjning i ledningsgata - Person som har lämplig utbildning, kunskap och erfarenhet för att kunna analysera risker och undvika riskkällor i samband med röjning i ledningsgata. - Ska ha kännedom om kontaktvägar och om de riskkällor som kan uppstå under arbetet och de säkerhetsåtgärder som ska tillämpas Elsäkerhetsledare - Instruerad person och - Röjning i ledningsgata skog har begränsade befogenheter och ansvar, vilket beskrivs i ESA Instruerad person och ESA röjning i ledningsgata skog.

30 Vid ensamarbete är den som utför arbetet elsäkerhetsledare för eget arbete. Fackkunnig elsäkerhetsledare ska informera elsäkerhetsledare - instruerad person vad som gäller på arbetsplatsen i de fall båda funktionerna förekommer samtidigt. Fackkunnig elsäkerhetsledare ska: - befinna sig på eller i direkt anslutning till arbetsplatsen. - förvissa sig om att arbetarna på arbetsplatsen har tillräcklig kompetens och lämplighet för arbetsuppgiften. - se till att det finns nödvändiga instruktioner för arbetet. - se till att arbetet är säkert planerat och begära förtydligande vid oklarheter - försäkra sig om vem som innehar kopplingsansvar och samverka med denne. - i tillämpliga delar kontrollera och bekräfta mottagen driftorder och vid oklarhet begära förtydligande. - ta emot arbetsbevis. - utföra riskhantering vid utförande (Risk-U) tillsammans med arbetarna. - begära förtydligande av den som innehar kopplingsansvar eller av arbetsgivaren vid oklarhet. - Ha befogenhet att avbryta arbetet. - fastställa säkerhetsavstånd på arbetsplatsen. - Spänningsprova. - utföra kompletterande säkerhetsåtgärder såsom arbetsjordning, potentialutjämning av arbetsplatsen, avspärrning, avskärmning på arbetsplatsen. - instruera arbetare om vidtagna säkerhetsåtgärder, arbetsområde med mera. - vid behov utse person för övervakning, vakthållning och säkerhetsman. - ge arbetare tillstånd att påbörja arbetet. - beordra om avlägsnande av säkerhetsåtgärder under och efter arbetet. - informera arbetare när arbetet är avslutat. - lämna driftbevis till den som innehar kopplingsansvar efter avslutat arbete om arbetsbevis finns. - i förekommande fall återlämna arbetsbevis till den som innehar kopplingsansvar Den som utsetts till elsäkerhetsledare och inte kan fullfölja uppdraget till exempel på grund av att denne inte kan befinna sig på eller i direkt anslutning till arbetsplatsen ska efter samråd med arbetsgivaren och berörda arbetare, återlämna uppdraget. Eventuellt utlämnat arbetsbevis ska återlämnas till den som innehar kopplingsansvar och vid behov med kompletterande upplysningar om förändrad driftläggning. Arbetsgivaren ska utse ny elsäkerhetsledare samt meddela berörda funktioner till exempel eldriftledare, kopplingsledare samt arbetare. Ett arbete kan utföras av elsäkerhetsledaren, eller med hjälp av en eller flera arbetare. 785

31 Elsamordningsledare Person som kan utses för att samordna elsäkerhetsfrågorna. Om arbete är uppdelat på flera arbetsplatser kan arbetsgivaren i samråd med elanläggningsansvarig utse en elsamordningsledare för ett definierat arbetsområde. Det är en utsedd person med kunskaper och kompetens om elsäkerhet samt kännedom om den aktuella arbetsplatsen samt kunskap och erfarenhet om det arbete som ska utföras. Säker kommunikation och bevisväxling på fastställt språk ska säkerställas mellan eldriftledare, elsamordningsledare och elsäkerhetsledare enlig instruktion/avtal framtagen av elanläggningsansvarig När det finns behov och arbete är uppdelat på flera arbetsplatser kan elsamordningsledare utses, detta ska regleras skriftligt i en intern instruktion utfärdad av den elanläggningsansvarige. Elsamordningsledare ska: - utses av arbetsgivare i samråd med elanläggningsansvarig. - befinna sig inom arbetsområdet. - samordna frågorna om elsäkerhet inom arbetsområdet som består av olika arbetsplatser. - ha erforderlig kompetens, motsvarande elsäkerhetsledare, och vara väl insatt i de arbeten som ska genomföras. - vid behov återlämna uppdraget till arbetsgivaren som då kan utse en ny elsamordningsledare Eldriftledare Person som planerar och ansvarar för den elektriska anläggningen vid normal drift, arbete och störning. Det är en utsedd person med befogenheter enligt elanläggningsansvariges instruktioner och delegering samt med kunskaper och kompetens om att dels planera och upprätta driftorder dels om den elektriska anläggningen och dess driftsystem Eldriftledare ska bland annat: - ta emot och behandla arbetsbegäran. - planera kopplingar och upprätta driftorder alternativt kopplingssedel. - distribuera driftorder till berörda. - ta emot bekräftelse på mottagen driftorder från berörda. - meddela berörda om eventuella ändringar i driftorder. - sätta sig in i driftorder som annan upprättat. Eldriftledare ska vid planerat arbete eller störning: - utföra riskhantering enligt elanläggningsansvarigs anvisning. - se till att planerade åtgärder i driftorder och kopplingssedel verkställs.

32 vid behov utse kopplingsbiträde. - ge order om koppling till kopplingsbiträde. - ta emot kopplingsbekräftelse från kopplingsbiträde. - inhämta/utväxla kopplingsbekräftelse med annan nätägare. - ta återinkoppling ur drift och i drift vid Arbete nära spänning och Arbete med spänning. - lämna arbetsbevis till elsäkerhetsledare. - vid behov ta emot återlämnat arbetsbevis från elsäkerhetsledare. - ta emot driftbevis från elsäkerhetsledare. - ha information om vem/vilka som tillträder och lämnar driftrum. Eldriftledare kan: - vid behov utse kopplingsledare och överlämna kopplingsansvar till kopplingsledare. - återta kopplingsansvar från kopplingsledare. Det går inte att överlämna eller återta kopplingsansvar på en elanläggning där det redan finns utväxlat arbetsbevis Exempel på Checklista vid störning finns i bilaga Kopplingsledare Person eller funktion som ansvarar för kopplingar inom angivet kopplingsområde. Det är en utsedd person med befogenheter och kunskaper enligt elanläggningsansvariges instruktion samt med kunskaper och kompetens om att dels planera och upprätta driftorder dels om den elektriska anläggningen. Vid vissa tillfällen och enligt fastställda rutiner kan eldriftledaren överlämna kopplingsansvar för hela eller delar av sitt kopplingsområde till en kopplingsledare. Vid behov kan eldriftedaren återta ett utlämnat kopplingsansvar från en kopplingsledare. Bevisväxling vid utlämnat kopplingsansvar ska ske skriftligt och vara väl avgränsat. Kopplingsledare ska bland annat: - ta emot överlämnat kopplingsansvar från eldriftledaren. - utföra riskhantering vid planering (Risk-P). - planera kopplingar och upprätta driftorder alternativt kopplingssedel. - ta emot bekräftelse på mottagen driftorder. - kontrollera driftorder som annan upprättat - utföra riskhantering enligt elanläggningsansvarigs anvisning - utföra riskhantering före koppling. - återlämna kopplingsansvaret för de överlämnade anläggningsdelarna med de eventuella förändringar som gäller för den elektriska anläggningen till eldriftledaren. Kopplingsledare kan: - vid behov utse kopplingsbiträde. - ge order om koppling till kopplingsbiträde.

