Studiehandledning Kurs 4, Ht19

Studiehandledning Kurs 4, Ht19 Hälsa och sjukdom 2 Kurskod 8LAG42 Läkarprogrammet Medicinska fakulteten Linköpings universitet 581 83 Linköping www.liu.se/medfak/lakarprogrammet

2(14) Innehåll Introduktion... 3 Problembaserat lärande (PBL)... 3 Teman... 4 Immun Barriär Infektion (IBI)... 4 Gastro Nutrition - Metabolism (GNM)... 4 Endokrin Reproduktion - Livscykel (ERL)... 5 Professionell utveckling (PU)... 5 Obligatoriska moment... 7 Examination... 8 Lärandemål... 8 Förtydligande av lärandemål...9 Kunskap och förståelse...9 Färdighet och förmåga... 11 Värderingsförmåga och förhållningssätt... 12 Kursledning... 13 Litteraturlista... 13 Schema... 13 Terminstider... 13 Information om personuppgiftsbehandling enligt dataskyddsförordningen (GDPR) 13

3(14) Introduktion Läkarprogrammet vid Linköpings universitet är upplagt i ämnesintegrerade teman som återkommer regelbundet under hela utbildningen. På kurs 4 behandlar tema Immun-Barriär-Infektion (IBI), tema Gastro-Nutrition-Metabolism (GNM) och tema Endokrinologi-Reproduktion-Livscykel (ERL) hur störningar och sjukdomar kan uppkomma i organsystem vars normalfunktion behandlats på tidigare kurser. På senare kurser fördjupas hur dessa störningar och sjukdomar kan förebyggas, lindras, behandlas och botas. Kursen startar med temat IBI följt av tema GNM och avslutas med tema ERL. Samtliga teman är sex veckor långa. Parallellt under veckorna löper strimmorna Strimma Läkarrollen och Strimma Samtalskonst och obduktionsundervisning. Undervisningen bedrivs med föreläsningar, basgruppsarbete, seminarier och praktiska moment. Kursveckor Kurs 4 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Immun-Barriär-Infektion Gastro-Nutrition-Metabolism Endokrin-Reproduktion-Livscykeln Examination Problembaserat lärande (PBL) PBL-pedagogiken, grunden för studierna på läkarprogrammet, introducerades under kurs 1 och används fortsatt på kurs 4. Basgruppsarbete och gruppdynamik utgör kärnan för ett fungerande PBL. Verklighetsanknutna fall (EDIT-scenarier) utgör basen för varje basgruppsträff och ska stimulera studenternas lärprocess. Studenterna genomför en gemensam problematisering och analys av innehållet i scenarierna, och det är av stor betydelse att samtliga medlemmar bidrar aktivt till denna process för att studenterna ska få ett optimalt utbyte av basgruppsarbetet. Därför är momentet obligatoriskt och poänggrundande. Arbetet i basgrupp syftar till att stimulera och stödja studentens utveckling av professionell kompetens, samarbetsförmåga, kritiskt förhållningssätt och självständighet och utmanar studenterna att ta ansvar genom att aktivt och självständigt formulera frågor för lärande, att söka kunskaper och i dialog med andra bedöma och utvärdera den uppnådda kunskapen. Basgruppsarbetet och PBL-pedagogiken, med ett stort individuellt ansvar för lärandet, utgör grunden för det livslånga lärandet, vilket i sin tur är obligat för läkaryrket inom vilket den medicinska kunskapen ständigt ökar. Länk till PBL-guiden På kurs 4 vid läkarprogrammet träffas varje basgrupp två tillfällen i veckan (2h per gång) och har i regel närvaro av handledare vid ett tillfälle. Vid tillfället utan handledare startar basgruppen på egen hand ett eller två nya EDIT-scenarier och bearbetar även vid dessa tillfällen på egen hand frågeställningarna och inlärningsmålen från ett EDIT-scenario. Basgruppsarbetet följs sedan upp av en

