Studiehandledning Kurs 5, Vt19 Hälsa och sjukdom 3 Kurskod 8LAG51 Läkarprogrammet

Transkript

1 Studiehandledning Kurs 5, Vt19 Hälsa och sjukdom 3 Kurskod 8LAG51 Läkarprogrammet Medicinska fakulteten Linköpings universitet Linköping

2 2(13) Innehåll Introduktion... 3 Problembaserat lärande (PBL)... 3 Teman... 4 Neuro Sinne Psyke - Rörelse (NSPR)... 4 Professionell utveckling (PU)... 4 Vetenskapligt förhållningssätt (VF)... 4 Generalist (Gen)... 5 Obligatoriska moment... 5 Examination... 7 Lärandemål... 8 Förtydligande av lärandemål Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga... Fel! Bokmärket är inte definierat. Värderingsförmåga och förhållningssätt... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kursledning Litteraturlista Schema Terminstider Information om personuppgiftsbehandling enligt dataskyddsförordningen (GDPR).. 13

3 3(13) Introduktion Läkarprogrammet vid Linköpings universitet är upplagt i ämnesintegrerade teman som återkommer regelbundet under hela utbildningen. Första gången ett tema introduceras kan det till exempel handla om normalfunktion i ett organsystem, hur det fungerar hos den friska människan. Några kurser senare behandlar samma tema hur störningar och sjukdomar kan uppkomma i detta organsystem och vad detta innebär, och senare under utbildningen hur störning och sjukdom kan förebyggas, lindras, behandlas och botas. Kurs 5 startar med temat Neuro Sinne Psyke Rörelse (NSPR). Därefter följer tema Professionell utveckling (PU), Vetenskapligt förhållningssätt (VF) och terminen avslutas med tema Generalist (Gen) enligt tabellen nedan. Kurs 5 Kursveckor Neuro-Sinne-Psyke-Rörelse Ex PU Vetenskapligt förhållningssätt Gen Examination Problembaserat lärande (PBL) PBL-pedagogiken, grunden för studierna på läkarprogrammet, introducerades under kurs 1 och används fortsatt på kurs 5. Basgruppsarbete och gruppdynamik utgör kärnan för ett fungerande PBL. Verklighetsanknutna fall (EDIT-scenarier) utgör basen för varje basgruppsträff och ska stimulera studenternas lärprocess. Studenterna genomför en gemensam problematisering och analys av innehållet i scenarierna, och det är av stor betydelse att samtliga medlemmar bidrar aktivt till denna process. Basgruppsarbetet och PBL-pedagogiken, med ett stort individuellt ansvar för lärandet, utgör grunden för det livslånga lärandet, vilket i sin tur är obligat för läkaryrket inom vilket den medicinska kunskapen ökar exponentiellt. För att studenterna ska få ett optimalt utbyte av basgruppsarbetet krävs närvaro av samtliga medlemmar i gruppen, därför är momentet obligatoriskt. Basgruppsträffar och basgruppshandledningen varierar för olika teman. Under NSPRtemat i början av terminen är en handledare närvarande vid en basgruppsträff per vecka. Basgruppsarbetet följs sedan upp av en workshop i veckan under ledning av en/flera lärare. Utvärdering av arbetet i basgruppen sker fortlöpande. I mitten av NSPR-temat gör studenten en självvärdering som följs upp med ett samtal med handledaren som ger återkoppling på studentens prestationer i basgruppsarbetet. Åtgärdsprogram för förbättringar görs och uppföljning sker i slutet av terminen. Detta koncept stimulerar och stödjer studentens utveckling av professionell kompetens, samarbetsförmåga, kritiskt förhållningssätt och självständighet. Arbetsformerna utmanar studenterna att ta ansvar genom att aktivt och självständigt formulera frågor för lärande, att söka kunskaper och i dialog med andra bedöma och utvärdera den uppnådda kunskapen. Studenter studerar tillsammans för att lära med, om och av varandra och träna samarbete, för att bidra till varandras lärande. Handledarens roll är att stödja studenterna i detta. Länk till PBL-guiden