33 ta emot kopplingsbekräftelse från kopplingsbiträde. Kopplingsledare ska vid planerat arbete eller vid störning: - se till att planerade åtgärder som är angivna i driftorder, kopplingssedel eller provningsprogram verkställs - lämna arbetsbevis till elsäkerhetsledare - vid behov ta emot återlämnat arbetsbevis från elsäkerhetsledare - ta emot driftbevis från elsäkerhetsledare Kopplingsbiträde Person som utför beordrad koppling och lämnar kopplingsbekräftelse. Endast den som innehar kopplingsansvar som kan utse kopplingsbiträde. Kopplingsbiträde ska ha kännedom om anläggningsdelars funktion för att kunna genomföra beordrade kopplingar. Kopplingsbiträde ska bland annat: - ta emot driftorder eller kopplingssedel - utföra riskhantering före koppling. - i tillämpliga delar kontrollera och bekräfta mottagen driftorder eller kopplingssedel. - utföra beordrade kopplingsåtgärder och kontrollera att avsett kopplingsläge uppnåtts. - lämna kopplingsbekräftelse till den som innehar kopplingsansvar Bild 10 - Samspel mellan kopplingsbiträde och eldriftledare. 885

34 Arbetare Person, oberoende av tjänsteställning, som under ledning av en elsäkerhetsledare deltar i arbete på en arbetsplats. Arbetare ska: - förvissa sig om vem som är elsäkerhetsledare på arbetsplatsen. - medverka i riskhanteringen (Risk-U). - begära förtydligande av elsäkerhetsledaren vid oklarhet. - påbörja arbetet när elsäkerhetsledaren gett tillstånd. - följa givna instruktioner och anvisningar. - använda skyddsanordningar, personlig skyddsutrustning och iaktta den som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall. - medverka i arbetet och delta i genomförandet av de åtgärder som behövs för att åstadkomma en god arbetsmiljö. - avbryta arbetet vid omedelbar fara. - avsluta arbetet när elsäkerhetsledaren informerat om det Bild 11 - Ansvarsfördelning mellan funktioner

35 Planering 8.1 Planering vid konstruktion För att skapa förutsättningar för säker skötsel och arbete, så ska en elsäkerhetsplanering genomföras redan i planerings och konstruktionsstadiet. Vid elsäkerhetsplaneringen ska val av placering och elektriska förutsättningar beaktas. Konstruktioner och ingående komponenter väljs så att de stöder de olika arbetsmetoderna. Elsäkerhetsplaneringen ska vara en förutsättning för god riskhantering vid planering och utförande En anläggning ska vara konstruerad så att arbete kan utföras på ett säkert sätt under anläggningens livslängd 8.2 Planering av arbete En förutsättning för att arbetet ska kunna ske på ett säkert och betryggande sätt är att alla åtgärder noggrant planeras i god tid i alla skeden av processen. Detta gäller såväl vid övergripande planering hos arbetsgivaren och elanläggningsansvarig vid beställning, planeringen eller utförande enligt arbetsmetoderna. Risk-P ligger till grund för Risk-U. Risk-P och Risk-U ska utföras skriftligt Exempel på Checklista för skriftlig riskhantering vid planering finns i bilaga 2a. Vid utförande av arbete i eller nära en elanläggning kan det förekomma att flera aktörer är inblandade. För att säkerställa de olika funktionerna och uppdragens avgränsningar, är det lämpligt att förtydliga detta i ett dokument (ESA-Överenskommelse om tillträde), som även anger kontaktpersoner För att uppnå betryggande säkerhet på arbetsplatsen krävs en fungerande kommunikation som sker på ett språk som alla inblandade förstår. 8.3 Riskhantering Riskhantering innebär samordnade aktiviteter för att styra och leda en organisation med avseende på risk. Detta gäller på alla nivåer från den övergripande planeringen till arbetsplaneringen och utförandet.

36 Bild 12 - Riskhantering vid planering och utförande. Exempel på checklista för skriftlig riskhantering i utförandet finns i bilaga 2b. Riskhantering är uppdelad på riskbedömning och införande av riskhanteringsåtgärd för att säkerställa att arbeten kan bedrivas på ett säkert sätt i eller nära elektriska anläggningar. I samband med införandet av en riskhanteringsåtgärd kan nya risker identifieras. Efter införandet av en riskhanteringsåtgärd ska en ny riskbedömning göras, som leder fram till beslut om och hur en uppgift kan utföras. 940

37 Bild 13 - Riskhantering vid den övergripande planeringen (Risk-P). 8.4 Riskbedömning Riskbedömning är den övergripande processen för riskidentifiering, riskanalys och riskvärdering Riskidentifiering Riskidentifiering innebär i korthet att identifiera (kontrollerbara eller okontrollerbara) riskkällor och områden som kan påverkas, händelser och deras orsaker och potentiella konsekvenser. Inventeringen bör göras skriftligt i listform Riskanalys Riskanalysen handlar om att förstå de risker som identifierats och ge underlag för om riskerna behöver behandlas eller inte. Riskanalysen kan genomföras med varierande grad beroende på risk Riskvärdering Riskvärdering ska ge stöd för beslutsfattande, baserat på utfallet från riskanalysen. Beslut bör fattas i enlighet med lagar, bestämmelser och andra krav. En riskvärdering kan också leda till att ytterligare analyser behöver utföras. 8.5 Riskhanteringsåtgärd I samband med en riskhanteringsåtgärd väljs ett eller flera alternativ för modifiering av risker samt att implementera dessa val. Några viktiga delar att bedöma och ta ställning till är möjligheterna att: - eliminera riskkällan. - förändra sannolikheten för att något ska inträffa. - förändra konsekvenserna om något skulle hända.

38 Införandet av en riskhanteringsåtgärd kan i sig leda till risker och efter införd riskhanteringsåtgärd ska en ny riskbedömning göras, som leder fram till beslut om en arbetsuppgift kan utföras eller ej Riskhantering vid planering (Risk-P) Risk-P ska alltid utföras vid planering av arbete eller skötselåtgärd. Utförs av arbetsgivaren eller av den som denna arbetsuppgift delegerats till. Vid Risk-P bestäms av arbetsmetod, avgränsningar och planering av säkerhetsåtgärder, detta ligger till grund för arbetsbegäran. Val av arbetsmetod ska göras av arbetsgivaren i samråd med elsäkerhetsledaren. Arbetsmetoden ska vara anpassad till anläggningens utformning, val av verktyg, utrustning och arbetares kompetens samt resursbehov för arbetet. Hänsyn ska tas till alla risker som kan uppstå i samband med arbetet. Vid Risk-P ska säkerställas att anläggningsdelarna är entydigt märkta och överskådligt redovisade på kartor, scheman etcetera. Risk-P ska dokumenteras skriftligt och bifogas arbetsbegäran och driftorder vid högspänning samt arbetsunderlag vid lågspänning Riskhantering vid skötselåtgärd Riskhantering utförs av arbetsgivare, elsäkerhetsledare, eldriftledare, kopplingsledare eller kopplingsbiträde. Ska göras inför skrivande av driftorder/kopplingssedel samt vid kopplingar, säkringsbyten, mätningar, provningar, felsökning, besiktningar och andra därmed jämförliga åtgärder på elanläggningar Riskhantering vid utförande (Risk-U) Elsäkerhetsledaren ska kontrollera och ta hänsyn till upprättad Risk-P. Elsäkerhetsledaren ska utföra en gemensam genomgång av Risk-U på arbetsplatsen med arbetare och i förkommande fall även med BAS-U innan arbetet påbörjas. Risk-U utförs för att fastställa vilka risker som finns och hur dessa ska hanteras, om arbetet kan genomföras med de säkerhetsåtgärder som har planerats och med föreslagen arbetsmetod. Elsäkerhetsledaren fastställer säkerhetsavstånd och avgör om ytterligare kompletterande säkerhetsåtgärder behöver utföras. I riskhantering ska även hänsyn tas till närliggande anläggningsdelar som är eller kan bli spänningssatta. Elsäkerhetsledaren ska säkerställa att alla har förstått sina arbetsuppgifter, förekommande risker och vidtagna säkerhetsåtgärder. Risk-U ska dokumenteras skriftligt och följas upp.

