1 (1) TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Ledningskansliet, Monica Fyrhammar 2013-05-31 Till Fullmäktiges ledamöter och ersättare m.fl. Angående ärende: Ny politisk organisation inför mandatperioden 2015-2019 Översänder handlingarna till punkt 12 på föredragningslistan inför landstingsfullmäktiges sammanträde den 4 juni. Landstingsstyrelsen bereder ärendet innan landstingsfullmäktiges sammanträde den 4 juni vilket innebär att det kan bli justeringar i utskickat underlag. Med vänlig hälsning Monica Fyrhammar Sekreterare i landstingsfullmäktige POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX ORG.NR PLUSGIRO Örebro läns landsting Eklundavägen 2 019-602 70 00 019-602 70 08 18-232100-0164 6401335-2 Ledningskansliet Örebro Box 1613 701 16 Örebro E-POST orebroll@orebroll.se INTERNET www.orebroll.se
PROTOKOLL 5 (6) Organ Sammanträdesdatum Landstingsstyrelsen 2013-05-28 87 Politisk organisation för den nya regionorganisationen 2015 Diarienummer: 13OLL2724 Handläggare: Michael Sjöberg Ärendebeskrivning Den 27 november 2012 beslutade landstinget i samråd med länets kommuner, att till regeringen lämna in en ansökan om regionbildning i enlighet med Lag om regionalt utvecklingsansvar, SFS 2010:630. Beslutet föregicks av en remissrunda till länets kommuner där samtliga kommuner tillstyrkte att landstinget ansökte hos regeringen om att överta det lokala utvecklingsansvaret, och att det därmed i Örebro län bildas en region med direktvalt regionfullmäktige från 2015. Landstingets ansökan om att få bilda region har skickats ut på remiss av Socialdepartementet och regering samt riksdag väntas fatta beslut om regionbildning under hösten 2013. Ett projektdirektiv för Projekt Region 2015 antogs av landstingsfullmäktige och en styrgrupp med ledamöter från landstingsstyrelsen, regionstyrelsen och kommunerna utsågs. Styrgruppen har tillsammans med partidistriktsordföranden i länet arbetat fram en projektplan samt stämt av förslag angående projektdelmål löpande fram till juni 2013. Vägledande från den processen har bland annat varit att den politiska organisationen ska vara tydlig och att ansvar och befogenheter ska kopplas ihop. Styrgruppen överlämnar härmed förslag till politisk organisation, och avser att senare återkomma med en slutrapport med redovisning omkring projektets alla uppdrag. Det fortsatta arbetet kommer nu att fokuseras på att ta fram förslag till beslut avseende styrmodell, reglemente, delegationsordning och arvodesbestämmelser, m.m. Förslag till beslut på dessa frågeställningar kommer att föreläggas landstingsfullmäktige under senare del av hösten 2013. Underlag Dokument Förslag politisk organisation för Region 2015. Dessutom bifogas ett arbetsmaterial Samverkan Regionorganisationen och kommunerna i länet som endast är med som ett informationsmaterial, bilaga 86. Ekonomiska konsekvenser Ekonomiska konsekvenser av beslutet redovisas i underlaget Förslag politisk organisation för Region 2015. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Exp den Utdragsbestyrkande Marie-Louise Forsberg-Fransson Catrin Steen Ewa Sundkvist
PROTOKOLL 6 (6) Organ Sammanträdesdatum Landstingsstyrelsen 2013-05-28 Beredning Ärendet har beretts i styrgruppen för Region 2015. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta a t t anta upprättat förslag till politisk organisation för den nya regionorganisationen, a t t den nya politiska organisationen ska gälla från den 1 januari 2015, samt a t t paragrafen förklaras omedelbart justerad. Delges: Landstingsfullmäktige Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Exp den Utdragsbestyrkande Marie-Louise Forsberg-Fransson Catrin Steen Ewa Sundkvist
Projekt Region 2015 3 2013-05-31 Förslag politisk organisation för Region 2015 Inledning Den 1 januari 2005 bildade länets kommuner och Örebro läns landsting tillsammans Regionförbundet Örebro län. Detta var ett viktigt steg i riktning mot att synliggöra den lokala och regionala politikens ansvar för den regionala utvecklingen i vår region. Landstinget och kommunerna har sedan dess gemensamt utvecklat arbetet med de regionala utvecklingsfrågorna i regionförbundet. Fyra år senare, 2009 meddelade regeringen att Sverige i framtiden ska ha tre politiska nivåer med beskattningsrätt staten, regioner och primärkommuner. Den 27 november 2012 beslutade landstinget i samråd med länets kommuner, att till regeringen lämna in en ansökan om regionbildning i enlighet med Lag om regionalt utvecklingsansvar, SFS 2010:630. Beslutet föregicks av en remissrunda till länets kommuner där samtliga kommuner tillstyrkte att landstinget ansökte hos regeringen om att överta det