Svenska Golfförbundet FAKTABLAD GOLFBANOR 2000 10 06 Vintertäckning 1 VINTERTÄCKNING 0 Handledning och erfarenheter (Av Maria Strandberg, Tomas Näselius och Tomas Spjuth, Svenska Golfförbundet) AV GREENER
Förord Gräsets övervintring är ett prioriterat område för forskning och utveckling. De studier som utgör grunden för detta faktablad ska ses som en del i kontinuerlig kunskapsoch erfarenhetsuppbyggnad inom ämnesområdet. Faktabladet är en kortfattad sammanfattning av litteraturstudier och fältstudier som belyser metoder för att begränsa vinterskador på greengräs. Studierna har genomförts av Svenska, Norska och Finska Golfförbundet tillsammans med Lantbruksuniversiteten i Sverige och Norge samt Laval University Quebec, Kanada. Flera golfklubbar och greenkeepers har haft en central roll som försöksvärdar under fältstudierna. De klubbar och greenkeepers som varit värdar och haft ansvar för fältförsökens praktiska genomförande är följande: Kenneth Olsson Borås GK, Hässleholms GK, Henrik Larsson Kungsbacka GK, Bengt-Ove Johansson Sala GK, Tapio Tuoma Skellefteå GK, Owe Johansson Upsala GK, Mikael Frisk Växjö GK samt Per Gräns Stockholms GK. Har du frågor eller vill diskutera något med försöksvärdarna finns adresser och telefo n- nummer i bilaga 2. Läsanvisningar Syftet med detta faktablad är att ge korta anvisningar för att minska risken för utvintringsskador på greengräs. Faktabladet inleds med några avsnitt som sammanfattar orsakerna till utvintringsskador samt hur växten själv kan skydda sig mot dessa. Det som behandlas i avsnittet Förebyggande åtgärder är aktuellt för alla golfklubbar. I områden med besvärliga vintersituationer bör klubben överväga om vinter- respektive vårtäckning ska genomföras. Är detta aktuellt ska avsnittet Vinter- och vårtäckning studeras noga. Här beskrivs erfarenheter från de svenska vintertäckningsstud i- erna. I bilaga 1 finns riktlinjer för hur ett skötselprogram för att minimera utvintringsskador kan genomföras. Varje klubb bör gå igenom programmet för att identifiera behövliga åtgärder samt besluta om vad som ska prioriteras. Faktabladet Vintertäckning av greener handledning och erfarenheter kan beställas hos Svenska Golfförbundet, Lena Capotondi, telefon 08-622 15 26 eller e- post Lena.Capotondi@sgf.golf.se Lycka till med vinterförberedelserna! Danderyd 2000-09-28 Maria Strandberg Tomas Näselius Tomas Spjuth 1
Vintertäckning av greener handledning och erfarenheter Maria Strandberg, Tomas Näselius & Tomas Spjuth, Svenska Golfförbundet Inledning Gräsets utvintring är ett stort problem på golfbanor i Skandinavien och områden med liknande klimat. Kyla, snö, is, blåst och skadegörare drabbar ofta gräset under vintern. I vissa fall kan det ta flera månader för skadade greener att läka. I detta faktablad kommer vi att diskutera hur dessa skador kan förebyggas och undvikas. Vi har valt att fokusera på vår- och vintertäckning som metod att motverka utvintringsskador. En rad förebyggande åtgärder diskuteras också. Diskussionen är begränsad till att gälla gräset på greener, där de största problemen med vinterskador uppstår. Gräsarter De gräsarter som i huvudsak förekommer på greener i Skandinavien är rödsvingel (Festuca rubra L), rödven (Agrostis tenuis Sibth.), krypven (Agrostis stolonifera L.) och vitgröe (Poa annua L.). Vinter och vårtäckning som metod för att undvika utvintringsskador har främst studerats på greener med vitgröe. Varför skadas gräset under vintern? När gräset utsätts för påfrestningar under vintern kan detta leda till olika typer av skador. I detta avsnittet delas skadorna in i tre olika grupper: svampangrepp, mekaniska och fysiologiska skador. Svampangrepp De utvintringssvampar som är betydelsefulla på greener i Norden är: snömögel (Fusarium nivale), trådklubba (Thyphula incarnata/thyphula ishikariensis) och gräsröta (Sclerotinia). För att ett svampangrepp ska utvecklas krävs tre faktorer: en mottaglig värd (gräset), en