39 Bild 14 - Flöde som beskriver riskhantering. 8.6 Tillträde Med tillträde avses att befinna sig i driftrum, i närheten av eller nära en elektrisk anläggning. Alla som ges tillträde ska ha kompetens minst motsvarande ESA Instruerad person och vara instruerad om den aktuella elektriska anläggningen och dess tillträdesregler, eller arbeta under fackkunnig elsäkerhetsledares ansvar. Studiebesök hanteras enligt anvisningar från elanläggningsansvarig. ESA Överenskommelse om tillträde upprättas mellan fackkunnig representant för elanläggningsansvarig och berörda personer enligt rutiner från elanläggningsansvarig, kan vara för personer vid enstaka arbete eller inför start av en avtalsperiod och gäller för de personer som instruerats. ESA Överenskommelse om tillträde är en kvittens på att all berörd personal tagit del av och förstått lokala tillträdesregler, anläggningsspecifika eller lokala anvisningar, samt vilka elektriska riskkällor som finns för angiven elektrisk anläggning. I ESA dokumentet Överenskommelse om tillträde ska anges vem eller vilka som är elsäkerhetsledare Fackkunnig representant för elanläggningsansvarig ansvarar för genomgången av den elektriska anläggningen för berörda personer vid enstaka arbete eller inför start av en avtalsperiod Utsedd representant ansvarar för att instruera elsäkerhetsledaren/arbetaren om riskerna förknippade med anläggningen och hanteringen av verktygen/redskapen i dess närhet. Överenskommelse om tillträde är en blankett som ska: - innehålla hänvisning till lokala tillträdesregler, anläggningsspecifika eller lokala anvisningar.

40 innehålla kontaktuppgifter. - gälla för en arbetsplats/projekt/avtalsområde. - vara tidsbegränsat. - signeras i samband med genomgången av samtliga berörda på arbetsplatsen. - beskrivna säkerhetsåtgärder som är vidtagna av den fackkunnige personen - vid behov innehålla kompletterande säkerhetsåtgärder. - upprättas i minst två (2) exemplar. - förvaras enligt elanläggningsansvarigs rutiner samt hos elsäkerhetsledaren på arbetsplatsen. Exempel på checklista för genomgång mellan fackkunnig och instruerad person finns i bilaga Personlig skyddsutrustning, verktyg och utrustningar Verktyg och utrustningar ska uppfylla fordringarna enligt gällande standard där sådan finns. Arbetsgivaren ansvarar för att tillhandahålla erforderliga verktyg och utrustningar samt personlig skyddsutrustning som uppfyller gällande krav på motståndskraft mot ljusbågar. Exempel på verktyg och utrustningar är: - isolerande skor och handskar. - ögon- eller ansiktsskydd. - huvudskydd. - ändamålsenliga och godkända arbetskläder. - isolerande mattor, plattformar och ställningar. - isolerande böjliga och styva material för avskärmningar. - isolerade och isolerande verktyg samt hybridverktyg. - manöverstänger. - lås, anslag och skyltar. - spänningsprovare och spänningsindikeringssystem. - utrustning för kabelsökning. - utrustning för jordning, kortslutning och potentialutjämning. - skärmar, flaggor och andra hjälpmedel för markering Verktyg och utrustningar ska användas enligt de bruksanvisningar som levererats av tillverkaren eller leverantören Verktyg och utrustningar för säker skötsel av elektriska anläggningar, ska vara ändamålsenliga, hållas i gott skick samt förvaras och användas på avsett sätt. Instruktioner ska finnas om hur verktyg och utrustningar ska hållas i gott skick genom daglig kontroll före arbete (okulärbesiktning) och periodisk okulär kontroll/elektrisk provning enligt gällande regler. Kontroll av elektrisk isolationshållfasthet ska dokumenteras. Skadade verktyg och utrustningar ska bytas ut. 8.8 Skriftlig förebild Vid koppling ska skriftlig förebild finnas, till exempel kopplingssedel, driftorder eller annan skriftlig förebild.

41 Om riskhanteringen så medger kan skriftlig förebild utelämnas vid arbete på lågspänningsanläggningar, till exempel om det inte finns någon förväxlingsrisk. 8.9 Arbetsbegäran En arbetsbegäran ska göras skriftligt till eldriftledaren i god tid före ett planerat arbete. Lämplig utformning och framförhållning ska fastställas av elanläggningsansvarig. Arbetsgivaren ansvarar för framtagande och att arbetsbegäran skickas in till berörd eldriftledare. Ny skriftlig arbetsbegäran ska inkrävas vid säkerhetsrelaterade oklarheter eller förändringar. I en anläggning där kopplingsansvaret är överlämnat avgör kopplingsledaren om och när det behövs en skriftlig arbetsbegäran. En arbetsbegäran ska bland annat innehålla uppgifter om: - anläggningsdel(ar) som berörs av arbetet. - namn, företag, adress, telefonnummer och e-post-adress på den som lämnat arbetsbegäran. - arbetsplatsens avgränsningar. Skiss, schema, eller karta bör bifogas. - arbetets omfattning och arbetsmetod, önskad tidpunkt för arbetet och erforderlig arbetstid. - under vilka förhållanden arbetet kan utföras. - kontaktuppgifter och kommunikationsvägar. - eventuella förändringar av kopplingsbild/kopplingsmöjligheter/reläfunktioner efter utfört arbete. - begäran att ta ur drift återinkopplingsautomatik. - erforderliga provningar eller besiktningar före och efter idrifttagning. - idrifttagningsplan, då sådan behövs. - riskbedömning angående närbelägna spänningsförande delar. - elsäkerhetsledarens namn och kontaktuppgifter. - genomförd Risk-P bifogas Exempel på arbetsbegäran finns i bilaga Driftorder Driftorder ska alltid upprättas då olika organisationers eldriftledare är berörda. Driftorder ska innehålla de åtgärder som krävs för att säkerställa driftsäkerhet och elsäkerhet inför ett arbete i övrigt enligt elanläggningsansvarigs utfärdade instruktioner. Eldriftledare och arbetsgivare ska säkerställa att berörd personal delges driftorder i god tid. Delgivna för åtgärder ska beredas möjlighet att sätta sig in i driftordern innan åtgärder ska utföras. Elanläggningsansvarig ska fastställa rutiner för delgivning. Innan en driftorder ges ut, ska den kontrolleras och signeras av annan person med erforderlig kompetens.

