Barns och ungdomars flyttningar

Demografisk rapport 214:2 Barns och ungdomars flyttningar i Stockholms län år 212/213 Befolkningsprognos 214-223/45

Arbetet med projektet Barns och ungdomars flyttningar i Stockholms län år 212/213 utförs som ett samarbete mellan Stockholms läns landsting, LSF/TMR och SCB samt adjungerade forskare och konsulter. Förfrågningar: Anna Nyman, SCB, 8-56 945 94, anna.nyman@scb.se Lotta Persson, SCB, 8-56 942 11, lotta.persson@scb.se Ulla Moberg, TMR, 7-28837, ulla.moberg@sll.se Projektledare: Ulla Moberg Stockholm läns landsting, LSF/TMR Box 2255, 14 22 Stockholm Besök: Norra stationsgatan 69 Tfn: 8-123 13, Fax: 8-123 144 2 info@tmr.sll.se www.tmr.sll.se LS 112-18 2

Barns och ungdomars flyttningar i Stockholms län år 212/213 1

Förord Stockholms läns andel av barnen som föds i riket har ökat kraftigt sedan millennieskiftet. Även inflyttningen och i synnerhet invandringen av barn har ökat. Under senare år har också ensamkommande asylsökande barn blivit en växande grupp. Följande rapport beskriver inrikes och utrikes flyttningar bland barn och ungdomar i Stockholms län år 212/213. Rapporten är en uppdatering av kapitlet om flyttningar i rapporten Barn och unga och deras familjer i Stockholms län år 211/212. Huvudsakligen har uppgifterna hämtats från SCB:s Register över Totalbefolkningen (RTB). Uppgift om boendeform har hämtats från databasen STATIV. Från samtliga register har de senaste uppgifterna hämtats vilket innebär uppgifter från 213 från RTB. Flyttningar i samband med separation och boendeform före och efter separationen gäller dock år 212. Rapporten utarbetades under våren 214 och ingår i arbetet med de demografiska prognoserna med fokus på barn och ungdomar. Den är ett resultat av förfrågningar från Sjukvården och intresset för mödra- och barnhälsovård och det faktum att många barnfamiljer flyttar på sig och byter bostad och bostadsort under barnens första levnadsår, innan barnen börjar skolan. 3

Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 5 1. Flyttningar till och från Stockholms län... 6 1.1. Utvecklingen av in- och utflyttningen till länet... 6 1.2. Barnens ålder... 7 1.3. Flyttningar till och från andra län... 8 1.4. Flyttningar till och från kommunerna i Stockholms län... 9 1.5. Inrikes flyttningar uppdelat på inrikes och utrikes födda barn... 1 1.6. Barnens familjer... 12 1.7. Flyttningar i samband med att föräldrarna separerar... 13 1.8. Flytten hemifrån... 15 1.9. Ensamkommande flyktingbarn... 19 1.1. Adoptivbarn... 23 Bilaga 1. Begreppsförklaringar... 25 Litteratur... 27 4

Sammanfattning År 213 hade Stockholms län ett positivt flyttnetto på nära 2 9 barn. Att det är fler inflyttade till länet än utflyttade beror på ett positivt immigrationsnetto på 4 1 barn. Stockholms län har ett negativt flyttnetto gentemot de flesta län och länet förlorade totalt nära 1 2 barn genom inrikes omflyttning. Många av flyttarna från länet går till Södermanland, Uppsala och Skåne. Stockholms stad och Solna hade negativa flyttnetton medan länets övriga kommuner hade en större inflyttning än utflyttning. Störst nettoinflyttning under 213 hade Täby och Nacka. Ungefär vart tionde barn som flyttar gör det i samband med att deras föräldrar separerar. Av de drygt 5 barn i länet som var med om en separation under 212 och som flyttade samma år flyttade de flesta till en bostadsrätt eller en hyresrätt. Bland ungdomar i åldrarna 16 21 år svarar flytten hemifrån för en stor del av samtliga flyttningar. Det gäller särskilt flyttningar över en länsgräns, där andelen är drygt 5 procent. Många av de ungdomar som flyttar hemifrån och lämnar länet flyttar till Uppsala, Lund och Linköping. Antalet ensamkommande flyktingbarn har ökat kraftigt under senare år och fortsätter att öka. År 213 fick drygt 3 ensamkommande barn uppehållstillstånd i länet. 5

1. Flyttningar till och från Stockholms län 1.1. Utvecklingen av in- och utflyttningen till länet Stockholms län har totalt sett haft ett positivt flyttnetto sedan 198-talet, det har varit fler människor som har flyttat till länet än som har flyttat därifrån. Under senare år har flyttnettot legat på en historiskt sett hög nivå. Flyttnettot var som högst år 29, då nära 25 fler flyttade till länet än vad som flyttade därifrån. År 213 flyttade drygt 21 fler till länet än vad som flyttade ut. Det höga positiva flyttnettot till länet beror i stor utsträckning på invandring från andra länder. När det gäller inrikes omflyttning var det år 213 främst i åldern 22 33 år som fler flyttade till Stockholm än som flyttade från länet. För övriga åldersgrupper var flyttnettot nästan uteslutande negativt. När det gäller barn har flyttnettot länge pendlat kring noll, men under de senaste åren har det varit ett flyttöverskott även bland barn. År 213 flyttade totalt nära 11 1 barn i åldrarna 17 år till länet och nära 8 2 barn flyttade ut, vilket innebar ett positivt flyttnetto på knappt 2 9 barn (Excelbilaga 2, flik dia1). Diagram 1. Antal in- och utflyttade barn 17 år till/från Stockholms län, år 198 213. Antal Inflyttade Antal Utflyttade 6 6 5 5 4 4-6 år -6 år 3 2 3 2 7-9 år 1-15 år 16-17 år 7-9 år 1-15 år 16-17 år 1 1 198 1985 199 1995 2 25 21 198 1985 199 1995 2 25 21 Att det totala flyttnettot bland barn och unga i länet är positivt beror på att fler barn invandrar än vad som utvandrar. År 213 var flyttnettot från utlandet nära 4 1 barn, vilket var ungefär lika många som år 212 (Excelbilaga 2, flik dia2). När det gäller inrikes omflyttningar har fler barn i åldrarna 17 år flyttat från Stockholms län till andra delar av landet än tvärtom sedan slutet av 199- talet. Under 213 flyttade nära 4 8 hemmaboende barn från Stockholms län till andra län och ungefär 3 6 barn flyttade till länet från andra delar av landet. Detta gav ett negativt flyttnetto på nära 1 2 barn (tabell 1). 6