regionala utvecklingsansvaret, och att det därmed i Örebro län bildas en region med direktvalt regionfullmäktige från 2015. Ett projektdirektiv för Projekt Region 2015 antogs av landstingsfullmäktige och en styrgrupp med ledamöter från landstingsstyrelsen och regionstyrelsen utsågs. Styrgruppen har tillsammans med partidistriktsordföranden i länet arbetat fram en projektplan samt stämt av förslag angående projektdelmål löpande fram till juni 2013. Vägledande från den processen har bland annat varit att den politiska organisationen ska vara tydlig och att ansvar och befogenheter ska kopplas ihop. Styrgruppen överlämnar härmed förslag till politisk organisation, och avser att senare återkomma med en slutrapport med redovisning omkring projektets alla delmål. Landstingets ansökan om att få bilda region har skickats ut på remiss av Socialdepartementet och regering samt riksdag väntas fatta beslut om regionbildning under hösten 2013. Regionen ska ge större kraft och bättre samordning Syftet med regionbildningen är att ge större kraft och skapa bättre samordning i det regionala utvecklingsarbetet. Ett starkt skäl som anges i ansökan för bildande av en region är att genom direkta val stärka medborgarnas inflytande över vardagens frågor och därmed utveckla och fördjupa demokratin. Därmed ges en större demokratisk legitimitet. Beskattningsrätten medför också att dialogen med staten om exempelvis infrastruktur och kultur underlättas. En ny roll för regionen Regionbildningen innebär att den regionala politiska nivån tar på sig en annan roll än i dag. Titel, namn telefonnummer, mobilnummer
Det finns i dag tre organisationer, Örebro läns landsting, Regionförbundet Örebro och Länsstyrelsen i Örebro län vilka alla arbetar med regionala frågor. Regionbildningen innebär att det i stället blir två organisationer på regional nivå, den nya regionen och länsstyrelsen som styrs utifrån den statliga nivån. Den nya regionorganisationen styrs av direktvalda politiker och får därmed en tydlig roll som regional företrädare för Örebroregionen. Regionen kommer i sin roll som företrädare för territoriet Örebro län att kunna ta på sig en ny roll. Formell legitimitet att ta denna nya roll får länets politiker genom regionfullmäktige, direktvalt av invånarna i länet. Regionen kommer också att inom exempelvis det regionala tillväxtområdet få uppdrag direkt från regeringen och statliga myndigheter för att på regional nivå genomföra uppdrag som kommer från staten. Regionen tar därmed en roll som innebär ett tydligt regionalt ledarskap som är vidare än uppdragen som finns i den egna verksamheten. Regionens uppdrag från 2015 (Under förutsättning riksdagen beviljar landstingets ansökan) Regionens uppdrag är att driva och samordna arbetet med en hållbar regional utveckling inom områdena regional tillväxt, hälsa, vård och klinisk forskning samt samhällsbyggnad. Inom samtliga områden ska stor vikt läggas vid omvärldsanalys, uppföljning och utvärdering. Centralt är också att fördjupa samverkan med kommuner, universitetet och andra aktörer i vår omvärld. Forskning och internationella relationer ska också ha en framträdande plats. En övergripande summering av uppdragen ser ut så här: HÅLLBAR REGIONAL UTVECKLING -Regional utvecklingsstrategi (RUS) inklusive Regional översiktlig fysisk planering (RÖP) Regional tillväxt -Innovationer och entreprenörskap -Kompetensförsörjning -Turism -Kultur -med mera Hälsa, vård och klinisk forskning -Hälso- och sjukvård -Tandvård -Klinisk forskning - med mera Samhällsbyggnad -Infrastruktur -Kollektivtrafik -Energi och klimat -Regional samhällsplanering -med mera Politisk organisation för regionen Den nya regionorganisationen kommer att ha en budgetomsättning på cirka 9,5 miljarder kronor och ansvara för en stor och komplex verksamhet. I den egna organisationen finns över 9 000 anställda. Där finns också flera bolag och en stor mängd samverkansorgan, stiftelser och andra organisationer som på olika sätt är starkt sammankopplade med regionorganisationen. Den 2