42 En driftorder kan bestå av skriftliga orderpunkter, markering på schema med mera och ska upprättas i förväg. Personer som mottagit en driftorder ska: - läsa igenom och kontrollera denna i tillämpliga delar. - begära en förklaring eller ett skriftligt ändringsbesked om något uppfattats som oklart. - bekräfta att driftordern tagits emot. - följa driftordern i alla punkter och i skriven ordning som anges i driftordern. - vidta åtgärder i den ordning driftordern är skriven. Ny driftorder bör upprättas i följande fall: - vid behov av nya kopplingar, till exempel ändring av avgränsning. - vid omfattande ändringar (till exempel flera strykningar/tillägg av punkter). - vid felaktigheter i driftordern. En driftorder ska innehålla uppgifter om: vem som utfärdat driftordern (person, företag och telefonnummer). vilka som ska delges driftordern. vem som har kontrollerat driftordern. berörd eldriftledare eller den som innehar kopplingsansvar. vid behov av elsamordningsledare ska kontaktuppgifter på denne finnas. vilka anläggningsdelar med avgränsningar som arbetet omfattar. arbetets omfattning och arbetsmetod. avbrotts- och arbetstid, dag, datum och klockslag. namngiven person som elsäkerhetsledare. de förutsättningar som ska gälla innan kopplingarna påbörjas. numrerade åtgärder, med normalt en åtgärd under varje punkt för: o eventuell spänningsreglering. o koppling. o blockering. o markering i driftsystemet o eventuella arbetsjordningar. o om återinkopplingsautomatik ska vara ur drift. o arbetsbevis. o driftbevis. o provningar. till driftorder ska bifogas aktuellt schema och eventuella schemaändringar samt av arbetsgivaren gjord Risk-P. Driftorder och kopplingssedlar ska baseras på kartor, driftscheman eller liknande. Under driftorderns rubrik Allmänt lämnas information som underlättar arbetet för berörd personal, med uppgifter om exempelvis: schemaändringar. avbrottsannonsering och avisering. produktionsbegränsningar. anläggningen är utsatt för farlig induktion och influens från parallellgående ledningar.

43 kontaktvägar. Under driftorderns rubrik Förutsättningar lämnas uppgifter som ska vara uppfyllda för att kopplingarna ska få genomföras, till exempel: åskvarningar som påverkar driftorderns genomförande. driftläggning som gäller innan kopplingar får påbörjas. utförda åtgärder som ska ha skett enligt annan driftorder eller kopplingssedel. Observera att åtgärder som innebär kopplingar, blockeringar eller bekräftelser inte får finnas under Förutsättningar. I driftordern kan bevis infogas. En åtgärdspunkt i en driftorder kan bestå av flera handgrepp på en anläggningsdel. Dessa handgrepp ska vara tydligt beskrivna genom lokal instruktion. En lokal instruktion kan vara: en skriftlig text. utvalda punkter av en skriftlig text. märkning på anläggningsdel som förklarar handhavande steg för steg för att utföra manövern. Exempel på driftorder finns i bilaga Bild 15 - Exempel på ställverk med valfrånskiljare Kopplingssedel Kopplingssedel bör upprättas när driftorder saknas. En kopplingssedel bör kontrolleras och signeras av en annan person med den kompetens som krävs. Vid driftstörningar eller driftomläggningar är det viktigt att använda en skriftlig förebild. Denna överförs då lämpligen per telefem. Kopplingssedel för återkommande rutinuppdrag kan utgöras av skriftlig instruktion som upprättats i förväg. En kopplingssedel ska innehålla uppgifter om: vem som upprättat den. vilka anläggningsdelar med avgränsningar som arbetet omfattar.

44 numrerade åtgärder med normalt en åtgärd under varje punkt. Exempel på kopplingssedel finns i bilaga Bild 16 - Exempel på kopplingssedel Kopplingsbekräftelse Kopplingsbekräftelse är en bekräftelse av att beordrade åtgärder verkställts eller att anläggningsdelar har i bekräftelsen angivna kopplingslägen. Kopplingsbekräftelse ska lämnas skriftligt vid koppling som ligger till grund för säkerheten vid arbete: när frånskiljare blockerats. när utdragbar enhet (truck) blockerats i frånskilt läge eller vid blockering av facket när enheten placerats utanför facket när säkringar och kopplingsstycken avlägsnats och blockerats. när slackar avlägsnats för arbete och är fixerade. när arbetsjordning anbringats. när återinkopplingsautomatik (åi, såi, fåi eller duba) lokalt har tagits ur drift. när koppling sker mellan olika kopplingsområden I övrigt kan kopplingsbekräftelse vara muntlig. Skriftlig kopplingsbekräftelse innebär att kopplingsläget ska bibehållas, tills bekräftelsen upphävs skriftligt. Kopplingsbekräftelse i eget kopplingsområde kan också upphävas genom skriftlig order om ny koppling. Kopplingsbiträde lämnar kopplingsbekräftelse och ansvarar för att innehållet i kopplingsbekräftelse motsvarar utförda åtgärder. Exempel på kopplingsbekräftelse finns i bilaga

45 Säker kommunikation Arbetsgivaren ansvarar för att tillhandahålla utrustning så att säker kommunikation kan upprätthållas av elsäkerhetsledaren Bevisväxling Ansvaret för bevisväxling vid kopplingar och arbete ligger på eldriftledaren, kopplingsbiträdet och elsäkerhetsledaren (vid utlämnat kopplingsansvar, kopplingsledaren) Överföring av meddelande telefem Meddelande som överförts per telefon, radio eller elektroniskt Talkommunikation Meddelande som överförts per telefon eller radio ska vara nedskrivet och dikterat av avsändaren och ska skrivas ned och repeteras av mottagaren Bild 17 - Exempel på order om koppling, telefem Telefax Skriftligt meddelande. Innehållet ska bekräftas Elektronisk kommunikation Meddelande som överförts med elektronisk kommunikation har samma giltighet som skriftligt meddelande. Vid elektronisk kommunikation behöver meddelande ej motläsas men ska alltid bekräftas på ett sätt, så avsändaren kan förstå att meddelandet uppfattats i sin helhet. Finns det tveksamheter om innehållet i det mottagna kopplingsbekräftelser, arbetsbeviset eller driftbevis ska detta alltid klargöras med avsändaren Arbetsbevis Den som innehar kopplingsansvar lämnar arbetsbevis och ansvarar för att innehållet i arbetsbevis motsvarar utförda åtgärder. Arbetsbevis ska alltid lämnas till elsäkerhetsledaren, arbetsbeviset är personligt och kan ej överlåtas. 1217