aktiv parasit (svampen) och ett lämpligt mikroklimat (temperatur och fuktighet). När svampen infekterar gräset skadas eller hämmas viktiga funktioner i växten. Exempel på detta är att fotosyntesen hämmas, transport av vatten och näring hindras, reservnäring i form av kolhydrater konsumeras och produktionen av tillväxtämnen störs. Klimatförhållanden har stor betydelse för svampens överlevnad och spridning. Snötäckets varaktighet bestämmer utvintringssvamparnas utbredning. Snömögel finns i områden med kortvarigt eller inget snötäcke. Olika former av trådklubba kräver tre till fyra månader av snö för att utvecklas. Temperatur och fuktighet är också begränsande faktorer för svampar. Generellt gäller att tillväxt sker vid låg temperatur, hög fuktighet och låg ljusintensitet. Låg temperatur, hög fuktighet och låg ljusintensitet ger också fina, saftiga skott vilket gör gräset mer mottagligt för angrepp. Ett långvarigt snötäcke kan på grund av syrebrist försvaga gräset och göra det mer mottagligt för angrepp. Tillförsel av för mycket kväve ger saftiga växtvävnader och gör att ämnen bildas som svampen kan utnyttja som näringskälla. Exempel på hur olika svampangrepp kan se ut hittar du i Nya banskötselhandboken. 2
Mekaniska skador Mekaniska skador innebär att växten krossas eller slits sönder t ex av tramp och maskiner. Skador av spel och skötsel blir särskilt allvarliga om gräset delvis är fruset eller i vila. Skadorna gör att växten transpirerar och dör av näringsutarmning eller uttorkning. På våren, när gräset börjat ta upp vatten, kan det under natten drabbas av kyla och isbildning inne i växten. Det blir då mycket känslig för mekaniska skador. Fysiologiska skador Fysiologiska skador innebär att cellerna i gräset skadas på grund av yttre faktorer, exempelvis kyla, is och vatten. De skador som uppstår kan delas in i frysskador, kvävningsskador, reservnäringsutarmning och torkskador. Kyla är en stressfaktor för växten som ger upphov till frysskador. Frysskador orsakas av is som bildas då vatten fryser i växten. De iskristaller som bildas har en sprängverkan som skadar och dödar gräsets vävnader. En annan effekt av frysskador är uttorkning av de enskilda cellerna. Uttorkningen beror på att vatten transporteras från cellens inre till områden utanför cellen där isbildningen sker. Effekten av frysskador blir särskilt stor om vattenhalten i växten, särskilt tillväxtpunkten, är hög. En bra härdning är grundläggande för att gräset ska kunna undvika frysskador. Skador uppstår ofta på hösten innan gräset härdats eller på våren då det mist härdningen. Härdningsprocessen beskrivs i avsnittet Gräset skyddar sig mot vinterskador. Symptom på frysskador är vattniga och brunaktiga blad vilka klibbar ihop och blir hängande. Snabb frysning som breder ut sig oregelbundet i växten kan förstöra rötter och tillväxtpunkt. Plantan förblir skenbart frisk, men efter några varma vårdagar dör den av torka eftersom rötterna inte fungerar. Bildas ett täcke av is eller vatten på markytan hindras luftväxlingen mellan mark och atmosfär. Detta gör att gaser såsom syre och koldioxid inte kan omsättas. I en sådan miljö drabbas gräset lätt av kvävningsskador. Särskilt känslig för detta är vitgröe. I områden där snötäcket fryser och tinar flera gånger under vintern kan ett mycket kompakt istäcke byggas upp. Kvävningsskador syns som oregelbundna ljusbruna fläckar på platser som varit täckta med vatten eller is. Växten får energi genom att bryta ner kolhydrater. För detta krävs syre medan koldioxid bildas som restprodukt. Sker en nedbrytning utan att nya kolhydrater tillförs genom fotosyntesen kommer reservnäringen att ta slut. Reservnäringsutarmning sker under perioder med dåligt ljus, exempelvis under en mulen och regnig höst eller under ett långvarigt snötäcke. Sen kvävegödsling stimulerar tillväxt och ökar växtens behov av energi. Detta leder till att reservlagret av kolhydrater blir mindre. Torkskador