politiska organisationen ska präglas av tydlighet kring ansvar och befogenheter, effektivitet, öppenhet och insyn samt ett medborgarperspektiv. Här följer förslag på hur den nya regionala politiska organisationen ska formas. Regionfullmäktige beslutar i frågor av större vikt Regionens högsta beslutanderätt utövas av fullmäktige som, enligt kommunallagen, beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Regionfullmäktige ansvarar för övergripande strategier, mål och riktlinjer för verksamheten samt budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor som avgifter och taxor. Fullmäktige tillsätter de organ som utöver styrelsen behövs för att fullgöra regionens uppdrag, t.ex inrättande av nämnd och vilket ansvarsområde nämnden ska ansvara för. Ledamöter och ersättare i en nämnd väljs av fullmäktige till det antal som fullmäktige bestämmer. Regionfullmäktige beslutar om budgetramar till styrelse och nämnder. Demokratiberedning. En demokratiberedning föreslås inrättas under fullmäktige. Beredningen ska följa upp demokratiarbetet i regionorganisationen samt ta initiativ till hur ett demokratiperspektiv kan stärkas. Genom moderna arbetssätt ska beredningen stimulera och bidra till en god medborgardialog. Regionorganisationen ska uppfattas som öppen, där det finns möjlighet till inflytande och påverkan. Rapportörskap. Fullmäktige, regionstyrelsen och nämnderna föreslås införa rapportörskap där enskilda politiker får i uppdrag att bevaka särskilda frågor för fullmäktiges/styrelsens/nämndens räkning. Rapportören ska kunna ta initiativ för att utveckla nya idéer och vara aktiv i det offentliga samtalet för uppdragsgivarens räkning. Till regionfullmäktige föreslås höra valberedning, revisionsnämnd och patientnämnd. Regionfullmäktige föreslås omfatta 71 ledamöter med 71 ersättare. Regionstyrelse företräder regionen Regionstyrelsen är regionorganisationens högsta verkställande och beredande organ. Styrelsen får därmed ledarrollen i att företräda regionen. Enligt kommunallagen ska styrelsen, leda och samordna förvaltningen av kommunens eller landstingets angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet. Denna uppsikt ska också gälla de bolag som regionen äger helt eller delvis och ha som utgångspunkt regionfullmäktiges beslut. Regionstyrelsen ansvarar för en hållbar strategisk utveckling av regionen, en ekonomi i balans, styrning som arbetsgivare och fastighetsägare och att se till att alla nämnder följer styrelsens och fullmäktiges beslut med mera. Regionstyrelsen har också ansvar för beslut och organisering av LOV, Lag om valfrihetssystem samt tandvårdsersättning för vuxentandvården. Det är regionstyrelsens uppgift att, inför fullmäktiges beslut, leda arbetet med att ta fram förslag till verksamhetsplan och budget för regionen. 3
Styrelsen ska på uppdrag av fullmäktige ha det övergripande ansvaret för regionens utveckling. Detta sker med stöd av regionens tre nämnder, som ansvarar för områdena regional tillväxt, hälsa, vård och klinisk forskning samt samhällsbyggnad. I denna roll ges styrelsen rätt att begära stöd och underlag från nämnderna och andra organ. Regionstyrelsen ansvarar för beredningen av ärenden till regionfullmäktige. Regionstyrelsen föreslås omfatta 15 ledamöter med 15 ersättare. Utskott från regionstyrelsen Regionstyrelsen föreslås inrätta två utskott som ska bereda strategiska frågor till styrelsen. En nämnds beslutanderätt får, enligt kommunallagen delegeras till ett utskott och ett utskott kan också ha till uppgift att bereda nämndens ärenden. Utskotten föreslås omfatta: 1. Ekonomi, regionservice och ägarfrågor samt LOV (Lagen om valfrihetssystem samt ersättningen för vuxentandvård). 2. Personal och arbetsgivarfrågor. Rådgivande organ Till regionstyrelsen hör också de rådgivande organen Pensionärsrådet, Etikrådet samt Planeringsoch organisationskommitté. Pensionärsrådet Rådet ska beakta frågor som berör pensionärerna och deras livskvalitet i beslutsprocessen och i verksamheternas arbete. Det ska vara ett organ för överläggningar, samråd och ömsesidig information mellan företrädare för pensionärsorganisationerna och regionen. Rådet föreslås omfatta 7 ledamöter utan ersättare. Etikrådet Etikrådet ska skapa förutsättningar för att de etiska frågorna beaktas i beslutsfattandet och lyfts fram i verksamheternas vardagsarbete. Rådet ska verka för att det skapas mötesplatser där etiska frågor kan diskuteras. Rådet föreslås omfatta 7 ledamöter utan ersättare. Planerings- och organisationskommitté Planerings- och organisationskommittén är ett rådgivande organ till regionstyrelsen i planeringsoch organisationsfrågor. Kommittén föreslås omfatta 12 ledamöter som utses av styrelsen proportionellt i relation till representationen i regionstyrelsen. 4