46 Anm. Om det finns en utsedd elsamordningsledare hanteras utväxling av arbetsbevis enligt elanläggningsansvarigs instruktion. Om elsäkerhetsledaren ej förstår eller är tveksam till arbetsbevisets innehåll, ska saken klargöras med eldriftledare/kopplingsledare innan arbetsbevis utväxlas. Arbetsbevis är en bekräftelse på att åtgärder vidtagits för Arbete utan spänning, Arbete nära spänning eller Arbete med spänning på anläggningsdel i den omfattning arbetsbeviset anger. Arbetsbeviset innebär att åtgärderna kommer att kvarstå tills driftbevis lämnats av elsäkerhetsledaren. Arbetsbevis ska vara skriftligt. Arbetsbevis krävs inte när elsäkerhetsledare och kopplingsledare är samma person. Arbetsbevis ska innehålla uppgifter om: vem som utfärdat arbetsbeviset. vem som mottagit arbetsbeviset. vilka anläggningsdelar med avgränsningar som arbetsbeviset omfattar. eventuella åtgärder mot farlig induktion från parallellgående ledningar. eventuella anbringade arbetsjordningar. om återinkopplingsautomatiken är tagen ur drift vid ANS eller AMS Anm: Vid arbete på stam- eller regionledningar som endast berör ledningsåtgärder och där arbetets avgränsning är förlagd till ledningens ändstationer kan arbetsbevisets avgränsningar anges som t ex: 130 kv ledningen ABCD är allsidigt frånkopplad, blockerad och arbetsjordad Exempel på arbetsbevis finns i bilaga Driftbevis Elsäkerhetsledaren lämnar driftbevis till den som innehar kopplingsansvar. Driftbevis är en bekräftelse på att utlämnad anläggningsdel för bevislämnarens del är klar för drift med de ändringar som beviset anger. Detta behöver inte betyda att anläggningen kan tas i drift, exempelvis efter kabelfelsökning eller ledningsarbete med flera utlämnade arbetsbevis. Driftbevis ska vara skriftligt. Anm. Om det finns en utsedd elsamordningsledare hanteras utväxling av driftbevis enligt elanläggningsansvarigs instruktion. Driftbevis ska innehålla uppgift om: vem som lämnat driftbeviset. vem som mottagit driftbeviset vilka anläggningsdelar driftbeviset omfattar. förändringar i anläggningen, nya anläggningar eller anläggningsdelar och dess kopplingsläge. kopplingsläge på anläggningsdelar och utrustning som manövrerats i samband med arbetet. Exempel på driftbevis finns i bilaga

47 Återlämnande av arbetsbevis Arbetsbeviset ska återlämnas till den som innehar kopplingsansvar om elsäkerhetsledaren: inte längre kan ansvara för elsäkerheten vid arbetsplatsen (sjuk, olycka, VAB, med mera). inte anse sig ha tillräcklig kompetens. inte kan befinna sig på eller i direkt anslutning till arbetsplatsen. när elanläggningen har raserats eller demonterats. Upplysningar om orsak och eller eventuella förändringar som gäller för den elektriska anläggningen ska framgå. I förekommande fall ska arbetsgivaren utse ny elsäkerhetsledare som då får arbetsbevis enligt normala rutiner. Arbetsgivaren ska meddela eldriftledare om ny elsäkerhetsledare. Om elsäkerhetsledaren är förhindrad att själv återlämna arbetsbeviset ska arbetsgivaren inhämta information om arbetets status och återlämna arbetsbeviset samt informera berörda arbetare Tillkoppling Den som innehar kopplingsansvar ansvarar för att spänningssättning kan ske när denne fått samtliga driftbevis motsvararande utlämnade arbetsbevis, driftbevis/driftintyg eller motsvarande för de nya anläggningsdelarna när så är tillämpligt. Idrifttagning av ny anläggningsdel ska ske enligt rutiner utfärdade av elanläggningsansvarig

48 Entreprenörsarbete 9.1 Avtal upphandling Det är viktigt att skapa goda förutsättningar för säkerheten på arbetsplatsen. Upphandling av entreprenad ska innehålla tydliga säkerhetsmässiga krav på entreprenören. ESA Överenskommelse om tillträde ska upprättas mellan fackkunnig representant för elanläggningsansvarig, entreprenörens elsäkerhetsledare samt utföraren av arbete enligt elanläggningsansvarigs anvisning. Följande lista tar upp ett antal punkter som påverkar elsäkerheten och som ska tas hänsyn till vid upphandlingen. Entreprenören ska: ha tillräcklig erfarenhet av liknande arbete. se till att egen personal har god kompetens och har genomgått lämplig ESA-utbildning. ha lämplig organisation för uppdraget. använda sig av dokumenterade arbetsmetoder och instruktioner. kommunicera på ett i avtalet angivet språk. ha en klar avgränsning av sitt uppdrag Entreprenör med egen eller inhyrd personal Entreprenören ansvarar för arbetsledning av sin egen personal och inhyrd personal. Genom det stora ansvar som ligger på innehavaren av elanläggningar är det ur säkerhetssynpunkt nödvändigt att denne noggrant reglerar förhållandet till entreprenören. Inhyrd arbetskraft är arbetskraft som ställs till förfogande från annan arbetsgivare för att utföra arbete där uppdragsgivaren utövar arbetsledning Entreprenör med fackkunnig personal/person Företag som bedöms ha personal vilken anses uppfylla samtliga nedanstående punkter för aktuell entreprenad: för arbetet erforderlig elutbildning. lämplig ESA utbildning och kompetens i Elsäkerhetsverkets föreskrifter. erfarenhet av arbete i elanläggning. kännedom om den typ av elanläggning på vilken entreprenaden ska utföras. kännedom om de risker som kan uppstå under arbetet och de säkerhetsåtgärder som ska genomföras

49 Entreprenör med instruerad personal/person Företag som bedöms ha personal som inte anses uppfylla kraven i samtliga punkter under rubriken Entreprenör med fackkunnig personal/person. Person som har instruerats tillräckligt av fackkunnig person för att kunna undvika faror som elektricitet kan medföra. Instruerad person ska ha utbildning och kompetens i ESA Röjning i ledningsgata skog eller ESA Instruerad Person samt vara instruerad om aktuell anläggning och de risker som föreligger för uppgiften Bild 18 - Exempel på instruerad person. 9.5 Entreprenör med personal/person som inte uppfyller kraven för instruerad (lekman) Företag som bedöms ha personal som inte anses uppfylla kraven för fackkunnig eller Instruerad Person får endast arbeta under utsedd fackkunnig elsäkerhetsledares ansvar, till exempel tillfälligt arbete eller leveranser

50 Skötselåtgärder I ESA så inbegriper skötselåtgärder även standardens begrepp underhållsåtgärder såsom säkringsbyte och lampbyte Allmänt Med skötselåtgärder menas följande: kopplingar, säkringsbyten, mätningar, provningar, felsökning, besiktningar och andra därmed jämförliga åtgärder som kan utföras på ett säkert sätt med därför avsedd utrustning. Även spänningsprovning och faslägeskontroll räknas som en skötselåtgärd. Elanläggningsansvarig ska ta fram rutin om eldriftledaren ska kontaktas innan utförande av en skötselåtgärd. Ändamålsenliga verktyg och utrustningar ska användas för att förebygga elektrisk fara för personer. Riskhantering ska alltid göras innan någon av ovanstående skötselåtgärder påbörjas, till exempel enligt en checklista. Funktionen elsäkerhetsledare ska alltid finnas på arbetsplatsen om det finns en elektrisk riskkälla vid utförande av en skötselåtgärd Om riskhanteringen visar att skötselåtgärderna inte kan utföras på ett säkert sätt ska det planeras och utföras enligt någon av arbetsmetoderna Arbete utan spänning, Arbete nära spänning eller Arbete med spänning. Vid åtgärd på eller i närheten av en spänningssatt anläggning ska person som utför skötselåtgärder använda personlig skyddsutrustning och vidta skyddsåtgärder mot elchock och mot effekterna av kortslutning och ljusbåge Koppling Koppling är en eller flera åtgärder som innebär ändring av kopplingsläge, anbringande eller avlägsnande av arbetsjordning. Koppling ska göras med en utrustning som ger betryggande säkerhet för den som utför kopplingen. Den som utför koppling eller kontroll av kopplingsläge i anläggning ska: ha erforderlig anläggnings- och produktkännedom för att kunna utföra åtgärden. ha utfört riskhantering. använda skriftlig förebild. uppmärksamma berörda personer på att koppling kommer att ske. utföra åtgärder på direkt order och i den turordning som anges i den skriftliga förebilden. kontrollera att avsett kopplingsläge uppnåtts. Riskhantering kan vid koppling i fält utföras enligt en checklista. Vid enklare kopplingsarbeten där anläggningsdelarna är lätta att överblicka behöver riskhantering inte utföras skriftligt.

