MOTION 2019-10-15 Motion av Talla Alkurdi (S) mfl om behovet av en jämlik primärvård i hela länet Tillgången till vård i nära anslutning till hemmet är av stor vikt för kunna erbjuda invånarna en tillgänglig och jämlik vård. Detta gäller särskilt inom den nära vården i form av till exempel vårdcentraler, barnavårdscentraler och mödravårdscentraler. Införandet av vårdvalsmarknader inom 39 olika vårdområden har väsentligt försvårat möjligheten styra vårdutbudet så tillgång till vård finns i hela länet efter behov. Detta då vårdvalen innebär en fri etableringsrätt för vårdbolagen och då det moderatledda styret sagt nej till låta det offentliga ta ansvar för så kallade vita fläckar i vårdutbudet inte uppstår. Att vårdvalet försvårar för en behovsbaserad och jämlik etablering av vårdgivare konstaterades även nyligen av Göran Stiernstedt i slutbetänkandet av utredningen "Styrning för en mer jämlik vård". I utredningen föreslår Stiernstedt åtgärder för en mer jämlik etablering såsom rekommendation i högre utsträckning använda ersättningssystemet för främja en jämlik etablering. I Göran Stiernstedts utredning föreslås även regionerna ska se till de invånare som inte gör ett aktivt val av vårdcentral automatiskt ska tilldelas en vårdcentral nära bostaden. Som argument för detta nämns det finns en stor grupp individer med stora förväntade vårdbehov men som av olika anledning söker för lite vård. Att se till även dessa individer är listade på en vårdcentral är därför viktigt ur ett jämlikhetsperspektiv. I Stockholm beräknas idag cirka 9 procent av invånarna vara olistade, det vill säga de inte aktivt valt lista sig på en vårdcentral. Införandet av denna form av så kallad passiv listning måste självklart ske på ett sätt som bibehåller patientens rätt fritt välja vårdgivare. I samband med införandet av vårdvalet togs det så kallade områdesansvaret för vårdcentralerna bort. Ett återinfört områdesansvar skulle dels kunna innebära en vårdcentral inom ett begränsat geografiskt område återigen får ansvar över de patienter som inte aktivt listar sig på en vårdcentral. Detta skulle då gälla till patienten eventuellt väljer lista sig på en annan vårdcentral. Vidare skulle
2(3) områdesansvaret kunna innebära samma vårdcentral får ett utökat uppdrag för uppsökande arbete i närområdet, samverkan med lokalsamhället samt behovsanalyser kring hälsotillstånd och förekomsten av sjukdomar och diagnoser inom det geografiska området. Ett återinfört områdesansvar skulle kräva en ökad ersättning till de vårdcentraler som får detta uppdrag. För oss socialdemokrater är det självklart vård ska finnas efter behov i hela länet. Vi är även mycket kritiska till det moderatledda styret överlämnar ansvaret för en jämlik tillgång till vård till marknaden och menar detta strider mot hälso- och sjukvårdslagens intentioner om den med störst behov ska ges företräde till vård. Ska primärvården kunna främja en jämlik hälsa bland befolkningen måste även primärvården få resurser, mandat och förutsättningar arbeta mer förebyggande och hälsofrämjande. Mot bakgrund av ovanstående föreslår Socialdemokraterna regionfullmäktige besluta: uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden ta fram en etableringsstrategi för åstadkomma en mer jämlik tillgång till primärvård i hela länet uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden höja den andelen av ersättningen till vårdcentralerna som baseras på Care Need Index (CNI), för säkerställa husläkarmottagningar med större förväntade vårdbehov utifrån socioekonomiska indikatorer ges tillräckligt med resurser uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden utreda behovet av ett särskilt glesbygdstillägg för vårdcentraler i de delar av länet som kan betraktas som glesbygd uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden justera listningssystemet så patienter som inte gör ett aktivt val listas på en vårdcentral nära bostaden uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden utreda införandet av ett tydligare områdesansvar för husläkarmottagningarna med ett uppdrag arbeta uppsökande gentemot befolkningen i närområdet samt skapa bättre förutsättningar för samverkan med lokalsamhället