4 4(13) Teman Neuro Sinne Psyke - Rörelse (NSPR) Under temat Neuro-Sinne-Psyke-Rörelse (NSPR) studeras sjukdomstillstånd i nervsystemet. Tonvikten ligger på patofysiologiska mekanismer samt principer för diagnostik och behandling. Temat inleds med en fördjupning av hjärnans högre funktioner, vilket endast behandlades översiktligt på K2, samt psykiska sjukdomar. Fördjupningen av den friska funktionen och de psykiska sjukdomarna läses integrerat efter funktion (t.ex. läses emotioner tillsammans med ångestsjukdomar och motivation tillsammans med beroende). Efter detta läses neurologiska sjukdomar. Arbetsformerna under NSPR-temat innefattar basgruppsarbete, föreläsningar, workshops och praktiska moment som exempelvis övningar i undersökningsteknik. Professionell utveckling (PU) Tema PU fokuserar under kurs 5 på inhämtande av grundläggande kunskap om hälsooch sjukvårdens styrning och kvalitetsarbete, autonomi och sekretess samt om arbetsoch försäkringsmedicin. Arbetsformerna under tema PU utgörs av föreläsningar, hemuppgifter och seminarier. På basgruppsträffarna bearbetas inga EDIT-fall som under tidigare terminer, utan på en av basgruppsträffarna genomförs en övning avseende policyarbete och på de två andra träffarna görs basgruppsgemensamma seminarieförberedelser. Basgruppsträffarna genomförs utan handledare. Vetenskapligt förhållningssätt (VF) En stor del av undervisningen inom VF är koncentrerat till sex veckor under kurs 5. Temat fokuserar under kurs 5 på genomförandet av ett mindre, eget vetenskapligt arbete i projektgruppsform under handledning, som examineras såväl skriftligt som muntligt. Arbetet inleds redan under Tema VFs första vecka och löper genomgående genom alla sex veckorna fram till redovisning i form av ett abstract, posterpresentation med opponering av kurskamrat under temats sista vecka. Parallellt med det egna arbetet finns föreläsningar, seminarier, workshops och andra moment som en grund för att det vetenskapliga förhållningssättet inom läkarprofessionen. Undervisningen är ett stöd för det egna arbetet under kurs 5 samt en bas för att kunna genomföra det självständiga arbetet under kurs 8 på ett optimalt sätt. Särskilt kan nämnas större moment med föreläsningar, workshops och övningar inom medicinsk statistik, forskningsmetodik och planering av forskningsstudier, etik samt kommunikation/ presentationsteknik.

5 5(13) Generalist (Gen) De två Gen-veckorna med medicinsk propedeutik är det avslutande momentet på K5 och utgör upptakten till de följande kurserna som till allra största delen uppfylls av lärande i klinisk miljö på sjukhuskliniker och vårdcentraler. Där förväntas du vara delaktig i det kliniska arbetet och att även behärska journalföring. Under de två Gen-veckorna undervisas i medicinsk propedeutik där du för första gången under läkarprogrammet genomför en fullständig konsultation med patientsamtal och en basal klinisk undersökning. Du ska även skriva en journal som gås igenom med kliniskt verksam läkare som handledare. Övningen sker under trygga former med handledning och med simulerade patienter. Även patienten ger återkoppling till studenten om hur övningen gick. Patientövningarna föregås av föreläsningar om metodik för allmän och riktad klinisk undersökning i olika kliniska sammanhang som vårdcentral eller akutmottagning. Vidare förmedlas kunskaper om systematisk dokumentation av anamnes och statusfynd. Undersökning av leder och rörelseapparat brukar vara svårt och inte alltid hinnas med under patientövning 1 och 2. Bra undersökningsmetoder inhämtar du från basgruppsfallet Kommunikation vid undersökning och ledstatus surfa på nätet. Basgruppstillfället är obligatoriskt och genomförs utan handledare. Även kunskap om undersökning av barn föreläses och övas under en särskild barnstatusdag. Under de två Gen-veckorna undervisas även om Initial bedömning av patient med sviktande vitalfunktioner först i föreläsningsform och därefter i simuleringsövning på Clinicum. Obligatoriska moment Basgruppsarbetet Samtliga basgrupper under hela kursen är obligatoriska. Tema PU Inlämningsuppgifter som förbereds i basgrupp avseende hälso- och sjukvårdens kvalitetsarbete. Tema VF Inlämningsuppgifter som förbereds i basgrupp (inkluderar epidemiologiuppgift, abstrakt till poster och poster)

