Sammanträde med regionstyrelsen den 7 mars 2017

1 (3) Kallelse/Föredragningslista Sammanträde med regionstyrelsen den 7 mars 2017 Plats: Sessionssalen, Residenset, Vänersborg Tid: Kl. 9.30 Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum Beslutsärenden Fullmäktigeärenden 1. Revidering av finansiella riktlinjer för Västra Götalandsregionen och dess anknutna stiftelser Diarienummer RS 2017-00192 Styrelseärenden 2. Agenda Västra Götaland Diarienummer RS 2016-05575 Tillägg: Yrkande SD 3. Brysselkontorets service till kommunerna i Västra Götaland Diarienummer RS 2017-00132 4. Kandidatur till ordförandeposten i Assembly of european regions (AER) Diarienummer RS 2017-00417 5. Begäran om täckande av underskott för driften av Marieholm 2016 Diarienummer 2016-02427 6. Internrevisionens granskning av regionstyrelsens ägarstyrning samt av kommittéernas arbetsformer Diarienummer RS 2017-00552 7. Riktlinje för flaggning vid Västra Götalandsregionens verksamheter 2017-2022 Diarienummer RS 2016-07168 Tillägg: Yrkande SD Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Föredragningslista från regionstyrelsen, 2017-03-07 2 (3) 8. Hemställan om regionstyrelsens godkännande av investering i tredje älvskyttel Diarienummer RS 2017-00035 9. Ny- och reinvesteringar i hållplatsutrustning 2017 Diarienummer RS 2016-06276 10. Slutredovisning Sahlgrenska universitetssjukhuset, Mölndals sjukhus, Hus T, Om- och tillbyggnad av sterilcentral Diarienummer RS 2016-06490 11. Slutredovisning Kungälvs sjukhus Utbyggnad, ombyggnad för Operation, IVA-Anestesi och ambulanshall hus 4, 10 och 11, plan 01, 02 och 03 Diarienummer RS 2016-06471 12. Regelgruppen för tolkningsfrågor överenskommelse om de politiska sekreterarnas arbetsformer Diarienummer RS 2017-00784 13. Ändrade förbundsordningar för Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA), Samordningsförbundet Göteborg Väster, Samordningsförbundet Göteborg Nordost och Samordningsförbundet Göteborg Centrum Diarienummer RS 2017-00815 14. Yttrande över En inkluderande kulturskola på egen grund SOU 2016:69 Diarienummer RS 2016-07045 http://www.regeringen.se/4aa767/contentassets/7037695d8c354057b9ece6 fca046173f/en-inkluderande-kulturskola-pa-egen-grund-sou-201669 15. Yttrande över En gränsöverskridande mediepolitik - För upplysning, engagemang och ansvar SOU 2016:80 Diarienummer 2016-07686 http://www.regeringen.se/4ab3d0/contentassets/c4f57b68335e491a948185 108aa3833f/en-gransoverskridande-mediepolitik.-for-upplysningengagemang-och-ansvar-sou-201680 16. Delegeringsärenden Diarienummer RS 2017-00020 17. Anmälningsärenden Diarienummer RS 2017-00030 18. Valärenden 19. Övriga frågor Information A. Rapport från presidieöverläggningar/johnny Magnusson

Föredragningslista från regionstyrelsen, 2017-03-07 3 (3) B. Information från regiondirektören/ann-sofi Lodin C. VGR i omvärlden/erik Lagersten D. Information om Brysselkontorets verksamhet och inriktning/ Erik Lagersten Johnny Magnusson Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt (www.vasttrafik.se)

10 (17) Protokoll från ägarutskottet, 2017-02-15 12 Revidering av finansiella riktlinjer för Västra Götalandsregionen och dess anknutna stiftelser Diarienummer RS 2017-00192 Beslut Ägarutskottet föreslår regionstyrelsen föreslå regionfullmäktige besluta följande 1. Regionfullmäktige beslutar att Riktlinje för likviditetsförvaltningen inom Västra Götalandsregionen beslutad 2015-11-24 202, dnr RS 2731-2015 upphör att gälla. 2. Regionfullmäktige fastställer Finanspolicy för Västra Götalandsregionen daterad 2017-01-11. Ägarutskottet föreslår regionstyrelsen besluta följande 3. Regionstyrelsen beslutar att Finansiell riktlinje för Västra Götalandsregionens anknutna stiftelser, 2015-11-03 258, dnr RS 2731-2015 upphör att gälla. 4. Regionstyrelsen fastställer Finansiella riktlinjer för Västra Götalandsregionens anknutna stiftelser daterad 2017-01-11 Sammanfattning av ärendet Västra Götalandsregionen (VGR) har två dokument som anger ramar och riktlinjer för VGR:s finansverksamhet samt kapitalförvaltningen av VGR:s anknutna stiftelser. Koncernkontoret ser över dessa dokument årligen och lämnar förslag till uppdateringar vid behov. Översynen för 2017 har medfört följande förslag till förändringar i de båda dokumenten: En anpassning till regionstyrelsens beslut 2015-02-10, 32, Struktur för styrande dokument i VGR medför ett namnbyte av Riktlinje för likviditetsförvaltningen inom Västra Götalandsregionen till Finanspolicy för Västra Götalandsregionen. En tydligare beskrivning om mål, syfte och organisation av finansförvaltningen. Ett antal redaktionella förändringar för att erhålla en bättre struktur i dokumenten. Uppdatering av bestämmelser avseende valutarisk vid placering i fonder som innebär att det blir tillåtet att placera i fonder nominerade i USD, EURO och NOK förutom i SEK och att VGR kan inneha max 10 procent av en enskild fonds förmögenhet tas bort samt att det blir tillåtet att placera i räntefonder där del av innehaven i fonderna får ha en längre kapital- och räntebindningstid än 5 år. Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

11 (17) Protokoll från ägarutskottet, 2017-02-15 Sammanfattningsvis innebär inte förändringarna ett ökat risktagande i placeringsverksamheten. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat 2017-02-01 Finanspolicy för Västra Götalandsregionen daterad 2017-01-11 Finansiella riktlinjer för Västra Götalandsregionens anknutna stiftelser daterad 2017-01-11 Besluten skickas till: Koncernkontoret, joakim.bjorck@vgregion.se, för kännedom Koncernkontoret, anna-karin.jernberg@vgregion.se, för kännedom Koncernkontoret, lars.hillerstrom@vgregion.se, för kännedom Koncernkontoret, annelie.mogensen@vgregion.se, för kännedom Koncernkontoret, anna-maria.bergstrom@vgregion.se, för kännedom Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

1 (3) Tjänsteutlåtande Datum 2017-02-01 Diarienummer RS 2017-00192 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret VEI Handläggare: Lars Hillerström Telefon: 0708-95 07 69 E-post: lars.hillerstrom@vgregion.se Till ägarutskottet Revidering av finansiella riktlinjer för Västra Götalandsregionen och dess anknutna stiftelser Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår regionstyrelsen föreslå regionfullmäktige besluta följande 1. Regionfullmäktige beslutar att Riktlinje för likviditetsförvaltningen inom Västra Götalandsregionen beslutad 2015-11-24 202, dnr RS 2731-2015 upphör att gälla. 2. Regionfullmäktige fastställer Finanspolicy för Västra Götalandsregionen daterad 2017-01-11. Ägarutskottet föreslår regionstyrelsen att besluta följande 1. Regionstyrelsen beslutar att Finansiell riktlinje för Västra Götalandsregionens anknutna stiftelser, 2015-11-03 258, dnr RS 2731-2015 upphör att gälla. 2. Regionstyrelsen fastställer Finansiella riktlinjer för Västra Götalandsregionens anknutna stiftelser daterad 2017-01-11. Sammanfattning av ärendet Västra Götalandsregionen (VGR) har två dokument som anger ramar och riktlinjer för VGR:s finansverksamhet samt kapitalförvaltningen av VGR:s anknutna stiftelser. Koncernkontoret ser över dessa dokument årligen och lämnar förslag till uppdateringar vid behov. Översynen för 2017 har medfört följande förslag till förändringar i de båda dokumenten: En anpassning till regionstyrelsens beslut 2015-02-10, 32, Struktur för styrande dokument i VGR medför ett namnbyte av Riktlinje för likviditetsförvaltningen inom Västra Götalandsregionen till Finanspolicy för Västra Götalandsregionen. En tydligare beskrivning om mål, syfte och organisation av finansförvaltningen. Ett antal redaktionella förändringar för att erhålla en bättre struktur i dokumenten. Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Datum 2017-01-12 Diarienummer RS 2017-00192 2 (3) Uppdatering av bestämmelser avseende valutarisk vid placering i fonder som innebär att det blir tillåtet att placera i fonder nominerade i USD, EURO och NOK förutom i SEK och att VGR kan inneha max 10 procent av en enskild fonds förmögenhet tas bort samt att det blir tillåtet att placera i räntefonder där del av innehaven i fonderna får ha en längre kapital- och räntebindningstid än 5 år. Sammanfattningsvis innebär inte förändringarna ett ökat risktagande i placeringsverksamheten. Fördjupad beskrivning av ärendet Regionstyrelsen har enligt delegation från regionfullmäktige ansvaret för VGR:s finansverksamhet. Genom Riktlinjer för likviditetsförvaltningen (Finanspolicyn) för Västra Götalandsregionen anger regionfullmäktige ramar och riktlinjer för att trygga likviditetsförsörjningen och betalningsberedskapen för VGR på kort och lång sikt. Avsikten är också att åstadkomma en så god avkastning som möjligt på de finansiella tillgångarna samt att hantera de finansiella risker som förekommer i finansverksamheten. Regionstyrelsen ska ompröva finanspolicyn vid behov, dock minst en gång per år, och lämna förslag på revideringar som sedan tas upp till beslut i regionfullmäktige. Regionstyrelsen är också förvaltare för VGR:s anknutna stiftelser och fastställer placeringsriktlinjerna för dessa. Koncernkontoret ser över dessa riktlinjer årligen och lämnar vid behov förslag till revideringar för att riktlinjerna ska vara anpassade efter verksamhetens förutsättningar utifrån förvaltat kapital och aktuell marknadssituation. Riktlinjerna fastställs av regionstyrelsen. I översynen för 2017 föreslås förtydligande när det gäller beskrivningen av mål, syfte och organisation. Förslaget innehåller även ett antal redaktionella förändringar för att erhålla en bättre struktur i dokumenten. Därutöver föreslås uppdatering avseende: Valutarisk vid placering i fonder som innebär att det blir tillåtet att placera i fonder de nominerade i USD, EURO och NOK förutom i SEK. Det har kommit ett antal fonder med internationella placeringar i aktier där varje köp och försäljning innebär en valutaväxling. Det blir billigare att köpa en fond de nominerad i den valuta som placeringarna sker i. VGR har haft en maxgräns att aldrig inneha mer än 10 procent av en räntefonds totala förmögenhet. De räntefonder som VGR placerar i har kreditvärdighet på placeringarna. Därför föreslås att bestämmelsen tas bort. VGR har en maxgräns på kapitalbindningstiden vid placering i enskilda räntevärdepapper. När VGR placerar i den korta likviditetsportföljen är det inte tillåtet att ha en längre kapital- och räntebindningstid än 5 år. Att tillämpa samma regel vid i placeringar i räntefonder är inte relevant. Fokus är fondens duration (~räntebindningstid). Hur detta åstadkoms är för VGR som placerare mindre viktigt. Därför förslås att bestämmelsen tas bort.

Datum 2017-01-12 Diarienummer RS 2017-00192 3 (3) Sammanfattningsvis innebär inte förändringarna ett ökat risktagande i placeringsverksamheten. Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Joakim Björck Ekonomidirektör Bilaga Finanspolicy för Västra Götalandsregionen daterad 2017-01-11 Finansiella riktlinjer för Västra Götalandsregionens anknutna stiftelser daterad 2017-01-11 Besluten skickas till Koncernkontoret, joakim.bjorck@vgregion.se, för kännedom Koncernkontoret, anna-karin.jernberg@vgregion.se, för kännedom Koncernkontoret, lars.hillerstrom@vgregion.se, för kännedom Koncernkontoret, annelie.mogensen@vgregion.se, för kännedom Koncernkontoret, anna-maria.bergstrom@vgregion.se, för kännedom

Koncernkontoret, Koncernstab Verksamhetsuppföljning, Ekonomi och Inköp Västra Götalandsregionen 2017-01-11 Finanspolicy för Västra Götalandsregionen

2 Innehåll 1 Syfte... 3 2 Finansverksamhetens mål... 3 3 Organisation och ansvarsfördelning... 3 3.1 Politiska organ... 3 3.2 Förvaltningsorgan... 3 3.3 Externa organ... 4 4 Likviditetshantering... 5 4.1 Betalningsberedskap... 5 4.1.1 Lån och kreditlöften... 5 4.1.2 Hantering av dagligt kassaflöde... 5 4.2 Koncernkonto... 5 5 Kapitalförvaltning... 5 5.1 Kort likviditetsportfölj... 6 5.2 Lång likviditetsportfölj... 6 5.3 Etik och hållbarhet i kapitalförvaltningen... 7 5.4 Tillåtna instrument kapitalförvaltningen... 7 5.4.1 Ränterelaterade värdepapper... 7 5.4.2 Aktierelaterade värdepapper... 7 5.4.3 Alternativa placeringar... 7 5.4.4 Derivat... 7 6 Skuldförvaltning... 8 6.1 Tillåtna instrument skuldförvaltning... 9 7 Riskhantering... 9 7.1 Valutarisk... 11 7.2 Motpartsrisk... 9 7.3 Kreditrisk... 9 7.4 Refinansieringsrisk... 11 7.5 Hantering av limitöverträdelse... 11

3 1 Syfte Syftet med finanspolicy är att ange ramar och riktlinjer för hur Västra Götalandsregionens (VGR) finansverksamhet ska bedrivas. Syftet är också att fastställa ramar och riktlinjer för hantering av de finansiella risker som förekommer i finansverksamheten. Ekonomidirektören ska vid behov utfärda särskilda anvisningar för hur riktlinjen ska tillämpas. 2 Finansverksamhetens mål Målet med VGR:s finansverksamhet är att trygga likviditetsförsörjningen och betalningsberedskapen för VGR på kort och lång sikt. Detta är ett av regionfullmäktiges beslutade finansiella mål. Med betalningsberedskap menas tillgång likvida medel (se avsnitt 4.1). Målet är också att åstadkomma en så god avkastning som möjligt på de finansiella tillgångarna utifrån regelverket i detta dokument. 3 Organisation och ansvarsfördelning I detta avsnitt beskrivs organisationen och ansvarsfördelningen för den finansverksamheten inom VGR. 3.1 Politiska organ Regionfullmäktige Regionfullmäktige, som är VGR:s högsta beslutande organ, fastställer de finanspolicyn. Vidare delegerar regionfullmäktige beslutsbefogenheter gällande finansverksamheten till regionstyrelsen samt ger övergripande uppdrag inom det finansiella området. Regionstyrelsen Regionstyrelsen har enligt delegation från regionfullmäktige det yttersta ansvaret för finansverksamheten inom avdelningen koncernekonomi, VGR. Regionstyrelsen ska ompröva finanspolicyn vid behov, dock minst en gång per år. Regionstyrelsens ägarutskott Regionstyrelsens ägarutskott ansvarar för att löpande följa den operativa finansverksamheten inom avdelningen koncernekonomi, VGR. Ägarutskottet ska följa tillämpningen av finanspolicyn och vid behov utfärda kompletterande anvisningar. Ägarutskottet får rapportering om finansverksamheten i samband med delår och årsredovisning. 3.2 Förvaltningsorgan Finansrådet

4 Finansrådet är ett tjänstemannaorgan med rådgivande funktion. Rådet består av VGR:s ekonomidirektör samt ett antal ytterligare befattningshavare inom det finansiella området på avdelningen koncernekonomi i VGR. Finansrådet är rådgivande och beredande inom följande områden: kapitalförsörjning och kapitalstruktur inriktning för strategisk och taktisk kapitalallokering inriktning för upptagande av lån på kort och lång sikt inriktning för strategisk kapitalallokering avseende anknutna stiftelsers medel (behandlas i särskilda riktlinjer) följa upp resultat och risker i kapital- och skuldförvaltning följa upp och ge förslag till omarbetning av finanspolicyn finansiella utvecklingsprojekt övergripande finansiella frågor Avdelning koncernekonomi Avdelningen koncernekonomi på koncernkontoret är på olika sätt engagerad i finansverksamheten. I denna avdelning ingår bland annat finansenheten och redovisningsenheten, vilka är de två enheter som operativt arbetar med finansverksamheten. Finansenheten består av en finanschef och en front office-funktion (FO). FO utför alla placeringar och agerar inom mandat från riktlinjer, rekommendationer från finansrådet och beslut av finanschef och ekonomidirektör. Redovisningsenheten ansvarar för finansverksamhetens back office-funktion, vilken är den funktion som verkställer de placeringar som FO har gjort. Vidare kontrollerar BO placeringarna och ansvarar för att de blir korrekt redovisade. 3.3 Externa organ Riskkontroll Riskkontrollen omfattar löpande kontroll och efterlevnad av finanspolicyn i de enskilda portföljerna samt kontroll av finansverksamhetens interna processer. Kontrollen utförs av extern part, vilken utses via offentlig upphandling. Finansiell rådgivning Som stöd i den strategiska och taktiska allokeringen inom kapitalförvaltningen anlitas externa finansiella rådgivare. I denna tjänst kan även en kontroll av finansiella innehav ingå, en så kallad screening, för att säkerställa att etik och hållbarhetsmålen i riktlinjerna uppnås. Finansiella rådgivare utses via offentlig upphandling.

5 4 Likviditetshantering 4.1 Betalningsberedskap Ett av regionfullmäktiges beslutade finansiella mål är att ha god betalningsberedskap, vilket innebär tillgång till tillräckligt med likviditet för att kunna fullgöra betalningsskyldighet till anställda, leverantörer, banker med mera. VGR:s betalningsberedskap ska täcka en månads nettolönebetalning och 20 bankdagars netto av kund- och leverantörsbetalningar. Beräkning av betalningsberedskapen görs årligen och kan bestå av likvida medel, lån och outnyttjade kreditlöften. För 2017 beräknas betalningsberedskapen till 3 000 mnkr och består av likvida medel samt placeringar som kan omsättas inom 3 bankdagar. 4.1.1 Lån och kreditlöften För att säkerställa betalningsberedskapen kan även olika typer av lån och kreditlöften användas, i de fall tillgång till egen likviditet saknas. I nedanstående tabell visas de befintliga avtal som kan användas som betalningsberedskap. Lån/kreditlöften (mnkr) Kreditram Checkräkningskredit 750 Obligationslån inom MTN-program 1 000 Certifikatsprogram 3 000 Andra exempel på kreditlöften kan vara syndikerade lån. I de fall som kreditlöften tillämpas ska de ha en återstående löptid om mer än 1 år. Högst 30 % av den sammanlagda volymen kreditlöften får finnas hos en enskild motpart (checkräkningskrediten undantagen). 4.1.2 Hantering av dagligt kassaflöde För att hantera dagligt kassaflöde används en checkräkningskredit som är kopplad till koncernkontot (se avsnitt 4.3). Checkräkningskrediten kan utökas vid kortare likviditetsbehov, upp till 30 dagar. Villkorsförändring görs då för ett bestämt antal dagar. 4.2 Koncernkonto VGR ska ha ett gemensamt koncernkonto där samtliga förvaltningar och helägda bolag ska vara anslutna. Förvaltningar och helägda bolag får inte använda bank- eller girokonto utanför VGR:s koncernkonto utan särskilt tillstånd från finanschefen. 5 Kapitalförvaltning Detta avsnitt omfattar riktlinjer för VGR:s kapitalförvaltning vilket avser handeln med finansiella instrument.