Nämnder Enligt kommunallagen ska nämnder, var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Regionens ska inrätta tre nämnder. Utgångspunkten är att verksamhetsområden som har starkast kopplingar till varandra förs samman. Det möjliggör synergieffekter och bättre kostnadseffektivitet. De tre nämnderna är: Regional tillväxt, Hälsa, vård och klinisk forskning samt Samhällsbyggnad. Det är nödvändigt och naturligt att det finns ett nära samband mellan de tre nämnderna och regionstyrelsen med hänsyn till verksamhetsområdenas starka inbördes beröringspunkter. Flera uppdrag är gemensamma för alla nämnder. Styrelsen har därför ett samordningsansvar och ska följa upp att nämnderna arbetar med dessa generella uppdrag. Nämndernas viktigaste uppgifter är att ansvara för verksamhetsutveckling och bidra till en hållbar regional utveckling och att verksamheterna bedrivs kostnadseffektivt. Nämnderna ska också ansvara för att verksamheterna drivs i enlighet med fullmäktiges och styrelsens mål och direktiv och ha en god kontakt och dialog med medborgarna. Nämnderna föreslås omfatta 15 ledamöter var med 15 ersättare till respektive nämnd. Fokusnämnder Underställt nämnderna Regional tillväxt respektive Samhällsbyggnad föreslås att det inrättas fokusnämnder som ansvarar för ett preciserat verksamhetsområde. Syftet med fokusnämnd är att avlasta nämnden, både genom eget beslutsmandat och att bereda ärenden till den överställda nämnden, förbättra/möjliggöra kunskapsfördjupning samt skapa ökad tillgänglighet till politiken för medborgare och andra aktörer. Fokusnämnderna föreslås omfatta 15 ledamöter utan ersättare. Fokusberedning Fokusberedning är ett beredningsorgan till nämnd och är inte reglerat i kommunallagen. Fokusberedning är en beredning till nämnden för Hälsa, vård och klinisk forskning. Syftet med beredningen är att avlasta nämnden, förbättra/möjliggöra kunskapsfördjupning samt skapa ökad tillgänglighet till politiken för medborgare och andra aktörer. Fokusberedningarna föreslås omfatta 15 ledamöter utan ersättare till respektive beredning. Fokusberedningen för närsjukvården föreslås omfatta 15 ledamöter med 15 ersättare. 5
Nämndernas uppdrag Förslaget om nämndernas uppdrag presenteras här översiktligt. En fördjupad och mer detaljerad redovisning presenteras senare under året. Nämnd för Regional tillväxt Till område Regional tillväxt hör innovationer och entreprenörskap, kompetensförsörjning, turism, kultur med mera. Nämnden ska också stimulera och skapa förutsättningar för forskning, system för innovationsstöd och utveckling som främjar regional tillväxt. Nämnden ska även ansvara för verksamhetsstyrning av regionens bolag En fokusnämnd föreslås med ansvar för verksamhetsområdena: kultur, ideell sektor samt bildningsfrågor. Nämnden är tillika folkhögskolestyrelse. Vilt- och naturvårdskommittén Till nämnden hör också Vilt- och naturvårdskommittén. Den är ett bidragsgivande organ som ska främja naturskyddande insatser i länet och skapa engagemang och möjlighet till praktiskt genomförande av konkreta vilt- och naturvårdsprojekt. Vilt- och naturvårdskommittén föreslås omfatta 5 ledamöter utan ersättare. Nämnd för Hälsa, vård och klinisk forskning Till område Hälsa, vård och klinisk forskning hör hälso- och sjukvård, tandvård, klinisk forskning med mera. Nämnden ska inom sitt uppdrag också svara för att rutiner finns för anmälan till Socialstyrelsen vid risk för allvarlig skada eller sjukdom för patient (Lex Maria) i enlighet med 3 kap. 5 patientsäkerhetslagen (2010:659). Nämnden ska också svara för att rutiner finns för avvikelserapportering i enlighet med 6 kap. 4 patientsäkerhetslagen (2010:659). Tre fokusberedningar föreslås inrättas under nämnden: fokusnämnd för habilitering, hjälpmedel och folktandvården, en fokusberedning för högspecialiserad vård, klinisk forskning och utbildning samt en fokusberedning för närsjukvården. Till fokusberedningen för närsjukvårdens uppdrag hör bland annat att främja en positiv utveckling av regionens och regiondelarnas nära hälso- och sjukvård, samt att möta och utveckla samarbete med andra aktörer och invånare omkring regiondelarnas nära hälso- och sjukvård. Rådet för funktionshinderfrågor Till nämnden hör också Rådet för funktionshinderfrågor som arbetar för att förbättra villkoren för länets invånare med funktionsnedsättning med särskilt fokus på tillgänglighet, delaktighet, bemötande och diskriminering. Rådet ska vara ett samrådsorgan mellan Regionen och handikapporganisationernas länsföreningar och statliga myndigheter. Rådet ska ta fram förslag om fördelning av regionanslaget till de olika handikapporganisationerna. Rådet föreslås omfatta 7 ledamöter utan ersättare. 6