uppstår oftast under milda vintrar och främst i de södra delarna av landet. Växtens vattenupptag kan minska på grund av att marken är frusen eller uttorkad, eller för att rotsystemet är skadat. Torkskador uppstår framför allt under senvintern eller tidig vår. Högt belägna områden som är utsatta för vind, där nederbörd snabbt rinner undan och snötäcke saknas, är särskilt känsliga. Sen luftning på hösten och oönskad thatchbildning kan bidra till torkskador (se Förebyggande åtgärder). Plantor som drabbats av torkskador blir matt bruna och senare, på våren, vita med upprätta blad. Skadorna förekommer framförallt på högt belägna platser. 3
Gräset skyddar sig mot vinterskador Härdning innebär att gräset förbereder sig för vintern. Det påverkas av omgivande faktorer och blir tolerant mot t ex kyla, torka och svampangrepp. Yttre faktorer som styr gräsets härdning är temperatur, dagslängd, ljustillgång, anläggnings- och skötselrutiner samt arvsanlag. Vanligen tar härdningen tre till fyra veckor. Under hösten sker gradvis nedkylning av luft och växtbädd. Vid temperaturer under +5 o C börjar härdningen. Mellan 0 och +5 o C går gräset in i vintervila. Vintervila innebär att gräsets lagring av lättlösliga kolhydrater ökar, tillväxten minskar, fotosyntesen avtar, mängden fritt vatten i cellerna minskar och skyddssubstanser bildas Vid temperaturer under 0 o C startar det andra steget i härdningen vilket framför allt innebär ytterligare minskning av fritt vatten i växtens celler, dehydrering. Fotosyntesen upphör helt och kolhydratinlagringen har nått maximum. Tillräcklig ljustillgång under den första delen av härdningen är viktigt. Om ljuset är otillräckligt måste växten använda av sin kolhydratreserv istället för att lagra lättlösliga kolhydrater, vilket leder till reservnäringsutarmning. Kalla och klara dagar under hösten ger optimala förutsättningar för gräsets härdning. Flera anläggnings- och skötselfaktorer har stor inverkar på härdningsprocessen. I avsnittet Förebyggande åtgärder beskrivs och diskuteras dessa faktorer. Härdningen kan påverkas av gräsets arvsanlag, dvs av art, sort och ekotyp. Olika arter kan t ex ha olika krav på ljus och temperatur för härdning. När tjälen är permanent och luftemperaturen under noll grader Celsius är gräsets härdighet oftast optimal. Gräset är mest känsligt på senhösten eller tidigt på våren, då härdighet inte uppnåtts respektive brutits. Härdigheten kan brytas i förtid under varmare perioder. Generellt gäller att vä x- ten inte kan återuppta bruten härdighet i lika hög grad som tidigare. Viss härdighet återfås dock om temperaturen blir fördelaktig. Förebyggande åtgärder Utvintringsskador kan minimeras genom ett väl genomtänkt skötselprogram. Alla golfklubbar bör diskutera och ta ställning till vilka förebyggande åtgärder som ska prioriteras och ingå i skötselprogrammet, bilaga 1. Förebyggande åtgärder utgör grunden för en god övervintring oavsett om klubben beslutar att använda vintereller vårtäckning som metod att begränsa vinterskador på greener. Fundamentalt är att skapa bra förutsättningar för övervintring i samband med anläggning. Därefter ska gräset gynnas genom goda skötselåtgärder. Val av lämplig gräsart har också betydelse för övervintringen. Val av gräsart Mest köldtålig är krypven och minst tålig är vitgröe. Rödsvingel och rödven intar en mellanställning när det gäller tålighet mot låga temperaturer. Vitgröe är särskilt känslig för kvävning orsakad av istäcke och packad snö. Den skadas också lätt av plötslig stark kyla, omkring 10 o C. Det finns stora variationer i förmåga att öve r- vintra mellan olika ekotyper av vitgröe. Studier för att identifiera toleranta ekotyper pågår för närvarande i Kanada. Restriktioner mot spel Det är viktigt att inte gå eller köra på vilande gräs, framförallt när det är fruset, blött eller slaskigt. En restriktiv användning av greener på hösten gynnar gräsets 4