6 6(13) Seminarium Tema PU 1. Etikseminarium; handlar om autonomibegreppet, dess tillämpning, begränsning och svårigheter i klinisk verksamhet. Vid seminariet redovisas en obligatorisk hemuppgift som genomförts i grupp. 2. Arbets- och försäkringsmedicinskt seminarium; handlar om samband mellan arbete, hälsa och sjukdom, samt sjukskrivning och annan försäkringsmedicinsk hantering. Särskilt behandlas sambandsbedömning mellan arbete och sjukdom. Arbete med seminarieuppgiften görs under två av basgruppstillfällena, men det krävs även arbete utanför basgruppstid. Tema VF Posterseminarium (inkluderar respondent- och opponentskap) Medicinsk propedeutik Tema Gen 1. Patientövning 1 och 2 Momentet avser att bedöma följande kompetenser: upptagande av anamnes, genomförande av en basal kroppsundersökning, relatera anamnestiska uppgifter till fysikaliska fynd, sammanfatta anamnes och fysikaliska fynd i en journalanteckning, samt skapa en sammanfattande bedömning som avslutar journalanteckning. Genomförande: Varje student ska under 55 minuter samtala med och genomföra en noggrann kroppsundersökning av en patient. Handledare finns närvarande. Studenten ska sedan skriva en journalanteckning om anamnes och status. Journalen ska bedömas av handledaren. 2. Genomgång av journal 1 och 2 3. ABCDE-simulering heldag Komplettering All frånvaro från obligatoriska moment måste kompletteras. PM för hur de obligatoriska momenten ska kompletteras finns på Lisam. Obligatoriska moment ger totalt 12 högskolepoäng enligt nedan. BGR1 = tema NSPR (5 högskolepoäng) BGR2 = tema PU och VF (5 högskolepoäng) MEPR = Medicinsk propedeutik (2 högskolepoäng)

7 7(13) Examination Syftet med examinationen är att visa att lärandemålen har uppnåtts och att kunskaper och färdigheter som definieras av lärandemålen kan tillämpas (se nedan). Att uppfylla dessa lärandemål är en förutsättning för fortsatt lärande inom programmet. Skriftligt prov tema NSPR 8LAG51/SKR1 (8 högskolepoäng) Provet består av typen modifierade essäfrågor (MEQ = modified essay questions) utgående från kliniska fall som omfattar innehållet i temat. Varje MEQ-fall innehåller ett antal delar i form av separata sidor med information (anamnestiska data, status, laboratorieresultat), som följs av en eller flera frågor av olika omfattning. När frågorna i en sådan del besvarats kan inga ytterligare ändringar eller tillägg ske. På nästa blad ges viss återkoppling på frågor i föregående avsnitt samt ny information, som för fallet framåt, nya frågor etc. En examinationsgrupp med ledamöter från temagruppen NSPR konstruerar den skriftliga tentamen. Anmälan till den individuella skriftliga salstentamen sker via Studentportalen där kurskoden är 8LAG51 och provkoden är SKR1. Slutprov kurs 5 8LAG51/SKR2 (10 högskolepoäng) Kursen avslutas med ett slutprov som omfattar innehållet i kurs 1-5 och består av en skrivning av typen modifierade essäfrågor utgående från kliniska fall. Samtliga av läkarprogrammets temagrupper konstruerar frågor till slutprovet, som även kan examinera kunskaper som inhämtats under K1-K5. Det faktum att frågorna ställs i anslutning till en kontext, vanligen en klinisk situation, innebär att man ofta behöver värdera informationen som ges eller som erhållits genom att besvara tidigare frågor. Eftersom MEQ-frågor inte innehåller några förtryckta svarsalternativ är det också viktigt att man använder korrekt terminologi så att svaret inte kan misstolkas. Anmälan till den individuella skriftliga salstentamen sker via Studentportalen där kurskoden är 8LAG51 och provkoden är SKR2. Godkänt betyg För att få godkänt betyg på kursen krävs godkänt på obligatoriska moment (BGR1, BGR2, MEPR) samt godkänt på SKR1 och SKR2.