Diagram 2. Inrikes och utrikes flyttar bland barn 17 år i Stockholms län, år 2 213. Antal Antal Inrikes flyttningar Antal 8 8 Utrikes flyttningar 6 6 4 4 2 2 2 22 24 26 28 21 212 2 22 24 26 28 21 212 Inflyttade från annat län Utflyttade till annat län Immigranter Emigranter Tabell 1. Flyttningar till och från Stockholms län bland hemmaboende barn och ungdomar i åldrarna 17 samt 18 21 år, år 213. Antal Antal barn 17 år 18 21 år 21 år Inflyttade från andra län 3 599 753 4 352 Inflyttade från utlandet 6 93 453 7 383 Totalt antal inflyttade 1 529 1 26 11 735 Utflyttade till andra län 4 77 69 5 379 Utflyttade till utlandet 2 97 413 3 383 Totalt antal utflyttade 7 74 1 22 8 762 Flyttnetto andra län -1 171 144-1 27 Flyttnetto utlandet 3 96 4 4 Totalt flyttnetto 2 789 184 2 973 1.2. Barnens ålder Det är vanligare att flytta bland barn som ännu inte kommit upp i skolåldern. Det gäller framför allt inrikes flyttar bland inrikes födda barn. Det är fler barn som lämnar Stockholms län än som flyttar till länet från andra delar av landet, men bland tonåringar sker det en något större inflyttning än utflyttning till länet. 7

Diagram 3. Inrikes och utrikes flyttningar 1 bland hemmaboende barn till/från Stockholms län efter inrikes respektive utrikes födda och ålder. År 213. Antal Antal 7 6 5 4 3 2 1 Antal 7 6 5 4 3 2 1 Inrikes flyttningar 2 4 6 8 1 12 14 16 18 2 Inflyttade från annat län Utflyttade till andra län Inrikes flyttningar 2 4 6 8 1 12 14 16 18 2 Inflyttade från annat län Utflyttade till annat län Inrikes födda Antal 7 6 5 4 3 2 1 Utrikes födda Antal 7 6 5 4 3 2 1 Utrikes flyttningar 2 4 6 8 1 12 14 16 18 2 Immigranter Emigranter Utrikes flyttningar 2 4 6 8 1 12 14 16 18 2 Immigranter Emigranter 1.3. Flyttningar till och från andra län Liksom tidigare år går många av flyttarna från Stockholms län till de angränsande länen Södermanland och Uppsala samt till storstadslänen Skåne och Västra Götaland. Dessa län står också för många av flyttningarna till länet. År 213 hade Stockholms län ett negativt flyttnetto mot alla län i riket med undantag för Kronobergs län. I flera fall handlar det dock om ett fåtal personer. Det största negativa flyttnettot hade länet mot Södermanlands län, 257 barn. Därefter följde Uppsala och Skåne län med 178 respektive 15 barn. Bland de barn som lämnar Stockholms län för ett annat län är det vanligt att flytten går till något av föräldrarnas födelselän. En dryg tredjedel av flyttarna från länet gick till ett län där någon av, eller båda, föräldrarna var födda. Det är 1 Då familjetyp mäts vid slutet av året innebär det att barn som är födda under 213 och utvandrat samma år inte inkluderats då barnet inte registrerats med någon familjetyp. År 213 gällde det 97 barn. 8

vanligare att flytten går till mammans födelselän än till pappans, vilket till viss del kan förklaras av att det är fler barn som bor med sin mamma. Tabell 2. Inrikes inflyttade och utflyttade hemmaboende barn 17 år till/från Stockholms län efter in- respektive utflyttningslän, år 21 213. Antal 213 212 211 21 Inflyttade Utflyttade Inflyttade Utflyttade Inflyttade Utflyttade Inflyttade Utflyttade Blekinge län 45 47 48 52 34 28 34 23 Dalarnas län 166 238 182 262 171 258 179 31 Gotlands län 98 144 74 117 76 124 85 116 Gävleborgs län 167 266 26 288 21 264 23 27 Hallands län 6 93 68 95 63 13 56 92 Jämtlands län 8 91 87 116 92 88 8 119 Jönköpings län 128 136 98 147 121 132 18 118 Kalmar län 94 132 9 137 89 12 95 11 Kronobergs län 56 46 46 63 56 53 5 56 Norrbottens län 127 144 114 116 129 145 17 9 Skåne län 339 444 313 46 364 475 374 434 Södermanlands län 443 7 354 64 417 652 377 64 Uppsala län 453 631 431 639 492 589 526 644 Värmlands län 83 119 13 124 88 119 98 99 Västerbottens län 131 138 15 157 123 129 12 144 Västernorrlands län 132 154 122 156 129 165 132 128 Västmanlands län 196 241 21 27 162 231 166 2 Västra Götalands län 422 53 427 431 388 469 43 411 Örebro län 165 2 136 164 177 19 157 165 Östergötlands län 214 33 259 289 275 223 239 259 Totalt 3 599 4 77 3 464 4 723 3 656 4 584 3 589 4 356 1.4. Flyttningar till och från kommunerna i Stockholms län Täby och Nacka var de kommuner som hade högst nettoinflyttning av barn under 213. I Täby beror det positiva flyttnettot i första hand på en hög inflyttning från andra kommuner i länet. Även Nacka har hög inflyttning av barn från andra kommuner i länet, men kommunen har också en högre invandring än utvandring. Stockholms stad hade, liksom tidigare år, det största negativa flyttnettot, med nära 1 4 fler barn som flyttade ut än som flyttade in. Barn från Stockholms stad flyttar framför allt till andra kommuner i länet och det är mestadels familjer med yngre barn som lämnar kommunen. Av de barn som flyttade från Stockholms stad till en annan kommun i länet under 213 var ungefär 65 procent fem år eller yngre. Huddinge och Nacka var precis som tidigare år de kommuner flest barn från Stockholms stad flyttade till. 13 procent av barnen som flyttade från Stockholms stad till en annan kommun i länet flyttade till Huddinge och 12 procent flyttade till Nacka. Stockholms stad hade ett negativt flyttnetto mot landets övriga län på 682 barn. Liksom tidigare år är det vanligast att flytten går till något av de övriga 9