6 VGR:s överskottslikviditet förvaltas i två portföljer, en kort och en lång likviditetsportfölj. Fördelningen av kapital mellan kort och lång portfölj sker årligen. Beslutsunderlaget är regionfullmäktiges budget, beslut om detaljbudget och dess konsekvenser för den långsiktiga likviditetsprognosen. Det är den långsiktiga likviditetsprognosen som avgör hur stor del av kapitalet som kan allokeras i den långa portföljen. Om det fattas beslut under löpande år som väsentligt påverkar likviditeten kan kompletterande allokeringsbeslut fattas. Riskmått och limiter skall beräknas utifrån portföljernas marknadsvärde. 5.1 Kort likviditetsportfölj Den korta portföljen innehåller placeringar med hög likviditet och kan omsättas på kort tid för att hantera likviditetsförändringarna under året. Denna portfölj utgör en del av VGR:s betalningsberedskap. Portföljens genomsnittliga räntebindningstid, mätt som duration, ska ligga i intervallet 0-2 år. Enskilda placeringar får ha en maximal ränte- och kapitalbindningstid på fem år. Om placering i sker i fonder får ränte- och kapitalbindning överstiga fem år i den enskilda fonden. Placeringar i den korta likviditetsförvaltningen får endast bestå av ränterisk och kassa. 5.2 Lång likviditetsportfölj I den långa portföljen finns det kapital som inte avses användas de närmaste tre åren och kan därför ha en högre risknivå än den korta portföljen. Denna portfölj utgör en del av VGR:s betalningsberedskap. Det övergripande målet med placeringarna i den långa likviditetsförvaltningen är att bevara kapitalets reala värde, vilket mäts som årlig förändring av KPI. Allokeringen mellan olika tillgångsslag styrs i första hand av en dynamisk allokeringsmodell med ett fastställt säkerhetsgolv. Säkerhetsgolvet anger hur mycket portföljen får falla i värde jämfört med dess högsta värde de senaste 12 månaderna. Säkerhetsgolvet är satt till 90 %, vilket innebär att portföljens värde som mest får falla med 10 % jämfört med det högsta värdet de senaste 12 månaderna. Utifrån säkerhetsgolvet och ett antal andra parametrar såsom rådande ränteläge och volatilitet på aktiemarknaden så ger modellen en tillåten fördelning mellan aktie- och ränterisk i portföljen. Oavsett aktuell risksituation får andelen aktierisk maximalt vara 50 %. Portföljens genomsnittliga räntebindningstid, mätt som duration, ska ligga i intervallet 1-5 år. Placeringar får ha en maximal ränte- och kapitalbindningstid på 10 år. Om placering sker i realränteobligationer får ränte- och kapitalbindningstid överstiga 10 år. Placeringar i den långa likviditetsförvaltningen får bestå av aktie-, ränte- och alternativa placeringar samt kassa.

7 5.3 Tillåtna instrument kapitalförvaltningen Placeringar kan ske i följande instrument: bankkonto deposition i bank ränterelaterade värdepapper aktierelaterade värdepapper alternativa placeringar derivat Direkt placering i enskilda aktier är inte tillåtet. 5.3.1 Ränterelaterade värdepapper Med ränterelaterade värdepapper avses obligationer och certifikat samt fonder med innehav i denna typ av värdepapper. Emittenterna av dessa värdepapper kan vara stat, kommun, landsting, bostadsinstitut och företag. 5.3.2 Aktierelaterade värdepapper Med aktierelaterade värdepapper avses i första hand aktivt förvaltade fonder, indexfonder, aktieindexobligationer samt olika typer av värdepapper för att nå aktieexponering. 5.3.3 Alternativa placeringar Syftet med att placera i andra tillgångsslag än aktier och räntebärande placeringar är att ytterligare sprida riskerna i portföljen. Dessa placeringar ska ha låg korrelation med aktier och räntebärande placeringar för att öka riskspridningen i portföljen. Alternativa placeringar får ske efter särskilt beslut i ägarutskottet. 5.3.4 Derivat VGR kan använda derivat för att hantera olika risker, det vill säga att skydda den egna verksamheten mot oönskade utfall på finansnettot. Det kan avse såväl ränte-, aktie- som valutarisk. Optioner får inte ställas ut. Undantag till detta är kombinationer av optioner för att åstadkomma så kallade nollkostnadsstrukturer. Marknadsvärden i derivatinstrument får hos en enskild motpart inte nettot överstiga sammanlagt 20 mnkr utan särskilt beslut i ägarutskottet. 5.4 Etik och hållbarhet i kapitalförvaltningen VGR ska genom sina urvalskriterier för placeringar ta hänsyn till och främja god etik. VGR har som krav att de företag och organisationer i vilka kapital investeras följer de internationella normer för mänskliga rättigheter, arbete och miljö, vilka finns formulerade i FN-konventioner och traktater som humanitär rätt, folkrätt och miljölagstiftning. Placeringar medges inte direkt i företag som har produktionen eller försäljningen av krigsmateriel, pornografi eller tobaks- och alkoholvaror som en väsentlig del av

8 verksamheten. Vidare medges inte placeringar direkt i företag som systematiskt och omfattande bryter mot internationella normer och konventioner. VGR ställning medför vidare ett ansvar att verka för god etik. De etiska principer som följs ska vara representativa för de flestas uppfattning. Regionen definierar god etik som avståndstagande från kriminalitet, respekt för seriösa affärsmetoder samt demokratiska principer. VGR ska inte direktinvestera i bolag som upprepat eller medvetet bryter mot något av dessa kriterier. Investeringar ska inte heller göras i länder som är föremål för, av Sverige sanktionerad, handelsblockad av FN eller EU. Västra Götalandsregionen ska i största möjliga utsträckning undvika att investera i företag vars huvudverksamhet, mer än 50 % av omsättning, är utvinning och försäljning av fossila bränslen liksom företag vars huvudverksamhet består av tjänster till sådana bolag. Definitionen av huvudverksamhet ska utvärderas senast under 2018. VGR ska regelbundet, dock minst en gång per år, genom extern part analysera befintliga kapitalplaceringars följsamhet mot ovanstående normer. Konstaterad avvikelse ska snarast rapporteras till regionstyrelsens ägarutskott. Ägarutskottet beslutar om VGR ska försöka få bolaget att ändra sin verksamhets inriktning så att bolaget uppfyller de etiska och miljömässiga krav regionen har eller att sälja placeringen. 6 Skuldförvaltning VGR kan vara både placerare och låntagare samtidigt. Med skuldförvaltning avses långfristig upplåning, det vill säga med en löptid över ett år. Kortsiktig upplåning eller utnyttjande av kreditlöften vid kortare likviditetsbehov omfattas därmed inte av riktlinjerna för skuldförvaltning. I regionfullmäktiges budget anges tillåtet kortsiktigt upplåningsbelopp. Regionfullmäktige kan besluta om upplåning för speciella ändamål utöver den upplåning som kortfristigt kan användas för att möta fluktuationerna i kassan, även om VGR har tillgång till överskottslikviditet under den period som upplåningen avser. Upplåning ska ske i konkurrens och till lägsta möjliga upplåningskostnad. När ett upplåningsbehov uppstår görs en bedömning av vad som är fördelaktigaste upplåningsform för VGR med hänsyn till volym, kredittid, tillgängliga krediter samt derivat. Genomsnittlig räntebindningstid mätt som duration i skuldförvaltningen ska ligga i intervallet 1-5 år. Upplåning får ha en maximal ränte- och kapitalbindningstid på 10 år. Ägarutskottet kan fatta beslut om avvikelse från dessa mått vid upplåning för särskilda projekt. I syfte att möta eventuella svårigheter att uppta lån över tiden bör den långfristiga låneskulden ha en över tiden spridd förfallostruktur. Likaså bör upplåningen diversifieras med ett flertal olika instrument. Bindande lånelöfte och/eller överskottslikviditet ska täcka kommande 12 månaders förfall och räntebetalningar i låneskulden.

9 6.1 Tillåtna instrument skuldförvaltning Upplåning kan ske med följande instrument: checkräkningskredit extern leasing efter beslut av ekonomidirektören intern leasing enligt anvisningar i ekonomihandbok kortfristiga lån såsom certifikatsprogram och bilaterala lån långfristiga lån såsom MTN-program och bilaterala lån korta och långa kreditlöften 7 Riskhantering VGR är en aktör på de finansiella marknaderna vilket innebär att VGR är utsatt för olika slags finansiella risker. En del i finansverksamheten är att identifiera och hantera riskerna i förvaltningen för att därigenom säkerställa ett stabilt finansnetto och minimera finansiella kostnader vid kapitalanskaffning. Med en risk avses en händelse som påtagligt påverkar VGR:s finansiella situation och/eller finansnetto. 7.1 Motpartsrisk Med motpartsrisk avses risken för en motparts (till exempel bank, kapitalförvaltare) obestånd eller oförmåga att fullgöra sina åtaganden på avsett sätt. För att minimera motpartsrisken ska ett flertal motparter användas. Värdepappersaffärer får endast göras med svensk, utländsk bank eller fondkommissionär som står under Finansinspektionens eller motsvarande myndighets tillsyn. 7.2 Kreditrisk Kreditrisk definieras som risken för att en fordran inte betalas på utsatt tid och/eller med det belopp som fordran utgör. För att hantera denna risk ska placeringarna fördelas mellan olika emittenter. Procenttalen i tabellen nedan avser andelar av portföljens marknadsvärde samt maxandel per emittentkategori. Summan av exponeringen i emittent- och durationskategorierna får aldrig överstiga limiten för den högsta kategorin i summeringen. Som exempel får summan av exponeringen i området DL:FN aldrig överstiga 30% (ruta DL). Kreditriskmodellen enligt nedan, avser placeringar i enskilda emittenters räntevärdepapper som direktägs av VGR. För placering i direktägda instrument gäller limiter per ratingkategori och löptid. För placering i räntefonder gäller att innehaven inte väsentligen avviker från dessa limiter. Fonder som inte uppfyller detta krav definieras som alternativa placeringar. Om portföljens marknadsvärde understiger 1 000 mkr ska andelarna i tabellen nedan beräknas på 1 000 mkr istället för det aktuella portföljvärdet.

10 Nedanstående kreditriskmodell avser all likviditetsförvaltning. Emittent/värdepapper Emittentkategori Emittentkategori Emittentkategori Emittentkategori Max andel per emittent Duration K. 0-1 år L. 1-3 år M. 3-7 år N. >7 år >1år (0-1år) K till N L till N M till N N A. Stater, kommuner och landsting eller dess motsvarighet inom Euroområdet, med rating om lägst AAA/Aaa eller av motsvarande stater, kommuner, landsting garanterat värdepapper 100% 100% 100% 100% 100% (100%) B. Värdepapper 1 med rating om AAA /Aaa C. Värdepapper med rating om AA- /Aa3 D. Värdepapper med rating om A- /A3 E. Värdepapper med rating om BBB-/Baa3 F. Värdepapper utan rating, eller lägre än BBB-/Baa-3 B till F 100% 100% 85% 70% 15% (25%) C till F 100% 80% 60% 40% 15% (20%) D till F 50% 30% 20% 10% 10% (15%) E till F 30% 15% 7% 0% 5% (10%) F 10% 5% 0% 0% 2%(5%) Ett instruments rating fastställs enligt följande prioriteringsordning oavsett löptid: 1. Instrumentets långfristiga rating. 2. Emittentens långfristiga rating. 3. Instrumentets kortfristiga rating. 4. Emittentens kortfristiga rating. 5. Garants rating. Syftet med ovanstående prioriteringslista är att fastställa en rättvisande rating för respektive instrument. Det kan finnas tillfällen då avsteg från denna prioriteringslista måste göras för att fastställa en rättvisande rating. Beslut från avsteg i prioriteringslista för endast göras av finanschef och ekonomidirektör i förening. Beslutet ska motiveras, dokumenteras och redovisas på närmast följande sammanträde för regionstyrelsens ägarutskott. Användning av en eventuell garants rating får endast ske under förutsättning att emittentens åtagande är tillfullo garanterade. Innan ett instrument utan egen rating köps 1 Omfattar banker, bostadsinstitut, företag, kommuner och landsting eller motsvarande.

11 åligger det handlaren att införskaffa tillräcklig dokumentation som styrker garantin. Om en emittent med en viss rating har en garanti av ett bolag/institution med högre rating ska ändå emittentens rating användas. I ratingen av emittenten tar ratinginstituten hänsyn till eventuella garantier. Kommuner och landsting utan rating faller i kategori C. Ovanstående gäller rating enligt Standard & Poor s eller Moody s. Om låntagaren har rating från både Standard & Poor s och Moody s, krävs att minst en av dem ligger på angiven nivå. Placering i värdepapper emitterade av Västra Götalandsregionen eller närstående bolag är inte tillåtet. 7.3 Valutarisk Med valutarisk avses risken för påverkan på finansnettot på grund av förändringar i valutakurser. Valutaexponering uppstår i samband med att tillgångar eller skulder upptas i utländska valutor samt vid köp eller försäljning av varor och tjänster i utländsk valuta. Valutaexponering uppstår även vid avtal om framtida köp eller försäljning då denna ska betalas i annan valuta än SEK. Denna risk mäts i såsom valutarisk. Finansiella placeringar får endast ske i instrument som är denominerade i SEK, NOK, EUR, USD och GBP. För att hantera valutaexponering får följande derivatinstrument användas: räntevalutaswapar valutaoptioner valutaswapar valutaterminer De förvaltningar och helägda bolag inom VGR som har en valutaexponering, överstigandemotsvarande 1 mnkr, i en eller flera valutor ska rapportera dessa valutaflöden i en månatlig valutarapport till finansenheten på koncernekonomi. Aggregerad valutaexponering överstigande 10 mnkr i koncernen kan kurssäkras. Beslut för kurssäkring eller inte, sker tillsammans med förvaltaren vid varje exponering och/eller vid större förändringar på valutamarknaden. 7.4 Refinansieringsrisk Refinansieringsrisk innebär risken att finansieringsmöjligheterna är begränsade när lån ska omsättas. För att hantera denna risk ska den långfristiga skulden ha en spridd förfallostruktur. Likaså bör upplåningen diversifieras med ett flertal olika instrument. 7.5 Hantering av limitöverträdelse Om en övergripande limit överskrids ska tillgångar avyttras. Motsvarande gäller om övergripande limiter underskrids, varvid tillgångar anskaffas omgående. Vid en konstaterad limitöverträdelse informeras ekonomidirektören som i sin tur informerar ägarutskottet.

12 Ordlista Aktiefond Aktierisk Aktieindexobligationer (AIO) Aktivt förvaltad fond Allokering Alternativa placeringar Bilateralt lån Certifikat Denominerad Deposition i bank Derivat En aktiefond är en fond som investerar minst 85 procent av fondförmögenheten i aktier eller aktierelaterade instrument. Med aktiekursrisk avses hur avkastningen på aktier påverkas av förändringen av kursen på de aktier som ingår i portföljen. Ett finansiellt instrument i form av en strukturerad produkt, vilket innebär en kombination av två placeringsformer - en option och en obligation. Syftet med en AIO är att få exponering mot aktiemarknaden och samtidigt skydda kapitalet vid ett börsfall. Optionen är den del som ger möjlighet till avkastning från en underliggande marknad, obligationen är den del som skyddar kapitalet vid börsfall. Aktiv förvaltning innebär att förvaltare tar aktiva beslut om att köpa, sälja eller behålla ett värdepapper. I den aktiva förvaltningen strävar förvaltare efter en avkastning som överträffar den genomsnittliga avkastningen på de marknader där fonderna har sina placeringar, det vill säga en avkastning som är högre än fondens jämförelseindex. Den aktiva förvaltningen kräver mer resurser och därför är priset på en aktivt förvaltad fond oftast högre än för en passivt förvaltad fond. Fördelning av tillgångsslag i portföljen. Kan delas in i strategisk och taktisk allokering. Placeringar som har mycket låg korrelation med aktie- eller räntemarknaden, vilket innebär att dessa placeringar kan ge god avkastning även om börsen går ned. Vanliga alternativa placeringar är fastigheter, energi, råvaror och Private Equity. Ett låneavtal mellan två parter som innebär att båda i avtalet ingående parter har ömsesidiga förpliktelser gentemot varandra, avtalet gäller alltså inte bara i ena riktningen, såsom ett köpekontrakt eller liknande. Upplåningsinstrument på penningmarknaden för staten, banker, företag med flera. Fungerar i praktiken som en obligation, men är underställd ett annat regelverk. Emitteras vanligtvis på löptider upp till ett år. Något som är uttryckt i en given monetär enhet. Pengar placeras i bank för förvaring. Dessa insättningar görs till inlåningskonton som sparkonton, checkräkningskonton och penningmarknadskonton. Kontoinnehavaren har rätt att ta ut insatta medel, som anges i de villkor som gäller för kontoavtalet. Ett finansiellt instrument som är kopplat till andra finansiella instrument där dess värde beror på en underliggande tillgång. Den underliggande tillgången kan till exempel vara en aktie, en obligation eller en råvara. Derivat kan handlas via börser eller OTC (over-the-counter).

13 Duration Dynamisk allokeringsmodell Emittent Extern/intern leasing Finansiella tillgångar FN-konventioner Fossila bränslen Internationella normer Kapitalbindningstid Kassa Koncernkonto KPI (Konsumentprisindex) Löptid. Ett mått på ränterisk för räntebärande tillgångar och skulder. Uttryck för räntekänslighet vid räntejusteringar på ett lån eller en fordran. Är samtidigt ett uttryck för genomsnittlig viktad återstående löptid för ett lån eller en fordran. Anger fördelningen av ränterisk och aktierisk i en portfölj. I modellen anges ett säkerhetsgolv som i % anger hur mycket portföljen får falla jämfört med det högsta värdet de senaste 12 månaderna. Övriga parametrar som påverkar fördelning av aktierrisk och ränterisk i portföljen är rådande ränteläge och volatilitet på aktiemarknaden. Utgivare och garant av finansiella instrument. Leasing är ett sätt att finansiera fordon, maskiner eller inventarier. Så kallad finansiell leasing går ut på att leverantören säljer sina produkter till ett leasingbolag som i sin tur hyr ut dem till slutanvändaren. Avgiften beräknas utifrån finansiella parametrar såsom varans pris, avtalets löptid, restvärde efter löptidens utgång, ränta, försäkringskostnad med mera. En tillgång som ger finansiell avkastning. Det finns två huvudtyper av tillgångar att placera i - räntebärande tillgångar (obligationer, bankkonto), och riskbärande tillgångar (aktier, fastigheter, konst), vars avkastning kommer från osäkra kassaflöden, såsom utdelningar, och osäker kapitalvinst, det vill säga prisökningar. FN:s främsta redskap för att skydda de mänskliga rättigheterna är konventioner. Länder som har ratificerat en konvention har förbundit sig att agera i enlighet med dess innehåll. Ett land ansluter sig till en konvention i två steg, först genom ett undertecknande som ett viljeuttryck av en regering att verka för en ratificering av konventionen. Därefter ser landet över och ändrar, om det är nödvändigt, sin nationella lagstiftning så att den överensstämmer med konventionen. Fossila bränslen (från latinets fossus, "uppgrävd") är olika energikällor i form av kolväten, som kommer från äldre geologiska perioder, och som kan påträffas på eller under marken. De fossila bränslena omfattar främst naturgas, petroleum (råolja) och kol. Samlingsbegrepp för internationell rätt och internationella konventionerna Den tid ett lån är garanterat, det vill säga återstående löptid i befintliga lån. Kassa utgörs av kassamedel samt disponibla tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut. Ett samlingskonto som används i koncerner och organisationer med flera enheter. De ingående enheternas negativa och positiva banksaldon avräknas mot varandra, vilket innebär en bättre överblick och i många fall minskat kreditutnyttjande. Indexet mäter den genomsnittliga prisutvecklingen för hela den privata inhemska konsumtionen, de priser konsumenten faktiskt betalar. KPI är det vanliga måttet för kompensations- och inflationsberäkningar i Sverige.