51 Order om koppling Order om koppling ska ges av den som innehar kopplingsansvar. Exempel på order om koppling, om inte driftorder finns, framgår av bilaga Koppling med frånskiljare Koppling med frånskiljare kan utföras i spänningslöst tillstånd, eller spänningssatt och obelastat tillstånd. Detta är helt beroende på märkdata. Instruktion ska finnas för hur frånskiljaren får manövreras. Frånskiljare ska ha synligt brytställe eller tillförlitlig lägesindikering. Efter manövrering för arbete ska den blockeras mot oavsiktlig manöver Koppling med lastfrånskiljare, säkringslastfrånskiljare Koppling med lastfrånskiljare eller säkringslastfrånskiljare kan utföras i spänningssatt och belastat tillstånd. Detta är helt beroende på märkdata. Instruktion ska finnas för hur den får manövreras Koppling med utdragbar enhet Frånskiljningsmanöver med utdragbar enhet utförs i frånslaget eller öppet tillstånd. Efter frånskiljning, före arbete, ska utdragbar enhet blockeras mot oavsiktlig manöver. Blockering sker genom att enhetens manövrering blockeras eller när ingen annan blockeringsmöjlighet finns, att fackdörren blockeras, till exempel när enheten är förflyttad ur facket. Anm. Vid blockerad fackdörr omöjliggörs oftast spänningsprovning, jordning och provning enligt ESA Koppling genom manövrering av slack med mera Koppling utförs genom att man avlägsnar och anbringar slack, kopplingsklämma, kopplingsstycke med mera i spänningslöst tillstånd. Efter koppling ska slack fixeras med fullgott isolationsavstånd. För denna typ av anläggning, med systemspänning över 1 kv, kan lokal instruktion erfordras Koppling med beröringssäkra anslutningsdon (skärmade kabelavslut) Vid utförande av denna åtgärd rekommenderas arbetsmetod AUS. Manövrering ska ske enligt tillverkarens anvisningar och enligt elanläggningsansvarigs eventuella kompletterande anvisningar. Om koppling utförs som skötselåtgärd ska det ske genom att man avlägsnar och anbringar anslutningsdon i spänningslöst tillstånd. Efter koppling ska anslutningsdonet fixeras med fullgott isolationsavstånd och motkontakt förses med avsedd isolation. 1400

52 Kopplingsklämma i kabelskåp högst 1 kv Kopplingsklämma i kabelskåp med systemspänning högst 1 kv, med kapslingsklass minst IP2X får avlägsnas eller anbringas i obelastat tillstånd Koppling med frånskiljande brytare Koppling med frånskiljande brytare, det vill säga elkopplare med fullgott isolationsavstånd och utan synligt brytställe, får göras med last. Frånskiljande brytare ska ha tillförlitlig lägesindikering. Instruktion ska finnas för hur den får manövreras. Blockering kan ske genom att spärr anbringas, antingen manuellt på elkopplaren, eller genom fjärrmanövrering av ett skyltförsett mekaniskt blockeringsdon varvid all manöver av elkopplaren ska vara förhindrad. Vid blockering genom fjärrmanöver ska indikering visas på samtliga platser varifrån manöver kan ske. Frånskiljande brytare som fungerat på felaktigt sätt eller har lågt gastryck ska hanteras som ett frånskiljningsställe med icke fullgott isolationsavstånd Bild 19 - Blockering på frånskiljande brytare Koppling med- och byte av säkring högst 1 kv Koppling med och byte av enpoliga knivsäkringar ska utföras i obelastat tillstånd. Både kniv- och diazedsäkring avlägsnas helt. Säkringshuv ska antingen skruvas tillbaka och blockeras (skyltas) eller ersättas av blockeringsdon med skylt. 1423

53 Bild 20 - Exempel på koppling i kabelskåp Koppling med- och byte av säkring över 1 kv Manövrering/byte av säkring ska ske med avsedd utrustning och enligt leverantörens anvisning. Anläggningens utförande och riskhantering avgör vilken metod som är möjlig att tillämpa på ett säkert sätt. Följande situationer kan förekomma: Manövrering i spänningslöst tillstånd Manövrering i spänningssatt men obelastat tillstånd Lokal instruktion kan behövas. Manövrering i belastat tillstånd får normalt inte förekomma. Efter manövrering för arbete ska anläggningsdelen eller fack blockeras. Anm. Utvärdering av arbetsmetoder för byte av säkring över 1 kv har visat att metoder anpassade till anläggningens konstruktion och med anpassad riskhantering i praktiken fungerat under många år utan ökade risker. Därför kan vi rekommendera föreslagen metodanvisning i ESA som praktisk hantering av den text som finns i SS-EN ,

54 Mätning Förutsättningar för god säkerhet vid mätningar är noggrann planering, rätt mätutrustning samt goda kunskaper i mätförfarandet hos den som planerar och/eller utför mätningarna Bild 21 - Spänningsmätning i lågspänningsanläggning. Mätinstrument och hjälpmedel ska före inkoppling kontrolleras med avseende på att: de är godkända av arbetsgivaren för den aktuella mätningen. instrument och mätledningar är kompletta, torra, rena och hela. rätt mätområde är inställt. Säkerheten ökar om separata instrument för strömmätning respektive spänningsmätning eller om universalinstrument med förregling mot mätning i fel mätområde används. Säkerheten kan höjas med hjälp av kompletterande personlig skyddsutrustning Mätinstrument Med mätinstrument avses här portabla elektriska mätinstrument och liknande mäthjälpmedel för mätning på och i starkströmskretsar. 1460

55 Instrument för direktmätning av strömmar i en strömtransformators sekundärkrets får inte ha elkopplare eller säkring. Instrumentet ska bland annat termiskt tåla förekommande överströmmar (vanligen 20 gånger den sekundära märkströmmen). Eftersom mätinstrument normalt har begränsad förmåga att klara överspänningar och överströmmar bör man iaktta speciell noggrannhet vid val av instrument. Mätinstrument och mätledningar bör vara utförda enligt gällande standard. Instrument och mäthjälpmedel ska kontrolleras regelbundet, enligt tillverkarens anvisningar, med avseende på elsäkerheten Bild 22 - Exempel på mätinstrument. Anm. I vissa instrument finns en finsäkring som normalt inte klarar att bryta förekommande kortslutningsströmmar. För att klara att bryta dessa strömmar bör högeffektsäkringar användas Planering Vid planering av mätning ska arbetsgivaren i sin riskhantering förvissa sig om att ändamålsenlig mätutrustning används, tillräckliga säkerhetsåtgärder vidtas och att personal har rätt kompetens. Riskhantering för mätning ska bland annat omfatta: vad som ska mätas. vilka mätresultat som förväntas. vilken mätprestanda som krävs. vilka mätinstrument och vilka hjälpmedel som ska användas. om det kan uppstå transienta överspänningar i mätpunkten och hur höga dessa i så fall kan bli, så att instrument med rätt kategori används. Anm. Åsk- och kopplingsöverspänningar. om mätning medför andra risker.