storstadslänen eller grannlänen. Omkring 12 procent av de barn som lämnade Stockholms stad för ett annat län flyttade till Södermanland respektive Skåne, medan 11 procent flyttade till Västra Götaland och Uppsala. Stockholms stad hade ett positivt immigrationsnetto på drygt 1 5 barn. Även Södertälje hade ett högt immigrationsnetto med drygt 5 fler invandrade än utvandrade barn. Dessa kommuner har legat i topp även tidigare år. Tabell 3. In- och utflyttade barn 17 år till/från Stockholms läns kommuner, år 213. Antal Annan kommun i Kommun länet Annat län Utlandet Netto flyttning Inflyttade Utflyttade Inflyttade Utflyttade Inflyttade Utflyttade Botkyrka 121 693 874 158 195 439 1 Danderyd 164 375 239 37 47 138 1 Ekerö 1 279 17 47 63 47 4 Haninge 285 684 56 131 164 251 57 Huddinge 241 1 138 1 75 152 21 321 94 Järfälla 271 566 473 121 134 254 63 Lidingö 284 445 216 61 7 154 9 Nacka 44 936 647 158 145 238 136 Norrtälje 97 197 134 121 116 72 43 Nykvarn 37 87 38 16 28 9 9 Nynäshamn 94 216 14 64 82 52 16 Salem 68 188 12 28 42 25 11 Sigtuna 317 374 253 241 197 193 41 Sollentuna 358 681 453 131 114 211 98 Solna -348 653 985 92 18 217 145 Stockholm -1 387 3 536 5 768 1 293 1 975 2 986 1 459 Sundbyberg 116 557 54 62 89 157 31 Södertälje 398 449 392 198 382 612 87 Tyresö 236 436 221 56 72 67 3 Täby 445 82 388 1 73 111 125 Upplands Väsby 71 316 36 77 86 117 47 Upplands-Bro 93 214 172 68 73 82 26 Vallentuna 14 36 214 53 7 41 3 Vaxholm 35 87 58 17 23 19 7 Värmdö 64 321 254 62 81 49 33 Österåker 85 295 213 55 68 68 52 1.5. Inrikes flyttningar uppdelat på inrikes och utrikes födda barn Stockholms län har som tidigare nämnts ett negativt flyttnetto gentemot övriga delar av landet när det gäller barn. När det gäller inrikes flyttar bland utrikes födda barn har det däremot sett annorlunda ut, och länet har haft ett positivt flyttnetto. Detta gällde dock inte år 213 då 599 utrikes födda barn flyttade till Stockholms län från andra delar av landet samtidigt som 646 utrikes födda barn flyttade till andra län. Det innebar ett negativt flyttnetto om ungefär 5 barn. Irak är det vanligaste födelselandet bland utrikes födda barn som flyttar till Stockholms län från andra delar av landet. Barn födda i Irak utgör 12 procent av alla utrikes födda barn som flyttat in till länet under året. Andra vanliga födel- 1

seländer är Syrien, Somalia, Afghanistan och Iran. Bland de utrikes födda barn som flyttat från länet är Syrien det vanligaste landet, följt av Somalia, Irak, Afghanistan och Polen. Tabell 4. Inflyttade från annat län och utflyttade till annat län, utrikes födda barn 17 år efter ålder, år 213. Antal och andel Inflyttade från annat län Utflyttade till annat län Födelseland Antal Andel Födelseland Antal Andel Irak 7 12 Syrien 11 16 Syrien 61 1 Somalia 8 12 Somalia 48 8 Irak 52 8 Afghanistan 34 6 Afghanistan 39 6 Iran 29 5 Polen 21 3 Övriga länder 357 6 Övriga länder 353 55 Summa 599 1 Summa 646 1 Det är stora skillnader mellan kommunerna avseende hur stor del av de inrikes in- och utflyttade barnen som är födda utanför Sverige. Detta hänger samman med att andelen utrikes födda bland de boende i kommunerna varierar kraftigt. Generellt är andelen utrikes födda bland både in- och utflyttade låg i de kommuner där andelen utrikes födda i befolkningen är låg. Ekerö och Värmdö var de kommuner där andelen utrikes födda bland inflyttade var lägst år 213, medan andelen utrikes födda bland utflyttade var lägst i Nykvarn och Vaxholm. I alla dessa kommuner är andelen utrikes födda omkring 1 procent. Andelen utrikes födda är högst i Botkyrka och Södertälje. Under 213 var Södertälje, följt av Sigtuna, den kommun där andelen utrikes födda bland de inflyttade barnen var högst. Ungefär en tredjedel av de barn som flyttade in i dessa kommuner var utrikes född. Andelen utrikes födda bland de utflyttande barnen var högst i Botkyrka, Södertälje och Järfälla. 11