14 Kreditlöften Kreditrisk Likvida placeringar Limit Löptid Marknadslikviditetsrisk Marknadsvärde Moody s Investors Service (Moody s) MTN-program (Medium Term Note) Offentlig upphandling Optioner (valuta-, ränte-, aktie-) Passivt förvaltad fond (indexfond) Hög likviditet (i ett finansiellt värdepapper) Ramavtalet är ett kreditlöfte som innebär att du redan har tillgång till finansiering att utnyttja när det är dags att genomföra investeringen. Risken för att en fordran inte betalas på utsatt tid och/eller med det belopp som fordran utgör. Placeringar som kan snabbt (inom 3 dagar) kan omsättas till likvida medel. Risknivå som begränsar innehav av finansiellt instrument. Den tid som återstår till ett värdepapper förfaller till betalning. Risken för att finansnettot minskar på grund av förändringar i riskfaktorer på finansiella marknader. Marknadsrisk inkluderar ränterisk, valutakursrisk, aktierisk och råvarurisk samt risker från förändringar i volatilitet eller korrelation. Beskriver det pris en produkt eller tjänst handlas till på en marknad. Ett amerikanskt kreditvärderingsinstitut som bedömer kreditvärdigheten hos organisationer med en standardiserad ratingskala. Bland annat prissättning av obligationer har utgångspunkt i emittentens rating. Ett obligationsprogram med en löptid om 1-15 år. En obligation är ett löpande skuldebrev där utgivningen ofta sker inom ramen av ett MTNprogram. Syftet med programmet är att förse emittenten med en kontinuerlig finansieringskälla utan att vid varje tillfälle behöva upprätta en omfattande legal dokumentation från grunden. Såväl större företag som kommuner, landsting, bostadsbolag och stater finansierar sig genom obligationer. En process för inköp av varor, tjänster med mera som görs av offentlig sektor och som regleras av speciella lagar och regler. Syftet med reglerna är att säkerställa att myndigheter behandlar alla som vill få affärskontrakt med offentlig sektor lika. Avtal som ger innehavaren rättighet, men inte skyldighet, att köpa eller sälja ett finansiellt instrument eller en råvara till en angiven kurs vid eller före ett angivet datum. I en passivt förvaltad fond är målet att hålla kostnaderna nere och generera en avkastning som speglar den genomsnittliga utvecklingen på en viss marknad (index) minus fondens avgift. Ingen egen analys av marknaden görs, utan fondens investeringar speglar det valda indexet, exempelvis Stockholmsbörsen. Innebär att det finns många investerare som handlar det aktuella värdepappret och omsättningen av pappret är hög. Om värdepappret däremot har låg likviditet, innebär det att omsättningen och troligtvis också efterfrågan på värdepappret är låg. Risken är därmed att det inte finns köpare vid den tidpunkt som en investerare vill sälja.

15 Portfölj Finansiell tillgång som är placerad i olika värdepapper eller skuld som består av krediter med olika löptider, räntebindning med mera. Rating (kort-/långfristig) Internationell kreditvärdering som används vid upplåning och utfärdas av kreditvärderingsinstitut (till exempel Standard & Poor s och Moody s). Högsta betyg är AAA, det sämsta är CCC och D. Realränteobligationer Realt värde Refinansieringsrisk Regionfullmäktige Räntebindningstid Räntefond Ränterisk Standard & Poor s (S & P) Strategisk allokering Taktisk allokering Valutarisk Volatilitet Värdepapper Överskottslikviditet Räntebärande värdepapper som är skyddade mot inflation. Obligationen har en fast realränta, det vill säga en fast ränta plus en ersättning för inflationen under värdepapperets löptid. Det innebär att eventuell inflation inte kan urholka penningvärdet under placeringen. En tillgångs värde med hänsyn tagen till inflation. Risken för att behovet av kapital inte kan tillgodoses på kort och lång sikt. Regionfullmäktige är Västra Götalandsregionens högsta beslutande politiska församling med det yttersta ansvaret för ekonomin och verksamhetens inriktning. Tidsperiod under vilken räntan på ett lån eller en placering är fast. Ett samlingsnamn för obligations-, penningmarknads- och likviditetsfonder. Korta räntefonder, som även kallas för likviditetsfonder eller penningmarknadsfonder, placerar i räntebärande värdepapper med en genomsnittlig löptid på högst 1 år. Långa räntefonder, som även kallas för obligationsfonder, placerar i räntebärande värdepapper med en genomsnittlig löptid på över 1 år. Uttryck för osäkerheten kring framtida ränteutveckling och att värdet på en tillgång eller kostnaden för ett lån negativt förändras p.g.a. en oväntad förändring av räntenivån. Ett amerikanskt kreditvärderingsinstitut. Bolaget bedömer kreditvärdigheten hos låntagare av obligationer med en standardiserad skala. En statisk strategi som syftar till att maximera den riskjusterade avkastningen utifrån historisk avkastning och risk. Allokering inom fastställt ramverk i syfte att minimera risk och maximera avkastning. Risken att drabbas av förluster till följd av valutakursförändringar. Mått på risk som anger prisfluktuationerna på en investering. Mäter avvikelserna kring en avkastningsseries aritmetiska medelvärde. Motsvarande det statistiska måttet standardavvikelse. Gemensam beteckning för bland annat aktier, obligationer, optioner och terminer. Den likviditet som återstår efter att löner, leverantörer och andra åtaganden är betalda.

16 2017-01-11 Dokumentnamn: Finanspolicy för Västra Götalandsregionen Versionsnummer: ver.2.0 Diarienummer: RS 2017-00192 Beslutad av: Regionfullmäktige, datum, Regionstyrelsen, datum Kontaktperson: Finanschef Lars Hillerström, lars.hillerstrom@vgregion.se, tfn 0708-95 07 69

Koncernkontoret, Koncernstab Verksamhetsuppföljning, Ekonomi och Inköp Västra Götalandsregionen 2017-01-11 Finansiella riktlinjer Västra Götalandsregionens anknutna stiftelser

2 Innehåll 1 Syfte... 3 2 Stiftelseförvaltningens mål... 3 2.1 Avkastningskrav... 3 3 Organisation och ansvarsfördelning... 3 2.2 Politiska organ... 3 2.3 Förvaltningsorgan... 4 2.4 Externa organ... 5 4 Kapitalförvaltning... 5 4.1 Extern förvaltning... 5 4.2 Utdelningsbara medel... 5 4.3 Tillåtna instrument i kapitalförvaltningen... 6 4.3.1 Ränterelaterade värdepapper... 6 4.3.2 Aktierelaterade värdepapper... 6 4.3.3 Alternativa placeringar... 6 4.3.4 Derivat... 6 4.4 Allokering ränte- och aktierisk... 6 4.5 Etik och hållbarhet i kapitalförvaltningen... 7 5 Riskhantering... 7 5.1 Motpartsrisk... 8 5.2 Kreditrisk... 8 5.3 Likviditetsrisk... 9 5.4 Valutarisk... 10 5.5 Hantering av limitöverträdelse... 10 Ordlista... 11

3 1 Syfte Syftet med detta dokument är att ange ramar och riktlinjer för stiftelseförvaltningen. Med stiftelseförvaltningen avses kapitalförvaltningen av det kapital som tillhör stiftelser med anknuten förvaltning, för vilka Västra Götalandsregionen (VGR) har förvaltningsansvar. Riktlinjerna gäller även i förekommande fall de gåvor som VGR förvaltar. Syftet är också att fastställa ramar och riktlinjer för hantering av de finansiella risker som förekommer i stiftelseförvaltningen, samt att beskriva fördelningen av ansvar. Ekonomidirektören kan vid behov utfärda särskilda anvisningar för hur riktlinjerna ska tillämpas. 2 Stiftelseförvaltningens mål De stiftelser som VGR kapitalförvaltar har ett evigt ändamål. Stiftelseförvaltningens övergripande mål är att det reala värdet på stiftelsernas egna kapital bibehålls över tid och att utrymme ges för utdelningsbara medel. För gåvomedel kan däremot ändamålet vara tidsbegränsat och gåvan kan då i sin helhet förbrukas under denna tid. Se avsnitt 4.2 gällande utdelningsbara medel och gåvomedel. 2.1 Avkastningskrav För att nå målet med realt bevarande och att täcka utdelningsbara medel, bör avkastningen på kapitalet uppgå till minst 4-6 procent per år över en rullande 5-årsperiod. De utdelningsbara medlen som genereras i förvaltningen, såsom räntor och aktie- /fondutdelningar, ska uppgå till minst 2,7 procent av stiftelsernas totala kapital per år. Det totala kapitalet beräknas som marknadsvärdet av det förvaltade kapitalet vid ingången av varje år. 3 Organisation och ansvarsfördelning I detta avsnitt beskrivs organisationen och ansvarsfördelningen för stiftelseförvaltningen inom VGR. 2.2 Politiska organ Regionstyrelsen En stiftelse med anknuten förvaltning står under tillsyn av den länsstyrelse som är tillsynsmyndighet i det län där förvaltaren har sitt säte. (9 kap. 1 SL). Regionstyrelsen är förvaltare av VGR:s anknutna stiftelser. Regionstyrelsen fastställer stiftelseförvaltningens finansiella riktlinjer. De fastställer också stiftelsernas årsredovisningar efter förslag från avdelning koncernekonomi, VGR. Vid behov, minst en gång vartannat år, ska regionstyrelsen ompröva de finansiella riktlinjerna. Regionstyrelsen ska ge delegation till ett antal tjänstemän på koncernkontoret, VGR att teckna stiftelseförvaltningens firma. Dessa fullmakter ska uppdateras årligen. Vidare ska

4 regionstyrelsen även besluta om upphandling och val av externa kapitalförvaltare efter förslag från avdelning koncernekonomi, VGR. Regionstyrelsens ägarutskott Ägarutskottet skall delges information gällande väsentliga omständigheter eller iakttagelser som berör stiftelseförvaltningen. De skall också informeras om utvecklingen av stiftelseförvaltningen vid minst två tillfällen per år. 2.3 Förvaltningsorgan Finansrådet Finansrådet är ett tjänstemannaorgan med rådgivande funktion. Rådet består av VGR:s ekonomidirektör samt ett antal ytterligare befattningshavare inom det finansiella området på avdelningen koncernekonomi i VGR. Finansrådet är rådgivande och beredande inom följande områden: inriktning av strategisk och taktisk kapitalallokering följa upp resultat och risker i kapital- och skuldförvaltning följa upp och ge förslag till omarbetning av de finansiella riktlinjerna upphandling och avveckling av kapitalförvaltningstjänster Finansrådet skall tertialvis mottaga stiftelseförvaltningens resultatrapport. Avdelning koncernekonomi I denna avdelning ingår bland annat finansenheten och redovisningsenheten, vilka är de två enheter som operativt arbetar med stiftelseförvaltningen. Finansenheten består av en finanschef och en frontoffice-funktion (FO). FO utför alla placeringar och agerar inom mandat från riktlinjer, rekommendationer från finansrådet och beslut av finanschef och ekonomidirektör. Finansenheten svarar också för rapportering av stiftelseförvaltningen till regionstyrelsens ägarutskott. Redovisningsenheten ansvarar för finansverksamhetens backoffice-funktion, vilken är den funktion som verkställer de placeringar som FO har gjort. Vidare kontrollerar BO placeringarna och ansvarar för att de blir korrekt registrerade i portföljförvaltningssystemet. Regionservice/ekonomiservice Regionservice/ekonomiservice ska ansvara för: att ändamålsenliga rutiner tillämpas i hantering av redovisningsunderlag, redovisning och rapportering och övrig verksamhet i samband med stiftelsernas kapitalförvaltning. donations- och utbetalningsprocessen redovisning och ekonomiadministration att i stiftelsernas årsredovisning rapportera det ekonomiska utfallet av kapitalförvaltningen. kontakter med stiftelsernas revisorer

5 2.4 Externa organ Riskkontroll Riskkontrollen omfattar löpande kontroll och efterlevnad av stiftelseförvaltningens finansiella riktlinjer samt kontroll av de interna processerna i arbetet kring stiftelseförvaltningen. Kontrollen utförs av extern part, vilken utses via offentlig upphandling. Finansiell rådgivning Som stöd i den strategiska och taktiska allokeringen inom kapitalförvaltningen anlitas externa finansiella rådgivare. I denna tjänst kan även en kontroll av finansiella innehav ingå, en så kallad screening, för att säkerställa att etik och hållbarhetsmålen i riktlinjerna uppnås. Finansiella rådgivare utses via offentlig upphandling. 4 Kapitalförvaltning Detta avsnitt omfattar riktlinjer för handeln med finansiella instrument. Då stiftelserna är samförvaltade är förvaltningsuppdraget för alla stiftelser gemensamt. Regler och anvisningar i detta avsnitt ska gälla för kapitalförvaltningen oberoende om denna sker i form av egen eller diskretionär förvaltning. 4.1 Extern förvaltning VGR kan välja att förvalta kapitalet i egen regi eller via diskretionär förvaltning. Vid användande av diskretionär förvaltning ska VGR ha en hög ambition gällande insyn och inflytande. Denna utövas genom direkta möten initierade av finansrådet samt löpande information mellan parterna. Samtliga diskussioner och avvikande ställningstaganden protokollförs. Om förvaltningsansvaret delas mellan flera förvaltare ska finanschefen ombesörja att den sammanlagda kapitalförvaltningen sker inom riktlinjens ramar. Uppföljning samt rapportering sker till finansrådet månadsvis. 4.2 Utdelningsbara medel Utdelningsbara medel ska genereras i kapitalförvaltningen för att täcka utbetalningar till destinatärer enligt de enskilda stiftelsernas ändamål och viljeinriktning. De skall också täcka stiftelsernas administrativa och övriga kostnader. Med utdelningsbara medel avses enligt gällande praxis enbart räntor, kuponger från obligationer och aktie-/fondutdelningar (vilket även inkluderar fondrabatter). En prognos gällande volym och tidpunkt för utdelning av utdelningsbara medel ska årligen upprättas. Avseende gåvor ska en uppskattad volym finnas tillgänglig på bankkonto vid utbetalningstidpunkten.

6 4.3 Tillåtna instrument i kapitalförvaltningen Placeringar kan ske i följande instrument: bankkonto deposition i bank ränterelaterade värdepapper aktierelaterade värdepapper alternativa placeringar derivat 4.3.1 Ränterelaterade värdepapper Med ränterelaterade värdepapper avses obligationer och certifikat samt fonder med innehav i denna typ av värdepapper. Emittenterna av dessa värdepapper kan vara stat, kommun, landsting, bostadsinstitut och företag. 4.3.2 Aktierelaterade värdepapper Med aktierelaterade värdepapper avses i första hand aktivt förvaltade fonder, indexfonder, aktieindexobligationer samt olika typer av värdepapper för att nå aktieexponering, men också enskilda aktier. 4.3.3 Alternativa placeringar Syftet med att placera i andra tillgångsslag än aktier och räntebärande placeringar är att ytterligare sprida riskerna i portföljen. Dessa placeringar ska ha låg korrelation med aktier och räntebärande placeringar för att öka riskspridningen i portföljen. Alternativa placeringar får ske efter särskilt beslut i ägarutskottet. 4.3.4 Derivat VGR kan använda derivat för att hantera olika risker, det vill säga att skydda den egna verksamheten mot oönskade utfall på finansnettot. Det kan avse såväl ränte-, aktie- som valutarisk. Optioner får inte ställas ut. Undantag till detta är kombinationer av optioner för att åstadkomma så kallade nollkostnadsstrukturer. Marknadsvärden i derivatinstrument får hos en enskild motpart inte nettot överstiga sammanlagt 2 mnkr utan särskilt beslut i ägarutskottet. 4.4 Allokering ränte- och aktierisk Aktier, aktierelaterade instrument, räntebärande instrument samt kassa ska sammanlagt utgöra 100 % av förvaltat kapital. Från denna regel undantas gåvomedel, vilka är begränsade i tiden. Dessa medel ska enbart placeras på bankkonto eller i räntebärande instrument med en löptid och förfallostruktur som anpassats till aktuella utbetalningsplaner för medlen. Beräkning av fördelningen mellan de olika tillgångsslagen ska baseras på tillgångarnas aktuella marknadsvärden uttryckta i SEK.

7 Tillgångsslag Min Max 1. Likvida medel 0 % 10 % 2. Räntebärande värdepapper 40 % 60 % Duration 2 år 5 år 3. Svenska aktier 15 % 25 % 4. Utländska aktiefonder 25 % 35 % 4.5 Etik och hållbarhet i kapitalförvaltningen VGR ska genom sina urvalskriterier för placeringar ta hänsyn till och främja god etik. VGR har som krav att de företag och organisationer i vilka kapital investeras följer de internationella normer för mänskliga rättigheter, arbete och miljö, vilka finns formulerade i FN-konventioner och traktater som humanitär rätt, folkrätt och miljölagstiftning. Placeringar medges inte direkt i företag som har produktionen eller försäljningen av krigsmateriel, pornografi eller tobaks- och alkoholvaror som en väsentlig del av verksamheten. Vidare medges inte placeringar direkt i företag som systematiskt och omfattande bryter mot internationella normer och konventioner. VGR ställning medför vidare ett ansvar att verka för god etik. De etiska principer som följs ska vara representativa för de flestas uppfattning. Regionen definierar god etik som avståndstagande från kriminalitet, respekt för seriösa affärsmetoder samt demokratiska principer. VGR ska inte direktinvestera i bolag som upprepat eller medvetet bryter mot något av dessa kriterier. Investeringar ska inte heller göras i länder som är föremål för, av Sverige sanktionerad, handelsblockad av FN eller EU. Västra Götalandsregionen ska i största möjliga utsträckning undvika att investera i företag vars huvudverksamhet, mer än 50 % av omsättning, är utvinning och försäljning av fossila bränslen liksom företag vars huvudverksamhet består av tjänster till sådana bolag. Definitionen av huvudverksamhet ska utvärderas senast under 2018. VGR ska regelbundet, dock minst en gång per år, genom extern part analysera befintliga kapitalplaceringars följsamhet mot ovanstående normer. Konstaterad avvikelse ska snarast rapporteras till regionstyrelsens ägarutskott. Ägarutskottet beslutar om VGR ska försöka få bolaget att ändra sin verksamhets inriktning så att bolaget uppfyller de etiska och miljömässiga krav regionen har eller att sälja placeringen. 5 Riskhantering Samtliga aktörer på de finansiella marknaderna är utsatta för olika slags risker, stiftelseförvaltningen har i uppdrag att identifiera och hantera dessa. Med en risk avses en händelse som påtagligt påverkar stiftelsernas kapital.

