Stockholm 2017-02-28 NFS remissynpunkter på MR-A Samarbetsprogram 2018-21 Detta dokument är framtaget av Nordens Fackliga Samorganisation (NFS) på anmodan av Nordiska ministerrådet för arbetsliv (MR-A). Det innehåller de prioriteringar och synpunkter som NFS anser bör finnas med i det samarbetsprogram som MR-A ämnar ha som utgångspunkt för perioden 2018-21. NFS välkomnar arbetet med samarbetsprogrammet och ser fram emot att delta och komma med konstruktiva inspel, synpunkter och förslag under den fortsatta processen. Den nordiska modellen Nyckeln till den nordiska framgången är en öppenhet mot omvärlden, acceptans för en ständig strukturomvandling och en konstruktiv syn på globalisering. Den nordiska arbetsmarknadsmodellens förmåga att kontinuerligt utvecklas och förnya sig ger de bästa möjligheterna för att möta de framtidsutmaningar och strukturella förändringar vi står inför i och med digitaliseringen, plattformsekonomins framväxt, globaliseringen och effekter av andra förändringsfaktorer. I en europeisk och global kontext är den nordiska avtalsmodellen med omfattande grad av arbetsmarknadsreglering genom kollektivavtal dessutom unik. Den har framgångsrik skapat tillväxt och arbete i Norden samt jämnat ut inkomstskillnader. En central del för modellen och dess funktion är partssamverkan och social dialog. En hög facklig organisationsgrad, starka självständiga arbetsmarknadsparter, bred avtalstäckning och konstruktiv samverkan mellan parterna i arbetslivet är nödvändiga förutsättningar för stabilitet, förutsägbarhet och arbetsfred. Modellen ger även möjlighet att hantera strukturomvandling och omställning på den gemensamma nordiska arbetsmarknaden. Modellen visar att det är möjligt att framgångsrikt kombinera ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft med en omfattande välfärdsstat och hög ekonomisk jämlikhet, även för små och öppna ekonomier, som de nordiska, där utrikeshandeln har stor betydelse. Modellen är vidare en förutsättning för att kunna bygga starka och väl fungerande välfärdsstater. I det nya programmet för MR-A är det är viktigt att formulera den nordiska avtalsmodellens förmåga att kombinera konkurrenskraft med socialt ansvarstagande, detta för att möjliggöra för politiska och strategiska beslut som främjar den höga organisationsgraden och en väl avvägd balans mellan parterna på arbetsmarknaden. Vidare ser vi gärna att arbetsprogrammet tydlig utgångspunkt i och bygger på statsministrarnas initiativ The Nordic Deal Gender, business and work. Det är viktigt att lyfta fram jämställdhetens roll och kombinationen mellan familjeliv och arbete som en av modellens framgångsfaktorer. Det är också av avgörande betydelse att detta område prioriteras och lyfts fram inom arbetsområdet för ILO. www.nfs.net För ett hållbart, konkurrenskraftigt Norden
Trepartssamtal på nordisk nivå Vikten av en trepartsdialog på nordisk nivå är i första hand inte att söka konkreta förhandlingsresultat, utan att etablera en dialog mellan centrala arbetsgivar- och fackliga organisationer och nordens regeringar. Målet för samarbetet är avstämning och identifiering av gemensamma behov och utmaningar. Exempelvis finns det behov av tätare samarbete för att identifiera morgondagens arbetsplatser, diskutera branschregler och yrkeskvalifikationer, vidareutveckla utbildningssamarbetet samt främja nordisk spetskompetens och skapa gemensamma förutsättningar för vidareutbildning. Trepartssamarbete på nordisk nivå bidrar samtidigt till att skapa goda förutsättningar för att hantera lagstiftning, såsom implementering av EU-direktiv, på nationell nivå. Den nordiska modellens unika förutsättningar och dess utveckling bör också vara tema för trepartsdialog och diskuteras. Hur kan partsmodellen bidra till att stärka förutsättningarna för konkurrenskraft och tillväxt? Hur kombinerar vi en flexibel arbetsmarknad med social trygghet? Även gränshindersproblematiken på arbetsmarknaden är ett viktigt föremål för en trepartsdialog. NFS välkomnar en fast struktur där ministerrådet bjuder in till regelbundna trepartssamtal och har fullt förtroende för att arbetsgivarna kommer att utarbeta sin representation när väl strukturen finns på plats för att få inflytande i utvecklingen. Framtidens arbetsliv Ett viktigt område för den gemensamma nordiska agendan på arbetslivsområdet är en tilltagande strukturomvandling, delvis som ett resultat av ökad globalisering, automatisering, robotisering och digitalisering. Det är en utveckling som driver och minskar barriärer för konkurrens i ett nordiskt, europeiskt och globalt perspektiv. Detta innebär såväl möjligheter för Norden som utmaningar som i grunden kommer att förändra arbetslivets förutsättningar, dess innehåll samt dess kunskaps- och kompetensbehov. Den gemensamma nordiska arbetsmarknaden måste utmärkas