härdning och dess övervintring samt minskar risken för packning. Packning leder till sämre infiltration av vatten i växtbädden. En bra tumregel kan vara, att ytor med tunt snötäcke lämnas i fred även under milda perioder. Växtnäringsstrategier En god gödslingsstrategi innebär att mängden av olika näringsämnen och balansen mellan näringsämnen är optimal för gräset. Relativt stora givor av kväve sent på hösten är negativt för gräsets övervintring. Kväve stimulerar tillväxt vilket motverkar köldhärdighet. Gräset blir även saftigt och angrips lättare av skadegörare. Gräsets övervintring gynnas av god tillgång på kalium, fosfor och järn i växtbädden. Kalium ökar toleransen mot låga temperaturer och fosfor begränsar skador av svampangrepp. Vid låga ph- och kalciumvärden kan kalkning eller tillförsel av kalcium vara positivt. Kalcium har negativ inverkan på svamp. Växtskyddsstrategi Utvintringssvampar kan bekämpas med kemiska preparat, fungicider. Bekämpning bör ske förebyggande på hösten. Behandling med Roval strax före det att marken täcks av snö har visat positiva effekter. De flesta preparat slutar verka under senvintern varför en kompletterande behandling under eventuella töperioder kan vara positivt. Kan fungicider, av olika anledningar, inte användas måste övriga förebyggande åtgärder för att stärka gräset genomföras med extra stor noggrannhet. Det finns ett antal biologiska bekämpningsmedel mot utvintringssvampar på marknaden. Dessa har dock visat sig ha varierande effekt på svampen i fråga. En bra metod att förebygga angrepp av svamp är ta bort dagg från greener. Detta bör ske oavsett om kemisk eller biologisk bekämpning används. Klippningsstrategi När gräset klipps stimuleras det att växa, stressas och blir mer utsatt för skadegörare. Detta inverkar negativt på övervintringen. Under hösten ska klipphöjden ökas successivt. När klipphöjden ökas, ökar isoleringen av tillväxtpunkten och risken för köldskador minskar. Den totala mängden bladyta ökar också vilket stimulerar kolhydratproduktionen och därmed gynnar gräsets härdning på hösten. När gräset kommit in i vintervila ska klippningen avbrytas. Luftningsstrategi Kontinuerlig luftning ger god balans me l- lan vatten och luft i växtbädden och därmed förutsättningar för en optimal rotutveckling. Ett väl utvecklat rotsystem är nödvändigt för en god övervintring. Marktemperaturen på våren stiger snabbare i en växtbädd med optimalt luftinnehåll. Luftning av greenen ska ske innan gräset kommit in i vintervila. Luftning utan dressning ger bättre dränering runt tillväxtpunkten och minska skador av vatten. Samtidigt ökar risken för uttorkning. Vertikalskärning Vertikalskärning, precis som luftning, bidrar till en torrare yta eftersom vattengenomsläppligheten i ytskiktet förbättras. Detta gör att oönskad thatchbildning minskar. Ansamling av växtrester i markytan eller thatch inverkar negativt på gräsets övervintring. Thatch ger en fuktig miljö där svampar trivs. Vatten- och luftgenomsläpplighet försämras i det organiska skiktet med frysskador som följd. Thatch kan också orsaka torkskador på gräset eftersom tillväxtpunkten höjs ova n- för markytan och rottillväxten begränsas. Begränsad rotutveckling med sämre näringsupptagning som följd gör också att gräset utvecklas sämre på våren. 5
Dressning Dressning ger en torrare yta samtidigt som det skyddar mot avdunstning och uttorkning. Åtgärden har också rent skyddande effekter. Gräset ska inte täckas av dressmaterial på hösten. Är det täckt av dressmaterial kan det inte fotosyntetisera och få en bra härdning. Dränering En fungerande dränering är kanske den viktigaste egenskapen för goda förhållanden i växtbädden och därmed bra övervintring. Fungerar inte dräneringen tillfredsställande blir rotsystemet grunt och dåligt utvecklat vilket försvagar gräset. Det finns också risk att gräsplantan kommer att omges av vatten och is. En växtbädd med god dränering får en porösare tjälbildning genom vilken vatten kan dräneras