8 Nedan kommer de olika riskerna att beskrivas. Vidare kommer begränsningar och riskmått att anges där sådana finns. 5.1 Motpartsrisk Med motpartsrisk avses risken för en motparts (till exempel bank, kapitalförvaltare) obestånd eller oförmåga att fullgöra sina åtaganden på avsett sätt. För att minimera motpartsrisken ska ett flertal motparter användas. Värdepappersaffärer får endast göras med svensk, utländsk bank eller fondkommissionär som står under Finansinspektionens eller motsvarande myndighets tillsyn. 5.2 Kreditrisk Kreditrisk definieras som risken för att en fordran inte betalas på utsatt tid och/eller med det belopp som fordran utgör. För att hantera denna risk ska placeringarna fördelas mellan olika emittenter. Procenttalen i tabellen nedan avser andelar av portföljens marknadsvärde samt maxandel per emittentkategori. Summan av exponeringen i emittent- och durationskategorierna får aldrig överstiga limiten för den högsta kategorin i summeringen. Som exempel får summan av exponeringen i området DL: FN aldrig överstiga 30 % (ruta DL). Kreditriskmodellen enligt nedan, avser placeringar i enskilda emittenters räntevärdepapper som direktägs av VGR. För placering i direktägda instrument gäller limiter per ratingkategori och löptid. För placering i räntefonder gäller att innehaven inte väsentligen avviker från dessa limiter. Fonder som inte uppfyller detta krav definieras som alternativa placeringar. Emittent/värdepapper Emittentkategori Emittentkategori Emittentkategori Emittentkategori Max andel per emittent Duration K. 0-1 år L. 1-3 år M. 3-7 år N. >7 år >1år (0-1år) K till N L till N M till N N A. Stater, kommuner och landsting eller dess motsvarighet inom Euroområdet, med rating om lägst AAA/Aaa eller av motsvarande stater, kommuner, landsting garanterat värdepapper 100% 100% 100% 100% 100%

9 B. Värdepapper 1 med rating om AAA /Aaa C. Värdepapper med rating om AA- /Aa3 D. Värdepapper med rating om A- /A3 E. Värdepapper med rating om BBB-/Baa3 F. Värdepapper utan rating, eller lägre än BBB-/Baa-3 B till F 100% 85% 70% 60% 15% (25%) C till F 80% 60% 40% 25% 10% (20%) D till F 50% 30% 20% 10% 5% (15%) E till F 30% 15% 7% 0% 5% (10%) F 10% 5% 0% 0% 2%(5%) Ett instruments rating fastställs enligt följande prioriteringsordning oavsett löptid: Instrumentets långfristiga rating. Emittentens långfristiga rating. Instrumentets kortfristiga rating. Emittentens kortfristiga rating. Garants rating. Syftet med ovanstående prioriteringslista är att fastställa en rättvisande rating för respektive instrument. Det kan finnas tillfällen då avsteg från denna prioriteringslista måste göras för att fastställa en rättvisande rating. Beslut från avsteg i prioriteringslista för endast göras av finanschef och ekonomichef i förening. Beslutet ska motiveras, dokumenteras och redovisas på närmast följande sammanträde för regionstyrelsens ägarutskott. Användning av en eventuell garants rating får endast ske under förutsättning att emittentens åtagande är tillfullo garanterade. Innan ett instrument utan egen rating köps åligger det handlaren att införskaffa tillräcklig dokumentation som styrker garantin. Om en emittent med en viss rating har en garanti av ett bolag/institution med högre rating ska ändå emittentens rating användas. I ratingen av emittenten tar ratinginstituten hänsyn till eventuella garantier. Kommuner och landsting utan rating faller i kategori C. Ovanstående gäller rating enligt Standard & Poor s eller Moody s. Om låntagaren har rating från både Standard & Poor s och Moody s, krävs att minst en av dem ligger på angiven nivå. Placering i värdepapper emitterade av Västra Götalandsregionen eller närstående bolag är inte tillåtet. 5.3 Likviditetsrisk Med likviditetsrisk avses risken att ett värdepapper inte kan omsättas till likvida medel vid önskad tidpunkt eller med önskad volym, utan att förlora nämnvärt i värde. Olika typer av värdepapper kan vara mer eller mindre likvida. Då stiftelsernas betalningsåtaganden inte alltid sammanfaller med utbetalningarna av utdelningsbara 1 Omfattar banker, bostadsinstitut, företag, kommuner och landsting eller motsvarande.

10 medel, är det viktigt att delar av placeringarna har god likviditet för att kunna omsättas till likvida medel. Detta för att säkra tillgången till likvida medel vid de tidpunkter som betalningsåtagandena inträffar. 100 % av prognosen för årets utdelningsbara medel skall vara placerade i likvida värdepapper, det vill säga värdepapper som kan omsättas inom tre dagar. 5.4 Valutarisk Med valutarisk avses risken för påverkan på finansnettot på grund av förändringar i valutakurser. Valutarisk uppstår i samband med att tillgångar eller skulder upptas i utländsk valuta, samt vid avtal om framtida köp eller försäljning av finansiella tillgångar i annan valuta än SEK. Finansiella placeringar får endast ske i instrument som är denominerade i SEK, NOK, EUR, USD och GBP. För att hantera valutaexponering får följande derivatinstrument användas: räntevalutaswapar valutaoptioner valutaswapar valutaterminer 5.5 Hantering av limitöverträdelse Om en övergripande limit överskrids ska tillgångar avyttras. Motsvarande gäller om övergripande limiter underskrids, varvid tillgångar anskaffas omgående. Vid en konstaterad limitöverträdelse informeras ekonomidirektören som i sin tur informerar ägarutskottet.

11 Ordlista Anknutna stiftelser Aktiefond Aktieindexobligationer (AIO) Aktivt förvaltad fond Allokering En stiftelse kan skötas via anknuten förvaltning, vilket betyder att en utsedd förvaltare företräder stiftelsen och tecknar dess firma. Ofta är förvaltaren en bank, kommun, ideell förening eller ett universitet. En aktiefond är en fond som investerar minst 85 procent av fondförmögenheten i aktier eller aktierelaterade instrument. Ett finansiellt instrument i form av en strukturerad produkt, vilket innebär en kombination av två placeringsformer - en option och en obligation. Syftet med en AIO är att få exponering mot aktiemarknaden och samtidigt skydda kapitalet vid ett börsfall. Optionen är den del som ger möjlighet till avkastning från en underliggande marknad, obligationen är den del som skyddar kapitalet vid börsfall. Aktiv förvaltning innebär att förvaltaren tar aktiva beslut om att köpa, sälja eller behålla ett värdepapper. I den aktiva förvaltningen strävar förvaltare efter en avkastning som överträffar den genomsnittliga avkastningen som är högre än fondens jämförelseindex. Den aktiva förvaltningen kräver mer resurser och därför är priset på en aktivt förvaltad fond oftast högre än för en passivt förvaltad fond. Fördelning av tillgångsslag i portföljen. Kan delas in i strategisk och taktisk allokering. Alternativa placeringar Placeringar som har mycket låg korrelation med aktie- eller räntemarknaden, vilket innebär att dessa placeringar ger en diversifiering åt en portfölj. Vanliga alternativa placeringar är fastigheter, energi, råvaror och Private Equity. Deposition i bank Derivat Diskretionär förvaltning Emittent Finansinspektionen Pengar placeras i bank för förvaring. Dessa insättningar görs till inlåningskonton som sparkonton, checkräkningskonton och penningmarknadskonton. Kontoinnehavaren har rätt att ta ut insatta medel, som anges i de villkor som gäller för kontoavtalet. Ett finansiellt instrument som är kopplat till andra finansiella instrument där dess värde beror på en underliggande tillgång. Den underliggande tillgången kan till exempel vara en aktie, en obligation eller en råvara. Derivat kan handlas via börser eller OTC (over-the-counter). En finansiell tjänst, som tillhandahålls av banker och fondkommissionärer, där investeraren ger förvaltaren mandat att fatta löpande placeringsbeslut, ofta inom vissa avtalade ramar. Utgivare och garant av finansiella instrument. Finansinspektionen är en statlig myndighet som ansvarar för tillsynen på de finansiella marknaderna i Sverige.

12 Fondkommissionär Indexfonder Korrelation Optioner (valuta-, ränte-, aktie-) Räntefond Ränterisk Samförvaltning av stiftelser Standard & Poor s (S & P) Strategisk allokering Taktisk allokering Valutarisk En fondkommissionär (även fondmäklare) är ett företag som är auktoriserad att bedriva handel med värdepapper, såsom aktier, obligationer och derivat. Förvaltning där fondens utveckling ska följa ett valt jämförelseindex. Korrelation är ett begrepp inom statistik som anger styrkan och riktningen av ett samband mellan två eller flera variabler. I finansiella sammanhang avser man sambandet mellan finansiella tillgångar eller marknader. Avtal som ger innehavaren rättighet, men inte skyldighet, att köpa eller sälja ett finansiellt instrument eller en råvara till en angiven kurs vid eller före ett angivet datum. Ett samlingsnamn för obligations-, penningmarknads- och likviditetsfonder. Korta räntefonder, som även kallas för likviditetsfonder eller penningmarknadsfonder, placerar i räntebärande värdepapper med en genomsnittlig löptid på högst 1 år. Långa räntefonder, som även kallas för obligationsfonder, placerar i räntebärande värdepapper med en genomsnittlig löptid på över 1 år. Uttryck för osäkerheten kring framtida ränteutveckling och att värdet på en tillgång eller kostnaden för ett lån negativt förändras på grund av en oväntad förändring av räntenivån. Samförvaltning innebär att flera stiftelser förvaltas gemensamt och att deras kapital ingår i en gemensam kapitalförvaltning. Varje stiftelse har en kvotandel av de intäkter, kostnader, tillgångar och skulder som omfattas av samförvaltningen (2 kap. 5 SL). Ett amerikanskt kreditvärderingsinstitut. Bolaget bedömer kreditvärdigheten hos låntagare av obligationer med en standardiserad skala. En statisk strategi som syftar till att maximera den riskjusterade avkastningen utifrån historisk avkastning och risk. Allokering inom fastställt ramverk i syfte att minimera risk och maximera avkastning. Risken att drabbas av förluster till följd av valutakursförändringar.

13 2017-01-11 Dokumentnamn: Finansiella riktlinjer för Västra Götalandsregionens anknutna stiftelser Versionsnummer: ver.2.0 Diarienummer: RS 2017-00192 Beslutad av: Regionstyrelsen, datum Kontaktperson: Finanschef Lars Hillerström, lars.hillerstrom@vgregion.se, tfn 010-442 10 52

TjPTVÄSTRA ^ GÖTALANDSREGIONEN 15(17) Protokoll frän Beredningen för hällbar utveckling, 2016-09-13 105 Förslag till päverkansfrägor-agenda Västra Götaland Diarienummer RS 2016-05575 Stäliningstagande 1. Beredningen för hällbar utveckling ställer sig bakom framlagt förslag 2. Beredningen för hällbar utveckling föreslär Regionstyrelsen anta förslaget Sammanfattning av ärendet BHU gav i maj 2014 uppdraget att ta fram en gemensam päverkansagenda för Västra Götalandsregionen och Västra Götalands kommuner. Gemensamt för frägoma som förs upp pä agendan är att de päverkas av beslut i regering/riksdag och/eller EU. Syftet med Agenda Västra Götaland är att med samlad kraft verka i frägor som är av gemensam vikt för territoriet. Genom att bedriva ett gemensamt päverkansarbete blir vi en stark röst gentemot beslutsfattare pä nationell och europeisk nivä och vär möjlighet att päverka vär egen utveckling stärks. Förslaget till gemensamma päverkansfrägor är nu framme för BHUs stäliningstagande oeh är följande: Sammanhällningspolitiken Lokalisering av statliga myndigheter till Västra Götaland - Upprustning av regionala jämvägar - Indelning av Sverige i större oeh farre regioner Dubbelspär Öxnered/Halden - Regionalt inflytande oeh ett betydande statligt ansvar för finansiering av Götalandsbanan Justerare: Justerare: Justerare Rätt utdraget inty

1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2016-10-18 Diarienummer RS 2016 05575 Koncernstab Kommunikation och Externa relationer/ Externa relationer Handläggare: Charlotte Beijer Telefon: 0708-519238 E-post: charlotte.beijer@vgregion.se Till Beredningen för hållbar utveckling Förslag till påverkansfrågor - Agenda Västra Götaland Förslag till ställningstagande: 1. Beredningen för hållbar utveckling ställer sig bakom framlagt förslag 2. Beredningen för hållbar utveckling föreslår Regionstyrelsen anta förslaget Sammanfattning av ärendet BHU gav i maj 2014 uppdraget att ta fram en gemensam påverkansagenda för Västra Götalandsregionen och Västra Götalands kommuner. Gemensamt för frågorna som förs upp på agendan är att de påverkas av beslut i regering/riksdag och/eller EU. Syftet med Agenda Västra Götaland är att med samlad kraft verka i frågor som är av gemensam vikt för territoriet. Genom att bedriva ett gemensamt påverkansarbete blir vi en stark röst gentemot beslutsfattare på nationell och europeisk nivå och vår möjlighet att påverka vår egen utveckling stärks. Förslaget till gemensamma påverkansfrågor är nu framme för BHUs ställningstagande och är följande: - Sammanhållningspolitiken - Lokalisering av statliga myndigheter till Västra Götaland - Upprustning av regionala järnvägar - Indelning av Sverige i större och färre regioner - Dubbelspår Öxnered/Halden - Regionalt inflytande och ett betydande statligt ansvar för finansiering av Götalandsbanan Beredning 16/2 BHU information om att vi drar igång arbetet 31/3 Västgruppen process och tematik 26/8 BHU presidium process 13/9 BHU - process 23/9 Västgruppen tematik 4/10 BHU presidium tematik Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

2 18/10 BHU tematik Bilagor Agenda Västra Götaland Fördjupad beskrivning av ärendet Förutsättningar Agenda Västra Götaland utgår från den gemensamma strategin för tillväxt och utveckling Västra Götaland 2020 och de sakområden som återfinns där. Det påverkansarbete som bedrivs inom ramen för Agenda Västra Götaland är riktat mot institutioner och beslutsfattare utanför vårt territorium, såsom riksdag, regering och EU:s institutioner. Politisk enighet i Västra Götaland kring de frågor eller positioner som påverkansarbetet bygger på är avgörande för arbetet. Samtliga aktörer ska stå bakom agendan. Förfarande Frågor nomineras och bereds i Västgruppen innan de går upp för beslut i BHU. Efter att BHU antar positionerna tas en plan fram för hur kommunalförbunden och regionen arbetar för att flytta fram positionerna. En arbetsgrupp ska tillsättas för varje fråga. Sammankallande för arbetsgrupperna är tjänsteperson från Västra Götalandsregionen. De frågor som kommit upp i kontakterna mellan kommunalförbunden och Västra Götalandsregionen och som föreslås föras upp på agendan är: - Sammanhållningspolitiken - Lokalisering av statliga myndigheter till Västra Götaland - Upprustning av regionala järnvägar Positionspapper över dessa bifogas. Även åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt har varit uppe som förslag men efter en utredning konstateras att påverkansfönstret för åtgärdsprogram 2015-2021 är stängt. Frågan ligger vilande inför nästa åtgärdsperiod. Vi fortsätter även att bevaka eventuella påverkansinsatser inom migrationsfrågor. Dessutom önskar kommunalförbunden att gemensamt med Västra Götalandsregionen driva de frågor som är aktuella på den externa påverkansagendan (RS 2969-2015): - Indelning av Sverige i större och färre regioner - Dubbelspår Öxnered/Halden - Regionalt inflytande och ett betydande statligt ansvar för finansiering av Götalandsbanan Erik Lagersten Kommunikationsdirektör Västra Götalandsregionen Charlotta Lundström Chef externa relationer Västra Götalandsregionen

Agenda Västra Götaland 2016-10-18 Beredningen för hållbar utveckling Charlotte Beijer Agenda Västra Götaland Sammanhållningspolitiken BAKGRUND Vi är mitt upp i EU:s långtidsbudget år 2014-2020. I slutet av året har den Europeiska Kommissionen planerat att komma med förslag till de budgetförändringar som brukar göras i halvtid. Det pågår därför en diskussion i Europa om vad som bör ändras i halvtidsöversynen, liksom hur nästa långtidsbudget 2021-2027 bör utformas. Nettobetalaren Storbritanniens utträde ur unionen kommer säkerligen att göra denna process mer komplicerad än vanligt. Den största budgetposten är numera sammanhållningspolitiken som ska utjämna ekonomiska, social och territoriella skillnader mellan olika delar av Europa. Västsverige (Västra Götaland och Halland) får del av dessa regionalpolitiska medel 2014-2020: 1 miljard kronor till Västsveriges handlingsplan för det europeiska socialfondsprogrammet som stödjer kompetensutveckling och sysselsättning. 450 miljoner kronor till det europeiska regionalfondsprogrammet i Västsverige som stödjer utvecklingen av små och medelstora företag. Därtill kommer medel i de så kallade Interreg-programmen för gränsöverskridande samarbete. Sammanhållningspolitiken utgör exempel på det som kallas flernivåstyre: Ramarna för strukturfondsprogrammen bestäms på europeiska och nationell nivå, men regional och lokal nivå utformar innehållet till stöd för förverkligandet av VG 2020 och prioriterar bland projektansökningar. SLUTSATS: Västra Götaland ska verka för: - Det är angeläget att lokal och regional nivå är med tillsammans med nationell och europeisk nivå och styr genomförandet av EU:s budget. Kunskapen om de lokala behoven och aktörerna är avgörande för framgångsrika utvecklingsinsatser där finansiering från olika nivåer kan förstärka varandra. Vi motsätter oss svensk centralisering i landsbygdsprogrammet och de nationella programmen inom regionalfonden och socialfonden. - Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning i Europa är inskrivet i artikel 174 i Lissabonfördraget det bör vara en politik för samtliga regioner, inte bara de fattigaste regionerna. Västra Götaland vill delta i strukturfondsprogram efter år 2020.

Agenda Västra Götaland 2016-10-18 Beredningen för hållbar utveckling Charlotte Beijer - De europeiska struktur- och investeringsfonderna förstärker det regionala utvecklingsarbetet och arbetsmarknadspolitiken. Västra Götaland och Halland får en miljard kronor av socialfonden och 450 miljoner kronor från regionalfonden 2014-2020. Den västsvenska fondsamordningen vässar programmens stöd till genomförandet av Västra Götalands utvecklings- och tillväxtstrategi VG2020. - Interreg-programmen främjar samarbetet mellan unionens medlemsländer, vilket bidrar till ett europeiska mervärde. Deltagare lär av varandra och löser gemensamma problem. Västra Götaland ser gärna att programmen i framtiden finansierar långsiktiga investeringar. - Sammanhållningspolitikens koppling till EU2020-strategin har varit positiv. EU2020-strategin smart och hållbar tillväxt för alla - genomsyrar Västra Götaland 2020, liksom våra strukturfondsprogram. EU2020-strategin bör följas upp och efterträdas av en ny gemensam hållbar utvecklingsstrategi för Europa. - Vi vill se förenklingar av sammanhållningspolitikens europeiska och nationella regleringar. För europeisk nivå bör svensk lagstiftning och revision räcka, utifrån de goda erfarenheterna från tidigare programperioder. - Sammanhållningspolitiken kan bidra till att lösa utmaningarna inom energi, migration och framtida kriser. Vår erfarenhet är att programmen är flexibla och kan utgöra stöd, i så väl finans- och fordonskris samt migrationskris. - Vi är öppna för ökad användning av finansiella instrument som lån och riskkapital, men projektbidrag måste kvarstå. Det bör vara upp till varje region att själv avgöra den lämpliga blandningen.