Tabell 5. Antal inrikes inflyttade och utflyttade barn 17 år till kommunerna uppdelade på utrikes och inrikes födda barn samt inrikes födda barn med utländsk bakgrund, år 213. Totalt antal inflyttade Totalt antal utflyttade Kommun Inrikes Inrikes Inrikes Inrikes Andel födda m. svensk bakgrund födda m. utländsk bakgrund Utrikes födda Andel utrikes födda födda m. svensk bakgrund födda m. utländsk bakgrund Utrikes födda Andel utrikes födda utrikes födda i kommunen Botkyrka 37 254 227 27 418 347 34 28 39 Danderyd 329 33 5 12 23 3 53 19 15 Ekerö 296 12 18 6 192 5 36 15 1 Haninge 527 129 159 2 423 147 154 21 23 Huddinge 726 313 251 19 68 36 29 23 27 Järfälla 342 22 125 18 318 13 159 26 25 Lidingö 39 43 73 14 26 27 53 19 16 Nacka 871 15 118 11 589 11 12 13 18 Norrtälje 246 26 46 14 193 25 32 13 1 Nykvarn 86 9 8 8 64 2 3 11 Nynäshamn 211 33 36 13 171 25 26 12 15 Salem 14 34 42 19 128 8 26 16 16 Sigtuna 23 173 212 34 253 15 92 2 27 Sollentuna 58 168 136 17 323 121 123 22 21 Solna 496 138 111 15 883 123 159 14 26 Stockholm 2 857 1 5 967 2 5 397 1 142 1 24 16 23 Sundbyberg 327 13 162 26 416 119 94 15 28 Södertälje 285 136 226 35 424 151 199 26 35 Tyresö 411 35 46 9 213 35 45 15 15 Täby 717 87 116 13 353 39 69 15 15 Upplands Väsby 195 96 12 26 222 78 92 23 26 Upplands-Bro 188 54 4 14 16 48 37 15 22 Vallentuna 323 42 48 12 224 3 3 11 12 Vaxholm 89 6 9 9 72 4 5 6 1 Värmdö 34 17 26 7 298 12 25 7 11 Österåker 282 29 39 11 211 41 29 1 13 1.6. Barnens familjer Precis som bland barn i allmänhet har de flesta barn som flyttar över en länsgräns, immigrerar eller emigrerar sammanboende föräldrar. Störst andel barn med en ensamstående förälder finns bland de barn som flyttat till Stockholms län från något annat län i landet. Bland dessa barn bodde fyra av tio med en ensamstående förälder, oftast en ensamstående mamma. Bland de barn som lämnat länet har lite mer än tre av tio en ensamstående förälder, och bland de barn som immigrerat eller emigrerat är andelen knappt tre av tio. 12

Diagram 4. Inrikes och utrikes flyttningar bland hemmaboende barn 17 år till och från Stockholms län efter typ av familj, år 213. Andel Andel 1 Inrikes flyttningar Andel 1 Utrikes flyttningar 8 8 6 6 4 4 2 2 Inflyttade Utflyttade Immigrerade Emigrerade Ensamstående mor Ensamstående far Sammanboende föräldrar Ensamstående mor Ensamstående far Sammanboende föräldrar Jämfört med barn under 18 år är det vanligare att ungdomar i åldrarna 18 21 år flyttar med en ensamstående förälder. Bland de ungdomar som flyttar till eller från ett annat län flyttar ungefär hälften med en ensamstående förälder. Det är särskilt andelen som flyttar med en ensamstående pappa som är högre i denna åldersgrupp jämfört med de yngre barnen. Diagram 5. Inrikes och utrikes flyttningar bland hemmaboende barn 18 21 år till och från Stockholms län efter typ av familj, år 213. Andel Andel 1 8 6 4 2 Inrikes flyttningar Inflyttade Utflyttade Andel 1 8 6 4 2 Utrikes flyttningar Immigrerade Emigrerade Ensamstående mor Ensamstående far Sammanboende föräldrar Ensamstående mor Ensamstående far Sammanboende föräldrar 1.7. Flyttningar i samband med att föräldrarna separerar En anledning till att flytta kan vara att föräldrarna separerar. Att flytta i samband med att föräldrarna separerar är vanligt och 43 procent av de nära 11 9 barn i Stockholms län som var med om en separation under 212 flyttade också under året. Trots att en stor del av de barn som är med om att föräldrarna separerar flyttar utgör dessa barns flyttningar knappt 1 procent av det totala antalet flytt- 13

ningar bland barn i åldern 17 år. Andelen är något högre bland de som flyttar inom kommunen och lägre bland de som flyttar över kommungränser samt till respektive från andra län. De flesta barn som flyttar i samband med att föräldrarna separerar flyttar inom den egna kommunen. År 212 gällde det nära 3 6 barn. Nära 1 1 barn flyttade till en annan kommun i länet och nära 4 lämnade länet. Knappt 3 av de barn som flyttade in i länet under 212 gjorde det i samband med en separation. Tabell 6. Flyttningar bland hemmaboende barn 17 år i Stockholms län vars föräldrar separerat under året, år 212. Antal och andel av totalt antal flyttade Barn vars föräldrar separerat under året Totalt antal flyttade Antal Andel av totalt antal flyttade Flyttat inom kommunen 33 336 3 599 11 Flyttat inom länet 13 835 1 59 8 Utflyttad till andra län 4 723 39 8 Inflyttad från andra län 3 464 267 8 En flytt i samband med att föräldrarna separerar går ofta till en bostadsrätt eller hyresrätt. Av de omkring 4 9 barn i länet som flyttat i samband med en separation under 212 (här inkluderas enbart de barn som bodde i Stockholms län efter flytten) flyttade ungefär 1 9 till en hyresrätt och 2 2 till en bostadsrätt. Barn som bodde i ett småhus eller en bostadsrätt innan separationen flyttar oftare i samband med separationen än barn som bodde i hyresrätt. De som bodde i småhus eller bostadsrätt innan separationen flyttar oftast till en bostadsrätt, medan de barn som bodde i hyresrätt oftast flyttar till en annan hyresrätt. Om barnet flyttar eller inte beror också på vilken av föräldrarna barnet bor med efter separationen. För barn som bodde i hyresrätt innan separationen ser boendet efter separationen ungefär likadant ut oavsett om barnet bor med sin mamma eller sin pappa. Däremot är det vanligare att flytta om barnet bor med sin mamma efter separationen för barn som bodde i småhus eller bostadsrätt innan föräldrarna separerade. Särskilt för de barn som bodde i småhus är det stora skillnader beroende på om barnet bor med sin mamma eller pappa efter separationen. 8 procent av de barn som bodde med sin pappa i slutet av året bodde kvar i huset jämfört med 39 procent av de barn som bodde med sin mamma. 14