även då marken är frusen. En väl dränerad växtbädd värms upp snabbare på våren än en växtbädd med hög vattenhalt. Ytavrinning Svag ytavrinning och lågpunkter på greenytan bidrar till utvintringsskador. När växtbädden fryser begränsas vattnets mö j- lighet att röra sig ner genom bädden. Vattnet måste alltså kunna rinna av på ytan. Kontrollera med avvägningsinstrument varje eller vartannat år att ytavrinningen är tillräcklig. Som tumregel kan nämnas att lutningen bör vara minst 2% för god ytavrinning. Ljusförhållanden God tillgång på solljus är viktigt för en bra härdning. Om ljuset är otillräckligt drabbas gräset av reservnäringsutarmning. Undvik att skapa områden med långvarig skugga på greenen. Vindförhållanden En green ska ligga luftigt så att den torkar, men inte utsättas för stark vind på våren. Kraftig blåst under våren kan leda till torkskador. Gräsplantan transpirerar då mer vatten än den hinner ta upp. Finns det risk för torkskador kan dessa minskas t ex genom vårtäckning med väv eller dressning, besprutning med avdunstningsskydd. Snö och is Ett tunt snötäcke är en bra isolerig mot låga temperaturer och temperaturväxlingar. Packas snön försämras isoleringsförmågan. Ett tätt snö- eller istäcke kan ge kvävningsskador på gräset. Vitgröe är det gräs som tar störst skada av ett långvarigt istäcke. Praktisk erfarenhet och studier visar varierande resultat av snö- och isröjning. Exe m- pel på åtgärder för att minska snö och is är dressning, spridning av lekakulor, tillförsel av hönsgödsel eller olika former av kalisalt. Det finns också mekaniska metoder att ta bort snö och is t ex med olika fräsmaskiner. Vinter- och vårtäckning Studier av vinter- och vårtäckning som metod att skydda gräset mot utvintringsskador har i Sverige pågått i tre år. Syftet har varit att starta en långsiktig kunskapsuppbyggnad angående vilka metoder för täckning som passar för olika klimatförhållande. Försöken fokuserar bl a på vilken teknik som ska användas, vilka material som passar bäst och vilka kostnader som är rimliga. Försöksuppläggning och resultat Vinter- och vårtäckningsstudier har genomförts på åtta golfklubbar i olika delar av Sverige (bilaga 2). Studiernas uppläggning utgår ifrån kanadensiska erfarenheter av vinter- och vårtäckning. Försöken har varit placerade på golfklubbar där det do- 6
minerande greengräset är vitgröe och där problem med vinterskador ständigt återkommer. Försöksuppläggningen var den samma på samtliga klubbar (figur 1, sidan 11). Temperaturen registrerades kontinuerligt i varje försöksled. Dessa data har använts i samband med utvärdering av gräsets hälsa på våren. Under vintrar med kalla perioder samt omväxlande kyla och töväder kan vitgröe utvintra totalt. Detta medför att greenens kvalitet inte blir acceptabel förrän vid midsommartid. Det är under dessa besvärliga vintrar som vintertäckning har störst effekt. Under de tre år som studien pågått har årsmånen i allmänhet varit mycket gynnsam för gräsets övervintring. Detta har lett till att även de icke täckta referensytorna övervintrat väl. Dressades referensytorna kraftigt på hösten och omdelbart efter snösmältning på våren var övervintringen särskit god. Samtliga greener har kunnat täckas av när gräset varit i mycket god kondition och vattenhalten i växtbädden optimal. Vid öppningstidpunkten, vilken inte varit tid i- gare än normalt, har de täckta greenerna haft en betydligt bättre kondition än övriga greener. Jämförs resultaten från de olika försöksleden visar detta att gräset övervintrade bäst i ledet med väv under tät duk och där väven sedan användes som vårtäckning (figur 1, sidan11). Klubbens målsättning relaterad till ökade kostnader för täckning bör vara grunden för beslut om vintertäckning ska användas som metod för att minska utvintringsskador eller inte. Det är lämpligt att starta i liten skala. Börja med att täcka någon eller några greener för att bygga upp egna erfarenheter angående