Agenda Västra Götaland 2016-10-18 Beredningen för hållbar utveckling Charlotte Beijer Agenda Västra Götaland Lokalisering av myndigheter till Västra Götaland BAKGRUND 152 av 237 statliga förvaltningsmyndigheter är placerade i Stockholms arbetsmarknadsregion. Göteborgs arbetsmarknadsregion har fyra: Havs- och vattenmyndigheten, Statens museer för Världskultur, länsstyrelsen och Göteborgs Universitet. Dessutom finns också 2:a och 6:e AP-fonderna. Sedan 2006 har 75 % av de nya myndigheterna lokaliserats i Stockholm. Västra Götaland är i botten av län i Sverige, räknat som andel av arbetskraften som är statligt anställda (3,2 %). I maj 2015 fick Statskontoret i uppdrag att ta fram ett samlat underlag kring statliga myndigheters beslut om lokalisering. Anledningen var att allt fler myndigheter valt att förlägga sin verksamhet i Stockholmsområdet, vilket ökat andelen av både myndigheter och sysselsättningstillfällen ytterligare. Statskontorets samlade underlag överlämnades till civilministern den 30/3 2016. Underlaget innehöll en kartläggning av den statliga närvaron regionalt och lokalt samt en beskrivning av myndigheters koordinering med aktörer vid beslut om lokalisering Slutligen kommer man även med förslag på hur koordineringen kan utvecklas samt föreslår utgångspunkter som kan vara vägledande vid beslut om lokalisering. Bland de riktlinjer som läggs fram av Statskontoret nämns att man vid beslut om lokalisering ska ta hänsyn till regional tillväxt, men att dialog endast ska ske med länsstyrelsen och andra statliga myndigheter, inte regioner. Vidare ska myndighetslokalisering beakta geografiska kluster av myndigheter som kan skapa arbetsmarknadseffekter och underlätta kompetensförsörjning. SYNPUNKTER Västra Götaland och Göteborg är felfördelade utifrån myndigheters lokalisering, vilket får negativa effekter på vår arbetsmarknad och vår attraktivitet. Personer med samhällsvetenskaplig utbildning har få potentiella arbetsgivare. Det gäller inte sällan de förväntningar som högutbildade kvinnor har på karriärmöjligheter. Att staten finns närvarande i hela Sverige är avgörande, Göteborg som rikets andra stad, är mer än en industristad. Västra Götaland har en hög utbildningsnivå och goda förutsättningar för framtida kompetensförsörjning med ett flertal högt rankade samhällsvetenskapliga och tekniska utbildningar. Staten ger service till hela landet. Det är därmed fel att statliga förvaltningar per automatik läggs i Stockholm. Genom närvaro av myndigheters ledningsfunktioner kan staten nå ökad förankring och legitimitet av sina verksamheter. Staten blir också mindre sårbar för flaskhalsar och konjunktursvängningar om dess verksamheter finns spridda över landet. Vidare bör diskussionen om myndigheters inlokalisering till Västra Götaland även innefatta eventuell placering av decentraliserade EU-organ. Den nuvarande felfördelningen av

Agenda Västra Götaland 2016-10-18 Beredningen för hållbar utveckling Charlotte Beijer myndigheters placering kan bidra till ytterligare snedvridning mot Stockholms arbetsmarknadsregion om närhet till nationella myndigheter ses som ett kriterium för val av lokalisering för sådant organ. Omlokalisering av en EU-myndighet kan inte göras med enbart nationella beslut som grund och en placering kan därmed både förvärra och befästa en rådande felfördelning. SLUTSATS: Västra Götaland ska verka för: - Fler statliga myndigheter ska förläggas i Västra Götaland. Både existerande och nya myndigheter. - Den regionala myndigheten bör bli en samrådande part vid beslut om lokalisering av en statlig myndighet. - Näringslivsstrukturen på orten ska beaktas på samma sätt som andra myndigheters närvaro sett till kompetensförsörjning och regional tillväxt. - Möjligheten till utbyte och samverkan med lärosäten ska beaktas gällande kompetensförsörjning, kompetensutveckling och forskning.

Agenda Västra Götaland 2016-10-18 Beredningen för hållbar utveckling Charlotte Beijer Agenda Västra Götaland Upprustning av de regionala järnvägarna BAKGRUND Allt fler väljer att resa med tåg. Det har skett en kraftig resandeökning på nästan alla regionala järnvägsstråk. Samtidigt har de statliga medlen till underhåll minskat under ett antal år. I den nuvarande nationella infrastrukturplanen finns otillräckliga medel avsatta till de regionala järnvägarna i Västra Götaland. I dagsläget finns inte heller tillräckligt med pengar hos Trafikverket för att underhålla vissa banor och bibehålla den funktion som de en gång är byggda för. Akuta hastighetsnedsättningar kommer att bli nödvändiga från 2017. I Västra Götaland finns sju av de i Sverige totalt 53 banor som Trafikverket betraktar som lågtrafikerade, och som därmed inte har några avsatta underhållsmedel. Dessa är Kinnekullebanan, Viskadalsbanan, norra Bohusbanan och Älvsborgsbanan, DVVJ, Lysekilsbanan och Alvhem-Lilla Edet. Västra Götalandsregionen har med kommunerna tagit fram en målbild där vi vill öka tågresandet till 130 000 resor/dag fram till år 2035. Det är en stor ökning jämfört med dagens resande. Målbilden omfattar bland annat en satsning på regionala banor med stora resandeökningar, fler tåg och kortare restider. Här finns stor potential att avlasta vägnätet och överföra personresor och godstransporter till järnväg. Kinnekulle-, Viskadals-, Älvsborgs- och Norra Bohusbanan är viktiga stråk som måste utvecklas. I nästa steg vill vi även utveckla Dal Västra Värmlands Järnväg (DVVJ), Lysekilsbanan och sträckan Alvhem- Lilla Edet. SYNPUNKTER Västra Götalands befolkning växer inte bara i de större städerna utan i alla kommuner. År 2030 förväntas vi vara 1,9 miljoner invånare. I takt med att vi växer är det viktigt att hålla fast vid visionen om att vara ett konkurrenskraftigt tillväxtområde som erbjuder god livskvalitet för människor och bra villkor för företag i hela regionen. En successiv nedtrappning av banornas funktion är ett hot mot samhällsutvecklingen och de människor som bor och verkar i stråken utmed banorna. Med nuvarande underhållstakt är det bara en tidsfråga innan tågtrafiken måste avvecklas. Tyvärr är strömavbrott, rälsproblem och förseningar en del av vardagen för många tågresenärer. Det är de regionala järnvägarna som drabbas mest och om inget görs är det bara en tidsfråga innan tågtrafiken måste avvecklas på en tredjedel av järnvägsnätet i Västra Götaland. Kinnekulle-, Viskadals-, Älvsborgs- och Norra Bohusbanan är viktiga stråk som måste utvecklas. Längs med dessa järnvägar bor nästan en tredjedel av regionens befolkning. Om tåget försvinner blir det mer trafik på väg. Det är ett dåligt alternativ. Västra Götalandsregionen vill tillsammans med kommunerna utveckla starka kommunikationsstråk. Tåget är ryggraden i dessa. Järnvägen bidrar positivt till regionala och nationella klimatmål samt stimulerar till en hållbar utveckling där både befolkning och näringsliv kan växa. SLUTSATS

Agenda Västra Götaland 2016-10-18 Beredningen för hållbar utveckling Charlotte Beijer Västra Götaland ska verka för: - Staten måste ta ansvar för de regionala järnvägarna i Västra Götaland. Det är inte rimligt att ansvaret förskjuts från staten till regionen. Det är viktigt att staten även i framtiden har ansvar för att bygga och förvalta järnväg. - Underhåll och investeringar för de regionala järnvägarna måste lyftas in i statens nationella infrastrukturplan för åren 2018 2029. Det är nödvändigt för att förhindra avveckling av tågtrafiken och nedmontering av järnvägsnätet. - Västra Götalandsregionen bör få ett större inflytande över hur Trafikverket ska använda underhållspengar i den kommande nationella planen. Idag sköter Trafikverket det efter egna bedömningar.

1 (3) Tjänsteutlåtande Datum 2017-01-10 Diarienummer RS 2017-00132 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Robert Casinge Telefon: +32478207469 E-post: Robert.casinge@vgregion.se Till beredningen för hållbar utveckling Brysselkontorets service till kommuner i Västra Götaland Förslag till ställningstagande 1. Beredningen för hållbar utveckling ställer sig bakom serviceerbjudandet. 2. Beredningen för hållbar utveckling föreslår regionstyrelsen att godkänna serviceerbjudandet. Sammanfattning av ärendet Västra Götalandsregionens Brysselkontor är en del av koncernkontoret och har ett uppdrag att säkerställa att EU-perspektivet är en del av arbetet på hemmaplan och ta hem EU-frågorna till Västra Götalandsregionen och Västra Götaland i syfte att skapa ett mervärde. Det handlar framförallt om att omvärldsbevaka, påverka, synliggöra och skapa förutsättningar för att Västra Götalandsregionen syns och har inflytande. Brysselkontoret arbetar i nära samarbete med verksamheten på hemmaplan för att säkerställa att arbetet har en tydlig bäring och bidrar till arbetet i Västra Götalandsregionen. För att behålla fokus och kvalitet i de områden där Brysselkontoret förväntas leverera är kontoret primärt en resurs för centrala nämnder och styrelser i Västra Götalandsregionen och därmed också Koncernkontoret på tjänstemannasidan. Detta dokument visar vad Brysselkontoret kan erbjuda kommunerna i Västra Götaland. Fördjupad beskrivning av ärendet Västra Götalands 49 kommuner har ofta överlappande intressen med VGR. Det betyder att de frågor Västra Götalandsregionen driver på EU-nivå i stor utsträckning också är frågor som berör kommunerna. I frågor som engagerar enskilda kommuner kan Brysselkontoret, i mån av tid, vara en partner och bistå med EU-perspektivet på den givna frågan. Brysselkontoret har alltid en öppen och inbjudande profil och medarbetarnas kunskap skall vara en tillgång även för kommunerna. Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: regionstyrelsen@vgregion.se

Datum 2017-01-10 Diarienummer RS 2017-00132 2 (3) Vad kan Brysselkontoret bidra med? För kommuner i Västra Götaland kan Brysselkontoret bidra med följande: Mötesrum i Bryssel med grundläggande service med kaffe och vatten. För kommuner i Västra Götaland kan detta användas kostnadsfritt, övriga aktörer bokar och betalar via Göteborgs stads Brysselkontor. Eventuell förtäring ingår inte utan behöver ordnas av den som arrangerar besöket. Brysselkontoret har en distansarbetsplats som kan användas i mån av tillgång. För allmänna besöksprogram i Bryssel har Brysselkontoret ett dokument med kontaktuppgifter till organisationer/institutioner som kommuner brukar träffa. Dokumentet innehåller även praktisk information som kontakter till restauranger och hotell. Detta dokument kan kommunerna använda till att boka sina egna allmänna besöksprogram. Vid mer specifika mötesbehov som till exempel möten med experter i viss fråga kan Brysselkontoret komplettera ovanstående information och förmedla kontakt, men inte ansvara för själva mötet. Brysselkontoret svarar på frågor om EU-lagstiftning, pågående processer eller liknande och/eller slussar vidare till rätt aktör. Brysselkontoret har dock inte resurser till fördjupad informationssökning och analys av områden som inte prioriterat av Västra Götalandsregionen. Brysselkontoret delger regelbundet information om aktuella frågor och processer via olika kanaler. Även mer omfattande produkter som rapporter med mera kommer att publiceras i dessa kanaler. Brysselkontoret tar gärna emot besök och presenterar sin verksamhet för besökande kommuner. Brysselkontoret kommer att delta på BHU 1 ggr/termin för att tala om aktuella EU-frågor med bäring på Västra Götaland. Brysselkontoret arbetar inte med projektutveckling för enskilda kommuner, ansökan om EU-finansiering eller kvalitetssäkring av partners. Koncernkontoret, koncernstab kommunikation och externa relationer Erik Lagersten Kommunikationsdirektör Charlotta Lundström Enhetschef externa relationer

3 (3) Besluten skickas till Susanne Hammarström susanne.hammarstrom@vgregion.se - för genomförande Robert Casinge robert.casinge@vgregion.se - för genomförande Melissa Frödin melissa.frodin@vgregion.se - för kännedom Maria Grip maria.k.grip@vgregion.se - för kännedom Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: regionstyrelsen@vgregion.se

1 (3) Tjänsteutlåtande Datum 2017-02-20 Diarienummer RS 2017-00417 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Charlotte Beijer Telefon: 0700-20 62 92 E-post: charlotte.beijer@vgregion.se Till Regionstyrelsen Kandidatur till ordförandeposten för Assembly of European regions (AER) Förslag till beslut 1. Regionstyrelsen stödjer Magnus Berndtssons kandidatur till ordförandeposten i Assembly of European Regions Sammanfattning av ärendet Västra Götalandsregionen (VGR) är idag engagerade i Assembly of European regions (AER) som medlemsregion och genom att Magnus Berndtsson (Kd) innehar posten som vice ordförande med ansvar för organisationens ekonomi. Magnus Berntsson har nu möjlighet att väljas in som ordförande i AER från juni 2017 och söker därmed Regionstyrelsens stöd till sin kandidatur. AERs arbete och inriktning matchar på flera punkter VGRs inriktning och ambitioner och ett ordförandeskap bedöms skapa nya möjligheter att verka på den europeiska arenan och nå framgång i vårt eget internationella påverkansarbete. Fördjupad beskrivning av ärendet AER är den största oberoende organisationen för europeiska regioner med medlemsregioner från 35 länder, inte bara från EUs medlemsstater utan även från Europa i det vidare perspektivet så som Turkiet, Norge och Ryssland. Organisationens främsta uppgifter är att stötta regionalt erfarenhetsutbyte samt bedriver påverkan gentemot EUs institutioner och där är AER är en efterfrågad samtalspart till EUkommissionen. AER stöttar sina medlemsregioner i att utbyta erfarenheter och goda exempel, nätverksbyggande samt knyter ihop dem i projekt och stöttar i att söka EUfinansiering. AER är en bred organisation vars huvudområden är: ekonomisk och regional utveckling, sociala- och hälsofrågor samt kultur, utbildning och ungdomsfrågor. Organisationens ambitioner och inriktning matchar på flera punkter VGRs. Exempel: De har som utgångspunkt att ett multikulturellt Europa är en förutsättning för regional utveckling. De kommer under de kommande åren ha ett särskilt fokus på sammanhållningspolitiken och arbeta för ett starkt regionalt inflytande över EU:s budget. De är en av få regionorganisationer i Bryssel som arbetar med hälso- och sjukvårdsfrågor och då med särskilt fokus på e-hälsa och digitalisering av vården. Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: regionstyrelsen@vgregion.se

Datum 2017-02-20 Diarienummer RS 2017-00417 2 (3) AER har också på olika sätt engagerat sig för Europas unga, bland annat genom ett erfarenhetsutbyte om skolavhopp samt ett utbytesprogram där unga vuxna kan få göra praktik i en annan medlemsregion och på det sättet få sin första arbetslivserfarenhet. Resultaten har varit mycket goda. Nära 80 % av deltagarna har ett halvår efter genomförd praktik kommit i arbete eller studier. AER har även ett engagemang i regionernas implementering av klimatavtalet från COP21. Vad innebär ett ordförandeskap för VGR? Ordförandeposten i AER bedöms skapa goda möjligheter för VGR att utöva sitt inflytande och få kraft i sina internationella påverkansfrågor och ståndpunkter. Ett ordförandeskap bedöms även stärka VGRs möjligheter till exponering och att hitta internationella samarbetsregioner. AER har ett permanent sekretariat som sköter organisationens praktiska arbete, oavsett ordförande. Sekretariatet finns uppdelat på två kontor, ett i Bryssel och ett i Strasbourg. VGR behöver, vid ett ordförandeskap, därmed inte organisera sekretariatet i sin regi men bedöms behöva arbeta närmare AERs sekretariat än i dag för att stötta, och nyttja ordförandeskapet. Vid ett eventuellt ordförandeskap bedöms Magnus Berndtssons engagemang behöva öka i jämförelse med hans befintliga åtagande som vice ordförande. Posten som ordförande uppskattas till ca 40 % och löper under två år, med möjlighet att bli omvald ytterligare två år. I AERs stadgar står det även att: The AER President is charged to appoint a seconded officer who will work towards all tasks linked to the President s duties speech writing, drafting answers to letters, drafting the President s contributions to communications, preparing the logistics of trips etc in collaboration with the secretariat. Ordförandeposten innebär således att VGR skulle behöva stötta upp ordförandeposten med ett tjänstepersonstöd vilket uppskattas till en heltidstjänst. Utöver att vara ett stöd till ordförande i dennes alla uppdrag för AER faller det på tjänstepersonen att utveckla kommunikationen och synliggöra Västra Götalandsregionens ordförandeskap i Västsverige såväl som i Europa. Det innebär också att verka för ett större engagemang från Västra Götalandsregionen både bland tjänstemän och på politiska poster. Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Förvaltningschef Erik Lagersten Kommunikationsdirektör

3 (3) Beslutet skickas till: Ann-Sofi.Lodin@vgregion.se för genomförande Erik.lagersten@vgregion.se för kännedom Susanne.hammarstrom@vgregion.se för kännedom Charlotte.beijer@vgregion.se för kännedom Linn.riedl@vgregion.se för kännedom Samtliga styrelser och nämnder för kännedom Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: regionstyrelsen@vgregion.se

1 (1) Tjänsteutlåtande Datum 2017-02-13 Diarienummer RS 2016-02427 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Elisabet Ericson/Peter Detterberg Telefon: 010-441 01 44 E-post: elisabet.ericson@vgregion.se Till regionstyrelsen Begäran om täckande av underskott för driften av Marieholm 2016 Förslag till beslut 1. Regionstyrelsen täcker sin andel av underskottet för driften av Marieholm 2016 motsvarande 30 590 kronor. 2. Kostnaden täcks av regionstyrelsens anslag för koncerngemensamma lokaler. Sammanfattning av ärendet Länsstyrelsen i Västra Götaland, Västra Götalandsregionen och Mariestads kommun har sedan 1998 samutnyttjat residenset Marieholm i Mariestad. Avtal tecknades 2004. I avtalet garanterar parterna en fast årlig avgift, där länsstyrelsens del är 800 000 kronor och Västra Götalandsregionen och Mariestads kommun står för 400 000 kronor vardera. Under 2015 uppstod för första gången ett underskott (164 000 kronor) beroende på för låg beläggningsgrad. Under 2016 är underskottet 92 000 kronor. Enligt överenskommelse mellan parterna 2015 står varje part för 1/3 var av underskottet. Västra Götalandsregionens andel av underskottet motsvarar 30 590 kronor. Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Johan Flarup Avdelningschef Bilaga Skrivelse från länsstyrelsen 2017-02-10 Besluten skickas till Länsstyrelsen i Västra Götaland, Marija Blomgren Peter Detterberg Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: regionstyrelsen@vgregion.se