Tabell 7. Boendeform före och efter separationen. Hemmaboende barn i Stockholms län. År 212. Andel och antal Samtliga barn Bor med mamma efter separationen Bor med pappa efter separationen Boende före separation Andel Kvarboende Flyttat till: Småhus Hyresrätt Bostadsrätt Summa Totalt antal Småhus 54 1 1 26 1 4 393 Hyresrätt 63 6 23 9 1 4 63 Bostadsrätt 57 5 15 23 1 2 686 Småhus 39 12 14 35 1 2 756 Hyresrätt 63 5 23 9 1 3 744 Bostadsrätt 52 5 17 26 1 1 936 Småhus 8 5 3 12 1 1 631 Hyresrätt 64 7 19 9 1 831 Bostadsrätt 71 4 8 17 1 744 1.8. Flytten hemifrån Hittills har vi tittat på flyttningar bland barn och unga som flyttar med sina föräldrar, men för många ungdomar som flyttar går flytten ut från föräldrahemmet. Flytten hemifrån är ofta inte något som sker från en dag till en annan. Ungdomar kan pröva på att bo hemifrån och sedan återvända hem för att senare ge sig iväg igen. Det är inte alltid dessa flyttningar anmäls till folkbokföringen. Det kan också ta tid innan man får en egen bostad, i form av ett förstahandskontrakt i hyresrätt, en bostadsrätt eller äganderätt, vilket kan göra att man som ung väljer att vara folkbokförd i föräldrahemmet till dess att man har ett mer permanent boende. Det råder bostadsbrist i de flesta kommuner i Stockholms län 2 vilket påverkar möjligheterna för ungdomar att flytta hemifrån och det kan också göra att ungdomar i Stockholm i större utsträckning inte anmäler när de flyttar hemifrån jämfört med områden där det är lättare att få en egen bostad. Genom den registerbaserade statistik som används här kan vi endast redogöra för ungdomar som folkbokfört sig på en ny adress (läs mer om denna problematik i bilaga 1). Bland ungdomar i åldrarna 16 21 år står flyttningar med föräldrarna för omkring en femtedel av alla flyttningar över länsgränsen medan drygt hälften av flyttningarna är en flytt från föräldrahemmet. När det gäller flyttningar mellan kommunerna i länet står flytten hemifrån för en lägre andel, ungefär var tredje flytt är en flytt från föräldrahemmet. Flyttningar inom kommunen görs i de flesta fall tillsammans med föräldrarna och här är det ungefär var fjärde flytt som är en flytt från föräldrahemmet. 2 Boverket (213): Bostadsmarknaden 213 214 15

Tabell 8. Flyttade inom länet samt in- och utflyttade till/från Stockholms län bland ungdomar 16 21 år, år 213. Antal Flytt som hemmaboende barn Flytt hemifrån Flytt tillbaka till föräldrahemmet Flytt som vuxen Summa Flytt inom kommunen 6 449 2 982 37 1 68 11 49 Flytt till annan kommun inom länet 3 17 2 263 334 1 185 6 952 Utflyttad från länet 88 2 894 3 626 4 7 Totalt 1 499 8 139 1 4 3 419 23 61 Inflyttad till länet 1 1 2 289 461 78 4 63 Av de drygt 8 1 ungdomar 16 21 år som flyttade hemifrån inom eller ut från länet år 213 var drygt var tredje kvar i hemkommunen, lite mer än var fjärde flyttade till en annan kommun i länet och drygt var tredje lämnade Stockholms län för ett annat län. Andelen som flyttat inom kommunen varierar mellan olika kommuner. Av de ungdomar som bodde i Södertälje eller Norrtälje har mer än varannan stannat kvar i kommunen när de flyttade hemifrån. I Danderyd och Ekerö, kommuner som har en stor andel småhus, har mer än nio av tio lämnat kommunen. De ungdomar som flyttar hemifrån inom länet flyttar ofta till Stockholms stad. Stockholms stad är den vanligaste kommunen att flytta till i alla kommuner utom Nykvarn, där det är vanligast att flytta till Södertälje. För de ungdomar som lämnat Stockholms stad för en annan kommun är Huddinge och Solna de vanligaste utflyttningskommunerna. De ungdomar som flyttar hemifrån och lämnar länet flyttar antagligen ofta för att studera på en annan ort. Uppsala, Lund och Linköping är de vanligaste utflyttningskommunerna. Nära 2 3 ungdomar under 22 år flyttade under 213 till Stockholms län i samband med att de flyttade hemifrån. Drygt hälften av dem flyttade till Stockholms stad. Av de som flyttat hemifrån till länet kommer många från Västra Götaland och Skåne. 16

Tabell 9. Ungdomar 16 21 år från Stockholms län som flyttat hemifrån efter kommun och flyttdestination, år 213. Antal Kommun Flyttat inom kommunen Flyttat till annan kommun inom länet Utflyttad från länet Inflyttad till länet Botkyrka 99 143 86 48 Danderyd 1 51 78 26 Ekerö 9 82 44 11 Haninge 131 126 78 85 Huddinge 9 178 96 117 Järfälla 71 91 122 49 Lidingö 38 67 92 47 Nacka 76 151 147 69 Norrtälje 186 52 91 6 Nykvarn 12 23 26 Nynäshamn 72 52 5 17 Salem 14 41 33 11 Sigtuna 67 39 82 44 Sollentuna 57 78 128 38 Solna 38 54 41 148 Stockholm 1 38 443 1 4 1 192 Sundbyberg 58 41 35 58 Södertälje 273 69 163 88 Tyresö 5 9 57 13 Täby 46 87 143 53 Upplands Väsby 34 52 56 39 Upplands-Bro 31 37 36 25 Vallentuna 3 54 49 12 Vaxholm 6 21 16 9 Värmdö 4 83 64 15 Österåker 64 58 77 15 Stockholms län 2 982 2 263 2 894 2 289 Det är framförallt bland ungdomar mellan 19 och 21 år som det är vanligt att flytta hemifrån, och det är fler kvinnor än män som flyttar hemifrån i dessa åldrar. Av de ungdomar som flyttade hemifrån under 213 var nära sex av tio kvinnor. Att fler kvinnor än män flyttar hemifrån i åldrarna upp till 21 år gör att andelen som flyttat hemifrån vid 21 års ålder är högre bland kvinnor än bland män. År 213 hade 35 procent av de 21-åriga kvinnorna och 24 procent av de jämnåriga männen i länet flyttat hemifrån. För att inflyttade ungdomar inte ska påverka andelen som flyttat hemifrån används här uppgift om län respektive kommun vid 15 års ålder (läs mer om detta i bilaga 1). Jämfört med riket är det en lägre andel som flyttat hemifrån vid 21 års ålder i Stockholms län. Både i länet och i riket har andelen som flyttat hemifrån vid 21 års ålder minskat under de senaste 1 åren. 17