56 vilka konsekvenser en misslyckad mätning kan få. vilka mätledningar, säkringar, förstärkning av isolation och andra hjälpmedel som behövs. att instrument och hjälpmedel är kontrollerade med avseende på funktion, mätprestanda och säkerhet. hur mätplatsen ser ut. hur mätutrustningen ska anslutas. att säkerhetsavstånd fastställs. Huvudregel vid spänningsmätning: Använd instrument med strömbegränsande mätprober alternativt högeffektsäkringar i mätsladdar eller inbyggda i instrument Mätning i strömtransformators sekundärkrets Strömmätning i en strömtransformators sekundärkrets sker som tidigare angivits med följande tillägg: överspänningsskydd i mätkretsen rekommenderas. mätkretsen får inte innehålla elkopplare eller säkring. vid mätning får inte sekundärkretsen brytas (till exempel för omkoppling av mätområde, inoch urkoppling av mätledningar med mera). säkerheten ökar genom användning av strömtång Mätning i magnetiseringskretsar Vid mätning i magnetiseringskretsar ställs samma krav som i föregående avsnitt. Dessutom måste mätutrustningen vara dimensionerad för dels de högre överströmmar som kan uppstå, dels spänningsnivån mot jord och arbetare Felsökning Vid felsökning är riskerna stora att komma in i riskområdet Felsökning på lågspänningsanläggningar Säkerheten kan höjas med hjälp av kompletterande personlig skyddsutrustning. Varje moment vid felsökning ska föregås av en riskhantering Felsökning vid driftstörning Koppling vid felsökning innebär ändring av kopplingsläge och ska planeras och utförs i samråd med eldriftledare/kopplingsledare samt enligt skriftlig förebild. Se exempel på Checklista vid störning i bilaga 1.

57 När felsökning övergår till felavhjälpning för att åtgärda felet ska åtgärden utföras som arbete enligt någon av arbetsmetoderna, Arbete utan spänning, Arbete nära spänning eller Arbete med spänning Besiktning, fotografering och termografering (värmefotografering) Besiktning, fotografering och termografering är åtgärder som i regel utförs på blottlagd spänningssatt utrustning eller anläggningsdel. Detta kan innebära en elektrisk fara om arbete sker med öppen kapsling. Det är viktigt att göra riskhantering vid avlägsnande av skyddsanordningar och att fastställa säkerhetsavstånd om inte detta är möjligt måste åtgärden utföras enligt en arbetsmetod. Vid besiktning från helikopter behöver normalt inte återinkopplingsautomatik (åi) tas ur drift. Arbetsgivaren avgör dock i sin riskhantering om åi behöver tas ur drift samt om elsäkerhetsledare behöver utses Kabelanvisning Kabelanvisning ska i första hand planeras så att utförandet ske utan att avlägsna skyddsanordningar (kapsling, avskärmning, etc). Det är viktigt att göra en riskhantering vid avlägsnande av skyddsanordningar och att fastställa säkerhetsavstånd. Kan inte säkerhetsavstånd hållas bör man överväga arbetsmetoden Arbete utan spänning. Skyddsanordningar efter kabelanvisningen ska återställas, så att inte obehöriga kan komma till skada. Arbetsgivaren ansvarar för: att det finns tydliga rutiner för genomförande av kabelanvisning. att personalen är kompetent att kunna utföra en riskhantering som ligger till grund för fastställande av säkerhetsavståndet för åtgärden. att lämplig utrustning används. att lämplig personlig skyddsutrustning används Grävning i mark Den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete ska alltid inför arbetet hämta information från Ledningskollen och med detta som underlag göra riskhantering inför och under arbetet. Ledningskollen är en kostnadsfri e-tjänst för informationsutbyte om det finns ledningar eller annan infrastruktur och nås via webb, API eller mobil Om det finns kablar får schaktning inte ske förrän kabelutsättning gjorts eller dokumentation erhållits. Eventuella åtgärder som upphängning av kablar, skyddsinklädning, mm utförs efter anvisning av nätägaren. Vid återfyllning är det viktigt att hänsyn tas till kablar, att deras inbördes placering inte ändras samt att de inte skadas i samband med återfyllning 10.7 Provning och Idrifttagning Under en anläggnings uppbyggnad är de elektriska riskerna begränsade. I det skede när anläggningen ansluts till det matande nätet eller provning i samband med idrifttagning, ökar de elektriska riskerna.

58 Innan driftbevis lämnas ska samtliga arbetare på arbetsplatsen informeras om att arbetet avslutas och anläggningen ska betraktas som spänningssatt. Eventuellt ska ny riskhantering göras och avspärrning utföras av anläggningsdelar som kommer att spänningssättas. Varje moment vid provning/idrifttagning ska föregås av en riskhantering. Om riskhanteringen visar att provning/idrifttagning inte kan utföras på ett säkert sätt ska det planeras och utföras enligt någon av arbetsmetoderna Arbete utan spänning, Arbete nära spänning eller Arbete med spänning Provning innefattar all verksamhet som är ämnad för att kontrollera en elektrisk anläggnings funktion eller dess elektriska, mekaniska eller termiska tillstånd. Provning innefattar också funktionsprovning av exempelvis reläskydd och säkerhetskretsar Provning av en anläggning som gjorts spänningslös ska utföras enligt reglerna för arbete utan spänning. Om det är nödvändigt att öppna eller avlägsna anordningar för jordning och kortslutning ska lämpliga åtgärder vidtas för att förhindra att personalen blir utsatt för elchock. Exempel på åtgärder kan vara att: säkerställa att provningsprober endast flyttas då jordningar är anbringad endast den som utför provning innehar arbetsbevis för berörda anläggningsdelar berörd personal är informerad om att provning pågår Det är av mycket stor vikt att alltid iaktta stor försiktighet vid provning och idrifttagning, särskilt där uppsikt över hela anläggningen inte kan ske. När en ny anläggning är klar för spänningssättning ska alla skyltar, till exempel littreringsskyltar och varningsskyltar finnas på plats. Då ska även all dokumentation om anläggningens handhavande finnas tillgänglig.