Nämnd för Samhällsbyggnad Till området Samhällsbyggnad hör infrastruktur, kollektivtrafik, energi och klimat, regional samhällsplanering med mera. Nämnden ska också vara regionens kollektivtrafikmyndighet samt ansvara för verksamhetsstyrning av regionens bolag. Fokusnämnd föreslås inrättas för miljö- och klimatfrågor som är tillika styrelse för energikontor. Uppdraget avser externa miljö- och klimatfrågor. Nämnd för företagshälsovård samt tolk- och översättarservice I landstinget finns en gemensam nämnd tillsammans med Örebro kommun och Kumla kommun kring företagshälsovård. Förslaget är att regionen är "värdorganisation" och den gemensamma nämnden ingår i regionens organisation. Från 2007 har Tolk- och översättarservice organisatoriskt flyttats från Örebro kommun till landstinget och ingår i förvaltningsorganisationen för Landstingshälsan. Den gemensamma nämnden föreslås i nya organisationen ansvara för företagshälsovård samt tolk- och översättarservice. Samverkan med länets kommuner Samverkan mellan regionen och kommunerna är avgörande för att skapa förutsättningar för en god regional utveckling. Till regionstyrelsen knyts därför ett Regionalt samverkansråd. Detta samrådsorgan består av representanter från regionstyrelsen samt representanter från länets alla kommunstyrelser. Syftet med detta forum är att säkerställa en mötesplats och kontaktyta mellan regionföreträdare och kommunföreträdare. Samverkansrådet inskränker inte nämndernas ansvar för att samverka med kommunerna inom sina respektive områden. Beslut om att inrätta ett Regionalt samverkansråd, samt beslut om instruktioner kring rådets sammansättning och arbetsordning, fattas under hösten av respektive huvudmans fullmäktige. Förslag på ett Regionalt samverkansråd ska diskuteras på länssamråd där samtliga kommuner medverkar. Syftet är att utarbeta ett gemensamt förslag som därefter skall beslutas av respektive huvudmans fullmäktige. Som information bifogas till detta beslut ett arbetsmaterial på Samverkan Regionorganisationen och kommunerna i länet. Ekonomi, juridik och utvärdering Reglemente och delegationsordning Reglemente och delegationsordning möjliggör såväl avgränsning som utvidgning av berörda organs ansvar och befogenheter. Förslag på reglemente kommer att utarbetas. Kostnad för den politiska organisationen Kostnaden för den politiska organisationen enligt förslag beräknas vara 3 mnkr lägre än nuvarande sammanlagda kostnad i landstinget och regionförbundet. Partistöd och kostnaden för råd och dess funktioners kanslier, som idag finns i landstingsorganisationen, är räknat på dagens kostnadsnivå. 7
Justering av namn och ansvarsområden Förslag till politisk organisation har processats fram på kort tid. Senare kommer landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige få ta ställning till reglemente och delegationsordning som mer i detalj beskriver respektive organs ansvar och befogenheter. I det sammanhanget kan även vissa namn på de politiska organen förändras/utvecklas. Utvärdering av organisationen Under mandatperioden 2015-2019 ska det vid minst ett tillfälle ske en granskning av den politiska strukturen där justeringar ska vara möjliga att genomföra. Det kan t.ex. röra sig om antal ledamöter i de olika nämnderna/beredningarna, m.m. 8
Antal förtroendeuppdrag Här redovisas en sammanställning över hur många politiska uppdrag ovanstående förslag till politisk organisation innehåller. Politiskt organ Ordinarie ledamöter Ersättare Totalt Regionfullmäktige 71 71 142 RF beredning 13 13 Regionstyrelse 15 15 30 Nämnd för Regional tillväxt 15 15 30 Nämnd för Hälsa, vård och 15 15 30 klinisk forskning Nämnd för Samhällsbyggnad 15 15 30 Företagsh. nämnd 4 4 8 Pensionärsråd 7 7 Rådet för funktionshinderfrågor 7 7 Etikråd 7 7 Vilt- och naturvårds 5 5 kommittén Planering och 12 12 organisationskommitté Personalutskott RS 5 5 10 Ekonomi, ägarfrågor och LOV/Hälsovals samt regionservice utskott RS 7 7 14 Fokusberedning för högspec vård, klinisk forskning och utbildning HVM Fokusberedning för habilitering, hjälpmedel och folktandvården HVM Fokusberedning för närsjukvård HVM Fokusnämnd för miljö och klimatfrågor samt styrelse för energikontor SB Fokusnämnd för kultur och ideella sektorn samt bildning och tillika folkhögskolestyrelsen RT 15 15 15 15 15 15 30 15 15 15 15 Valberedning 9 9 18 Revisionsnämnd 9 9 Patientnämnd 9 9 18 Totalt 300 180 480 Beslut om samverkansråd fattas av respektive huvudman Regionalt samverkansråd 8 8 -Samverkan inom specifika områden - kultur 5 5 -Samverkan inom specifika områden - folkhälsa, socialvälfärd, vård 5 5 -Samverkan inom specifika områden - infrastruktur och trafik 5 5 Totalt inkl. samverkansråd 323 180 503 9
10