Tabell 1. Ungdomar 16 21 år som flyttat hemifrån efter kön och ålder, år 213. Antal Ålder Kvinnor Män Båda könen 16 år 24 16 4 17 år 57 35 92 18 år 285 182 467 19 år 1 175 897 2 72 2 år 2 38 1 488 3 526 21 år 2 39 1 841 4 231 16 21 år 5 969 4 459 1 428 Diagram 6. Kvinnor och män som flyttat hemifrån vid 21 års ålder, Stockholms län och riket åren 21, 23, 25, 27, 29, 211, 212 och 213. Andel Andel 7 6 5 4 3 2 1 Kvinnor Män Andel 7 6 21 23 5 25 4 27 3 29 2 211 1 212 213 Kvinnor Ungdomar med två utrikes födda föräldrar flyttar hemifrån senare än ungdomar vars föräldrar är födda i Sverige. Vid 21 års ålder hade 25 procent av kvinnorna med två utrikes födda föräldrar flyttat hemifrån jämfört med 37 procent av kvinnorna vars båda föräldrar var födda i Sverige. Bland männen var motsvarande andelar 17 respektive 26 procent. Andelen som flyttat hemifrån bland ungdomar med en utrikes född förälder och bland ungdomar som själva är utrikes födda är ungefär på samma nivå som bland ungdomar med två föräldrar födda i Sverige. Män 21 23 25 27 29 211 212 213 18

Diagram 7. Kvinnor och män som flyttat hemifrån vid 21 års ålder i Stockholms län år 213, efter bakgrund Andel 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Kvinnor Män En jämförelse mellan länets kommuner visar på stora skillnader i andelen ungdomar som har flyttat hemifrån. Andelen som flyttat hemifrån är generellt högre i kommuner i länets ytterområden. De kommuner där flest 21-åriga kvinnor har flyttat hemifrån är Norrtälje, Nynäshamn och Södertälje, där nära hälften av kvinnorna har flyttat hemifrån. För män är andelen som flyttat hemifrån högst i Nykvarn, Nynäshamn och Norrtälje, där drygt en tredjedel av 21- åringarna har flyttat hemifrån. De kommuner där lägst andel flyttat hemifrån är bland kvinnor Solna, Danderyd och Sollentuna, där knappt en tredjedel av kvinnorna flyttat hemifrån. För männen är det Huddinge, Solna och Vaxholm, där knappt en femtedel av männen har flyttat. Tabell 11. Kommuner i Stockholms län med högst respektive lägst andel 21-åriga kvinnor och män som flyttat hemifrån 213. Andel Störst andel kvinnor som flyttat hemifrån Störst andel män som flyttat hemifrån Minst andel kvinnor som flyttat hemifrån Minst andel män som flyttat hemifrån Kommun Kommun Kommun Kommun Norrtälje 49 Nykvarn 36 Solna 3 Huddinge 19 Nynäshamn 47 Nynäshamn 35 Danderyd 31 Solna 19 Södertälje 44 Norrtälje 34 Sollentuna 31 Vaxholm 19 Värmdö 43 Ekerö 31 Stockholm 32 Värmdö 21 Österåker 43 Lidingö 3 Järfälla 32 Botkyrka 21 Kommun vid 15 års ålder. Uppgifter för samtliga kommuner finns i tabellbilagan, tabell 6. 1.9. Ensamkommande flyktingbarn Två föräldrar födda i Sverige En utrikes född förälder Två utrikes födda föräldrar Född utomlands Antalet ensamkommande barn 3 som söker asyl i Sverige har ökat kraftigt under de senaste tio åren. År 24 sökte nära 4 ensamkommande barn asyl i Sverige. 213 var motsvarande antal ungefär 3 85 barn. Migrationsverket upp- 3 Ett ensamkommande barn är en person under 18 år som kommit till Sverige och sökt asyl utan sina föräldrar eller annan legal vårdnadshavare. 19

skattar att ca 4 1 ensamkommande barn årligen kommer att söka asyl under perioden 214 217. 4 Diagram 8. Antal ensamkommande barn som sökt asyl i Sverige. År 24 213 Antal 45 4 35 3 25 2 15 1 5 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 Källa: Migrationsverket En majoritet av de ensamkommande barn som söker asyl är 15 år eller äldre, och det är fler pojkar än flickor. Av de barn som sökte asyl under 213 var 17 procent flickor. Den vanligaste nationaliteten bland barnen som sökte asyl år 213 var Afghanistan, följt av Somalia. Mellan år 212 och 213 skedde en stor procentuell minskning av antalet ensamkommande barn från Afghanistan medan antalet barn antalet barn från Eritrea, Syrien, Marocko samt statslösa barn ökade kraftigt. 5 Tabell 12. Antal ensamkommande barn som sökt asyl i Sverige, efter nationalitet. År 213 Land Antal barn Afghanistan 1 247 Somalia 576 Syrien 364 Eritrea 345 Marocko 315 Statslös 33 Algeriet 127 Etiopien 48 Irak 48 Serbien 29 Övriga 45 Totalt 3 852 Källa: Migrationsverket När ett ensamkommande barn anländer till Sverige och söker asyl erbjuds barnet ett tillfälligt boende i den kommun där det ger sig till känna för svensk 4 Migrationsverket (214) Aktuellt om ensamkommande barn & ungdomar. Januari Februari 214 5 Migrationsverket (214) Aktuellt om ensamkommande barn & ungdomar. Januari Februari 214 2