arbetsmetoder, teknik och material för lokala förhållande Teknik och material Det är i huvudsak tre täckningsmetoder som har studerats. Vårtäckning som minskar risken för frys- och torkskador vilka kan inträffa i samband med snösmältning och perioden närmast därefter. Vintertäckning med tät duk och unde r- liggande väv minskar risken för frys- och torkskador i samband med snösmältning. Denna metod motverkar även, i viss utsträckning, temperatursvängningar under vintern samt utestänger skadligt smält- och ytvattnet från greenytan. Vintertäckning med tät duk, isolering och underliggande väv har samma skyddande effekt som de två föregående alternativen. Fördelen med denna metod är att den på ett mycket effektivt sätt minskar temperatursvängningar under vintern. Vårtäckning Vårtäckning sker med permeabel väv som släpper igenom ljus, bryter vinden samt bevarar fuktigheten. Väven minskar också temperatursvängningar under våren. Den kanske viktigaste effekten av vårtäckning är att marktemperaturen ökar. Detta gör att gräset börjar växa och utvecklas tidigare och eventuella vinterskador läks snabbare. Under varma dagar bör dukarna tas av så att solen kan värma upp greenytan. Dukarna ska läggas tillbaka under sen eftermiddag för att utstrålning av värme under natten ska minimeras. Det finns flera olika kvaliteter och typer på s k växtvävar. Billiga vävar håller som regel enbart under en säsong. Vävar med ett högre pris har ofta god kvalitet och kan användas fyra till fem år. För att underlätta hanteringen bör flera bredder väv sys ihop till ett stycke. Beroende på kvalitet, beräknas priset till mellan fem och tio kronor per m 2 på sydda hela vävar. Vinden kan slita loss och orsaka skador på väven om inte denna fästs mot marken på ett bra sätt. Tänkbara alternativ till infästning är fö l- jande: - Vävens ytterkanter rullas in i ett tunt armeringsjärn som fästs med kramlor i marken. 7
- Väven fästs med tunna, böjliga brädor eller remsor av plywood som spikas i marken. - Sandpåsar placeras längs vävens ytterkanter. - Specialvävar för greentäckning med färdiga öglor och hakar används. Några andra exempel på vårtäckning är täckning med nät, kraftig dressning, besprutning med antitransparanta preparat. Vintertäckning Vintertäckning kan ske med tät plastduk och underliggande väv respektive tät plastduk, isolering och underliggande väv. Båda metoderna hindrar att vatten rinner in på greenen under vintern och vid snösmältning. Detta gör att gräset skyddas mot kvävningsskador orsakade av vatten och is. Hindras vatten från att rinna in på greenytan blir vattenhalten i växtbädden lägre och den värms upp snabbare på våren. Bäst skydd mot temperatursvängningar under vintern ger täckning med tät plastduk, isolering och underliggande väv. Tät duk och enbart väven minskar endast till viss del temperatursvängningar. Den täta plastduken bör släppa igenom ljus samt ha sådana egenskaper att den även vid låga temperaturer är seg och motståndskraftig mot UV-strålning. Det är nödvä n- digt att platsvåderna svetsas samman så att duken erhålls i ett enda stycke. Måttbeställda svetsade plastdukar kostar 11 till 12 kr per m 2 och kan användas i fyra till fem år. Avgörande för ett gott resultatet av vintertäckning är att inget vatten kommer in under täckningen, vare sig från sidorna eller genom skador i den täta duken. Den täta duken måste därför fästas vid marken med största noggrannhet. Infästningen kan ske genom att grästorven skärs upp och duken läggs under torven. Nackdelen är att om duken fryser fast kan den inte tas bort förrän tjälen släpper. Armeringsjärn eller tunna brädor kan också användas för att fästa duken. Det krävs frontlastare för att hantera plastdukarna eftersom de är förhållandevis stora och tunga. Vid vintertäckning med isolering kan organiska isoleringsmaterial användas t ex olika typer av halm vilka ofta är billiga. En nackdel är att dessa material kan börja brytas ner om temperaturen