4(14) träff i halvklass där studenterna basgruppsvis bearbetar liknande frågeställnigar under ledning av lärare. Utvärdering av arbetet i basgruppen sker fortlöpande. I mitten av terminen gör studenten en självvärdering som följs upp med ett samtal med handledaren som ger återkoppling på studentens prestationer i basgruppsarbetet. Åtgärdsprogram för förbättringar görs och uppföljning sker i slutet av terminen. Teman Immun Barriär Infektion (IBI) Under temat Immun-Barriär-Infektion (IBI) studeras infektionssjukdomar orsakade av bakterier, virus, parasiter och svamp med betoning på patofysiologi, liksom verkningsmekanismer för och resistensmekanismer mot antibiotika och antivirala medel. Vidare studeras störningar och sjukdomar i immunsystemet såsom patofysiologi vid autoimmunitet, allergi och leukemi. Arbetsformer under IBI-temat innefattar basgruppsarbete, föreläsningar, seminarier och praktiska laborativa moment. Temats första veckor ägnas åt infektioner inklusive laboration i viral diagnostik och avslutas med allergi, autoimmunitet och leukemi, inklusive praktiska moment i diagnostik av allergiska och autoimmuna sjukdomar. Temat IBI återkommer även på kurs 10, då med fokus på hur man kan förebygga, diagnosticera och behandla infektionssjukdomar inklusive tropiska sjukdomar, hudsjukdomar samt immunologiskt medierade sjukdomar. På kurs 10 omfattar temat även hur dessa sjukdomar kan uppträda, förebyggas och behandlas hos barn och gravida. En detaljerad veckoplanering finns i temaplanen. Gastro Nutrition - Metabolism (GNM) Under temat Gastro-Nutrition-Metabolism (GNM) studeras sjudomstillstånd i gastrointestinalkanalen. På kurs 1 behandlades digestionsorganens normalfunktion och på kurs 4 tas patologiska tillstånd i t.ex. lever, mage och tarm i relation till födointag, infektioner och rubbningar i immunsystemet upp. Arbetsformer under GNM-temat innefattar basgruppsarbete, föreläsningar, seminarier och praktiska laborativa moment. Temat inleds med embryologi, magsår och gastrointestinala tumörer, fortsätter med inflammatoriska tarmsjukdomar och celiaki, motorik och funktionella tarmsjukdomar och bäckenbottendysfunktion. Därefter behandlas nutrition och temat avslutas med patologiska tillstånd kopplade till lever, galla och pankreas. En detaljerad veckoplanering finns i temaplanen.

5(14) Endokrin Reproduktion - Livscykel (ERL) Under temat Endokrin-Reproduktion-Livscykel (ERL) studeras patofysiologi vid störningar och sjukdomar i endokrina och reproduktiva organ. Under K1 beskrevs normalfunktion i endokrina och reproduktiva organ och på K4 beskrivs hur t.ex. autoimmunitet, benigna samt maligna tumörer kan störa denna normalfunktion. ERL-temat på K4 är uppdelat veckovis enligt nedan och innehåller basgruppsarbete, föreläsningar, histologiövningar, teoretiska laborationer, samt 6 seminarier. Som ett erbjudande under terminen kommer det finnas tillfällen för praktisk handledning i gynekologisk palpation. Vecka 1: insulinets verkningsmekanismer samt grundläggande mekanismer och diagnostik vid olika typer av diabetes mellitus samt metabolt syndrom. Vecka 2: gynekologisk undersökningsteknik, primärvårdsgynekologi, blödningsrubbningar, sexuellt överförda infektioner och cervixcancer. Anatomi: Bäckendissektion. Vecka 3: patofysiologi för bröstcancer, ovarialcancer, endometriecancer. Behandling med cytostatika och strålning, tumörens tillväxtkontroll och nya mål för behandling. Gyn- och bröstpatologi - demo, histologiska preparat. Vecka 4: autoimmuna mekanismer vid typ 1 diabetes, tyreoidearubbningar samt natrium/vätskebalansrubbningar. Teoretisk laboration i halvklass om natriumrubbningar. Vecka 5: hypofys och binjuresjukdomar samt calciumrubbningar. Teoretisk laboration i halvklass om natriumrubbningar. Vecka 6: prostatacancer, testikelcancer, peniscancer samt andra andrologiska problem hos mannen. Professionell utveckling (PU) Strimma Läkarrollen: Etik Strimma Läkarrollen fortgår under hela läkarprogrammet och syftar till att ge läkarstudenten vida perspektiv på människan, hennes livsvillkor samt läkarrollen, och förmåga till fördjupad reflektion över den egna professionella rollen samt sig själv som individ. Under kurs 4 sker detta genom analys av etiska problem inom hälso- och sjukvård. Under läkarutbildningen skall läkarstudenten utveckla ett etiskt förhållningssätt vilket t. ex. innebär förmåga att identifiera, analysera och värdera etiska problem, och argumentera för hur dessa löses tillsammans med patienten, och/eller hennes företrädare samt kollegor. Detta förutsätter en medvetenhet om såväl egna som andras normer och värderingar. Målsättningen med Strimma Läkarrollen etisk

