2012-01-02 UF2012/ Port-au-Prince p.t. Stockholm Ambassadör Claes Hammar Läget i Haiti - 208 år efter självständigheten, snart 2 år efter jordbävningen 2010 Sammanfattning Haiti är 208 år efter sin självständighet, och snart 2 år efter jordbävningen 2010 fortfarande västra hemisfärens fattigaste land. De internationella humanitära hjälpinsatserna har åstadkommit betydande resultat, t.ex. att antalet hemlösa i tältläger minskat från 1,5 miljoner människor till 500 000. (Sverige var 2011 den fjärde största givaren av humanitärt bistånd till Haiti.) Koleran, som bröt ut hösten 2010, har skördat många offer och blivit en mycket stor utmaning för landet. Både humanitärt stöd och bistånd för återuppbyggnaden fortsätter att planeras för Haiti 2012 och landets regering önskar både ett större inflytande över och bättre samordning av biståndet. Det politiska läget har konsoliderats, men processen har varit utdragen. Den nye presidenten, Michel Martelly, tillträdde i maj förra året, men kunde först i oktober, med sitt tredje förslag, få nationalförsamlingens godkännande för en premiärminister och övriga ministrar. President Martelly satsar på utländska investeringar och vill öka tillväxten, förbättra utbildningen och skapa många nya arbetstillfällen. Premiärministern, Garry Conille, fokuserar på att leda arbetet med att bättre kanalisera det internationella biståndet. Frågan om återupprättande av en armé för Haiti kvarstår som en besvärlig politisk fråga för president Martelly att hantera.
2 Haiti kunde den 1 januari fira att landet varit självständigt i 208 år; det är västra hemisfärens äldsta självständiga land efter USA. Tio dagar före två-årsdagen av den förödande jordbävningen den 12 januari 2010 kan också påminnas om att Haiti redan före denna jordbävning var det fattigaste landet i västra hemisfären. Trots massiva hjälpinsatser efter jordbävningen anses det fortfarande vara hemisfärens fattigaste land. När man betraktar läget i Haiti idag kan konstateras att landet fortfarande brottas med många problem. Man bör dock också notera de förbättringar som åstadkommits sedan jordbävningen. Det står vidare klart att det politiska läget har konsoliderats, men stora politiska utmaningar kvarstår. Internationella biståndsinsatser Nigel Fisher, som är FN:s generalsekreterares biträdande särskilde representant för Haiti, påpekande nyligen att från ett läge med som mest ca 1,5 miljoner hemlösa tältläger i juli 2010 finns det nu omkring 500 000 kvar i sådana läger. Arbetet fortsätter att ta fram bostäder till dem som är kvar i lägren. Fisher uppgav också att ungefär hälften av rasmassorna har tagits bort, vilket är en volym som uppgår till ca 5 miljoner kubikmeter. Detta kan jämföras med de 1,3 miljoner kubikmeter som fanns i Aceh efter tsunamin, vilket det tog fem och ett halvt år att ta bort. Både humanitärt bistånd och stöd till återuppbyggnad når fram till Haiti påstod Nigel vidare. 88 % av de 4,6 miljarder US dollar som hade utlovats förra året betalades ut eller avsattes för specifika projekt som att flytta rasmassor, för vatten och sanitet, för utbildning, för jobbskapande, för förvaltning, för hälsa, för bostadsbyggande, för energi och för andra områden. Det kan i sammanhanget noteras att Sverige enligt en rapport från Sida var en av de fyra största humanitära biståndsgivarna till Haiti under 2011, de andra tre var USA, EU och Kanada. En av de största humanitära utmaningarna som tillkom efter jordbävningen var koleran, som bröt ut hösten 2010. Koleran fick en snabb spridning i landet främst beroende på de undermåliga förhållandena med vatten och sanitet. Till dags dato beräknas ca 500 000 människor ha insjuknat i sjukdomen och minst 7000 ha omkommit. Efter att inledningsvis ha varit mycket högt har antalet som dör bland de insjuknade fallit till det internationellt normala på 1 %. Med en befolkning på ca 10 miljoner har Haiti blivit det land med flest kolerafall i världen, fler än det land som tidigare hade flest, nämligen Bangladesh, med en betydligt större befolkning (ca 160 miljoner). Frågan om hur koleran uppstod i Haiti är fortfarande en politiskt känslig fråga i landet och i relationerna med FN. Under hösten har många ledande biståndsorganisationer utlovat fortsatt stöd till Haiti både vad gäller det humanitära arbetet och återuppbyggnadsarbetet. Planeringen för detta har underlättats av att Haiti nu har en president, en premiärminister och fackministrar på plats.