blir gynnsam för mikroorganismer. Mikroorganismer utvinner energi och näring ur det organiska materialet. När detta sker konsumerar de syre och producerar koldioxid. Sker detta under tillräckligt lång tid skapas en syrefattig miljö som kan kväva gräset. Under längre perioder med milt väder bör greenen täckas av och luftas. Gullfibermatta är ett syntetiskt material som endast kan användas en säsong. Frigolit, bubbelplast, liggunderlag, träfiberskivor kan användas som isolering i flera år och är bra alternativ. All täckning med någon form av isolermaterial är avsevärt mer resurskrävande än alternativen med enbart dukar Kostnader ett exempel I tabell 1 på sidan 11 finns ett exempel på kostnader i samband med vintertäckning. Exemplet är hämtat från Sala GK vintern 1997/98. Vintern 1997/98 täcktes samtliga greener enligt metoden tät duk, isolering samt underliggande väv. Den sammanla g- da kostnaden för täckningen blev ca 100 000 kr. Denna kostnad kan variera mellan 50 000 och 100 000 kr beroende på vilka vävar, dukar och isoleringsmaterial som används. Arbetsinsatserna uppskattas till 200 timmar på hösten respektive våren. I detta ingår inte arbete med eventuell vå r- täckning. 8
Erfarenheterna och råd Material: Vävar och dukar Det lönar sig att använda väv av hög kvalitet som håller i flera år. Dukar ska alltid vara av tät plast för att hindra att isoleringsmaterialet blir fuktigt. Det är ovanligt med skador på dukarna. Trasiga dukar kan lagas med ensilagetejp. Dukar är tunga och flyttas bäst med frontlastare och lastpallar. Sammanfogning av enskilda våder håller bra. Dukarna bör torka innan de långtidförvaras. Dukarna ska lagras mörkt. Ljusa dukar fungerar bättre än mö rka. Material: isolering Halm har på några ställen orsakat mer skador av snömögel. Halm kan ge ojämnheter ovanpå den täta plasten. I dessa kan vatten samlas och ge tryck- ock kvävningsskador på gräset. Linhalm på storbal kan rullas ut på greenen och ger en jämnare yta än annan halm. Möss trivs i halmen och råttgift är nödvändigt Gullfiberisolering blir mycket våt och tung. Den kan oftast användas endast en säsong. Byggmattor kan användas flera säsonger. Frigolitskivor är lättast att arbeta med och kan användas flera säsonger. Växtskyddsmedel Fungicidbehandling måste ske i nära anslutning till vintertäckning. Rovral i normal dos ger god effekt. Behandling med fungicider har visat god effekt även på nyskottade greener Vid längre perioder av töväder under senvintern kan fungicidbehandlingen behöva upprepas. I samband med avtäckningen är ofta någon form av fungicidbehandling nödvändig Någon ökning av snömögelangrepp har inte noterats i de täckta försöksleden. Allmänt Vintertäckning bör om möjligt ske på frusen mark och i nära anslutning till permanent snö. Snöstaket kan behövas för att hindra att skidåkare och djur skadar täckningen. Staket reducerar även vindhastigheten. Vårtäckningen måste göras på sådant sätt att gräset inte drivs fram under väven. På greener med vitgröe där hjälpsådd skett med rödven ökade andelen rödven markant vid täckning. Inget vintertäckt försöksled fick köldskador eller skador genom frystorkska. Vintertäckta försöksled behöll sin gröna färg fram till avtäckningen. Vintertäckning med någon form av halm kräver betydande arbetsinsatser. Vårtäckning kräver minst två arbetslag om två man för att ta av och lägga på vävarna. En termometerunder täckningsmaterialet ger viktig information om isoleringsförmågan. Denna information är särskilt viktig i samband med avtäckning. Vill du läsa mer? Dionne, J. 1997. Winter protection of Annual bluegrass (Poa Annua L.) golf greens in Finland, Sweden and Norway. Horticultural Research Center, Department of Plant science, Laval university, Quebec, Canada G1K 7P4. Eriksson, Håkan. 1998. Vintertäckningsförsök 97/98. Svenska Golfförbundet, Box 84, 182 11 Danderyd 9