2017-02-10 113-4666-2017 Sida 1(1) Avdelningen för Verksamhetsstöd, Serviceenheten Marija Blomgren 010-224 5189 Västra Götalandsregionen Regionens Hus Att. Elisabet Ericson 462 80 VÄNERSBORG Mariestads kommun Att. Kristofer Svensson 542 86 MARIESTAD Begäran om täckande av underskott för driften av Marieholm 2016 De totala kostnaderna (hyra, personal och övrigt) för Marieholm 2016 uppgick till 2 247 tkr medan intäkterna var 2 155 tkr, vilket totalt gör att ett underskott på ca 92 tkr lämnas till 2017. I enlighet med den överenskommelse som träffades vid vårt Brukarråd den 20 november 2015 önskar Länsstyrelsen debitera ut 1/3 till er vardera för täckande av underskott för driften av Marieholm 2016 (d.v.s. 30 590 kr vardera). Faktura avses sändas under mars månad. Marija Blomgren Intendent, Marieholm Bilaga 1 Marieholms utfall 2016 Bilaga 2 Budgetförslag 2017 Bilaga 3 Minnesanteckningar 20 november 2015 Kopia till (e-post) Agneta Forsell, VG region Peter Detterberg, VG region Johan Abrahamsson, Mariestads kommun Lenny Lämber, Lst Sanja Pihl, Lst Sara Brandberg, Lst Postadress: 403 40 Göteborg Besöksadress: Hamngatan 1, Mariestad Telefon/Fax: 010-224 4000 (växel) E-post: marija.blomgren@lansstyrelsen.se

Bilaga 1 Marieholm Utfall 2016 Budget 2016 Utfall 2016 Budgetpost Konto Intäkter tkr tkr 599-Övriga kostnader 9519 Länsstyrelsen, fördelat övriga driftskostnader 800 800 510-Lokalkostnad 9510 Länsstyrelsen, fördelad lokalkostnad 150 123 430-Övr personalkostn 9518 Länsstyrelsen, fördelad konferenskostnad 100 111 310-Intäkter,avg,ersättn 31121 VG Region, resurssamverkan lokaler 300 305 310-Intäkter,avg,ersättn 31121 Msd:s k:n, resurssamverkan lokaler 300 300 310-Intäkter,avg,ersättn 31111, 31121 Övriga, resurssamverkan lokaler 90 91 310-Intäkter,avg,ersättn 31222 VG Region, resurssamverkan drift 100 100 310-Intäkter,avg,ersättn 31222 Msd:s k:n, resurssamverkan drift 100 100 310-Intäkter,avg,ersättn 31222 VG Region, resurssamverkan konferens 60 12 310-Intäkter,avg,ersättn 31222 Msd:s k:n, resurssamverkan konferens 105 95 310-Intäkter,avg,ersättn 31222 Övriga, resurssamverkan konferens 50 34 310-Intäkter,avg,ersättn 31222 Kuvertavgifter via krögare 50 51 510-Lokalkostnad 31121 Hyresintäkter, västra 33 33 Summa intäkter 2238 2155 Konto se spec. Kostnader tkr tkr 400-Löner, 410-Resor, 430- Övr personalkostn Personal -805-788 510-Lokalkostnad Lokaler -1100-1056 580-Konsulttjänster Övriga tjänster (tvätt, fönsterputs, krögare) -85-42 560-Representation Ej avdragsgill moms (Systembolaget) -5-1 599-Övriga kostnader Livsmedel, förbrukning, leasing av konst, OH -374-360 Summa kostnader -2369-2247 Resultat 2016-131 -92

Ingående balans 1 januari 2015-162 9519 Länsstyrelsen, täckande av underskott 2015 54 31222 VG Region, täckande av underskott 2015 54 31222 Msd:s k:n, täckande av underskott 2015 54 Projektutfall 2016-131 -92

Kostnadsspec. till utfall 2016 Budgetpost Konto Personal Budget 2016 Utfall 2016 400-Lönekostnad 9410 Fördelad lönekostnad gm tidredovisning 772 768 inkl arbetsgivaravg. etc 400-Lönekostnad 4511, 4611,4661 Arbetsgivaravg, premier, pensioner etc 6 0 400-Lönekostnad 4014 Tillfälligt anställda, löner och arvoden 17 17 5511,5513,55 410-Resekostnader 15 Biljetter, hotell, bilersättning etc 5 3 430-övr personalkostn 4981 Terminalglasögon etc 5 0 Totalt personal 805 788 Lokaler 510-Lokalkostnad 50151 Hyra huvudbyggnaden 800 796 510-Lokalkostnad 50151 Hyra östra 140 134 510-Lokalkostnad 50151 Hyra västra 75 72 510-Lokalkostnad 50511 El huvudbyggnaden 55 39 510-Lokalkostnad 50511 El östra 10 6 510-Lokalkostnad 50511 El västra 10 7 510-Lokalkostnad 50911 Bevakning av lokaler (larm, porttelefon etc) 10 2 Totalt lokaler 1100 1056 Övriga tjänster/konsulter 580-Konsultjänster 5071 Fönsterputs, extra städning 15 0 580-Konsultjänster 5242 Service- och underhållsavtal (entrémattor) 2 1 580-Konsultjänster 5791 Tvätt av linne, inkl östra flygeln 60 37 580-Konsultjänster 4031 Arvode uppdragstagare 4 2 uppsättning julgran 580-Konsultjänster 5412 Avgifter, licenser o dyl 4 2 Totalt övriga tjänster 85 42 Representation och extern info 560-Representation 5522 Ej avdragsgill moms, inköp för gästs räkning 5 1 Totalt representation 5 1 Övrigt

599-Övriga kostnader 57611 Leasing av konst, Nationalmuseum 22 21 599-Övriga kostnader 57611 Leasing av konst, Moderna Museet 8 8 550-Varor o avskrivningar 5691 Arbetskläder, ergonomi, telefoner 5 0 599-Övriga kostnader 56912 Livsmedel 70 90 599-Övriga kostnader 5621 Trycksaker 4 0 599-Övriga kostnader 56213 Prenumerationer (GP) 3 4 599-Övriga kostnader 5691 Köksutrustning, nyanskaffningar m.m. 20 22 dukar,servetter,handdukar, dammsugare, kaffebrygg 599-Övriga kostnader 5691 Diverse varor, inkl förbrukningsmateriel 40 15 599-Övriga kostnader 9610 OH Löner 142 143 599-Övriga kostnader 9612 OH Data m.m. 60 57 Totalt övrigt 374 360 Summa kostnader 2369 2247,0

Bilaga 2 Marieholm Budget 2017 Budgetpost Konto Intäkter tkr 599-Övriga kostnader 9519 Länsstyrelsen, fördelat övriga driftskostnader 800 510-Lokalkostnad 9510 Länsstyrelsen, fördelad lokalkostnad 150 430-Övr personalkostn 9518 Länsstyrelsen, fördelad konferenskostnad 100 310-Intäkter,avg,ersättn 31121 VG Region, resurssamverkan lokaler 300 310-Intäkter,avg,ersättn 31121 Msd:s k:n, resurssamverkan lokaler 300 310-Intäkter,avg,ersättn 31111, 31121 Övriga, resurssamverkan lokaler 90 310-Intäkter,avg,ersättn 31222 VG Region, resurssamverkan drift 100 310-Intäkter,avg,ersättn 31222 Msd:s k:n, resurssamverkan drift 100 310-Intäkter,avg,ersättn 31222 VG Region, resurssamverkan konferens 80 310-Intäkter,avg,ersättn 31222 Msd:s k:n, resurssamverkan konferens 110 310-Intäkter,avg,ersättn 31222 Övriga, resurssamverkan konferens 60 310-Intäkter,avg,ersättn 31222 Kuvertavgifter via krögare 50 510-Lokalkostnad 31121 Hyresintäkter, västra 30 Summa intäkter 2270 Konto se spec. Kostnader tkr 400-Löner, 410-Resor, 430- Övr personalkostn Personal -783 510-Lokalkostnad Lokaler -1115 580-Konsulttjänster Övriga tjänster (tvätt, fönsterputs, krögare) -80 599-Övriga kostnader Livsmedel, förbrukning, leasing av konst, OH -370 Summa kostnader -2348 Resultat 2017-78

Kostnadsspec. till buget 2017 Budgetpost Konto Personal 9410, Fördelad lönekostnad gm tidredovisning 4511, (inkl arbetsgivaravg, premier, pensioner 400-Lönekostnad 4611, 4661 etc) 754 400-Lönekostnad 4014 Tillfälligt anställda, löner och arvoden 19 410-Resekostnader 5511,5513, 5515 Biljetter, hotell, bilersättning etc 5 430-övr personalkostn 4981 Terminalglasögon etc 5 Totalt personal 783 Lokaler 510-Lokalkostnad 50151 Hyra huvudbyggnaden 805 510-Lokalkostnad 50151 Hyra östra 140 510-Lokalkostnad 50151 Hyra västra 75 510-Lokalkostnad 50511 El huvudbyggnaden 55 510-Lokalkostnad 50511 El östra 10 510-Lokalkostnad 50511 El västra 10 510-Lokalkostnad 50911 Bevakning av lokaler (larm, porttelefon etc) 20 Totalt lokaler 1115 Övriga tjänster/konsulter 580-Konsultjänster 5071 Fönsterputs, extra städning 10 580-Konsultjänster 5242 Service- och underhållsavtal (entrémattor) 2 580-Konsultjänster 5791 Tvätt av linne, inkl östra flygeln 60 580-Konsultjänster 4031 Arvode uppdragstagare 4 580-Konsultjänster 5412 Avgifter, licenser o dyl 4 Totalt övriga tjänster 80 Övrigt 599-Övriga kostnader 57611 Leasing av konst, Nationalmuseum 22

599-Övriga kostnader 57611 Leasing av konst, Moderna Museet 8 550-Varor o avskrivningar 5691 Arbetskläder, ergonomi, telefoner 5 599-Övriga kostnader 56912 Livsmedel 70 599-Övriga kostnader 5621 Trycksaker 5 599-Övriga kostnader 56213 Prenumerationer (GP) 3 599-Övriga kostnader 5691 Köksutrustning, nyanskaffningar m.m. 20 599-Övriga kostnader 5691 Diverse varor, inkl förbrukningsmateriel 42 599-Övriga kostnader 9610 OH Löner 135 599-Övriga kostnader 9612 OH Data m.m. 60 Totalt övrigt 370 Summa kostnader 2348

Bilaga 3 2015-11-27 Sida 1(2) Avdelningen för Verksamhetsstöd, Serviceenheten Marija Blomgren 010-224 5189 Minnesanteckningar från Marieholmsmöte 20 november 2015 Närvarande: Agneta Forsell och Peter Detterberg från Länsstyrelsens lokaler i Vänersborg, Johan Abrahamsson, Lenny Lämber, Marika Björk, Sara Brandberg och Marija Blomgren på Marieholm Ekonomiska läget just nu och inför 2016 Marija visade hur utfallet till och med oktober ser ut och en prognos för resten av året pekar på ett underskott på ca 240 tkr. Om ingen förändring avseende prissättning, nyttjandegrad eller brukaravgift sker visar budgeten för nästa år ett negativt resultat på ca 250 tkr Nyttjandet av Marieholm under 2015 Under 2015 (baserat på de bokningar som kommit in t.o.m. december) har Marieholm använts vid 92 tillfällen av Mariestads kommun, vid 11 tillfällen av Västra Götalandsregionen och vid 77 tillfällen av Länsstyrelsen. Av de 77 tillfällena avser 15 endast logi. Länsstyrelsen är den klart största nyttjaren av övernattningsrummen medan Mariestads kommun är de som använder västra flygeln allra mest. Johan påpekade att det inom kommunen är klart uttalat att konferenser o dyl som bokas utanför kommunhuset ska förläggas till Marieholm. Lenny förklarade att endagskonferenser från andra kontor än Mariestadskontoret görs mer sällan då avståndet är en faktor. Vanligast är därför att Länsstyrelsen förlägger sina två-dagarskonferenser till Marieholm, vilket också avspeglas i det höga nyttjandet av övernattningsrummen. Hur ökar vi intäkterna? Försöka få beslutsfattare och övriga inom verksamheterna att se Marieholm som våra egna lokaler och därmed öka nyttjandegraden. För oss tre brukare införa en bokningsavgift på 400 kr per tillfällen för samtliga lokaler. Det är inte ovanligt att västra flygeln bokas och man ordnar fika m.m. i egen regi. Lokalen är då uppbokad utan att Marieholm får in någon intäkt. Marija sänder över bokningsinformation till Västra Götalandsregionens konferens- och utbildningscentrum så de kan börja förmedla bokningar till Marieholm. Sprida information om att det är fullt möjligt att boka heldagskonferens på Marieholm och äta lunchen på stan. Något som håller nere Postadress: 542 30 MARIESTAD Besöksadress: Hamngatan 1 Telefon/Fax: 010-224 4000 (växel) E-post: marija.blomgren@lansstyrelsen.se

2015-11-27 Sida 2(2) kostnaden för den som bokar och kanske gör att man bokar i högre grad. Priserna för hyra (externt) och för logi höjs något. Marija skickar ut uppföljning av beläggning och det ekonomiska utfallet var tredje månad. På så vis kan vi brukare snabbare reagera på situationen. Hur fördelar vi kostnaderna? Vi beslutade att ha oförändrad grundinsats från brukarna, d.v.s. 800 tkr för Länsstyrelsen och 400 tkr vardera för Västra Götalandsregionen och Mariestads kommun. Vid ett eventuellt underskott täcks det med 1/3 vardera av brukarna. Övrigt Marija upprättar ett nytt budgetförslag med hänsyn till de överenskomna prisjusteringarna och den nya bokningsavgiften. Antecknat av Marija Blomgren

6 (17) Protokoll från ägarutskottet, 2017-02-15 10 Internrevisionens granskning av regionstyrelsens ägarstyrning samt av kommittéernas arbetsformer Diarienummer RS 2017-00552 Beslut Ägarutskottet föreslår att regionstyrelsen beslutar följande: 1. Regionstyrelsen ska årligen följa upp hur ägarstyrningen av verksamheter i egen regi fungerar. 2. Regionstyrelsen noterar övriga synpunkter som redovisas i granskningsrapporten. Sammanfattning av ärendet Regionstyrelsens internrevision har som främsta uppgift att bistå regionstyrelsen i dess arbete genom att granska förutsättningarna för regionstyrelsens beslutsfattande, genomförande av beslut och uppsikt över regionens verksamhet, inklusive funktionen att förvalta och utveckla regionens styrmodell. Föreliggande rapport rör granskning avseende två frågeställningar: 1. Hur ändamålsenlig är regionstyrelsens ägarstyrning av den egna regiverksamheten? 2. Hur ändamålsenligt fungerar kommittén för mänskliga rättigheter resp. folkhälsokommittén? För att besvara frågorna har arbetet bedrivits utifrån ett kvantitativt och kvalitativt perspektiv innehållande dokumentstudier och intervjuer med presidier samt chefstjänstemän. Avseende fråga 2 har även en enkät använts med frågor om hur man som förtroendevald i nämnder och styrelser uppfattar kommittéernas arbete. I rapporten bedöms att formella förutsättningar finns för styrning, men det noteras att regionens organisation och styrmodell är komplicerad. Detta har även påtalats i flera av intervjuerna i samband med rapporten och framgår även av den riskanalys som regionstyrelsen dokumenterat i arbetet med internkontrollplan. I rapporten görs bedömningen att roller och ansvar är beskrivna men att de behöver diskuteras mer ingående mellan regionstyrelsen och utförarverksamheten. Ett område som lyfts fram är att årligen utvärdera regionstyrelsens arbete och där ta med ägarfrågorna specifikt. I rapporten framhålls väsentligheten av att en sådan utvärdering dokumenteras och att den har en tydlig ambition att förbättra och vara framåtsyftande. När det gäller kommittéernas arbete bedöms att båda kommittéerna hittat arbetssätt som är ändamålsenliga för att klara sina uppdrag. Enkätsvaren ger en Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

7 (17) Protokoll från ägarutskottet, 2017-02-15 bild av att många av de som svarat på enkäten inte har en tydlig uppfattning av vad kommittéerna har för aktiviteter. Det pekas i rapporten på att det vore mer adekvat att ställa den frågan till den verksamhetsanknutna personal som i sitt dagliga arbete borde vara mer påverkad av kommittéernas uppdrag. Båda kommittéerna efterlyser en tydligare dialog med regionstyrelsen kring framförallt de resultat som kan påvisas inom respektive ansvarsområde. De menar från kommittéerna att de önskar en mer planerad och frekvent kontakt, utöver delårsrapporter och årsberättelser. Rapporten pekar på ett antal rekommendationer för att ytterligare stärka arbetet kring ägarstyrning samt kommittéernas arbete. När det gäller regionstyrelsen ägarstyrning lyfter rapporten särskilt fram följande iakttagelser och rekommendationer. Behovet av en årlig utvärdering av regionstyrelsens arbete kring ägarstyrning, t ex genom en webb-enkät. Tydliggörande av process och struktur för ägardialog i form av årshjul. Behov av diskussioner med utförarverksamheten avseende roller och ansvar i styrmodellen. Översyn beträffande löpande rapportering gällande flaggningar. Effekt av att verksamheter rapporterar röda flaggor regelbundet och åtgärder kopplade till detta. Möjligheter att förnya loggsystemet för lämnade uppdrag till regiondirektören. Utifrån genomgången av arbetet i kommittén för mänskliga rättigheter samt folkhälsokommittén lyfts följande iakttagelser och rekommendationer fram. Det är rimligt att regionstyrelsen tar fram ett arbetssätt som innebär en uppföljning, information samt redovisning av kommittéernas arbete. Regionstyrelsen bör se över möjligheten att samla beredning och beslut kring bidragsformer inom VGR till föreningarna till en part som för regionen kan göra avvägningar kring olika mottagare och tydligare väga in strategiska överväganden. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat 2017-02-03 Rapport från regionstyrelsens internrevisorer: Regionstyrelsens ägarstyrning av den verksamhet som bedrivs i egen regi, Uppföljning av kommittéernas arbetssätt. Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

8 (17) Protokoll från ägarutskottet, 2017-02-15 Regionstyrelsens beslut skickas till Folkhälsokommittén, folkhalsa@vgregion.se, för kännedom Kommittén för mänskliga rättigheter, rattighet@vgregion.se, för kännedom Regiondirektören, ann-sofi.lodin@vgregion.se, för genomförande Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