8 8(13) Lärandemål När kursen ( Hälsa och sjukdom 3 ) är avslutad förväntas studenten ha uppnått nedanstående lärandemål. I avsnittet efter Lärandemål finns ett avsnitt med förtydligande till vart och ett av dessa mål med rubriken Förtydligande av lärandemål. Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: förklara den diagnostiska processen som en grundsten för medicinskt beslutsfattande utifrån en helhetssyn på hälsa och sjukdom förklara betydelsen av att utifrån riskfaktorer, anamnes och undersökningsfynd hos den enskilde patienten värdera sannolikheter för sjukdom beskriva principerna för värdering av diagnostiska metoders prestanda förklara grunderna för den evidensbaserade medicinen beskriva principerna för planering och genomförande av olika typer av medicinsk forskning förklara hur man påvisar orsakssammanhang/kausalitet i forskning identifiera och beskriva etiska problemställningar relaterade till medicinsk forskning redogöra för etiska principer för autonomi, sekretess och ansvarsfrågor inom såväl hälso- och sjukvård som forskning analysera och förklara mekanismer som orsakar störd struktur eller funktion på molekyl-, cell-, vävnads-, organ- och organsystemsnivå beträffande nervsystemet och sinnesorganen utifrån mekanismer förklara symtom, undersökningsfynd och förlopp vid vanligt förekommande eller principiellt viktiga sjukdomstillstånd i nervsystemet och sinnesorganen utifrån mekanismer förklara diagnostiska metoder, samt principer för farmakologisk och icke-farmakologisk behandling vid vanligt förekommande eller principiellt viktiga sjukdomstillstånd i nervsystemet och sinnesorganen förklara mekanismer bakom individuella skillnader i sjukdomsmanifestationer i nervsystemet och sinnesorganen föreslå diagnostiska metoder och behandling vid vanliga symtom och sjukdomar i nervsystemet och sinnesorganen förklara bakomliggande patofysiologiska mekanismer vid symtom eller kliniska fynd tydande på avvikande struktur eller funktion i flera organsystem utifrån basvetenskapliga och patofysiologiska mekanismer förklara diagnostiska metoder samt principer för farmakologisk och icke-farmakologisk behandling vid sjukdomstillstånd i flera organsystem förklara arbetsmiljöns betydelse för sjukdomsuppkomst, sjukskrivning och rehabilitering förklara försäkringsmedicinska grundprinciper samt läkarens och andra aktörers roller och ansvar i arbetsinriktad rehabilitering

9 9(13) redogöra för relevanta författningar inom hälso- och sjukvården, samt för läkarens och patientens ansvar, rättigheter och skyldigheter förklara innebörden i begreppet ojämlik vård och principer för att uppnå jämlik vård förklara grunderna i hälso- och sjukvårdens kvalitets- och säkerhetsarbete, resultatuppföljning, hälsoekonomiska analyser samt prioriteringar Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: välja lämpliga statistiska metoder och genomföra statistiska beräkningar strukturerat söka, kritiskt värdera, sammanställa och presentera data från olika medicinska informationskällor på ett respektfullt sätt och med hänsyn till den personliga integriteten utföra en grundläggande konsultation och kroppsundersökning på vuxna och barn dokumentera anamnes och fysikaliska fynd i en patientjournal, samt göra en sammanfattande bedömning beskriva principer för medicinsk informationshantering i elektroniska journalsystem under handledning utföra patientundersökning inriktad mot patologiska fynd inom nervsystemet och sinnesorganen identifiera organ, strukturer och vävnader makro- och mikroanatomiskt inom nervssystemet och sinnesorganen och relatera dessa till normal och avvikande funktion under handledning sätta in initiala åtgärder i sjukvårdsmiljö vid påverkad andning eller cirkulation Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: Reflektera över vad helhetssyn på människan som en biologisk, psykologisk och social varelse innebär och värdera betydelsen av detta i klinisk verksamhet relatera sjukdomsbegreppet till livs- och arbetsvillkor Dessa mål finns även beskrivna i kursplanen. Länken nedan hänvisar till den sida där du hittar utbildningens kursplaner. Länk till kursplaner.

