EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR MILJÖ Generaldirektören Bryssel den 2 3 JAN. 2017 ENV/C2/LMR/gm Ares(2016) Ambassadör Lars Danielsson Sveriges ständige representant vid Europeiska unionen Square de Meeûs 30 B-1040 Brussels Ärende: Kommissionens bedömning av medlemsstaternas övervakningsprogram enligt ramdirektivet om en marin strategi Ers excellens, Enligt artikel 12 i ramdirektivet om en marin strategi (2008/56/EG1) ska kommissionen bedöma de underrättelser som lämnats i enlighet med artikel 11.3 och ge vägledning om eventuella ändringar som den anser behövs. Kommissionen har därför offentliggjort en rapport med en bedömning av medlemsstaternas övervakningsprogram enligt ramdirektivet om en marin strategi (2008/56/EG), åtföljd av ett arbetsdokument från kommissionens avdelningar. Bifogat finns en sammanfattning av kommissionens resultat och vägledning för ert land. Vi ber er att så snart som möjligt inkomma med information om era åtgärder för att följa kommissionens vägledning så att era marina vatten senast 2020 kan uppnå god miljöstatus. Med vänlig hälsning j Ļ\. Daniel CALLEJA Bilaga: Sammanfattning av kommissionens resultat och vägledning EUT L 164, 25.6.2008, s. 19. Europeiska kommissionen, 1049 Bryssel - BELGIEN. Tfn: +32 2 299 11 11.
Bilaga: Utdrag från arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar som ÅTFÖLJER RAPPORTEN FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET MED EN BEDÖMNING AV MEDLEMSSTATERNAS ÖVERVAKNINGSPROGRAM ENLIGT RAMDIREKTIVET OM EN MARIN STRATEGI (2008/56/EG) Del I - SAMMANFATTNING АУ RESULTAT OCH VÄGLEDNING PER MEDLEMSSTAT I FRÅGA OM ÖVERVAKNINGSPROGRAM, SOM RAPPORTERATS ENLIGT ARTIKEL 11.31 DIREKTIV 2008/56/EG ÖVERGRIPANDE SLUTSATS Sveriges övervakningsprogram är en delvis lämplig ram för att uppfylla kraven i direktiv 2008/56/EG och för att mäta framstegen i fråga om att uppnå god miljöstatus. Enligt Sverige kommer landets övervakningsprogram att vara på plats för att mäta framstegen i fråga om god miljöstatus senast 2020. Vissa aspekter omfattas redan dock från och med 2014, som exempelvis kommersiella fiskar och skaldjur (deskriptor 3), eutrofiering (deskriptor 5), hydrografiska förändringar (deskriptor 7) och främmande ämnen i skaldjur (deskriptor 9). Tre av tretton deskriptorkategorier behandlas i tillräcklig utsträckning i de rapporterade övervakningsprogrammen. Det rör sig om fiskar och skaldjur (deskriptor 3), eutrofiering (deskriptor 5) och hydrografiska förändringar (deskriptor 7). Sverige har fastställt övervakningsbrister, och planerar att ta itu med dem, när det gäller fåglar, däggdjur, fiskar och bläckfiskar, livsmiljöer på havsbottnen och i vattenpelaren (deskriptorerna 1, 4 och 6), främmande arter (deskriptor 2), hydrografiska förändringar (deskriptor 7), marint avfall (deskriptor 10) och energi, inbegripet undervattensbuller (deskriptor 11). Planer för att ta itu med övervakningsbrister för de återstående deskriptorerna (främmande ämnen (deskriptor 8) och främmande ämnen i skaldjur (deskriptor 9)) saknas därför fortfarande. Sverige har inte fastställt mål för fåglar, däggdjur och vattenpelare (deskriptorerna 1, 4) eller energi, inbegripet undervattensbuller (deskriptor 11). HUVUDSAKLIG VÄGLEDNING Sverige bör göra följande: (a) Säkerställa omedelbart genomförande av hela övervakningsprogrammet i enlighet med artikel 5.2a led iv) i direktiv 2008/56/EG som innehåller krav på genomförande senast den 15 juli 2014. (b) Säkerställa att övervakningsprogrammet utgör en lämplig ram för som gör 2
det möjligt att uppfylla övervakningsbehoven för bedömningen av framstegen mot god miljöstatus. (c) Ta fram planer för att ta itu med övervakningsbrister där sådana planer saknas och genomföra dem. Sverige rapporterade i enlighet med artikel 11 i ramdirektivet om en marin strategi mellan oktober och december 2014. Sveriges rapportering enligt artikel 11 består av 43 övervakningsdelprogram för Östersjöregionen och 39 övervakningsdelprogram för delregionen Nordsjön. Delprogrammen i de bägge regionerna liknar varandra och har ofta samma rubrik. De nuvarande övervakningsprogrammen tar itu med alla deskriptorer i bägge delregionerna, förutom deskriptor 11 (undervattensbuller). Slutsatser om medlemsstatsspecifik teknisk bedömning Hur ändamålsenligt Sveriges övervakningsprogram enligt ramdirektivet om en marin strategi har varit, har bedömts genom en undersökning av om programmet och tillhörande delprogram är tillräckliga för att täcka bedömningen av framstegen mot god miljöstatus och uppnåendet av miljömål2, enligt Sveriges definition under 2012-2013. Följande tabell innehåller en översikt (per deskriptor) av följande: - Slutsatserna från den tekniska bedömningen i fråga om täckningen av god miljöstatus och mål genom medlemsstatens övervakningsprogram och delprogram. - Medlemsstatens egen bedömning av vilket datum då deras övervakningsprogram är eller kan vara tillräckliga för att mäta framstegen mot god miljöstatus och måluppfyllande. - Huruvida medlemsstaten har lämnat motiveringar och/eher planer för att ta itu med brister. 2 Begreppet god miljöstatus definieras i artikel 3.5 i ramdirektivet om en marin strategi. Medlemsstaterna fastställer därefter god miljöstatus per deskriptor i enlighet med artikel 9 i ramdirektivet om en marin strategi. 3