59 Bild 23 - Exempel på hantering av checklista. Dokumentationen ska bland annat innehålla: anläggningens komplexitet. anläggningens utsträckning. ingående komponenter, med mera. Dokument som bör ingå i informationen är bland annat: scheman. tabeller. placeringsritningar. instruktioner. Kontroll före idrifttagning ska ske så att anläggningen uppfyller alla säkerhetskrav. 1584

60 Bilagor 11.1 Bilaga 1 Checklista vid riskbedömning under störning. Tabell 4 - Elsäkerhetsmässig riskbedömning. Vid riskbedömning av faktorerna bestäms risknivå på en skala från liten risk till stor risk. Denna markeras med kryss i tabellen på skalan från liten risk (gröna sidan i tabellen) till stor risk (röda sidan i tabellen). Om den gröna sidan bedöms överväga så kan detta ge tillåtelse för återinkoppling om inte särskilda omständigheter föreligger. Återinkoppling medför Faktorer som påverkar riskbedömningen Information från driftsystem Reläskyddsutlösning på steg 2 eller 3 åi-automatiken arbetat Liten risk Stor risk Ev notering Luftledning (friledning, belagd, hängkabel) Jordkabel (inkl sjökabel) efter utförd sektionering Blandat nät Åkermark Skogsterräng Fjällterräng Åska Vind/kyla/blötsnö Is-last/lindans/snö- och issläpp Solstorm Saltstorm Tidpunkt, vardag/helg, dag/natt Risk för överbelastning Återkommande felbortkopplingar Felbenägna ledningssträckor Känd skogsavverkning Markarbete/sprängning Kända fågelstråk Tätbefolkade områden Korsande vägar o farleder

61 Trolig oselektiv utlösning Arbetsbevis utlämnat Reläprovning Annat

62 Bilaga 2 Checklista för skriftlig riskhantering Bilaga 2a - Riskhantering vid planering (Risk-P) Finns det risk för? Ja Nej n/a Riskhanteringsåtgärd Sigantur 1 Spänningsförande delar 2 Vilken anläggningsdel 3 Vilka avgränsningar 4 Vilken arbetsmetod 5 Kompetenskrav på arbetstagaren 6 Bristfällig mobildtäckning Närbelägna spänningssatta 7 anläggningsdelar 8 Skylift eller andra skrymmande redskap 9 Induktion eller influens 10 Risk för bakspänning (mikroproduktion) 11 Risker vid provning under arbetet 12 Återinkopplingsautomatiken ur drift? Bilaga 2b - Riskhantering vid utförande (Risk-U) Finns det risk för? Ja Nej n/a Riskhanteringsåtgärd Sigantur 1 Spänningsförande delar? 2 Rätt anläggningsdel Närbelägna spänningssatta 3 anläggningsdelar 4 Skylift eller andra skrymmande redskap 5 Säkerhetsavstånd 6 Kompletterande jordningar 7 Potentialutjämning 8 Förväxlingsrisk 9 Avskärmningar 10 Avspärrningar Vakthållning, övervakning eller 11 säkerhetsman 12 Induktion eller influens 13 Risk för bakspänning (mikroproduktion) 14 Språkförbistring

63 Bilaga 3 Checklista för genomgång mellan fackkunnig person och instruerad person. Exempel på vad fackkunnig person ska ta upp vid genomgång med instruerad person inför ett Ickeelektriskt arbete. Så som ställningsbyggande, service av utrustning, gräsklippning, målning, grävning, schaktning, och så vidare. Elsäkerhetsledare ska utses för varje arbete där det kan finnas en elektrisk riskkälla. Elsäkerhetsledaren ska alltid kontakta Eldriftledaren när man kommer till eller när man lämnar den elektriska anläggningen. Elsäkerhetsledaren ska befinna sig på eller i anslutning till arbetsplatsen under arbetet. Personal ska följa regler i dokument typ, Tillträde till anläggningar, enligt Elanläggningsansvariges direktiv. Entreprenören är ansvarig för att egen och inhyrd personal samt eventuellt anlitade underentreprenörer får nödvändig information. Kommunikation ska ske på språket som angivits i detta dokument eller ett som alla inblandade förstår. Aktuellt språk anges av elanläggningsansvarig. Obehöriga äger ej tillträde till driftrum. Vad man ska tänka på vid Riskhantering och ge praktiska exempel från situationer som syftar till en djupare förståelse. Dörr eller grind till driftrum får inte lämnas öppen eller olåst utan bevakning. Tillträde till andra utrymmen än de anvisade får inte ske utan särskilt tillstånd av representant för Elanläggningsansvarig. Säkerhetsåtgärder enligt dokumentet ESA - Överenskommelse om tillträde får efter undertecknande inte ändras, utan tillstånd av representant för Elanläggningsansvarig. Skrymmande redskap får inte hanteras utan tillstånd av representant för Elanläggningsansvarig. Sprängningsarbete får endast ske efter tillstånd av representant för elanläggningsansvarig Särskild försiktighet ska iakttas vid hantering av långa föremål som stegar, armeringsjärn eller dylikt. Material som kan lyftas av vinden som exempelvis skivor och presenningar, ska vara väl förankrade. Bodar, arbetsmaskiner, med mera får endast placeras på anvisad plats. Inget brännbart får förvaras under eller nära kraftledningar. Arbete ska avbrytas vid åska. Elfaror vid stegspänning, induktion och influens samt varför det kan sprakar vid fuktigt väder (så kallade koronaurladdningar). Fotografering med blixt får ej förekomma i driftrum samt funktionen hos en ljusbågsvakt. Uppställning av fordon och maskiner. Inträffar eller iakttags händelser som kan orsaka driftstörningar ska Eldriftledaren kontaktas. Använd icke-ledande föremål för att avlägsna person som sitter fast på grund av strömgenomgång. Vid tveksamheter ska Eldriftledaren kontaktas. Person under 18 år får inte ges tillträde till den elektriska anläggningen, förutom vid följande undantag:

64 o o Då uppgiften ingår i handledarledd praktik som del i gymnasieutbildning eller likvärdig utbildning, för arbete med elektrisk starkströmsanläggning. Då uppgiften innebär praktik för ungdomar som fullgjort gymnasieutbildning eller likvärdig utbildning, för arbete med elektrisk starkströmsanläggning Bilaga 4 - Exempel på arbetsbegäran En arbetsbegäran ska bland annat innehålla uppgifter om: Anläggningsdelar som berörs av arbete. Kontaktuppgifter till den som lämnat arbetsbegäran. Arbetsplatsens avgränsningar. Skiss, schema eller karta bör bifogas. Risk-P ska bifogas.

65 Bilaga 5 - Exempel på driftorder

66

67 Exempel på driftorder En driftorder ska bland annat innehålla uppgifter om: Vem som utfärdat driftorder. Arbetets omfattning och arbetsmetod, eventuella avgränsningar. Vem som är elsäkerhetsledare. Till driftorder ska aktuellt schema bifogas. 1719

68 Bilaga 6 - Exempel på kopplingssedel En kopplingsdel ska bland annat innehålla uppgifter om: Vem som upprättat den. Vilka anläggningsdelar med avgränsningar som arbetet omfattar

69 Bilaga 7 - Exempel på kopplingsbekräftelse Kopplingsbekräftelsen är en bekräftelse av att en eller flera beordrade åtgärder verkställts eller att anläggningsdelar har i bekräftelsen angivna kopplingslägen

70 Bilaga 8 - Exempel på arbetsbevis Ett arbetsbevis ska bland annat innehålla uppgifter om: Vem som utfärdat och mottagit det. Vilka anläggningsdelar med avgränsningar som arbetsbeviset omfattar. vilken arbetsmetod

71 Bilaga 9 - Exempel på driftbevis Ett driftbevis ska bland annat innehålla uppgifter om: Vem som har lämnat driftbeviset. Vilka anläggningsdelar driftbeviset avser. Ändringar av anläggningen och dess kopplingsläge

72 Bilaga 10 - Exempel på order om koppling En order om koppling ges av eldriftledaren eller om kopplingsansvar överlämnats av kopplingsledaren