6(14) reflektion är att stimulera reflektion och analys, såväl egen som i grupp, över etiska frågor inom sjukvård och samhälle. Strimma Läkarrollen etisk analys startar med föreläsning om etisk metod för kritiskt tänkande, och fortsätter med fyra seminarier i grupp tillsammans med etikhandledare. Inför varje seminarium väljer gruppen utifrån lista på Lisam ett etiskt problem/fall i medicinsk verksamhet att fördjupa sig i. Därefter sker individuell förberedelse inför seminariet via material på Lisam samt egen analys och kritiskt granskning av olika argument kring problemet, egna värderingar och ställningstaganden. Vid seminariet analyseras och värderas argument och värderingar kritiskt men respektfullt tillsammans med övriga gruppmedlemmar under ledning av handledare. Strimma Samtalskonst: Patientkontakt och helhetssyn Samtalskonst är den kommunikativa färdighet läkaren behöver i sina patientmöten, för att ge utrymme för patientens berättelse, kunna ställa diagnos och uppnå en gemensam förståelse för patientens behov tillsammans med patienten. Helhetssyn på patient och läkare är ett av läkarutbildningens huvudmål. Med begreppet helhetssyn brukar man mena att både kroppsliga och psykosociala aspekter på sjukdom bör beaktas i vården. Att se till helheten betyder också att se patientens hela livssituation, där familj och andra anhöriga/vänner, arbete, skola o s v har stor betydelse. Likaså ingår i helheten även att olika delar/olika vårdgivande specialiteter i behandlingen arbetar med en gemensam grundsyn och gemensam inriktning. På kurs 4 åtföljs den kommunikationsträning som under kurs 2 och 3 skett med patienter på vårdcentral, av samtal med simulerade patienter. Vid dessa samtal tränas att på ett professionellt sätt hantera olika komplexa situationer som kan uppstå i ett patientmöte. Genomgående videofilmas samtalen och handledning med återkoppling sker i mindre grupp.

7(14) Obligatoriska moment Basgruppsarbetet Samtliga basgrupper under hela kursen är obligatoriska. Strimma läkarrollen tema etik Innehåller fyra seminarier som är obligatoriska. Strimma samtalskonst tema PU Samtliga tillfällen i denna strimma sker med patientsamtal och i grupp, där alla förväntas bidra aktivt till varandras lärande, och de är därför obligatoriska. Obduktioner Under K4 ingår klinisk obduktion som ett obligatoriskt moment (2,0 högskolepoäng). Syftet är att studenten skall känna till kliniska obduktioner, hur de genomförs, samt hur avlidnas kroppar handhas i sjukvården. Momentet är en progress av den undervisning som sker vid de anatomiska dissektionerna på K2. Varje student deltar vid två kliniska obduktioner där obduktionsamanuenser, och kliniska patologer medverkar. Den kliniska patologen sammanfattar efter obduktionens slut hur den aktuella patientens sjukdomar ser ut makroskopiskt, diskuterar de bakomliggande mekanismerna, och jämför med patientens kliniska bild. Vid ett tillfälle kan studenten se hur organen ser ut in situ (i kroppen). Varje student skall vid varje obduktionstillfälle undersöka organen i sitt paket, och individuellt författa ett protokoll, som den aktuelle amanuensen senare skall skriftligt kommentera, och ev. föreslå förändringar. Varje basgrupp skall också efter varje obduktionstillfälle skriva en obduktionsrapport (se formulär), där man diskuterar de patofysiologiska mekanismer som man iakttar, och utvidga sina kunskaper i patofysiologi. Obduktionsrapport inlämnas till respektive amanuens (se formulär). Återkoppling av obduktionsmoment sker i slutet av terminen, där amanuenser och den kliniska patologen deltar. Patofysiologi-rapporten diskuteras då, och ev. visas mikroskopi från obduktionsfallen. Vanligtvis sker detta med två basgrupper. Komplettering All frånvaro från obligatoriska moment måste kompletteras. PM för hur de obligatoriska momenten ska kompletteras finns på Lisam. Frånvaro från Strimma Samtalskonst kan kompletteras på olika sätt, vilket som är mest lämpat bedöms individuellt av de två lärarna. Både enskilt patientsamtal med medsittning och skriftlig uppgift förekommer.