myndighet. Detta innebär att samtliga kommuner kan bli en ankomstkommun. De flesta ensamkommande barn som söker asyl i Sverige ger sig dock tillkänna i någon av de kommuner där Migrationsverket har kontor där ensamkommande barn kan ansöka om asyl. När ett barn söker asyl ska en kommun anvisas som ska ansvara för omhändertagandet under den tid barnet är asylsökande, men även för tiden därefter om barnet beviljas uppehållstillstånd. Migrationsverket hade i februari 214 tecknat överenskommelser med 275 kommuner i landet om totalt 4 522 platser för ensamkommande barn. En överenskommelse innebär att kommunen erbjuder ett antal boendeplatser för ensamkommande barn. Ofta är platserna både för barn som är asylsökande och barn som fått uppehållstillstånd, men vissa platser är reserverade för asylsökande. Stockholms län har flest platser. Länets 692 platser följs av Västra Götaland (546 platser), Västerbotten (323 platser) och Skåne (32 platser). De flesta kommuner i Stockholms län har tecknat avtal med Migrationsverket. Flest platser har Stockholms stad, följt av Solna och Sigtuna. 6 Tabell 13. Antal platser för ensamkommande barn, tillgängliga för asylsökande eller barn som har beviljats uppehållstillstånd. Februari 214. Kommun Platser Kommun Platser Botkyrka 14 Sollentuna 14 Danderyd 1 Solna 1 Ekerö 11 Stockholm 127 Haninge 26 Sundbyberg 11 Huddinge 19 Södertälje Järfälla 21 Tyresö 21 Lidingö 22 Täby 24 Nacka 36 Upplands Väsby 2 Norrtälje 12 Upplands-Bro 2 Nykvarn 8 Vallentuna 6 Nynäshamn 6 Vaxholm 3 Salem 17 Värmdö 39 Sigtuna 85 Österåker 2 Totalt 692 Källa: Migrationsverket Den 1 januari 214 trädde en lagändring i kraft som ger Migrationsverket utvidgade möjligheter att anvisa en kommun att ta emot asylsökande ensamkommande barn. De utvidgade anvisningarna kommer att ske både till kommuner med överenskommelse att ta emot barn och till kommuner utan sådan överenskommelse. 7 I april 214 hade Västra Götaland, med 412 barn, och Skåne, med 397 barn, flest ensamkommande barn boende i Migrationsverkets mottagningssystem. Därefter kom Stockholms län med 371 barn. Av barnen i Stockholms län bodde 4 procent i Stockholms stad. 6 Migrationsverket (214) Aktuellt om ensamkommande barn & ungdomar. Januari Februari 214 7 Migrationsverket (214) Aktuellt om ensamkommande barn & ungdomar. Januari Februari 214 21

Tabell 14. Antal ensamkommande barn 17 år boende i Migrationsverkets mottagningssystem. 1 april 214 Kommun Antal Botkyrka 8 Danderyd Ekerö 4 Haninge 12 Huddinge 12 Järfälla 17 Lidingö 8 Nacka 13 Norrtälje 18 Nykvarn 4 Nynäshamn 9 Salem 2 Sigtuna 31 Sollentuna 2 Solna 7 Stockholm 15 Sundbyberg 3 Södertälje 1 Tyresö 17 Täby 2 Upplands Väsby 26 Upplands-Bro 6 Vallentuna 4 Vaxholm 1 Värmdö Österåker 5 Totalt länet 371 Källa: Migrationsverket År 213 beviljades 2 196 ensamkommande barn och unga 19 år uppehållstillstånd i Sverige, varav 334 i Stockholms län. Antalet ensamkommande barn som beviljats uppehållstillstånd har ökat de senaste åren, både i länet och i riket som helhet. Under 213 tog Stockholms stad mot flest ensamkommande barn i länet, följt av Tyresö, Sigtuna och Upplands Väsby. 22

Tabell 15. Antal ensamkommande barn 19 år som erhållit uppehållstillstånd, efter kommun. År 27 213 Kommun 213 212 211 21 29 28 27 Botkyrka 6 4 2 9 2 12 8 Danderyd 1 1 Ekerö 5 6 8 3 1 2 Haninge 13 3 5 7 5 4 4 Huddinge 9 6 19 7 1 4 15 Järfälla 6 5 4 4 5 5 5 Lidingö 4 2 11 2 1 Nacka 6 1 1 1 6 4 Norrtälje 14 14 26 7 1 1 4 Nykvarn 2 5 6 Nynäshamn 2 2 6 2 2 2 Salem 6 5 7 1 Sigtuna 18 22 9 4 3 12 Sollentuna 1 4 3 2 2 3 2 Solna 12 17 5 7 2 7 Stockholm 154 147 127 14 89 73 166 Sundbyberg 4 1 1 2 4 1 1 Södertälje 12 2 9 1 7 2 19 Tyresö 19 11 17 17 15 11 7 Täby 2 1 2 2 Upplands Väsby 17 2 27 19 18 12 8 Upplands-Bro 6 7 7 4 3 2 2 Vallentuna 4 2 7 1 2 1 Vaxholm Värmdö 5 8 9 9 2 8 8 Österåker 7 6 7 1 1 1 Totalt 334 31 318 263 17 165 278 Källa: Migrationsverket 1.1. Adoptivbarn Även barn som adopterats från andra länder räknas som immigranter. Antalet barn som adopterats till Stockholms län har varierat under 2-talet och var som högst år 23 och 24 då närmare 35 barn per år adopterades till länet. År 213 adopterades 16 barn till Stockholms län. Det motsvarar en tredjedel av alla barn som adopterades till Sverige under året. 23

Diagram 9. Antal adopterade 8, utrikes födda, barn. Stockholms län år 21 213 Antal 4 35 3 25 2 15 1 5 21 23 25 27 29 211 213 Under 2-talet har Kina varit det vanligaste födelselandet för barn som adopterats till länet. Adoptionerna från Kina har dock minskat, och år 213 var Indien det vanligaste födelselandet bland de barn som adopterades. 17 procent av de adopterade barnen var födda i Indien, medan 9 procent var födda i Kina. Andra vanliga födelseländer bland de barn som adopterades till länet var Ryssland och Sydkorea. 8 Antal adopterade det år adoptionen registrerats i befolkningsstatistiken. 24