Projekt Region 2015 20 samverkan 130531 ARBETSMATERIAL Samverkan Regionorganisationen och kommunerna i länet Bakgrund En region, en plats där människor vill leva, arbeta och bo, måste ha något att erbjuda: attraktiva boendemiljöer, goda arbetstillfällen och ett gott näringsklimat, möjlighet till utbildning och kompetensutveckling, ett intressant kulturliv och ett rikt utbud av fritidsaktiviteter, en god hälsooch sjukvård och fungerande offentlig service. Det behövs en bra infrastruktur med pendlingsmöjligheter både hit och bort. En region som vill bli attraktiv måste skapa positiva värden och en image som andra ser och talar om. En organisation med ett samlat ansvar för regionala utvecklingsfrågor kan ta ett större regionalt ansvar för frågor som i dag hanteras dels av olika regionala organ, dels av statliga myndigheter. Regionen, med sitt starka demokratiska mandat och sin beskattningsrätt, blir en starkare och tydligare samverkanspartner för staten, kommuner och t.ex. näringslivet. Ett mycket nära samband med länets kommuner är en förutsättning för en framgångsrik region. Flertalet av kommande arbetsuppgifter för regionen har en stark anknytning till kommuner. Därför måste möjligheter till en aktiv samverkan och dialog med kommunerna skapas organisatoriskt mellan kommunerna och regionen. På samma sätt är det viktigt med ett aktivt kommunalt engagemang och ansvarstagande i samverkansförhållandet. I dagsläget finns samverkan inom olika områden och nivåer mellan nuvarande landsting, regionförbund och kommuner. För framtiden kan säkert gälla andra och ytterligare samverkansområden som blir aktuella och som kommunerna önskar föra in i regionarbetet. Landstinget och länets kommuner har sedan lång tid tillbaka byggt upp en god samverkan inom sociala välfärden och angränsande hälso- och sjukvård. Regionförbundet har tillsammans med kommunerna i länet utvecklat arbetssätt som knutit ihop primärkommunala intressen med den regionala nivån. Bildandet av en region i Örebro län påverkar den kommunala samverkan, såväl kommunerna emellan som mellan regionen och kommunerna. Den senare samverkan får ny aktualitet genom det regionala utvecklingsuppdraget. Den förstnämnda är i princip kommunernas ensak, men eftersom frågorna hänger ihop bör de lösas i ett sammanhang. I samband med att regionen bildas övertar den ansvaret för de uppgifter inom regional utveckling som regionförbundet har. Detta organ har dock även andra uppgifter. Som regionalt förbund är det ett viktigt forum för samverkan mellan kommunerna i länet samt för samverkan mellan kommuner och landsting. Efter att regionen bildats kommer det fortfarande att finnas behov av ett eller flera sådana fora för samverkan. Titel, namn telefonnummer, mobilnummer
Befintliga regioner - tre modeller för regional/kommunal samverkan Samverkan mellan regionen och kommunerna kan organiseras inom ramen för regionen, som i Halland, direkt på regional nivå, som i Skåne län, eller om den kräver att delregioner inrättas, som i Västra Götalands län. Så här har man organiserat samverkan idag: 1. I Hallands län, med sex kommuner, kanaliseras den kommunala samverkan direkt genom den nybildade regionen, Region Halland. Länet saknar alltså regionalt kommunförbund. I stället har en särskild kommunberedning inrättats för att hantera den kommunala samverkan. Beredningen består av totalt 16 ledamöter varav Region Halland utser fyra och kommunerna två var. 2. I Skåne län, med 33 kommuner, finns ett regionalt kommunförbund som forum för samverkan mellan kommunerna. Samverkan mellan Region Skåne och kommunerna sker dels direkt och dels via kommunförbundet. 3. I Västra Götalands län, med 49 kommuner, har dessa organiserat sig i fyra kommunalförbund Göteborgsregionen, Sjuhärad, Fyrbodal och Skaraborg som fora för samverkan mellan kommunerna. Dessa är i sin tur sammanslutna i Västsvenska Kommunförbundens Samorganisation (Västkom). Samverkan mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna kanaliseras huvudsakligen genom dessa fem fora, på regional respektive delregional nivå. Samverkan mellan kommunerna och mellan regionen och länets kommuner Valet av modell handlar egentligen om två frågor dels hur samverkan kommunerna emellan organiseras och dels hur kontakterna mellan regionen och kommunerna ska organiseras Hur kommunerna organiserar sin samverkan sinsemellan är i princip en sak de själva avgör. Eftersom bildandet av en region påtagligt påverkar förutsättningarna för denna samverkan är det ändå rimligt att synliggöra behovet av att hantera denna fråga. Med ett övergripande ansvar för den regionala utvecklingen får samverkan med regionen en ny dimension jämfört med dagens samverkan inom Regionförbundet Örebro. De framgångar man i Halland, Skåne och Västra Götalands län har haft beror inte minst på att Region Halland, Region Skåne och Västra Götalandsregionen, i kraft av sitt demokratiska mandat att företräda respektive landsända, har lyckats samla kommunerna och andra regionala aktörer runt en gemensam dagordning. Det var därför ingen