Deskriptor Teknisk bedömning God miljöstatus Mål Rapporterad tidsgräns God miljöstatus Mål Plan från medlemsstaterna/ motiveringar Dl, 4 Fåglar 2020 2020 Ja Dl, 4 Däggdjur Dl, 4 Fiskar 2020 2014 Ja Dl, 4 Vattenpelare 2020 2014 Ja Dl, 4, 6 Havsbotten D2 Främmande arter 2018 2018 Ja D3 Kommersiella fiskar 2014 2014 Nej D5 Eutrofiering 2014 2014 Nej D7 Hydrografiska förändringar D8 Främmande ämnen 2014 2014 Ja 2020 2020 Nej D9 Främmande ämnen i * skaldjur DIO Marint avfall 2014* 2014* Nej Dll Energi/buller Ingen övervakning*** * Gäller endast Östersjöregionen: inget övervakningsprogram finns för delregionen Nordsjön. ** Sverige har inte rapporterat specifika mål för dessa deskriptorkategorier, utan bara allmänna mål. *** Sverige har inte rapporterat något övervakningsprogram under 2014, men har därefter upplyst om att övervakningen startade under 2015. Fullständig täckning Partiell täckning God miljöstatus inte angiven Inga mål God miljöstatus inte fastställd Inga fastställda Ingen täckning Ingen Inget övervakningsprogram Övervakning rapporterat Gjorda framsteg - Av den tekniska bedömningen framgår att Sverige har utvecklat sitt övervakningsprogram och sina delprogram på ett sätt som överensstämmer med 4
fastställandet av god miljöstatus och mål för kommersiella fiskar och skaldjur (deskriptor 3) och eutrofiering (deskriptor 5), med sina fastställanden av god miljöstatus för hydrografiska förändringar (deskriptor 7) och med sina mål för fiskar och bläckfiskar (deskriptor 1, 4), främmande ämnen (deskriptor 8) och främmande ämnen i skaldjur (deskriptor 9). - Sverige har inte fastställt några specifika mål för fåglar, däggdjur och livsmiljöer i havspelaren (deskriptorerna 1, 4), men man har fastställt allmänna mål och övervakningsprogram för att övervaka framstegen mot dessa allmänna mål, vilket är positivt. - Sverige har rapporterat om användningen av befintliga övervakningsprogram när det gäller ramdirektivet om en marin strategi. Sverige har hänvisat till relevant övervakning som utförts som del av olika unionsrätts akter som vattenramdirektivet (när det gäller övervakningsprogrammet om främmande arter (deskriptor 2), eutrofiering (deskriptor 5), hydrografiska förändringar (deskriptor 7), främmande ämnen (deskriptor 8) samt däggdjur, livsmiljöer på havsbottnen och i vattenpelaren (deskriptorerna 1, 4 och 6). Den gemensamma fiskeripolitiken är kopplad till kommersiella fiskar och skaldjur (deskriptor 3) samt till fiskar och bläckfiskar (deskriptor 1, 4) medan livsmiljödirektivet är kopplat till övervakningsprogrammen för kommersiella fiskar och skaldjur (deskriptor 3) samt biologisk mångfald (deskriptorerna 1, 4 och 6). - Sverige rapporterar om sin samordning på regional nivå och unionsnivå när det gäller genomförandet av ramdirektivet om en marin strategi, och även om övervakningsprogrammen. För det första är Sveriges övervakningsprogram och delprogram kopplade till övervakningsverksamhet som utförs av både Helcom och Ospar. Sverige rapporterar om användningen av standarder/riktlinjer från respektive regional havskonvention för bägge regionerna, så att ett enhetligt tillvägagångssätt säkerställs. För det andra innehåller Sveriges övervakningsprogram och delprogram också länkar till relevanta unionsprocesser, framförallt det arbete som uträttats av arbetsgrupper och tekniska grupper inom ramen för den gemensamma genomförandestrategin. - Slutligen kopplar Sverige sina övervakningsprogram till övervakning som utförts inom ramen för internationella konventioner och avtal, som bland andra konventionen om våtmarker (Ramsarkonventionen), barlastvattenkonventionen och avtalet om bevarande av afro-eurasiska flyttande vattenfåglar. Områden som behöver förbättras - Den tekniska bedömningen visar flera svagheter i Sveriges övervakningsprogram och delprogram som påverkar deras täckning av god miljöstatus och mål. Detta gäller i olika grad alla deskriptorer, förutom kommersiella fiskar och skaldjur (deskriptor 3) samt eutrofiering (deskriptor 5). - Sverige rapporterade endast allmänna mål för fåglar, däggdjur och livsmiljöer i havspelaren (deskriptorerna 1, 4), men inga specifika mål för var och en av dessa deskriptorkategorier. Eftersom dessa mål inte är specifika för fåglar, däggdjur och livsmiljöer i havspelaren (deskriptorerna 1, 4), går det inte att göra en bedömning av övervakningsprogrammen för att mäta framstegen i fråga om specifika mål. Detta måste sättas i relation till det befintliga övervakningsprogrammet och kommande måldefinition som rapporteras under Framsteg.