Stockholm den 10 oktober Talla Alkurdi (S) Daniel Carlstedt (S)
MOTION 2019-10-15 Motion av Elinor Odeberg (S) och Robert Johansson (S) om barnoch ungdomspsykiatrin behöver mer erfaren personal. Första linjen för barn och unga ska ta hand om lindrigare psykisk ohälsa på vårdcentralen medan den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) ska ta hand om de med allvarligare psykiska problem som depression, självmordstankar och emotionell personlighetsstörning. BUP gör även utredningarvid misstanke om neuropsykiatriska funktionsvariationer. Sedan vårdvalet/tilläggsuppdraget barn och ungas hälsa infördes finns ett krav på psykologer inom första linjen ha två års erfarenhet av arbeta med barn- och ungdomspsykiatri. I praktiken är det enbart inom BUP som den erfarenheten går förvärva. Det är uppochnedvänt det ska krävas erfarenhet för jobba med lättare fall, samtidigt som det inte krävs för de allvarligare tillstånden, där samsjukligheten och komplexitet är större. Samtidigt är löneläget något bättre inom första linjen än inom BUP, som konsekvens av politiska beslut som gjort ersättningarna för psykologmöten högre inom första linjen. Detta har sammantaget inneburit en skev fördelning där BUP till stor del bemannas av PTP-psykologer och de med längre erfarenhet arbetar inom första linjen. PTP är ett yrkesår av lärande genom olika kompetenser som lärs ut på psykologprogrammen, samtidigt som PTP-psykologen arbetar under eget yrkesansvar. Att för första gången arbeta kliniskt med patienterna i störst behov behöver inte vara negativt, med det kräver god handledning, det finns en bra kollegial sammanhållning och teamarbete och ett välfungerande ledarskap. Men snarare än de utgör en del av ett stabilt och erfaret ordinarie team är många delar av BUP helt beroende av PTP-psykologer och hyrpsykiatriker för klara verksamheten. Det är anmärkningsvärt regionen låter enskilda läkare sko sig på den tuffa personalsituation som råder, genom tillåta inhyrning till dyra taxor. Det är inte rimligt verksamheten för de svårast psykiskt sjuka barnen ska präglas av personalomsättning och bristande kontinuitet. Särskilt som relationsskapandet är oerhört centralt för en välfungerande behandling av många de tillstånd som BUP ansvarar för. Samtidigt måste även kompetensen vara hög inom första linjen, för triagera patienterna rätt.
2(2) Nyckeln ligger i harmonisera erfarenheterna första linjen och BUP-alla verksamheter måste ta ansvar för nyrekryteringar och behålla befintlig personal. Då behövs ett helhetsgrepp för en god arbetsmiljö och personalpolitik inom såväl barn- och ungdomspsykiatrin som första linjen. Samtidigt måste politiken säkerställa avtal och styrning inte försvårar, utan främjar, ett sådant arbete. Med anledning av ovanstående föreslår Socialdemokraterna regionfullmäktige besluta erfarenhetskraven för psykologer inom första linjen och BUP harmoniseras irtgöatåtetä inhyrning av barn- och ungdomspsykiatrier stoppas och ersätts av anställningar hälso- och sjukvårdsnämnden ges i uppdrag se över om det finns avtalsmekanismer som kan leda till en skev internkonkurrens mellan olika verksamheter som behandlar barn och ungas psykiska ohälsa, ex. som högre ersättning för psykologer inom första linjen jämfört med BUP hälso - och sjukvårdsnämnden ges i uppdrag se över hur vårdgarantin för barn och unga kan stärkas med krav på kontinuitet Stockholm den 15 oktober.