Bilaga 1. Begreppsförklaringar Antalet barn Hemmaboende eller ej hemmaboende barn I denna rapport skiljer vi på hemmaboende barn och ej hemmaboende barn. De definieras på följande sätt: Hemmaboende barn samtliga barn under 16 år samt barn 16 år och äldre som är folkbokförda med föräldrar eller med andra vuxna i föräldrars ställe. Ej hemmaboende barn barn 16 år eller äldre som inte är folkbokförda med föräldrar eller vuxna som är i föräldrars ställe. Ålder Generellt avses den ålder som barnet hade den 31 december. Familjebegreppet SCB:s befolkningsregister, som bygger på uppgifter från folkbokföringen, är här vår källa för beskrivning av familjesammansättning och separationer. Ensamstående och sammanboende föräldrar Att ett barn bor tillsammans med endast mamman eller endast pappan betyder inte nödvändigtvis att barnet bor tillsammans med en ensamstående förälder, utan endast att t.ex. mamman inte lever tillsammans med barnets pappa. Mamman eller pappan kan vara gift med någon annan än barnets biologiska förälder och då finns det information om detta genom samhörighetsbeteckningen mellan äkta makar. Detta innebär att vi kan få den faktiska familjesituationen för samtliga gifta familjer. Möjligheterna att identifiera familjer utifrån folkbokföringens uppgifter begränsas dock av att sambor inte registreras. Om mamman eller pappan är sambo med någon annan än barnets biologiska förälder finns information endast i de fall paret har gemensamma barn. Ett antal sambofamiljer kan således identifieras, nämligen familjer som har gemensamma barn. I familjer utan gemensamma barn, men där någon av de vuxna har barn från tidigare förhållanden, blir familjen felaktigt noterad som en ensamförälderfamilj. I intervjuundersökningar och enkäter har man inte samma problem. Där tar man reda på familjens sammansättning genom frågor direkt till de vuxna. Det är möjligt att föräldrar är skrivna på samma fastighet men bor i olika lägenheter inom fastigheten. Detta förekommer dock troligen sällan. Nollåringar Det finns ett speciellt problem vid redovisning av de allra yngsta barnens familjer. Mycket tyder på att särskilt andelen -åringar som lever med endast 25

mamman överskattas när man använder befolkningsregistren som källa. Skälen är två. Föräldrar som nyligen har flyttat samman kanske inte hunnit anmäla adressändring före årsskiftet. En annan förklaring kan vara att man, när statistiken framställs, inte alltid hunnit få information om båda föräldrarnas personnummer. Samboföräldrar ska anmäla faderskap och det kan dröja innan en sådan anmälan görs och blir registrerad. När det inte finns en sådan anmälan registrerad kommer mamman att betecknas som ensamstående i statistiken. Barnens flyttar De uppgifter om flyttningar som redovisas avser hemmaboende barn, förutom i avsnittet om flytten hemifrån. Barn som inte registrerats som hemmaboende i SCB:s register över totalbefolkningen ingår således inte. Antalet i gruppen som flyttat in och ut ur länet skiljer i antal i förhållande till de som redovisas i den officiella statistiken. Det är speciellt i åldergruppen 18 21 år som antalet in- och utflyttade skiljer sig åt. I denna åldersgrupp är de flesta flyttar antingen flyttar hemifrån eller flyttar mellan två bostäder utanför föräldrahemmet. Även antalet barn i åldersgruppen 5 år som emigrerar skiljer sig markant. Här kan skillnaderna till stor del förklaras av att barn som fötts under året inte ingår i gruppen hemmaboende barn. Observera att diagrammen med tidsserier över flyttningar in och ut ur länet är baserade på samtliga flyttningar och alltså inte enbart de hemmaboende barnen. Barnens familjetyp har mätts i slutet av året för samtliga flyttar, förutom barn som flyttat utomlands. Här har familjetyp vid årets början använts. Det är den senaste flytten barnet gjort under året som avses. I avsnittet om flytten hemifrån ingår de ungdomar som var folkbokförda i Sverige både i slutet av 212 och i slutet av 213. När det gäller andelen ungdomar som flyttar hemifrån används uppgift om län respektive kommun vid 15 års ålder för att inflyttade ungdomar inte ska påverka. Detta har stor betydelse framförallt för kommuner som Solna, dit många unga flyttar, och som Ekerö, där de flesta som flyttar hemifrån lämnar kommunen och inflyttningen av unga från andra kommuner är låg. Bo där man är folkbokförd Vid framställning av befolkningsstatistik utifrån befolkningsregistren har vi utgått från att folkbokföringen speglar det verkliga boendet. Så är det i de allra flesta fall. Men det kan naturligtvis förekomma fel. Bokföringsförhållandena speglar inte alltid det verkliga boendet vilket framför allt är ett problem när boende bland ungdomar i åldern 18 21 år studeras. Jämförelser mellan urvalsundersökningar och registeruppgifter om ungdomars flytt hemifrån visar att det är vanligt att flyttningar inte anmäls. Enligt Ungdomsstyrelsens ungdomsenkät 29 har hälften av 2-åringarna flyttat hemifrån medan hälften är folkbokförda utanför föräldrahemmet först vid 21 års ålder 9. En brist i befolkningsregistren är också avsaknaden av uppgifter om s.k. växelvis boende. Även om ett barn med separerade föräldrar bor lika mycket hos mamma som hos pappa är barnet ändå skrivet hos endast en av föräldrarna. 9 Ungdomsstyrelsen (211) Fokus11 En analys av ungas bostadssituation 26

Litteratur Boverket (213) Bostadsmarknaden 213 214 Migrationsverket (214) Aktuellt om ensamkommande barn & ungdomar. Januari Februari 214 Ungdomsstyrelsen (211) Fokus11 En analys av ungas bostadssituation. Ungdomsstyrelsens skrifter 211:4 27

Andra rapporter i samma serie: Stockholmsregionens återflyttningsutbyte med övriga Sverige... 21:5 Bostadsbyggande och befolkningstillväxt i Stockholms län Regressionsanalys 21:11 Pensionspuckeln, 55+flyttningar 211:2 Vart tar invandrarna vägen? 211:4 Födda 211-22 efter mödrarnas födelseländer 212:4 Hushåll och familjer i förändring 212:5 Varför flyttar svenska barnfamiljer? 212:1 Befolkningsutvecklingen 212 213:1 Barn och unga och deras familjer i Stockholms län 211/212 213:2 Demografiska prognoser för kommunerna i Stockholms län 212-45 213:3 Barnfamiljers flyttningar kring sekelskiftet 2 213:4 Barn och barnfamiljer i tillväxtregion 213:5 Fruktsamhet och mortalitet 212 213:6 Stockholms län - Huvudrapport 213:7 Bostadsbyggnadsplaner 213-222, bilaga 213:8 Kommunprognoser, bilaga till 213:7 213:9 Alternativa byggplaner 214:1 ISBN www.tmr.sll.se