8(14) Examination Syftet med examinationen är att du ska visa att du har uppnått de mål och kan tillämpa de kunskaper och färdigheter som definieras av lärandemålen (se nedan). Att uppfylla dessa lärandemål är en förutsättning för ditt fortsatta lärande inom programmet. Kursen ( Hälsa och sjukdom 2 ) examineras i slutet av terminen genom en individuell skriftlig salstentamen över kursens hela innehåll. Därutöver krävs aktivt deltagande i obligatoriska moment. En examinationsgrupp med ledamöter från alla kursens temagrupper kommer att konstruera den skriftliga tentamen. Anmälan till den individuella skriftliga salstentamen sker via Studentportalen där provkoden är SKR4. Lärandemål När kursen ( Hälsa och sjukdom 2 ) är avslutad förväntas studenten ha uppnått nedanstående lärandemål. I avsnittet efter Lärandemål finns ett avsnitt med förtydligande till vart och ett av dessa mål med rubriken Förtydligande av lärandemål. Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna; - Analysera och förklara mekanismer som orsakar störd struktur eller funktion på molekyl-, cell-, vävnads-, organ och organsystemsnivå beträffande immunsystemet, infektioner, huden, matsmältningsorganen, metabolismen, endokrina system och reproduktionsorganen, - utifrån mekanismer förklara symtom, undersökningsfynd och förlopp vid vanligt förekommande eller principiellt viktiga sjukdomstillstånd i immunsystemet, huden, matsmältningsorganen, metabolismen, endokrina system och reproduktionsorganen, - utifrån mekanismer förklara diagnostiska metoder, samt principer för farmakologisk och icke-farmakologisk behandling vid vanligt förekommande eller principiellt viktiga sjukdomstillstånd i immunsystemet, huden, matsmältningsorganen, metabolismen, endokrina system och reproduktionsorganen, - förklara mekanismer bakom individuella skillnader i sjukdomsmanifestationer i immunsystemet, huden, matsmältningsorganen, metabolismen, endokrina system och reproduktionsorganen, - föreslå diagnostiska metoder och behandling vid vanliga symtom och sjukdomar i immunsystemet, huden, matsmältningsorganen, metabolismen, endokrina system och reproduktionsorganen, - förklara hur en avlidens kropp hanteras i sjukvården, syftet med kliniska obduktioner samt hur de genomförs.

9(14) Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: - Värdera och självständigt leda processen för det egna och basgruppens lärande, - identifiera organ, strukturer och vävnader makro- och mikroanatomiskt och relatera dessa till normal och avvikande funktion i immunsystemet, huden, matsmältningsorganen, metabolismen, endokrina system och reproduktionsorganen, - med stöd av samtalsfärdigheter i möten med patienter utforska patientens sammanhang och tillämpa helhetssyn Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: - På ett kritiskt sätt värdera och använda medicinsk information för att kunna tillägna sig innehållet relaterat till given uppgift, - beakta patient-läkarrelationens betydelse för behandlingsresultat, - värdera och analysera etiska problem i medicinsk verksamhet och kritiskt granska egna och andras etiska argument, - visa förmåga till reflektion vid möte med avlidnas kroppar vid klinisk obduktion. Dessa mål finns även beskrivna i kursplanen. Länken nedan hänvisar till den sida där du hittar utbildningens kursplaner. Länk till kursplaner Förtydligande av lärandemål Kunskap och förståelse Nivå A: Beskriva/Identifiera 1. Bildning av leukocyter och trombocyter 2. Digestionsorganens makroskopiska och mikroskopiska struktur vid sjukdom 3. Digestionsorganens embryologi 4. Leverns makroskopiska och mikroskopiska struktur vid akut och kronisk leverskada 5. Det enteriska nervssystemets uppbyggnad och funktion 6. Tarmens neuroendokrina system 7. Karaktäristika för onkogena virus relaterade till reproduktionsorganen. 8. Reproduktionsorganens mikroskopiska och makroskopiska uppbyggnad och funktion