10 10(13) Förtydligande av lärandemål Kunskap och förståelse Nivå A: Beskriva/Identifiera 1. Normal mental utveckling och utvecklingsneurologiska sjukdomar (neurodevelopmental disorders) 2. Kemiska, fysikaliska, ergonomiska och psykosociala exponeringar i arbetsmiljön 3. Arbetsmiljöverkets funktion, riskkommunikation och åtgärder vid arbetsmiljöproblem 4. Lagar, förordningar och riktlinjer inom arbetsmedicin och sjukförsäkring, t ex arbetsmiljölagen, lagstadgade kontroller, gränsvärden, socialförsäkringsbalken 5. Socialförsäkringars betydelse ur samhälls- och individperspektiv 6. Vad en försäkringsmedicinsk bedömning och dokumentation av samband mellan diagnos, funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning orsakad av sjukdom innebär 7. De olika involverade aktörernas uppdrag, roller och ansvar i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocesser 8. Regler och lagar för sekretess inom hälso- och sjukvård och forskning, samt sekretessbrytande regler 9. Hur patientinformation kan struktureras i elektroniska journalsystem 10. Etiska problemställningar relaterade till medicinsk forskning 11. Vetenskaplig studiedesign Nivå B: Förklara/Analysera/Relatera 12. Reglering av högre funktioner såsom stämningsläge, motivation, emotion, minne och kognition 13. Kritiska och sensitiva perioder i barnets psykosociala utveckling 14. Störningar av högre funktioner, t.ex. ångestsjukdomar, beroende, affektiva sjukdomar, psykos, ADHD och autism 15. Halsens topografiska anatomi 16. Balanssystemets perifera och centrala mekanismer 17. Patofysiologiska mekanismer vid störningar i balanssystemet 18. Diagnostiska undersökningsmetoder vid sjukdomar och skador i nervsystemet 19. Konsekvenser av skador/sjukdomar i olika delar av nervsystemet 20. Behandlingsprinciper för sjukdomar och skador i nervsystemet 21. Degenerativa mekanismer, inlagrings- och inflammationsprocesser i nervsystemet 22. Hjärntumörer och epilepsi 23. Principerna för uppkomst av skador och regeneration i perifera nervsystemet 24. Störningar av CNS:s blodförsörjning och omsättning av cerebrospinalvätska 25. Vakenhet, sömn och medvetslöshet 26. Smärta och smärtbehandling 27. Nationell och internationell organisation, styrning och uppföljning av hälso- och sjukvård, inklusive riktlinjer och policybeslut 28. Nationell modell och nationella principer för styrning av och prioriteringar inom svensk hälso- och sjukvård

11 11(13) 29. Utvärdering av hälso- och sjukvård med hälsoekonomiska metoder 30. Skillnaden mellan Socialstyrelsens nationella riktlinjer och internationella guidelines 31. Skillnaden mellan individ- och systemsyn, samt läkarens roll inom patientsäkerhetsarbetet 32. Innebörden av jämlik vård utifrån olika diskriminerings-grunder, t ex socioekonomi, etnicitet och kön 33. Relationen mellan exponering för arbetsmiljörisker och sjukdom 34. Förklara begrepp inom sjukförsäkringen och principerna för Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd 35. Relatera arbetsförmågebegreppet till sjukdom, försäkringsmedicin och till arbetslivsinriktad rehabilitering 36. Varför strukturerad patientinformation ger ökad möjlighet till återanvändning av information, ex vid sökning i journal, verksamhetsutveckling, kliniskt beslutsstöd och forskning 37. Vetenskapliga kunskapskällor 38. Strukturen på vetenskapliga publikationer 39. Evidensnivå för olika vetenskapliga kunskapskällor 40. Grundläggande statistik tom varians- och regressionsanalys 41. Hypotesprövning och signifikans 42. Grunder för val av statistiska analysmetoder vid rena observationsstudier, studier där intervention gjorts 43. Principerna för värdering av diagnostiska metoders prestanda 44. Hur man påvisar orsakssammanhang/kausalitet i forskning 45. Beskriva principerna för planering (studiedesign) och genomförande av olika typer av medicinsk forskning, rena observationsstudier, studier där intervention gjorts Nivå C: Generalisera/Överföra/Tillämpa i nya situationer 46. Ischemi och celldöd i hjärnan 47. Mekanismerna bakom farmakologisk behandling av sjukdomar i CNS 48. Principer för samspel mellan arv och miljö i psykiatriska sjukdomarnas patogenes 49. Evidensbaserad medicin och dess grund Färdighet och förmåga Nivå A: Utveckla och träna alternativt Vara med eller assistera vid (Har observerat eller assisterat vid utförande. Kan beskriva syftet, genomförandet och eventuella risker med färdigheten) 50. Identifiera och beskriva etiska problemställningar relaterade till medicinsk forskning inom såväl cell/djur som humanbaserad forskning 51. Kritiskt granska och ge återkoppling på en annan student/grupps arbete 52. Muntlig och skriftlig presentation 53. Identifiering av avvikande fynd vid en grundläggande kroppsundersökning. 54. Strukturerat och med respekt för patientens integritet dokumentera anamnes och fysikaliska fynd i en patientjournal, samt göra en sammanfattande bedömning.