Region Stockholm Region Stockholm 2019-10-15 Motion av Jonas Lindberg (V) om införa betald specialistutbildning för fysioterapeuter Trots vårdens medarbetare ska arbeta i team och på toppen av sin kompetens erbjuder inte vår region idag olika professioner i vården lika villkor för specialistutbildning. Fysioterapeuter är en yrkesgrupp som tillför stor nytta i hela hälso- sjukvårdssystemet och spelar en avgörande roll för patienters livskvalité, rehabilitering och tillvaratagande och stärkande av sina egna resurser. Yrkesgruppen spelar stor roll i vårdens samtliga specialistinriktningar. Alltifrån palliativ vård till tung intensiwård. Inne på våra sjukhus vårdas idag allt sjukare patienter med mer komplexa behov. Att kunna möta detta med specialistutbildad personal inom samtliga professioner är av stor betydelse för goda vårdresultat. Dock vittnar företrädare från fysioterapin om kompetensflykt från våra akutsjukhus. Det är mer lönsamt jobba i mindre specialiserad vård än i högspecialiserad. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har tillsammans med Fysioterapeuterna och Vårdförbundet gjort en studie i fem regioner och fem kommuner för undersöka hur det står till med kompetens- och karriärutvecklingsmodeller. Stockholm är en region som har undersökts. Stockholm erbjuder sjuksköterskor i vissa områden betald specialistutbildning med full lön. Men för fysioterapeuter finns det inte utbildningstjänster med lön. Möjlighet specialistutbilda med någon form av ekonomiskt stöd från arbetsgivaren kan finnas, men det skiljer sig åt mellan olika verksamheter. Många fysioterapeuter bekostar därför sina specialistutbildningar på egen hand. Genom studiemedel, genom gå ner i arbetstid eller göra det på sin fritid. Att detta sker inom vår region rimmar illa både med ambitionen vara Sveriges bästa offentliga arbetsgivare men också med visionen på akutsjukhusen bedriva specialiserad och högspecialiserad vård. Med bakgrund i detta yrkar jag: Att regionfullmäktige beslutar fysioterapeuter inom våra verksamheter ska erbjudas betald specialistutbildning med full lön Att verksamheterna tillsammans med facklig organisation tillsammans avgör vilka specialistutbildningar som anses viktiga bekosta med lön Vänsterpartiet Region Stockholm
Region Stockholm 1 (2) MOTION 2019-10-09 Motion av Msciwoj Swigon (SD), Fredrik Lindahl (SD) och Henrik Mellström (SD) om utreda återutbyggnaden av Roslagsbanan från Kårsta till Rimbo. Det första tåget från Stockholm till Rimbo rullande ut redan 1885. Men under 1960-talet började man nedlägga ett flertal spårbundna sträckor i Stockholm. För Rimbos del innebar detta man 1966 miste persontrafiken till Hallstavik. 1969 försvann även persontrafiken till Norrtälje. 1972 överfördes linjen till Stockholm Ö till AB Storstockholms Lokaltrafik (SL). SL beslutade slutgiltigt lägga ned persontrafiken på sträckan mellan Rimbo-Kårsta och därmed Rimbo station. Den 30 juni 1981 gick sista tåget på Roslagsbanan till Rimbo. Närheten till Arlanda, Uppsala och Stockholm gör Rimbo till en raktiv plats för nya bostäder och växande verksamhet där ett flertal stora byggprojekt kommer planeras. Rimbo är enligt RUFS 2050 en landsbygdsnod med en potential för ny bebyggelse som ger bättre förutsättning för kollektivtrafikförsörjning och utveckling som både knutpunkt och bostadsort. Enligt trafikförvaltningens tjänsteutlåtande från 2015-05-26 "Åtgärdsvalsoch idéstudie av regional kapacitetsstark kollektivtrafik till Nordostsektorn i Stockholms län" är Roslagsbanan är en central del av kollektivtrafiksystemet i den nordöstra delen av Stockholms län. Idag är den en förutsättning för många människor kunna ta sig till arbete, vård, skola och fritidsaktiviteter. Den planerade utbyggnaden av Roslagsbanan, som ej omfar sträckan Kårsta - Rimbo, är dimensionerad för en kapacitetsökning som klarar trafikförsörjningen av Nordostkommunernas vision om 100 000 nya invånare och 50 000 nya arbetstillfällen till år 2030 Vidare framgår det resandet på Roslagsbanan mot Stockholms Östra i morgonrusningen beräknas öka från 10 300 till ca 18 600 resenärer år 2030, vilket innebär en ökning på ca 80 % från år 2009. En förlängning av Roslagsbana från Kårsta till Rimbo, en sträcka på 14 kilometer, bedöms enligt "Åtgärdsvals- och idéstudie av regional kapacitetsstark kollektivtrafik till Nordostsektorn i Stockholms län" kunna vara konkurrenskraftig i jämförelse med andra trafikslag. I dag finns även delar av den gamla banvallen kvar och som kan återvändas vilket skulle innebära ekonomiska fördelar. Med de redan införlivade hastighetshöjande åtgärder och nya fordon på Roslagbanan bedöms körtiden mellan Stockholms östra till Rimbo till 52 minuter.