10(14) Nivå B: Förklara/Analysera/Relatera 9. Allergier och överkänslighet 10. Grampositiva och gramnegativa bakterier och virusstrukturer 11. Hud- och mjukdelsinfektioner 12. Trombocytstörningar, normal och felaktig hematopoes samt mekanismer för utveckling av lymfom/leukemier 13. Gastrointestinala infektioner 14. Artrit, inflammatorisk och infektiös ledsjukdom 15. Inflammatorisk systemsjukdom 16. Blodburna infektioner 17. Urinvägsinfektioner, övre och nedre luftvägsinfektioner 18. Symtom vid avancerad tumörsjukdom 19. Farmakologiska behandlingsprinciper vid inflammatorisk leversjukdom, komplikationer till levercirros och autoimmun sjukdom 20. Karaktäristika för onkogena virus 21. Mekanismer till peptisk ulcussjukdom samt refluxsjukdom och principer kring behandling inklusive syrahämning 22. Mekanismer för uppkomst av inflammatorisk tarmsjukdom 23. Farmakologiska behandlingsprinciper vid inflammatorisk tarmsjukdom 24. Gastrointestinal fysiologi inklusive reglermekanismer 25. Funktionella mag-tarmsjukdomar 26. Motilitetssjukdomar i magtarmkanalen 27. Principer för utredning och behandling av motorikrubbningar i magtarmkanalen 28. Malabsorption inklusive födoämnesintolerans 29. Samband mellan kost, fysisk aktivitet, vikt och hälsa 30. Mekanismer som styr hunger och mättnad, inklusive belöningssystem, skillnad mellan hunger/sug 31. Metabolism vid födointag, mellan måltider och vid fasta/svält samt övernäring 32. Nutritionsbedömning, principer/tillämpning 33. Mekanismer för uppkomst av vävnadsskada vid akut och kronisk lever- och pankreassjukdom 34. Mekanismer för uppkomst av komplikationer vid kroniskt nedsatt lever- och pankreasfunktion 35. Mekanismer för utveckling av portal hypertension vid levercirros 36. Verkningsmekanismer för behandling av komplikationer vid kronisk lever- och pankreassjukdom 37. Avvikande laboratorieanalyser vid leverskada 38. Mekanismer för uppkomst av konkrement i gallvägarna 39. Över- och/eller underfunktion av hypothalamus, hypofys, tyroidea, paratyroidea, binjurar, gonader samt endokrina pankreas 40. Hyper/hypo -natremi, -calcemi, -kalemi 41. Patofysiologiska mekanismer vid diabetes mellitus typ 1 och typ 2 42. Verkningsmekanismer för insulin och andra hormoner som styr metabolismen 43. Förstå hur hormonella system påverkas av svält samt vid typ 1- och typ 2- diabetes

11(14) 44. Neoplasier med ursprung i hypofys, tyroidea, paratyroidea, binjurar, reproduktionsorgan inkl. gonader och bröst (samt endokrina pankreas) 45. Menstruationscykel (koppling mellan hormoner och könsorganens funktionella faser) 46. Sexuellt överförda infektioner (STI), och följdtillstånd, cervixdysplasier 47. Gynekologiska blödningsrubbningar 48. Åldersbetingad variation i reproduktionsorganens funktion. 49. Principer för behandling med könshormoner (infertilitet ingår ej) Nivå C: Generalisera/Överföra/Tillämpa i nya situationer 50. Mikroorganismers virulensfaktorer 51. Principer för samspel mellan mikroorganismer och kroppens försvarsmekanismer 52. Verkningsmekanismer för och resistensmekanismer mot antibiotika och antivirala medel 53. Mekanismer bakom autoimmunitet 54. Principer för samspel mellan mikroorganismer, magtarmkanal och CNS 55. Mekanismer för och betydelse av bruten immunologisk tolerans 56. Mekanismer vid gastrointestinal carcinogenes 57. Metabolt syndrom och fetma 58. Mekanismer bakom autoimmunitet vid endokrina sjukdomar och typ 1 diabetes 59. Mekanismer vid carcinogenes i reproduktionsorgan och endokrina organ 60. Cellulära och fysiologiska förändringar av endokrina system under livscykeln 61. Behandlingsprinciper vid endokrina sjukdomar och diabetes mellitus typ 1 och typ 2 62. Hormoners biologiska rytmer/feedback system och hur de påverkar principer för hormonsubstitution vid endokrin sjukdom 63. Ålders- och köns- skillnader i endokrina system och hur det påverkar principer för hormonsubstitution vid endokrin sjukdom 64. Behandlingsprinciper vid cancersjukdom i reproduktionsorgan, endokrina organ och bröst 65. Förstå hur hormonnivåer förändras över tid hos den friska människan och hur normalfysiologi/patofysiologi påverkar bedömning av referensvärden för hormonnivåer Färdighet och förmåga Nivå A: Utveckla och träna alternativt Vara med eller assistera vid (Har observerat eller assisterat vid utförande. Kan beskriva syftet, genomförandet och eventuella risker med färdigheten) 66. Utveckla förmåga att styra patientsamtal på ett respektfullt sätt