tillfällighet att de nya regionernas fullmäktigeförsamlingar från början kom att domineras av kommunpolitiker snarare än tidigare landstingspolitiker regionpolitiken uppfattas ha en helt annan bäring på kommunpolitiken än vad den tidigare landstingspolitiken hade. Synpunkter och diskussioner inom länet Projektledningen har genomfört 90 intervjuer av personer som har ledande politiska- och tjänstemannauppdrag inom Örebro läns landsting, Regionförbundet Örebro, länets kommuner samt ledningen för länsstyrelsen och Örebro universitetet. Drygt 30 av alla intervjuer har genomförts med kommunföreträdare. Samtliga intervjuade betonar vikten av ett nära samspel mellan kommunerna som representerar den lokala nivån och regionen som representerar den regionala nivån. Många intervjuade ser en utveckling där fler och fler kommunala frågor kräver samverkan över kommungränser och där mobilisering och ansvarstagande måste ske på regional nivå. Intervjupersonerna, och då framförallt kommunföreträdarna, har en klar samsyn på att kommunernas inflytande och påverkansmöjlighet på regionala frågeställningar bör säkras genom en samverkansstruktur där regionala och kommunala företrädare träffas. Intervjupersonerna 2
betonar även regionens behov av att säkerställa en struktur för samverkan för att det regionala utvecklingsarbetet ska bli framgångsrikt. Flera träffar har genomförts med kommunstyrelseordförande och kommunchefer om hur en bra och effektiv samverkan ska säkerställas mellan regionen och kommunerna. På dessa träffar har det varit stor enighet om att man vill att en samverkansstruktur byggs upp mellan regionala och kommunala företrädare. Ett citat som till stora delar sammanfattar diskussionerna under januari-mars omkring samverkan region kommun: Det behövs en mötesplats där både långsiktiga och löpande mellankommunala och regionala frågor kan diskuteras flertalet av de regionala frågorna har bäring i det lokala arbetet. Projektledningen genomförde en kunskapsdag januari 2013 där företrädare för kommunerna, landstinget, regionförbundet, länsstyrelsen och universitetet lyssnade och diskuterade framgångsfaktorer för positiv regional utveckling. En framgångsfaktor som lyftes fram var att regionen ska underlätta och uppmuntra samarbete mellan regionens aktörer och att regional utveckling måste ske både lokalt och regionalt - alla måste hjälpas åt för att regionen ska utvecklas och växa. Förslag Samverkansstruktur mellan Regionen och kommunerna Regionalt samverkansråd Ett samrådsforum benämnt Regionalt samverkansråd bildas med representanter från Regionstyrelsen samt representanter från länets alla kommunstyrelser. Syftet med detta forum är att säkerställa en mötesplats och kontaktyta mellan regionföreträdare och kommunföreträdare. Det Regionala samverkansrådet är ett organ för information, samråd och samverkan. Uppgifter för rådet: Samråd om frågor som är strategiska och viktiga för regionen, t.ex frågor omkring tillväxt och regional utveckling. Samordna det regionala och lokala utvecklingsarbetet. Vara ett forum för regional och kommunal omvärlds- och intressebevakning. Rådet kan, utan representanter för Regionen, användas som mötesplats för kommunerna för mellankommunala frågor. Regionala samverkansrådet föreslås bestå av: - 2 representanter från varje kommun (en majoritets- och en minoritetsföreträdare) - 3 representanter från Örebro kommun (två majoritets- och en minoritetsföreträdare) - 6-8 representanter från regionen - rådet leds av regionstyrelsens ordförande, kommunerna utser tillsammans en vice ordförande - partier som finns representerade i Regionfullmäktige och inte har någon ledamot i Regionala samverkansrådet ska adjungeras till rådets möten. 3
Rådet beslutar om bildande av permanenta och tillfälliga politiska grupperingar med syfte att säkerställa att frågor hanteras på mest optimala sätt. Rådet har ingen egen juridisk status och därmed ingen formell beslutanderätt. Rådet bereder och rekommenderar till regionen och kommunerna inför beslut hos huvudmännen. Vid sammanträde med Regionala samverkansrådet ska det föras protokoll som undertecknas av tjänstgörande ordförande och justeras av utsedd ledamot. Protokollet expedieras till respektive huvudman för diariehantering. Överenskommelse om Regionalt samverkansråd upprättas och antas av fullmäktigeförsamlingarna hos respektive huvudman. Medlem kan när som helst frånträda sitt medlemskap i Regionala samverkansrådet. Vid sådant förhållande ska denna överenskommelse för samtliga upphöra gälla. Överenskommelsen skrivs in i Regionens reglemente. Regionen svarar för sekreterarfunktion, arkiv och administrativa kostnader för