av hög anpassningsförmåga, innovationsförmåga, teknisk och informationsteknologisk utveckling. Det ställer höga krav, inte bara på omställningsförmåga, hög utbildningsnivå och ett återkommande, regelbundet livslångt lärande, utan också förmågan att på den nordiska agendan kunna identifiera och förutse nya kompetensbehov och arbetstillfällen. Avgörande är också förmågan att identifiera områden där det finns drivkrafter för innovation och utveckling. Den digitala utvecklingen påverkar på sikt också utvecklingen av kollektivavtalsreglering och dess innehåll. Vid sidan av gängse begrepp såsom arbetstagare och arbetsgivare förstärker trenden kring den växande plattformsekonomin förekomsten av olika sysselsättningsformer som egenföretagare och uppdragstagare. I en Gig Economy blir atypiska anställnings- och anlitandeformer allt vanligare, och som i förlängningen sätter press på välfärdsmodellen ur ett övergripande perspektiv. Det nordiska samarbetet kan i dessa sammanhang fungera som plattform för idé-, kunskaps och erfarenhetsutbyte, inte bara för att främja innovationer och teknologisk utveckling, utan också för att belysa utmaningarna för arbetsliv, psykisk arbetsmiljö, och arbetsmarknaden i stort. www.nfs.net 2
Integration I ett gemensamt nordiskt perspektiv vill vi betona att erfarenhetsutbyte är en viktig del i att skapa goda förutsättningar för snabbare etablering och möjligheter för integration på den nordiska arbetsmarknaden. Här finns många fungerande lösningar på såväl nationell som lokalnivå i olika yrken och branscher; fungerande satsningar på validering, utbildning och språkundervisning och initiativ som möjliggör administrativ hantering av flera processer och beslut parallellt. Den så kallade clearingcentral som ministerrådets sekretariat etablerat har goda förutsättningar att möjliggöra erfarenhetsutbyte, underlätta koordination och utbyte av fungerande arbetsformer. Vi vill betona att det är viktigt att centralens arbete är transparent och också involverar arbetsmarknadens parter så att de goda exempel som brukas också kan bli förstådda både i sina branschspecifika kontexter som i kontexten av de nationella arbetsmarknadsmodellerna. Vi är också positiva till ministrarnas initiativ att göra en omfattande kartläggning av existerande kunskap kring etablering på arbetsmarknaden och initieringen av ett nytt forskningsprogram på området. Vi vill också här peka på vikten av att arbetsmarknadens parter involveras i arbetet och att man förstår helheterna i perspektivet av de rådande arbetsmarknadsmodellerna. Det sociala ansvaret och skyddet är den viktigaste och mest centrala utgångspunkten för etablering på den nordiska arbetsmarknaden. Att underlätta etablering innebär inte att det ska ske till priset av social dumping, försämrade villkor eller genom att skapa låglönejobb. De lagar, regler, avtal och villkor som gäller är utgångspunkt för etablering på den nordiska arbetsmarknaden. Vi måste tillsammans ta ansvar för att värna den nordiska modellen med social trygghet och omställningsförmåga som framgångsrikt genererar tillväxt och produktivitet. En tudelad arbetsmarknad med olika lönelägen försämrar vår anpassningsförmåga och urvattnar våra välfärdssystem. Det är grundläggande för modellen att inte etablera A och B-lag på arbetsmarknaden. Mobilitet på den gemensamma nordiska arbetsmarknaden Den gemensamma nordiska arbetsmarknaden är en hörnsten i det nordiska samarbetet. Det bidrar till ett mer integrerat Norden med en öppen arbetsmarknad utan arbetstillstånd. Inte minst för individen innebär detta stora möjligheter. För samhället följer vinster i form av en bättre fungerande arbetsmarknad samtidigt som det kan bidra till utvecklig och ökad innovationskraft, ökad rörlighet och integration. En viktig förutsättning för en väl fungerande nordisk arbetsmarknad är likabehandling och jämställdhet, varför särskilt utsatta grupper på arbetsmarknaden behöver uppmärksammas; såsom ungdomar, grupper med låg generell utbildningsnivå, minoriteter och arbetstagare med ursprung utanför Norden. Under premissen Decent Work är NFS positiv till ökad rörlighet i Norden. Arbetet med att förebygga och motverka social dumpning samt grå och svart ekonomi är också det en fråga där det finns ett gemensamt nordiskt intresse. Således är det av yttersta vikt att på den gemensamma nordiska arbetsmarknaden arbeta för likabehandling av arbetstagare genom att försäkra sig om att konkurrensen inte förvrängs via utnyttjandet av luckor i regelverk för att dumpa löner, arbetsvillkor, pensioner och försäkringar. Våra nordiska välfärdsmodeller riskerar i annat fall att undermineras och urholkas, samtidigt som vi skapar en tudelad arbetsmarknad där socialt utsatta får det ännu svårare. Utifrån en företagarhorisont är det också viktigt att garantera samma förutsättningar för all med konkurrens på lika villkor. 3