12(14) Nivå B: Kunna tillämpa/genomföra alternativt Kunna utföra under handledning (Kan utföra färdigheten under handledning i sitt sammanhang) 67. Identifiera olika typer av vävnadsskada histopatologiskt med ljusmikroskopi, exempelvis neoplasi och inflammation 68. Pricktest 69. Diagnostik av autoimmuna sjukdomar 70. Diagnostik av infektioner 71. I samtal utforska patientens sammanhang och livssituation, utifrån ett helhetsperspektiv på hälsa och sjukdom Nivå C: Hantera situationer avseende alternativt Kunna utföra självständigt (Kan utföra färdigheten självständigt i sitt sammanhang) Värderingsförmåga och förhållningssätt Nivå A: Utveckla och träna 72. Visa förmåga att hantera att egna värderingar och etiska ställningstaganden kritiskt ifrågasätts av andra 73. Kunna tillämpa etisk metod med tankeexperiment i syfte att kritiskt granska egnas och andras etiska argument Nivå B: Kunna tillämpa/genomföra 74. Visa förmåga att kunna värdera och analysera etiska problem i både läkarrollen och medicinsk verksamhet 75. I möten med patienter visa förmåga till självreflektion och empati och professionalism 76. Hantera egna och patienters känslomässiga reaktioner i samtal Nivå C: Hantera situationer avseende Avgränsningar Graviditet ingår ej Neoplasier inom tema ERL: Tyngdpunkten är på vanliga neoplasier med ursprung i reproduktionsorgan och endokrina organ, inklusive de vanligaste subtyperna

13(14) Kursledning Christina Ekerfelt, Kursansvarig, examinator Epost: christina.ekerfelt@liu.se Jonas Olofsson, Kursadministratör Epost: K4LAK@liu.se Litteraturlista Länken nedan hänvisar till utbildningens litteraturlistor. Länk till litteraturlista Schema Länken nedan hänvisar till schema för kursen. Länk till Time edit Terminstider Studierna är på heltid. Kurserna är 20 veckor långa och innehåller inga lov. Alla veckor kan innehålla obligatoriska undervisningsmoment. Länk till terminstiderna Information om personuppgiftsbehandling enligt dataskyddsförordningen (GDPR) Linköpings universitet (202100-3096) är personuppgiftsansvarig för behandlingen av personuppgifter som sker inom ramen för Linköpings universitets verksamhet. En generell beskrivning av hur Linköpings universitet behandlar dina personuppgifter, dina rättigheter gällande personuppgifter och kontaktuppgift till LiUs dataskyddsombud finns på https://liu.se/artikel/integritetspolicy-liu. Läkarutbildningens studenter finns registrerade i studiedokumentationssystemet LADOK. Utöver det behandlas dina personuppgifter i IT-tjänster som du som student kan använda under din utbildning samt i IT-system som används för att administrera din utbildning. Exempel på sådan administration är kvalitetssäkring och utvärdering av din utbildning, examination, uppföljning samt fullgörandet av andra lagstadgade skyldigheter. Den rättsliga grunden för

14(14) personuppgiftsbehandlingen är att Linköpings universitet utför en uppgift av allmänt intresse (utbildning och examination), samt för att vi ska kunna uppfylla rättsliga förpliktelser. Det kan förekomma att du blir erbjuden att frivilligt gå med på att vi hanterar personuppgifter om dig i andra sammanhang, t.ex. bilder som publiceras på programmets intranät. I dessa fall kommer vi att inhämta ditt samtycke. I vissa fall är det nödvändigt att dela dina uppgifter med tredje part, t.ex. när du genomför din verksamhetsförlagda utbildning. Du kan alltid vända dig till LiUs dataskyddsombud om du har frågor kring personuppgiftsbehandling.