- Inget övervakningsprogram har rapporterats för delregionen Nordsjön i fråga om främmande ämnen i skaldjur (deskriptor 9). Här krävs ytterligare förklaringar. - Sverige har inte fastställt övervakningsprogram för energi, inklusive undervattensbuller (deskriptor 11) för 2014. Däremot har Sverige därefter upplyst om att övervakningen startade under 2015 för den deskriptorn. Resultat av den deskriptorspecifika bedömningen Sverige bör göra följande: Rent allmänt: (a) Fortsätta integrera övervakningsprogram som redan finns enligt relevant EUlagstiftning och övriga internationella avtal, framförallt livsmiljödirektivet3, fågeldirektivet4, vattenramdirektivet5 och förordningen om invasiva främmande arter6 med övervakningsprogram inom ramen för ramdirektivet om en marin strategi, samtidigt som man säkerställer att övervakningsbehov som är specifika för ramdirektivet om en marin strategi uppfylls på lämpligt sätt när det gäller geografiskt tillämpningsområde samt de delar, parametrar, livsmiljöer och arter som övervakas. (b) Fortsätta tillämpa befintliga samordnade och gemensamma övervakningsprogram utvecklade på regional eller delregional nivå, till exempel Ospar och Helcom. (c) Fortsätta förbättra jämförbarheten och enhetligheten hos övervakningsmetoder inom landets marina delregioner, vilket framförallt ska ske genom övervägande av övervakningens omfattning, täckning, frekvens, och val av indikatorer med metoder på regional nivå. Mer specifikt: I fråga om biologisk mångfald (framförallt deskriptorerna 1, 4 och 6): (d) Ytterligare utöka sin övervakning av sjöfåglar i Nordsjön och utvidga övervakningen till områden utanför kusterna i bägge (del)regionerna. (e) Förstärka sitt övervakningsprogram för havsbotten och låta det omfatta biogena substrat, samt områden av havsbotten som påverkats av bestående strukturer. (f) Utveckla mer gränsöverskridande metoder och samarbete för övervakning, framförallt i fråga om rörliga arter, som ofta förflyttar sig mellan medlemsstaters vatten. 3 Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter. 4 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar. 5 Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område. 6 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/2014 av den 22 oktober 2014 om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter (EUT L 317, 4.11.2014, s. 35). 6
I fråga om främmande arter (deskriptor 2): (g) Förstärka sina övervakningsprogram för att samla in uppgifter om genetiskt modifierade organismer och övervakning av påverkan på ekosystem i enlighet med Sveriges definition av god miljöstatus. I fråga om hydrografiska förändringar (deskriptor 7): (h) Förstärka sitt övervakningspgrogram för att säkerställa övervakningen av vilken påverkan verksamheter får. I fråga om främmande ämnen (deskriptor 8): (i) Förstärka sitt övervakningsprogram genom övervakning av indikatorn för späcktjocklek som föreslås för bägge (del)regionerna i definitionen av god miljöstatus. I fråga om främmande ämnen i skaldjur (deskriptor 9): (j) Utveckla och genomföra ett övervakningsprogram i Nordsjön. (k) Säkerställa spårbarbheten av biotaprov till platsen för kontamineringen. I fråga om marint avfall (deskriptor 10): (l) Förbättra övervakningen av avfall och mikroavfall och om påverkan på marin biota där det är nödvändigt, enligt definitionen av god milj östatus. I fråga om energi, inbegripet undervattensbuller (deskriptor 11): (m) Fortsätta utvecklingen och genomförandet av ett övervakningsprogram för undervattensbuller.