Hågbjorg, M-B & Engelsjord M. E. 1998. Gödslingsstrategier som begränsar vinterskador. Svenska Golfförbundet, Box 84, 182 11 Danderyd. Johansson, L. 1996. Begränsning av vinterskador på greener, nordiskt försökssamarbete. Svenska Golfförbundet, Box 84, 182 11 Danderyd. Linde, M & Strandberg, M. 1999. Canadian International Turfgrass Conference & Trade Show, Guelph Turfgrass Institute, University of Guelph En reseberättelse och några slutsatser. Svenska Golfförbundet, Box 84, 182 11 Danderyd. Sintorn, K & Strandberg, M. 2000. Canadian International Turfgrass Conference & Trade Show, prairie Turfgrass research Centre and Olds College Enreseberättelse och några slutsatser. Svenska Golfförbundet, Box 84, 182 11 Danderyd. Bilagor Bilaga 1. Underlag för att göra ett åtgärdsprogram Bilaga 2. Adresser till försöksvärdar 10
Principskiss för vintertäckningsförsök 99/00 Tät duk Tät duk Gullfiber Väv O-Yta (ingen täckning) Vårtäckning med väv (obs läggs ut till våren) Tät duk Tät duk + Väv Enbart Tät duk Annan isolering Greenens fallriktning Väv Väv Figur 1. Principskiss av försöksuppläggning för vintertäckningsstudier i Sverige, vintern 1999/2000. Tabell 1. Kostnadsberäkning för vintertäckning enligt metoden tät duk, isolermaterial samt väv. Exemplet är hämtat från Sala GK vintern 1997/98. Material Pris Kostnad per år (kr) Fiberduk Evergreen 10 kr/m 2, 100 000 kr /5 år 20 000 Isolering, linhalm 1 kr/kg inkl. frakt, 30 storbalar à 350 kg 10 000 Tät duk/plast Polynova 10 kr/m 2, 37 500/3 år 12 500 Svampbekämpning vid 5000 per bekämpning 10 000 täckning och avtäckning Arbete 100 kr/tim, 200 timmar höst och vår 40 000 Övriga kostnader, maskiner, 8 000 transporter, extra ma- terial Summa 100 000 11
Bilaga 1 Skötselprogram för att minimera utvintringsskador Golfklubb... år. Förebyggande åtgärder är grunden för att minimera utvintringsskador på greengräs. I denna bilaga tas de viktigaste förebyggande skötselåtgärderna upp. Gå igenom varje enskild åtgärd och lista samt besluta om vad som ska ingå i skötselprogrammet för att minimera utvintringsskador. Faktabladet Hjälpmedel för bättre greener och greenområden kan också vara till hjälp. Hur ska gödslingsprogrammet anpassas? 1..... 2..... 3..... 4..... Hur ska klipphöjden justeras?. Hur ska luftningsprogrammet utformas och genomföras? 2.... 12
Hur ska dressningsprogrammet utformas och genomföras? 2.... Hur ska programmet för att motverka svampangrepp utformas och genomföras? 2..... Hur ska höstens hjälpsåddsprogram utformas och genomföras? Hur ska bevattning och bevattningsanläggning skötas (tömning respektive tidig vårstart)? Hur ska frågan om slitage och begränsat spel hanteras med hänsyn till utvintringsskador? 13
4... Vilka åtgärder ska vidtas för att förbättra greenernas ytavrinning och dränering? Vilka åtgärder ska vidtas för att förbättra greenernas vind- samt sol- och skuggförhållande? Hur ska eventuell snö- och isröjning genomföras? Hur ska oönskad thatchbildning behandlas? 14
Finns det behov av vintergreener och hur ska dessa anläggas och skötas? Om vinterskador inträffar Vilka åtgärder ska ingå i ett effektivt program för hjälpsådd? I vilken kondition ska hjälpsådda greener befinna sig innan de öppnas? Hur och när ska information till medlemmar genomföras? Övriga åtgärder 15
Bilaga 2 Adresser till försöksvärdar Kenneth Olsson Borås GK Östra Vik, Kråkered 504 95 BORÅS tel/a 033-25 02 50 mobil 0708-25 02 52 Hässleholms GK Skyrup 282 95 TYRINGE tel/a 0451-531 37 Henrik Larsson Kungsbacka GK Hamra Gård 515 429 44 SÄRÖ tel/a 031-93 65 60 mobil 070-621 15 26 Mikael Frisk Växjö GK Box 227 351 05 VÄXJÖ tel/a 0470-257 63 mobil 070-634 44 98 Bengt-Ove Johansson Sala GK Fallet, Isätra 733 92 SALA tel/a 0224-530 32 mobil 070-545 30 32 Tapio Tuoma Skellefteå GK Rönnbäcken 931 92 SKELLEFTEÅ tel/a 0910-77 93 33 mobil 070-315 38 71 Owe Johansson Upsala GK Håmö Gård 755 92 UPPSALA tel/a 018-46 12 71 mobil 070-595 30 21 Per Gräns Stockholms GK Kevingestrand 20 182 57 STOCKHOLM tel/a 08-755 47 91 mobil 070-743 74 67 16