1 (3) Tjänsteutlåtande Datum 2017-02-03 Diarienummer RS 2017-00552 Handläggare: Bengt Säterskog Telefon: 0705-573707 E-post: bengt.saterskog@vgregion.se Till ägarutskottet Internrevisionens granskning av regionstyrelsens ägarstyrning samt av kommittéernas arbetsformer Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår att regionstyrelsen beslutar följande: 1. Regionstyrelsen ska årligen följa upp hur ägarstyrningen av verksamheter i egen regi fungerar. 2. Regionstyrelsen noterar övriga synpunkter som redovisas i granskningsrapporten. Sammanfattning av ärendet Regionstyrelsens internrevision har som främsta uppgift att bistå regionstyrelsen i dess arbete genom att granska förutsättningarna för regionstyrelsens beslutsfattande, genomförande av beslut och uppsikt över regionens verksamhet, inklusive funktionen att förvalta och utveckla regionens styrmodell. Föreliggande rapport rör granskning avseende två frågeställningar: 1. Hur ändamålsenlig är regionstyrelsens ägarstyrning av den egna regiverksamheten? 2. Hur ändamålsenligt fungerar kommittén för mänskliga rättigheter resp. folkhälsokommittén? För att besvara frågorna har arbetet bedrivits utifrån ett kvantitativt och kvalitativt perspektiv innehållande dokumentstudier och intervjuer med presidier samt chefstjänstemän. Avseende fråga 2 har även en enkät använts med frågor om hur man som förtroendevald i nämnder och styrelser uppfattar kommittéernas arbete. I rapporten bedöms att formella förutsättningar finns för styrning, men det noteras att regionens organisation och styrmodell är komplicerad. Detta har även påtalats i flera av intervjuerna i samband med rapporten och framgår även av den riskanalys som regionstyrelsen dokumenterat i arbetet med internkontrollplan. I rapporten görs bedömningen att roller och ansvar är beskrivna men att de behöver diskuteras mer ingående mellan regionstyrelsen och utförarverksamheten. Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Datum 2017-02-03 Diarienummer RS 2017-00552 2 (3) Ett område som lyfts fram är att årligen utvärdera regionstyrelsens arbete och där ta med ägarfrågorna specifikt. I rapporten framhålls väsentligheten av att en sådan utvärdering dokumenteras och att den har en tydlig ambition att förbättra och vara framåtsyftande. När det gäller kommittéernas arbete bedöms att båda kommittéerna hittat arbetssätt som är ändamålsenliga för att klara sina uppdrag. Enkätsvaren ger en bild av att många av de som svarat på enkäten inte har en tydlig uppfattning av vad kommittéerna har för aktiviteter. Det pekas i rapporten på att det vore mer adekvat att ställa den frågan till den verksamhetsanknutna personal som i sitt dagliga arbete borde vara mer påverkad av kommittéernas uppdrag. Båda kommittéerna efterlyser en tydligare dialog med regionstyrelsen kring framförallt de resultat som kan påvisas inom respektive ansvarsområde. De menar från kommittéerna att de önskar en mer planerad och frekvent kontakt, utöver delårsrapporter och årsberättelser. Rapporten pekar på ett antal rekommendationer för att ytterligare stärka arbetet kring ägarstyrning samt kommittéernas arbete. När det gäller regionstyrelsen ägarstyrning lyfter rapporten särskilt fram följande iakttagelser och rekommendationer. Behovet av en årlig utvärdering av regionstyrelsens arbete kring ägarstyrning, t ex genom en webb-enkät. Tydliggörande av process och struktur för ägardialog i form av årshjul. Behov av diskussioner med utförarverksamheten avseende roller och ansvar i styrmodellen. Översyn beträffande löpande rapportering gällande flaggningar. Effekt av att verksamheter rapporterar röda flaggor regelbundet och åtgärder kopplade till detta. Möjligheter att förnya loggsystemet för lämnade uppdrag till regiondirektören. Utifrån genomgången av arbetet i kommittén för mänskliga rättigheter samt folkhälsokommittén lyfts följande iakttagelser och rekommendationer fram. Det är rimligt att regionstyrelsen tar fram ett arbetssätt som innebär en uppföljning, information samt redovisning av kommittéernas arbete. Regionstyrelsen bör se över möjligheten att samla beredning och beslut kring bidragsformer inom VGR till föreningarna till en part som för regionen kan göra avvägningar kring olika mottagare och tydligare väga in strategiska överväganden. Regionstyrelsens internrevision

3 (3) Annika Tännström ordförande Lena Hult Bilaga Rapport från regionstyrelsens internrevisorer: Regionstyrelsens ägarstyrning av den verksamhet som bedrivs i egen regi, Uppföljning av kommittéernas arbetssätt. Besluten skickas till Folkhälsokommittén, för kännedom Kommittén för mänskliga rättigheter, för kännedom Regiondirektören, för genomförande Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

www.pwc.se Rapport från regionstyrelsens internrevision Pär Månsson Cert. kommunal revisor Lars Näsström 13 januari 2017 Regionstyrelsens ägarstyrning av den verksamhet som bedrivs i egen regi Uppföljning av kommittéernas arbetssätt

Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 1.1. Bakgrund/inledning... 1 1.2. Sammanfattning... 2 2. Ägarstyrning av den egna regiverksamheten... 6 2.1. Tydlighet i styrdokument och uppdrag... 6 2.1.1. Kommentar/rekommendationer... 9 2.2. Former för dialog och stöd... 10 2.2.1. Kommentar/rekommendationer... 12 2.3. Uppföljning och rapportering... 13 2.3.1. Kommentar/rekommendationer... 14 2.4. Aktivitetsnivå utifrån uppföljning och rapportering... 15 2.4.1. Kommentar/rekommendationer... 16 3. Kommittén för mänskliga rättigheter samt folkhälsokommittén... 17 3.1. Arbetsformer... 17 3.1.1. Kommittén för mänskliga rättigheter... 17 3.1.2. Folkhälsokommittén... 18 3.1.3. Enkätreferat... 19 3.2. Kommittéernas genomslag inom regionens verksamhet... 19 3.2.1. Kommittén för mänskliga rättigheter... 19 3.2.2. Folkhälsokommittén... 20 3.3. Uppföljning och rapportering... 21 3.3.1. Kommittén för mänskliga rättigheter... 21 3.3.2. Folkhälsokommittén... 21 3.3.3. Enkätreferat... 22 3.4. Kommentar/rekommendationer... 22 3.4.1. Enkäten allmänt... 22 3.4.2. Arbetsformer... 23 3.4.3. Kommittéernas genomslag... 24 3.4.4. Uppföljning och rapportering... 24 Januari 2017 Internrevisionen Västra Götalandsregionen PwC

1. Sammanfattning 1.1. Bakgrund/inledning Regionstyrelsens internrevision har som främsta uppgift att bistå regionstyrelsen i dess arbete genom att granska bland annat förutsättningarna för regionstyrelsens beslutsfattande, genomförande av beslut och uppsikt över regionens verksamhet, inklusive funktionen av regionens styrmodell. PwC har fått i uppdrag att genomföra en granskning med följande frågeställningar: 1. Hur ändamålsenlig är regionstyrelsens ägarstyrning av den egna regiverksamheten? 2. Hur ändamålsenligt fungerar kommittén för mänskliga rättigheter resp. folkhälsokommittén? För att besvara frågorna har arbetet bedrivits utifrån ett kvantitativt och kvalitativt perspektiv. Dokumentstudier har används för att besvara frågan om det finns förutsättningar för en erforderlig ägarstyrning av den egna regiverksamheten, förutsättningarna för de båda kommittéerna och intervjuer har genomförts med presidier samt chefstjänstemän för att fånga uppfattningarna om de aktuella frågeställningarna. Avseende fråga 2 har även en enkät använts med frågor kring hur man som förtroendevald i nämnder och styrelser uppfattar kommittéernas arbete. Arbetet avseende ägarstyrning har i samråd med internrevisionen avgränsats till NU-sjukvården, tandvårdsstyrelsen samt servicenämnden. Vi har tagit del av och analyserat reglementen för berörda styrelser/nämnder, delårsrapporter, delegeringsordning, årsredovisningar samt verksamhetsberättelser. Intervjuer har genomförts med presidierna för berörda nämnder/styrelser samt kommittéerna, nedanstående personer har deltagit. Enkäten skickades ut till samtliga förtroendevalda inom VGR:s nämnder och styrelser, totalt 387 utskick. Svarsfrekvensen var 53 %. Intervjuer med: Nämnd/styrelse/ Deltagare Funktion kommitté Ägarutskottet Johnny Magnusson Ordförande Helén Eliasson Vice ordförande Koncernledning/ Ann-Sofi Lodin Regiondirektör koncernkontoret Joakim Björck Ekonomidirektör Rolf Ottosson Avdelningschef Verksamhetsuppföljning Boris Ståhl Regiondirektörens stab Januari 2017 Internrevisionen Västra Götalandsregionen 1 av 24 PwC

Tandvårdsstyrelsen Stig-Olov Tingbratt Ordförande Gunnar Eriksson Tandvårdsdirektör NU-sjukvården Carina Åström Vice ordförande Lars Wiklund Sjukhusdirektör Servicenämnden Peter Hermansson Ordförande Thomas Front Servicedirektör Martin Hultén Ekonomichef Kommittén för Kristina Grapenholm Ordförande mänskliga rättigheter Peter Legendi Vice ordförande Viveca Reimers Avdelningschef Folkhälsokommittén Gunnel Adler Ordförande Håkan Linnarsson Vice ordförande Elisabeth Ramberg Johansson Folkhälsochef 1.2. Sammanfattning Utifrån vår genomgång av regionstyrelsen ägarstyrning vill vi speciellt lyfta fram följande iakttagelser och rekommendationer. Regionstyrelsens ägaransvar för egenregiverksamheten läggs fast i reglementen. Den består av uppsiktsplikt enligt kommunallagen och ett samordningsansvar för den egna utförarverksamheten inom samtliga verksamhetsområden. Ägarutskottet svarar under regionstyrelsen för ett antal övergripande regiongemensamma och principiella ägarfrågor. Det finns en stor samsyn beträffande styrdokumenten och budgetens särställning bland dessa. Uppdrag från fullmäktige är främst formulerat i budgetdokumentet. De formella förutsättningarna finns för ägarstyrning men vi noterar att regionens organisation och styrmodell är komplicerad och att styrmiljön därigenom är svår att överblicka och agera i. Detta har även påtalats i flera av våra intervjuer och framgår även av den riskanalys som regionstyrelsen dokumenterat i arbetet med internkontrollplan. Vad gäller gränsdragningsfrågor uppfattar vi särskilda svårigheter mellan regionstyrelsens ansvar kontra hälso- och sjukvårdsstyrelsen och beställarnämnderna. Vår bedömning är att roller och ansvar är dokumenterade i styrdokumenten men att de behöver diskuteras och tydliggöras i dialog mellan regionstyrelsen och egenregiverksamheten. I dialogen bör speciellt risken för målkonflikter beröras, exempelvis ersättningsmodeller vid effektivisering av verksamheten. Regionstyrelsen har identifierat områden till förstärkning av uppsiktsplikten vilket till viss del sammanfaller med ägarrollen för egenregiverksamheten. Ett område som vi vill lyfta fram där är att årligen utvärdera regionstyrelsens arbete och där ta med ägarfrågorna specifikt. Januari 2017 Internrevisionen Västra Götalandsregionen 2 av 24 PwC

Vi föreslår att en årlig utvärdering av regionstyrelsens arbete kring ägarstyrning genomförs och dokumenteras. Områden som bör utvärderas är antalet möten, arbetsformer, arbetsklimat, underlag till beslut, löpande rapportering, arbete med internkontroll och riskhantering. Utvärderingen kan med fördel göras genom webbaserade frågeställningar med möjligheter att ge egna reflektioner på styrelsearbetet. Dialogen mellan regionstyrelsen som ägare och egenregiverksamheten sker både på politisk nivå och tjänstemannanivå. Vi kan notera att dialogen både är av formell och informell karaktär. En efterfrågan finns på en ökad dialog från de egenregiverksamheter som vi intervjuat. På tjänstemannanivå genomförs en, vad vi kan bedöma, omfattande dialog/kontakter mellan koncernledning/koncernstab och egenregiverksamheten genom främst regiondirektörens ledningsdialog och controllingmöten. Återföringen från controllingmöten till ägarutskott och regionstyrelsen sker genom månadsrapporter och delårsrapporter samt under regiondirektörens redogörelse vid styrelsemöten. Vi bedömer att det finns ett behov av att tydliggöra strukturen för framförallt den politiska dialogen mellan regionstyrelsen/ägarutskottet och egen regiverksamheten. Vi rekommenderar att ett årshjul upprättas för att dokumentera och tydliggöra detta. Innan årshjulet läggs fast bör synpunkter från egenregiverksamheten efterfrågas. I vårt arbete har vi noterat vissa områden där behov finns av ökad dialog/stöd till egenregiverksamheten. Detta gäller strategiska frågor, ersättningssystem, roller/ansvar i styrmodellen samt prioriteringar för att nå visionen. Uppföljning och rapportering sker enligt fastlagda rutiner. Ett arbete pågår med förändring av rapporteringen enligt önskemål från regionstyrelsen. Ett krav finns att i större utsträckning analysera och dra slutsatser från redovisade ekonomiska och verksamhetsmässiga data. Vi vill här lyfta fram att det är väsentligt att regionstyrelsen är styrande i hur detta ska definieras och utformas i framtida rapportering. Något som bör beaktas vid pågående förändring av rapporteringen är hur och i vilka former återrapportering/ feed back ska ske till egenregiverksamheten. Vid vår översiktliga genomgång av protokoll från regionstyrelse och ägarutskott kan vi notera att ägarfrågorna för egenregiverksamheten är regelbundet på agendan. En viktig del i ägarrollen är att reagera på avvikelser i rapportering både vad gäller ekonomi och verksamhet. För att säkerställa att uppdrag från regionstyrelsen verkställs loggas dessa. Ärendeloggen hanteras i kalkylprogrammet excel. Vi bedömer att detta bör kunna hanteras i ett mer anpassat ärendehanteringssystem Vi kan utifrån vår översiktliga genomgång inte bedöma regionstyrelsens och ägarutskottets genomförandeförmåga. Utifrån vår genomgång vill vi dock lyfta fram följande. Den rapportering med nyckeltal och flaggningar som vi noterat innehåller i många fall att verksamheten är på rött. Detta indikerar att speciella åtgärdsprogram behövs. I det fall de röda markeringarna blir alltför vanligt Januari 2017 Internrevisionen Västra Götalandsregionen 3 av 24 PwC

förekommande är det vår uppfattning att signaleffekten minskar successivt. Detta kopplar givetvis även tillbaka på de målsättningar som sätts för verksamheten. I samband med att rapporteringen ska läggas om mot mer analys så kan även en översyn ske av relevans i färgindikationerna och vilka effekter det får på styrningen. Utifrån vår genomgång av arbetet i kommittén för mänskliga rättigheter samt Folkhälsokommittén vill vi speciellt lyfta fram följande iakttagelser och rekommendationer. Kommittén för mänskliga rättigheter ska samordna Västra Götalandsregionens arbete för att stärka de mänskliga rättigheterna och motverka diskriminering och för det arbetet finns en nytagen plan av regionfullmäktige. I detta arbete är det också viktigt att få invånardialogen och för det har kommittén för mänskliga rättigheter format ett arbetssätt inom regionen med fem samrådsforum. Dessa är avsedda att täcka de viktigaste områdena och träffas kontinuerligt med temainriktningar. Samråden har fått en betydelse så tillvida att även andra nämnder och styrelser använt sig av samråden för dialog kring frågor som ligger inom deras ansvarsområde. Utöver detta genomförs presidieträffar med flera nämnder/styrelser för dialog. Eftersom det finns en strävan från kommittén för mänskliga rättigheter att olika nämnder och styrelser i ännu högre grad använder samråden som dialogforum bör kommittén ta upp en dialog kring hur detta i så fall kan förverkligas. Folkhälsokommitténs arbetssätt är till stora delar fokuserat på att stötta och i viss mån initiera projekt av strategisk karaktär och genom detta bidra till kunskapsspridning och inspiration för andra. Arbetet är i detta inte enbart riktat till VGR utan också till kommunerna inom regionen. Det betyder också att man i arbetet har ytterligare en viktig samverkanspart i de verksamma kommunalförbunden. Projekten bör enligt reglementet vara av metodutvecklande karaktär och ska inte innebära att kommittén agerar inom andra nämnders ansvarsområde. Vi bedömer att båda kommittéerna har utvecklat arbetssätt som är ändamålsenligt för att klara sitt uppdrag. Enkätsvaren ger en bild av att många av de som svarat på enkäten inte har så tydlig uppfattning av vad kommittéerna har för aktiviteter. Med den aktuella målgruppen är detta inte ett överraskande svar eftersom det är svårt att som politiker kunna ha en tydlig uppfattning om det konkreta arbetet. En mer intressant målgrupp för detta frågeområde vore givetvis den personal som är verksamhetsanknuten. När det gäller planerna för arbetet i kommittén för mänskliga rättigheter har detta ganska nyligen konkretiseras genom Plan för arbetet med mänskliga rättigheter. Det gör att det nu också finns en tydligare plan för arbetet och även ett tydligare mandat för kommittén. När det gäller folkhälsoarbetet har detta också kunnat konkretiseras genom det uppdrag som getts kring Fullständiga studier, antaget i regionstyrelsen. Även detta gör att kommittén fått en tydligare plattform för sitt arbete. Januari 2017 Internrevisionen Västra Götalandsregionen 4 av 24 PwC

Båda kommittéerna efterlyser en tydligare dialog med regionstyrelsen kring framförallt de resultat som kan påvisas inom respektive ansvarsområde. De önskar en mer planerad och frekvent kontakt, utöver delårsrapporter och årsberättelser. Vår bedömning är att det är rimligt att regionstyrelsen tar fram ett arbetssätt som innebär en uppföljning, information samt redovisning av kommittéernas arbete. Vi menar att regionstyrelsen bör se över möjligheten att samla beredning och beslut kring bidragsformer inom VGR till föreningarna till en part som för regionen kan göra avvägningar kring olika mottagare och tydligare väga in strategiska överväganden. Januari 2017 Internrevisionen Västra Götalandsregionen 5 av 24 PwC

2. Ägarstyrning av den egna regiverksamheten 2.1. Tydlighet i styrdokument och uppdrag Reglementen för nämnderna/styrelserna är nyligen reviderade och fastställda i regionfullmäktige. I regionstyrelsens reglemente berörs styrelsens ansvar för verksamhet i egen regi. Enligt reglementet omfattar ägarskapet samordning, uppföljning av ekonomi och verksamhet, stöd till utförarverksamheten samt bidra till utveckling i vårdproduktionen i egen regi. Detta uttrycks i reglementets 6-10. 6 Regionstyrelsens ägarskap för egenregiverksamhet innebär att styrelsen har ett samordningsansvar gentemot Västra Götalandsregionens egna utförarverksamheter inom samtliga verksamhetsområden, som hälso- och sjukvård, regional utveckling, kultur, service, kollektivtrafik m.m. 7 Regionstyrelsen ska utifrån ett koncern- och helhetsperspektiv följa upp resultat- kvalitets- och produktivitetsutvecklingen i Västra Götalandsregionens verksamheter och ta initiativ till utveckling av verksamheter i egen regi. 8 Regionstyrelsen beslutar om stöd till och utveckling av ägarfrågor för Västra Götalandsregionens utförarverksamheter samt bereder ägardirektiv för Västra Götalandsregionens bolag. 9 Regionstyrelsen ska samordna implementering av regiongemensamma strategier, standarder och normer i ett utförarperspektiv. 10 c) utveckla, upprätthålla och samordna vårdproduktion i egen regi. Styrelsen ska särskilt beakta de områden där det finns särskilda skäl för en regiongemensam produktions- och kapacitetsplanering. Ägarutskottet svarar under regionstyrelsen för ett antal övergripande regionsgemensamma och principiella ägarfrågor. Dessa är: Tolkning och utveckling av styrmodellen Främja och övervaka tillämpningen av fastställda policyer och riktlinjer Bevaka verksamhet och ekonomi i regionens nämnder, styrelser, kommittéer, bolag och stiftelser, följa upp resultat-, kvalitets- och produktivitetsutvecklingen samt återrapportera detta till regionstyrelsen Stöd till, samordning och utveckling av utförarverksamheter i egen regi, inkl. bolagsfrågor Bistå utförarstyrelserna i deras ansvar att genomföra verksamheten och främja samarbete Fastighets-, försörjnings-, service- och andra gemensamma stödfunktioner IS/IT-verksamhet Ekonomifrågor Finansförvaltning Investeringar System för planering/budgetering, kvalitet, rapportering och uppföljning Januari 2017 Internrevisionen Västra Götalandsregionen 6 av 24 PwC