Bland planerade biståndsinsatser för år 2012 kan noteras att Världsbanken har utlovat US$ 255 miljoner genom en krisfacilitet hos IDA, International Development Association. Vidare att IDB, Interamerikanska utvecklingsbanken, har ett mer långsiktigt stödprogram till Haiti med medel på ca US$ 200 miljoner per år. OAS, Organization of American States, har åtagit sig att fortsätta stödja utvecklingsinsatser i landet, liksom också CARICOM, the Caribbean Community. Därutöver görs insatser av ett stort antal FN-organisationer, bilaterala biståndsgivare där USA och EU är bland de största, och många frivilliga organisationer. Samordning både mellan de många biståndsorganisationerna själva och med Haitis myndigheter har blivit en mer aktuell fråga på senare tid där främst president Martelly och premiärminister Conille har uttryckt önskemål om ett större inflytande. Presidenten, och även den nye utrikesministern Laurent Lamothe, har mer fokuserat sin energi på att locka utländska investeringar till landet medan premiärministern Gary Conille, (som tidigare arbetet för UNDP) mer har tagit på sig rollen som kontaktperson för de många biståndsgivarna. Det kan också noteras att Conille nyligen förklarade vid ett framträdande för ett europeiskt utvecklingsforum att han gärna ville se en överföring av ansvaret för de internationella hjälpinsatserna till haitiska myndigheter. Den politiska utvecklingen Det var i maj förra året som Martelly tillträdde som ny president i Haiti. Han valdes med förhållandevis stor majoritet (68 %) i den andra omgången av det haitiska presidentvalet, som ägde rum i februari 2011. I den första omgången i november 2011 hade Martelly först placerats på tredje plats (bara de två första kandidaterna går vidare till andra omgången), men efter våldsamma protester i landet och internationella påtryckningar tillsattes en internationell expertpanel. Denna kom fram till rekommendationen att Martelly borde ha kommit på andra plats och inte den kandidat, Jude Celestin, som hade lanserats av samma parti som den dåvarande presidenten Préval. Detta parti, INITE, betraktas stå mer till vänster. Landets provisoriska valmyndigheten valde att följa rekommendationen. I andra omgången av presidentvalet kom valet därför att stå mellan Martelly, som betraktas som en mer politiskt oberoendet person (hans tidigare yrke var sångare) men med klar profil till höger om mitten, och den politiskt mer etablerade kandidaten, Mirlande Manigat, men också hon klart till höger om mitten. Det kan noteras att i den andra omgången av presidentvalet var det bara 23 % av de registrerade väljarna som deltog. Martelly var kandidat för ett nybildat parti, som på haitisk kreol kallas Repons Peyizan d.v.s. ungefär Bönderas svar. Ett problem för Martelly har dock blivit att detta parti endast fick ett mycket litet antal ledamöter i nationalförsamlingen (=parlamentet), där det ledande partiet har förblivit INITE. Att denna parlamentariska situation var problematisk för Martelly visade sig främst i att hans två första förslag till posten som premiärminister inte godkändes av nationalförsamlingen. Efter återigen internationella påtryckningar verkar Martelly ha övertygats om nödvändigheten att försöka samarbeta med 3