Regionala samverkansrådet. Kostnaderna för rådets nödvändiga administrativa resurser belastar regionen. Arvodering av ledamöter i rådet ombesörjs av respektive huvudman. Samverkansråd inom specifika områden Regionala samverkansrådet hanterar övergripande viktiga frågor för regionen och kommunerna. För vissa verksamhetsområden bildas särskilda samverkansråd med samma uppdrag och uppgifter som Regionalt samverkansråd men för ett begränsat verksamhetsområde. Sammansättningen av representanter i respektive samverkansråd för specifika områden utses av respektive huvudmans styrelse. Antalet ledamöter från respektive organisation fastställs vid ett senare tillfälle. Inom följande specifika verksamhetsområden bildas tre särskilda samverkansråd mellan regionorganisationen och kommunerna: 1. Infrastruktur och trafik, 2. Folkhälsa, social välfärd och vård, samt 3. Kultur. Dessa samverkansråd består av politiker från respektive regionnämnd och politiker från samtliga kommuner. Varför är det särskilt viktigt med samverkan kring dessa specifika områden? Infrastruktur och trafik: Kommunerna var tidigare delägare av Länstrafiken och genom detta ägaransvar hade de påverkan och inflytande på strategiska trafikförsörjningsfrågor. I samband med att landstinget blev kollektivtrafikmyndighet övertogs ägaransvaret till fullo av landstinget. Vid denna ägarförändring skrevs avtal om att kollektivtrafikmyndigheten ska samråda och samverka med kommunerna. Planering av regionala infrastrukturåtgärder är ofta betingat av ett större geografiskt område än en eller några kommuner och kräver därför samverkan mellan regionen och kommunerna. 4
Folkhälsa, social välfärd och vård: I många vård- och behandlingsprocesser är både regionen och kommunerna involverade och har ansvar. För att övergångarna mellan huvudmännen ska löpa smidigt, men också för att utveckla verksamheter tillsammans, behövs mötesplatser för samråd och samverkan. Nuvarande Marit - Vilgot strukturen avvecklas och ersätts av Folkhälsa, social välfärd och vård som ska vara mer utvecklingsinriktad och stödja förändringsprocesser i verksamheterna. Kultur: Den statliga fördelningen av kulturpengar sker till den regionala myndigheten som har uppdraget att fördela pengar till kommunerna och kulturarrangemang. Här måste samverkan/samråd ske mellan regionen och kommunerna. Ytterligare samverkansråd för specifika områden kan skapas vid behov. Regionala chefssamverkansgruppen ansvarar för att de politiska samverkansråden för specifika områden får tjänstemannastöd. Regionen svarar för sekreterarfunktion, arkiv och administrativa kostnader för samverkansråden. Regional chefssamverkansgrupp En beredningsgrupp till Regionalt samverkansråd bildas som består av huvudmännens chefstjänstemän. Gruppens syfte är att samråda och samordna gemensamma ärenden samt bereda ärenden till Regionala samverkansrådet. Gruppens uppdrag är kopplat till rådets arbete. Chefsgruppen består av regiondirektör och ytterligare en eller flera representanter för regionen samt kommundirektör/kommunchef från respektive kommun. Örebro kommun kan utse ytterligare en chefstjänsteman. Regiondirektör är gruppens ordförande. Chefsgruppen beslutar om bildande av permanenta och tillfälliga tjänstemannagrupperingar, inkluderande samverkansgrupper för de särskilda samverkansområdena, med syfte att säkerställa att gemensamma frågor hanteras på mest optimala sätt. Regionen svarar för sekreterarfunktion, arkiv och administrativa kostnader för chefsgruppens arbete. Fler mötesplatser Förutom ovanstående samverkansorgan skapas andra typer av mötesplatser t.ex länssamråd (för regionen, kommunerna, länsstyrelsen, universitetet) men också dialogforum som har karaktären av mer öppna arenor för att skapa hög delaktighet men också inspirera till nytänkande. 5
Bilaga Regionalt samverkansråd mötesplats och kontaktyta mellan regionföreträdare och kommunföreträdare Regionstyrelse Kommunstyrelse i samtliga kommuner Örebro kommun Karlskoga kommun Lindesberg kommun Kumla kommun X y Kultur Infrastruktur och Trafik Folkhälsa Social välfärd, Vård Regionalt samverkans - råd T.ex frågor omkring Tillväxt och Regional utveckling Hallsberg kommun Askersunds kommun Nora kommun Degerfors kommun Lekebergs kommun Regional chefsamverkansgrupp Hällefors kommun Laxå kommun Ljusnarsbergs kommun Regionalt samverkansråd: 6-8 representanter från regionen 3 representanter från Örebro kommun 2 representanter från respektive kommun. Regional chefsamverkansgrupp: Regiondirektör + ytterligare en eller flera representanter från regionen. Kommundirektör/chef från respektive kommun, 1-2 representanter från Örebro kommun 6