Region Stockholm IMF MOTION 2019-10-09 2(2) Analysen visar en förlängning av Roslagsbanan till Rimbo har potential bli mer raktiv än busstrafiken i riktning mot centrala Stocldiolm och kan således innebära det är trafikekonomiskt och samhällsekonomiskt lönsamt ersätta den nuvarande busstrafiken med tågtrafik. Med hänvisning till ovanstående föreslår vi regionfullmäktige beslutar: Att utreda förutsättningar samt kostnaderna för en återutbyggnad av Roslagsbanan från Kårsta till Rimbo. Henrik Mellström (SD)
Region Stockholm MOTION 2019-09-17 Motion av Fredrik Lindahl (SD), Henrik Mellström (SD) och Msciwoj Swigon (SD) om införa ett motionsregister på Region Stockholms hemsida. Ett enkelt sätt ge allmänheten en både lättillgänglig och överskådlig syn över respektive partiers politiska arbete och engagemang är presentera inlämnande och behandlande motioner på Region Stockholms hemsida, förslagsvis genom vidareutveckla det nuvarande registret. Idag saknas den funktionen utan man får som medborgare leta i protokoll och i bilagor för ta del av motionerna och eventuellt underlag till beslut, Genom istället göra dessa lättillgängliga pä hemsidan, från inlämnandet samt senare motionssvaren, skulle det öka transparensen gentemot allmänheten. Medborgaren skulle därmed få en bättre överblick över Region Stockholms politiska liv och som vi tror, ökar intresset för regionpolitiken och demokratin. Även andra politiska dokument såsom enkla frågor och interpellationer och svar på dessa kan göras tillgängliga på samma sätt. Med hänvisning till ovanstående föreslår vi regionfullmäktige beslutar: Att inkomna motioner och behandlande motioner med svar görs tillgängliga på Region Stockholms hemsida via ett register. Att motionerna görs sök- och nedladdningsbara. Att regionstyrelsen utreder möjligheten även inkludera andra politiska dokument i denna tjänst. Henrik Mellström (SD) /
JU Region Stockholm 1 (2) MOTION 2019-10-15 ^miaedemkrderm Motion av Henrik Åkerlund och Gabriel Kroon om obligatorisk registerkontroll av arbetssökande inom Hälso- och sjukvården i Region Stockholm. I Region Stockholm utgör personalen inom hälso- sjukvårdens olika specialiteter en mycket stor andel av regionens anställda. För de flesta patienter och anhöriga är besök till hälso- och sjukvården förknippat med möta kompetent personal med stor yrkesskicklighet. Det handlar om vårdpersonal med den kompetens och de kunskaper som behövs för kunna utöva sitt yrke på ett tillfredställande sätt. Tillsammans bidrar detta till en positiv uppfning av hög tillförlitlighet och tilltro bland patienter och anhöriga i mötet med personalen. Vårdpersonalen omfas främst av yrkesgrupperna läkare, sjuksköterskor samt undersköterskor samt paramedicinsk personal. Det måste ställas höga krav på de personer som arbetar i vården har goda personliga egenskaper, exempelvis gott omdöme och hög närvaro i sitt arbete. För kunna rekrytera lämplig personal till respektive vårdverksamhet är det viktigt den arbetssökande kan uppvisa man inte förekommer i polisens belastningsregister. Redan nu förekommer kontroller i belastningsregistret bland jobbsökande till vården i Region Stockholm. Kontrollerna sker dock enbart inom vissa verksamheter och hos vissa av de privata aktörer som har avtal med Region Stockholm. Kontrollerna omfar då utdrag från polisens belastningsregister. Fortfarande finns det dock vissa verksamheter inom sjukvården i Region Stockholm som inte omfas av denna kontroll. Sverigedemokraterna ser positivt på obligatoriska kontroller av de som söker arbete inom sjukvården i Region Stockholm. Det ger en trygghet för patienter och personal och säkerställer den arbetssökande är lämplig för arbeta med vård inom Region Stockholm. Vår uppfning är därför en registerkontroll i Polisens belastningsregister av den arbetssökande bör vara obligatoriskt innan anställning.
Region Stockholm MOTION 2019-10-15 Sverigedemokraterna föreslår regionfullmäktige besluta ge Regionstyrelsen i uppdrag införa obligatoriska registerkontroller i Polisens belastningsregister av arbetssökande till samtliga verksamheter inom hälso- sjukvården, samt till berörda vårdverksamheter som är knutna till sjukvården i Region Stockholm. ge Regionstyrelsen i uppdrag utreda vilka belastningsuppgifter som kan innebära skäl för nekad anställning inom hälso- och sjukvårdens olika funktioner. Henrik Åkerlund Sverigedemokraterna Gabriel Kroon Sverigedemokraterna