ledande personer i nationalförsamlingen, främst då INITE-partiet, som har sina rötter i en rörelse som grundades av den förre presidenten Aristide, som för övrigt återvände till Haiti strax före andra omgången i presidentvalet. (En annan välkänd tidigare haitisk president, den s.k. Baby Doc, Jean-Claude Duvalier, kom också tillbaka till Haiti, i januari 2011.) Resultatet av Martellys kontakter med ledande personer i nationalförsamlingen blev att hans tredje förslag till premiärminister, Garry Conille, godkändes den 18 oktober förra året och en ny komplett regering kunde komma på plats. Det förbättrade samarbetsklimatet mellan presidenten och nationalförsamlingen varade dock inte så länge. I slutet av oktober greps en ledamot i nationalförsamlingen, Arnel Belizaire, trots att han hade parlamentarisk immunitet, och anklagades för ett brott som skulle ha skett innan han blev vald till nationalförsamlingen. Att denna ledamot hade haft ett ampert utbyte med president Martelly någon månad tidigare sågs allmänt tillhöra bilden. Reaktionen från ledamotens parlamentskollegor blev häftig och president Martelly tvingades avskeda sin justitieminister för att få ett slut på den s.k. Belizaire-affären. President Martelly har ett antal svåra politiska frågor framför sig och han behöver finna former för samarbete med nationalförsamlingen. Det handlar om saker som grundlagsförändringar, utnämning av domare till högsta domstolen, upprättandet av en permanent valmyndighet (den nuvarande är provisorisk) och att förbereda och utlysa val till senaten (10 av de 30 platserna i senaten är aktuella för val under första hälften av detta år.). Vidare skall lokala val hållas under 2012. Rent allmänpolitiskt har Martelly rönt uppskattning för sin vilja att satsa på utbildning. Han har föreslagit en tredubbling av utbildningsbudgeten. Han har också som politiskt mål att öka tillväxten och skapa många nya arbetstillfällen. Han har deklarerat som sitt mål att skapa 1,5 miljoner nya arbetstillfällen under sin femåriga mandatperiod. Att attrahera utländska investeringar ser han som ett av de främsta medlen för att åstadkomma detta. I samband med en internationell investeringskonferens i november förra året i Port-au-Prince med över 1000 deltagare invigde Martelly tillsammans med förre amerikanska presidenten Clinton ett nytt industriområde i norra Haiti. Ett sydkoreanskt bolag informerade om att det avsåg göra en investering på US$ 78 miljoner i detta industriområde som uppgavs innebära jobba för 22000 arbetare. Och en amerikansk hotellkedja tillkännagav en överenskommelse om att bygga ett hotell i Port-au-Prince för US$ 45 miljoner. Flera andra investeringsprojekt inom bl a energi- och jordbruksområdet har också offentliggjorts. På den politiska fronten måste också nämnas den s.k. arméfrågan, som inte bara påverkar inrikespolitiken i Haiti utan även har fått internationell uppmärksamhet och kopplingar till biståndssidan. Martelly gjorde nämligen frågan om återupprättandet av landets armé till en huvudfråga i sin presidentvalskampanj. (Armén avskaffades 1994 av dåvarande presidenten Aristide.) Under hösten har Martelly gjort bekant att han önskar förverkliga sitt vallöfte om att återupprätta armén, men detta har väckts internationella protester, främst p.g.a. kostnaden anses svår att rättfärdiga med tanke på de stora behoven i landet, men också för att behovet inte anses välmotiverat ur säkerhetssynpunkt. Martelly har tydligen noterat dessa synpunkter och åtminstone tillfälligt backat från sin plan att återupprätta armén, men han tillkännagav istället i november förra året att han 4
5 avser tillsätta en utredning med uppgift att studera planer för en ny säkerhetsstyrka för landet. Ett av syftena sades kunna vara att ersätta FN:s säkerhetsstyrka (MINUSTAH), som i oktober fick mandat för ännu en tolvmånadersperiod, men med något minskat antal soldater. Det återstår nu att se hur denna och andra politiska frågor i Haiti kan lösas framöver liksom hur det internationella biståndet som dock torde minska i omfång kan bli effektivare och hur detta bistånd i kombination med internationella investeringar och kanske mer handlingskraftig haitisk myndighetsutövning kan förbättra levnadsförhållandena för Haitis hårt prövade befolkning. HAMMAR