12 12(13) 55. Föreslå fortsatt handläggning och utredning utifrån basal värdering av anamnes och statusfynd. Nivå B: Kunna tillämpa/genomföra alternativt Kunna utföra under handledning (Kan utföra färdigheten under handledning i sitt sammanhang) 56. Psykiskt status 57. Neurologiskt status 58. Ledstatus 59. Tolka signifikansvärden 60. Tolka referensvärden 61. Presentera resultat av litteratursökning på ett strukturerat sätt 62. Räkna epidemiologiska sambandsmått och tolka dessa 63. Genomföra undersökning avseende ABCDE och under handledning insätta lämpliga basala åtgärder Nivå C: Hantera situationer avseende alternativt Kunna utföra självständigt (Kan utföra färdigheten självständigt i sitt sammanhang) 64. Autonomibegreppet, dess eventuella problem, begränsning och tillämpning inom såväl hälso- och sjukvård som forskning 65. Beräkna deskriptiv statistik 66. Söka relevant information i databaser och använda bibliotekets resurser 67. Välja tillämpliga statistiska metoder och genomföra statistiska beräkningar 68. På ett respektfullt sätt och med hänsyn till den personliga integriteten utföra en grundläggande konsultation och kroppsundersökning på vuxna och barn. Värderingsförmåga och förhållningssätt Nivå A: Utveckla och träna Nivå B: Kunna tillämpa/genomföra 69. Kunna tillämpa förklaringsmodeller kring arbetsmiljö i relation till försäkringsmedicin, sjukskrivning och återgång i arbete Nivå C: Hantera situationer avseende Kursledning Simin Mohseni, Kursansvarig, examinator Epost: K5LAK@liu.se simin.mohseni@liu.se Anneli Rask, Kursadministratör Epost: K5LAK@liu.se

13 13(13) Litteraturlista Länken nedan hänvisar till utbildningens litteraturlistor. Länk till litteraturlista Schema Länken nedan hänvisar till schema för kursen. Länk till Time edit Terminstider Studierna är på heltid. Kurserna är 20 veckor långa och innehåller inga lov. Alla veckor kan innehålla obligatoriska undervisningsmoment. Länk till terminstiderna Information om personuppgiftsbehandling enligt dataskyddsförordningen (GDPR) Linköpings universitet ( ) är personuppgiftsansvarig för behandlingen av personuppgifter som sker inom ramen för Linköpings universitets verksamhet. En generell beskrivning av hur Linköpings universitet behandlar dina personuppgifter, dina rättigheter gällande personuppgifter och kontaktuppgift till LiUs dataskyddsombud finns på Läkarutbildningens studenter finns registrerade i studiedokumentationssystemet LADOK. Utöver det behandlas dina personuppgifter i IT-tjänster som du som student kan använda under din utbildning samt i IT-system som används för att administrera din utbildning. Exempel på sådan administration är kvalitetssäkring och utvärdering av din utbildning, examination, uppföljning samt fullgörandet av andra lagstadgade skyldigheter. Den rättsliga grunden för personuppgiftsbehandlingen är att Linköpings universitet utför en uppgift av allmänt intresse (utbildning och examination), samt för att vi ska kunna uppfylla rättsliga förpliktelser. Det kan förekomma att du blir erbjuden att frivilligt gå med på att vi hanterar personuppgifter om dig i andra sammanhang, t.ex. bilder som publiceras på programmets intranät. I dessa fall kommer vi att inhämta ditt samtycke. I vissa fall är det nödvändigt att dela dina uppgifter med tredje part, t.ex. när du genomför din verksamhetsförlagda utbildning. Du kan alltid vända dig till LiUs dataskyddsombud om du har frågor kring personuppgiftsbehandling.