För NFS är arbetstagarnas mobilitet en prioriterad fråga och det är viktigt att detta prioriteras i programmet för MR-A. Möjligheten till att på andra sidan gränsen tjäna sitt uppehälle och/eller utveckla ny kunskap och arbetslivserfarenheter bidrar till det livslånga lärandet och en för arbetstagarna större arbetsmarknad. Därför värnar de nordiska fackförbunden om tryggheten för de arbetstagare som väljer att pendla eller flytta över de nordiska gränserna. Att förhindra att gränshinder uppkommer måste således fortsatt vara en högt prioriterad uppgift i lagstiftningsarbetet. Inte minst när de enskilda länderna ställs inför ny EU-lagstiftning. Således bör alla länder i Norden snarast möjligt införa rutiner som säkrar att inga nya gränshinder uppkommer i detta perspektiv. Det finns flera goda exempel på samarbeten och verksamheter i ett gränsöverskridande perspektiv som syftar till att öka rörligheten på den nordiska arbetsmarknaden. Det är viktigt att titta på hur väl fungerande verksamheter kan såväl stöttas som utvecklas men också användas för kunskapsspridning. Undantaget NEET-gruppen är ungdomar generellt sett en rörlig grupp på arbetsmarknaden. Fungerande program såsom Nordjobb och Nordplus bör därför utvecklas. Vidare bör det satsas mer på insatser som uppmuntrar rörlighet med schyssta arbetsvillkor, kollektivavtal och ökad facklig organisering. EU, arbetsrätt och den nordiska avtalsmodellen I en vidare europeisk och internationell kontext råder ofta kunskapsbrist om hur den nordiska modellen är uppbyggd och fungerar. På många sätt skiljer sig modellen från andra samhällsmodeller i världen, inte minst genom parternas självständiga roll. I vårt internationella samarbete måste vi därför finna gehör för våra positioner och förklara våra utgångspunkter. För ett enskilt land är detta en svår uppgift, men förutsättningarna för att lyckas ökar markant när Norden gemensamt åtar sig uppgiften. På arbetsmarknadsområdet illustreras detta väl av svårigheterna med att göra den nordiska kollektivavtalsmodellen förstådd i en bredare europeisk kontext, bland annat manifesterat genom en europeisk arbetsrätt som i allt större omfattning utmanar grunderna i vår modell. I rapporten Europa og den nordiske aftalemodel sorteras utmaningarna under framförallt tre kategorier. För det första blir det europeiska rättssystemet allt mer komplext vilket kan konkretiseras genom olika och ibland motsägelsefulla rättskällor samt olika domstolar som har att pröva dem. Ett exempel är den fria rörligheten som genom utstationeringsdirektivet utmanar strejkrätten (en grundläggande facklig rättighet), kanske bäst exemplifierat genom det svenska Lex Laval med bäring på alla de nordiska länderna. Ett annat är Ryan airs idoga försök att etablera socialt dumpade låglönebaser i både Norge och Danmark. För det andra har det skett en förskjutning av balansen mellan lagstiftning och kollektiva överenskommelser. Genom implementering av europeiska direktiv och lagstiftning tappar kollektivavtalsmodellen mark. För det tredje innebär detta att domstolarna får en ökad betydelse i arbetsrätten. Genom att pröva om nationella regler är förenliga med europeiska förpliktelser minskas förutsägbarheten, vilket i förlängningen minskar handlingsutrymmet för arbetsgivare och arbetstagare. Mot bakgrund av våra unika förutsättningar måste vi därför sätta fokus på att utveckla och stärka modellen. Det är således av central betydelse att de nordiska länderna gemensamt arbetar för att bevara den flexibla kollektivavtalsmodellen med självständiga parter på arbetsmarknaden. En alltmer kringskuren kollektivavtalsmodell får konsekvenser för den nordiska modellen som helhet. www.nfs.net 4
ILO 100 år Vi ser också att det är viktigt att stärka den nordiska samverkan i ILO och använda det som plattform när man arbetar i en mer globaliserad företagsmiljö. Norden har också ett intresse av att stärka ILO som organisation. Norden kan genom ILO bidra med att visa hur starka jämbördiga arbetsmarknadsparter och regeringar, genom att skapa en balans mellan ekonomiska och sociala faktorer kan gynna tillväxt och välstånd som en win-win deal. Därtill är ILOs initiativ Future of Work med fokus på ILOs 100-årsjubileum 2019 ett centralt område för det de globala arbetslivsfrågorna i ett långsiktigt perspektiv. Initiativet är tänkt att kunna utmynna i en ny ILO-deklaration och innehåller de fyra utvecklingsområdena: Arbete och samhället - Work and society Anständigt arbete för alla - Decent job for all Organiseringen av arbete och produktion - The organization of work and production Styrning och reglering av arbete - The governance of work Detta torde kunna fördjupas och utvecklas som ett konkret område i förhållande till programmet för MR-A. 5