Utskottet kan från regionens övriga styrelser, nämnder och utskott begära de yttranden och upplysningar som fordras för att fullgöra sina uppgifter. Regionstyrelsen beslutade 2015-06-16 176 att regionstyrelsens uppsiktsaktiviteter ska ske i enlighet med tjänsteutlåtande 2105-06-05. I tjänsteutlåtandet noteras ett antal områden för utveckling av uppsiktsplikten bl a: ägarutskottets presidium ska regelbundet träffa utförarstyrelserna. Regionövergripande styrdokument för verksamheten i egen regi utgörs av: Vision Det goda livet Måldokument anger målsättningar som ska bidra till att uppfylla visionen. Dessa är Framtidens hälso- och sjukvård 2015, Kulturstrategi för Västra Götaland, Regionalt trafikförsörjningsprogram samt Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland. Västra Götalandsregionens budget som anger mål, inriktningar, prioriteringar och ekonomiska förutsättningar för nämnder och styrelser på övergripande nivå. Budgeten kan även innehålla konkreta uppdrag till styrelser och nämnder. Policyer, planer och riktlinjer som riktar sig till regionens egna verksamheter. Mellan utförare och beställare finns årliga överenskommelser som anger leverans av tjänster samt ersättningen för detta. Riktlinjer för internkontroll är fastställda av regionstyrelsen 2014-03-25 382. I riktlinjerna framgår bl a ansvaret för intern kontroll, att risk- och väsentlighetsanalys ska genomföras och fastställas i samband med budgetarbetet samt att kontrollplan ska upprättas. Regionstyrelsen har upprättat en plan för intern kontroll 2017, i den kan noteras följande risker och kontrollområden som har samband med ägaruppdraget för egenregiverksamheten. Risken att politiska beslut inte genomförs. Risken att kännedomen om styrande dokument inte är tillräcklig eller att efterlevnaden inte är tillräcklig. Risken att inte få önskad effekt av budget och måldokument. Risken att inte använda faktiska resultat och analyser för att dra slutsatser eller att fatta beslut. Risken att Koncernkontoret inte klarar att leverera ett samordnat, effektivt och kraftfullt stöd. Regionstyrelsen beslutar i många frågor kopplade till ägarroll för egenregiverksamheten. Regionstyrelsens beslut om uppdrag till regiondirektören Januari 2017 Internrevisionen Västra Götalandsregionen 7 av 24 PwC

förtecknas i en ärendelogg (Ej klara och Klara listan ) där beslutet framgår, om ärendet är pågående och ansvarig tjänsteman. Regiondirektörens förändringsagenda är central för styrningen av hälso- och sjukvårdens egenregiverksamhet. Förändringsagenda Koncernledning hälso- och sjukvård är koncernledningens gemensamma plattform som ska synliggöra uppdraget, den gemensamma kulturen samt de mål som koncernledningen tillsammans satt upp för att genomföra de politiska beslut som finns i budget och måldokument. Plattformen anpassas årligen utifrån aktuella politiska prioriteringar inom budgeten. Den ska även tillsammans med respektive verksamhets detaljbudget vara ett underlag för verksamhetsplanerna inom respektive verksamhet. Varje år görs en prioritering av regiongemensamma aktiviteter som Koncernledningen särskilt ska fokusera på för att nå målen. I agendan läggs det fast att Koncernledningen har ett gemensamt ansvar för att verksamheterna genomförs i berörda verksamheter. Intervjureferat Från våra intervjuer kan vi dra slutsatsen att budgeten uppfattas av samtliga intervjuade som det mest centrala styrdokumentet. Regionens verksamhet är mycket omfattande vilket innebär att enskilda verksamheter får en begränsad plats för beskrivning. Samtliga verksamheter utarbetar egna detaljbudgetar och verksamhetsplaner. De styrdokument som sedan tas upp i intervjuerna är framförallt reglementen för nämnder och styrelser och de överenskommelser som finns mellan beställare och utförare. Vidare har kommentarer lämnats beträffande att antalet styrdokument är många och ibland svåröverblickbara. Arbetet med att tydliggöra strukturen och att lägga fast att styrdokumenten ska vara datumsatta upplevs som positivt. Nedan redovisas några specifika noteringar från intervjuerna. Företrädare ägarutskottet Fokus på ägarrollen ligger i att följa upp, samordna och arbeta för en effektiv utnyttjande av resurserna. Regionstyrelsen har ingen direktivrätt enligt reglementet och kommunallagen. En viktig del i ägarrollen är att arbeta för att tillgängliga resurser i egenregiverksamheten används på ett optimalt sätt. Servicenämnden Företrädare för servicenämnden lyfter fram gränsdragning och svårigheter kopplade till kundrelationen som servicenämnden/regionservice har till övriga förvaltningar. En ökad tydlighet från ägaren/regionstyrelsen efterlyses. Modellen för prissättning hos Regionservice bygger på självkostnad och modellen bedöms ha en inneboende tröghet och svag träffsäkerhet enligt de intervjuade. Vid intervjun framförs även vikten av kundrådets funktion och att detta skulle få en mer officiell Januari 2017 Internrevisionen Västra Götalandsregionen 8 av 24 PwC

status. De intervjuade framför att en viktig ägarfråga att hantera i dialogen är den samlade kostnadsutvecklingen på tjänster/varor som säljs från Regionservice. I detta ligger att förklara och analysera både utveckling av volym (förbrukning) och pris. NU-sjukvården Specifika uppdrag erhålls i budgeten. I intervjun lyfts problematiken fram beträffande gränsdragningen mellan produktionskapacitetsstyrningen (produktionsmålen) och vårdöverenskommelsen. En stor utmaning finns i styrmodellens olika roller och ansvar. Detta gäller roll och ansvar för den egna styrelsen i förhållande till regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsstyrelsen samt hälso- och sjukvårdsnämnderna. Hälso- och sjukvårdsnämndernas beställning ligger inte alltid i paritet med ägarens beslut om produktionsstyrning. Förvaltningen arbetar fram en verksamhetsplan utifrån bl a budget och Koncernledingens förändringsagenda. Folktandvården Budgeten är det centrala styrdokumentet och i den läggs det fast ett avkastningskrav på 25 mnkr. I intervjun framförs att Folktandvården har ett mycket begränsat utrymme i budgethandlingen. Ett område som är begränsat i budgeten är arbetet med hälsofrämjande och förebyggande åtgärder, för Folktandvården är dessa områden mycket centrala. Viktiga styrdokument utgörs också av riktlinjer för konkurrensförutsättningar samt de överenskommelser som finns med hälso- och sjukvårdsnämnderna. Inga specifika uppdrag har erhållits från regionstyrelsen. Koncernstaben, regiondirektör Regiondirektörens arbete med en förändringsagenda är central. Ett förbättringsområde som identifierats när det gäller mål- och budgetarbetet är att minska antalet mål för att tydligare kunna prioritera. Uppdragen till regiondirektören som erhålls från regionstyrelsen och ägarutskottet loggas. Ett loggsystem finns för att säkerställa att politiska beslut blir verkställda. Uppdragslistan redovisas två gånger per år till regionstyrelsen. 2.1.1. Kommentar/rekommendationer Vår bedömning är att det finns en stor samsyn beträffande styrdokumenten och budgetens särställning bland dessa. Uppdrag från fullmäktige är främst formulerat i budgetdokumentet. Vi bedömer att formella förutsättningar finns för styrning men noterar att regionens organisation och styrmodell är komplicerad. Detta har även påtalats i flera av våra intervjuer och framgår även av den riskanalys som regionstyrelsen dokumenterat i arbetet med internkontrollplan. Som vi uppfattat det gäller det främst rollerna mellan regionstyrelsen kontra hälso-och sjukvårdsstyrelsen och hälso- och Januari 2017 Internrevisionen Västra Götalandsregionen 9 av 24 PwC

sjukvårdsnämnderna. Vår bedömning är att roller och ansvar är beskrivna men att de behöver diskuteras mer ingående mellan regionstyrelsen och utförarverksamheten. Ett sätt att föra diskussionen vidare kan vara att exemplifiera vissa situationer och sedan utifrån denna diskutera roller och ansvar. Exemplen bör omfatta både ekonomiska frågor men även frågor kopplade till verksamhetsutfallet. Regionstyrelsen har identifierat områden till förstärkning av uppsiktsplikten vilket till stor del sammanfaller med ägarrollen för egenregiverksamheten. Ett område som vi vill lyfta fram där är att årligen utvärdera regionstyrelsens arbete och ta med ägarfrågorna specifikt. Enligt vår uppfattning är det väsentligt att en sådan utvärdering dokumenteras och att den har en tydlig ambition att förbättra och vara framåtsyftande. Områden som bör utvärderas är antalet möten, arbetsformer, arbetsklimat, underlag till beslut, löpande rapportering, arbete med internkontroll och riskhantering. Vi föreslår även att utvärderingen omfattar ägarrollen. Utvärderingen som bör ske årligen kan med fördel göras genom webbaserade frågeställningar med möjligheter att ge egna reflektioner om styrelsearbetet. 2.2. Former för dialog och stöd Den formella styrningen genom styrdokument och beslut är inte tillräcklig för ägarstyrningen. Det krävs också samråd och dialog mellan regionstyrelsen, ägarutskott och egenregiverksamheten. Detta gäller både på politisk nivå och tjänstemannanivå. Dialog bör ske återkommande/fastställda i årsplan. Frågor som kan behandlas i dialogen är förväntningar på verksamhet, resultat och strategiska frågor. Därutöver kan dialogen avse verksamhetens förutsättningar och behov av ägarstöd. Ägardialogen i VGR bedrivs på både politisk- och tjänstemannanivå och den har både formell och informell karaktär. På övergripande nivå har vi uppfattat att följande dialog sker mellan ägare och egenregi verksamhet. Ägardialog på politisk nivå Träffar sker mellan ägarutskottets presidium och presidium för nämnd/styrelse. Träffarna sker inte regelmässigt utan sker efter behov. Nämnder/styrelser har även möjlighet att få komma till ägarutskott och regionstyrelsen för överläggningar. Vid presidieträffarna förs minnesanteckningar. Avrapportering till regionstyrelsen och ägarutskott sker muntligen av ordförande, minnesanteckningarna biläggs inte protokollet, men i protokollet anmäls att rapportering skett. I övrigt sker en mer informell ägardialog på politisk nivå i form av partigruppsmöten och samtal/kontakter. Ägardialog på tjänstemannanivå Dialog och träffar på tjänstemannanivå är givetvis mycket omfattande. Utifrån ägarperspektivet för egenregiverksamheten utgör regiondirektörens ledningsdialog och controllingmöten centrala delar. Januari 2017 Internrevisionen Västra Götalandsregionen 10 av 24 PwC

Controllingmöten sker löpande mellan Koncernkontoret och respektive förvaltning. Processen är dokumenterad och består av analys, förberedande möte, controlling, summerande möte och rapportering. I rapporteringsfasen sker rapportering till regiondirektören. Återföring till regionstyrelsen och ägarutskott sker genom månadsrapporter och delårsrapporter samt under regiondirektörens redogörelse vid styrelsemöten. I samband med avrapportering av november månads resultat har en ny månadsrapport till koncernledningen införts. Intervjureferat Vid våra intervjuer med företrädare för egenregiverksamheten så framförs att någon egentlig ägardialog på politisk nivå inte förekommer i de fall verksamheten går enligt plan. Det framförs att ett behov kan finnas om en kontinuerlig dialog även i dessa fall. I det fall verksamheten avviker ekonomiskt eller kvalitetsmässigt sker ägardialog enligt bedömt behov, som vi uppfattat det sätts agenda i dialogen av ägarutskottet. Samtliga verksamheter som vi intervjuat har genomfört ledningsdialog och controllingmöten på tjänstemannanivå. Företrädare för ägarutskottet Den formella ägardialogen sker via presidieöverläggningarna. Den informella ägardialogen sker vid informella träffar i form av partiöverläggningar. Formella ordförandeträffar genomförs men inte så regelbundet. Pågående arbete med att utforma ett årshjul för träffar är bra, i detta ligger att också få ett fokus på både uppföljning av ekonomi och verksamhet. Återkoppling från ledningsdialogen och controllingmöten sker via ordinarie rapportering men även via regiondirektörens föredragningar. Servicenämnden En efterfrågan finns beträffande ett ökat intresse från ägaren gällande Regionservice frågor. Vikten av att Regionsservice hamnar i rätt sammanhang lyfts fram. Man upplever att ett strategiskt arbete efterfrågas av cheferna på sjukhusen. Koppling finns mellan Regionservice och koncernledning hälso- och sjukvård, koncernledning regional utveckling och koncernstabsledningen. Dialogen på politisk nivå sker dels via skrivelser till regionstyrelsen, dels via presidieträffar med nämnder/styrelser, 1-2 ggr per år. De viktigaste uppdragen som erhållits för 2016 är att förbättra arbetsmiljön och minska sjukskrivningstalen, detta uppdrag/mål ingår i budgeten. En fråga som lyfts fram som berör regionstyrelsen i sin ägarroll är att flera servicetjänster finns ute i förvaltningarna trots att det är fastlagt att samtliga servicetjänster ska drivas av Regionservice, ett exempel är receptionstjänster. Prisfrågan är en viktig ägarfråga. Januari 2017 Internrevisionen Västra Götalandsregionen 11 av 24 PwC

NU-sjukvården Ägardialog på politisk nivå sker inte regelbundet utan efter behov. Det som främst styr detta är den ekonomiska situationen. Ordförandeträffar förekommer men berör inte ägarfrågorna speciellt. Möten genomförs regelbundet med beställarnämnderna. Det framförs att ägarstöden/ägarinsatserna bör inriktas mot frågor kopplade till styrmodells roller och ansvar, strukturella frågor och hur effektiviteten kan förbättras. En annan stor fråga är uppbyggnaden av ersättningssystemen. Vad gäller controllermöten framförs att målet för dessa bör både vara att följa upp verksamhetens ur ett ägarperspektiv men även att stödja verksamheten, dvs controllingen ska ge mervärde åt både verksamhet och ägare. Folktandvården Någon dialog på politisk nivå med regionstyrelsen eller ägarutskott sker inte på ett regelmässigt och strukturerat sätt. Vid behov kan en sådan dialog påkallas. Dialog förekommer informellt. På tjänstemannanivå lyfts speciellt fram controllermötena som håll 6-7 ggr per år med deltagare från förvaltningsledning och koncernstaben. Vidare träffas regiondirektörens koncernledningsgrupp. Ägardialogen bör inriktas mot bedömning gällande prioriteringar för att nå visionen och de strategiska målen. En aktiv dialog kring detta på politisk nivå efterlyses. Koncernstaben, regiondirektören Bedömningen är att ägardialogen förbättrats under senare år. Vad gäller dialogen på förvaltningsnivå så lyfts ledningsdialogen och controllingmötena fram som de viktigaste delarna. Ett av syftena med controllingverksamheten är att hjälpa regionstyrelsen med uppsiktsplikten och ägarrollen gentemot egenregiverksamheten. 2.2.1. Kommentar/rekommendationer Dialogen mellan regionstyrelsen som ägare och egenregiverksamheten sker både på politisk nivå och tjänstemannanivå. Vi kan notera att dialogen både är av formell och informell karaktär. En tydlig efterfrågan finns på en ökad dialog från de egenregiverksamheter som vi intervjuat. På tjänstemannanivå genomförs en vad vi kan bedöma omfattande dialog/kontakter mellan koncernledning/koncernstab och egen regiverksamheten. Återföring till regionstyrelsen och ägarutskott sker genom månadsrapporter och delårsrapporter samt under regiondirektörens redogörelse vid styrelsemöten. Områden som kan kopplas till behov av dialog/stöd till egenregiverksamheten inom Regionservice, NU-sjukvården och Folktandvården: Januari 2017 Internrevisionen Västra Götalandsregionen 12 av 24 PwC

Årshjul för att synliggöra den politiska ägardialogen. Regionservice strategiska frågor. Ersättningssystem och roller/ansvar i styrmodellen för NU-sjukvården. Folktandvårdens prioriteringar för att nå visionen och de strategiska målsättningarna, vilket även omfattar folkhälsa och förebyggande verksamhet. Som tidigare nämnts är dialogen en mycket väsentlig del av en fungerande ägarstyrning. Vi rekommenderar att ett årshjul dokumenteras och kommuniceras för dialogen mellan regionstyrelsen och egenregiverksamheten. Årshjulet kan omfatta vilken löpande dialog som sker och i vilka fall en mer ingående dialog sker. Vidare bör det framgå vem som deltar i dialogen och om vissa delar i dialogen ska dokumenteras med protokoll/minnesanteckningar eller dylikt. Innan årshjulet fastställs bör det diskuteras med respektive utförarverksamhet. På så sätt kan behovet hos utförarverksamheten vad gäller stöd från ägaren uppmärksammas. Antalet egenregiverksamheter är många och det kan tidsmässigt bli svårt att hinna med en fungerande dialog med samtliga verksamheter. Alternativ kan vara att genomföra dialoger/träffar under heldagar där flera möten kan ske under samma dag. En central del i ägarstyrningen utgörs av de controllingmöten som genomförs regelbundet. Innan möten skickas agendan ut i förväg och möjlighet finns att från förvaltningen påverka agendan. I samband med mötets avslut ställs frågan hur mötet uppfattats. Vi bedömer att det är viktigt att fortsätta utveckla controllingmötena. En del i detta kan vara att göra en dokumenterad sammantagen utvärdering av dessa. Controllingmötena ska både ge en rapportering till regionstyrelsen men även vara ett stöd för verksamheten. 2.3. Uppföljning och rapportering Vår genomgång av området uppföljning och rapportering utgår från övergripande nivå och rapportering till regionstyrelsen och ägarutskott. Den periodiska och formaliserade rapporteringen utgörs av: Delårsrapport för perioden januari till april samt perioden januari till augusti. Årsbokslut Månadsrapport månadsfakta, sammanfattar koncernens samlade resultat med nyckeltal för ekonomi, personal och verksamhet. Månadsrapport snabbfakta, är en uppföljning av ett specifikt antal förvaltningar. I snabbfakta anges nyckeltal och flaggning/indikatorer (grönt, gult eller rött) för ett antal väsentliga perspektiv inom ekonomi, personal och verksamhet. Januari 2017 Internrevisionen Västra Götalandsregionen 13 av 24 PwC

Inom Koncernkontoret har ett arbete genomförts i syfte att tydliggöra och precisera syfte och innehåll i de olika rapporterna på koncernnivå som lämnas till regionstyrelsen och regionfullmäktige. Ett förslag har utarbetats daterat 2016-08- 18, Förslag till rapportplan och förslag till vissa förändringar. I dokumentet anges att en omarbetning kommer ske av månadsuppföljning för att ge mer plats åt analyser och slutsatser av verksamheternas resultat. Intervjureferat Vid våra intervjuer finns en samstämmighet beträffande vilka de övergripande rapporterna är. Vid intervjuerna har det framförts synpunkter på behov av att flytta sig från ren rapportering av utfall till mer kvalitativ analys av utfallet och vilka slutsatser som kan dras av rapporteringen. Företrädare för ägarutskottet Rapporteringen bedöms fungera väl. Ett utvecklingsområde som tas upp är önskemål om rapportering av mjuka värden. På övergripande nivå är det mycket viktigt att analysdelen i rapporteringen stärks. Servicenämnden Månadsrapportering av ekonomi och nyckeltal sker enligt fastlagda rutiner. Utöver det sker delårs- och helårsrapportering vilka behandlas av nämnden. Vid controllermöten diskuteras ekonomi, HR och verksamhet. NU-sjukvården Den skriftliga rapportering som förekommer är månadsrapportering, delårsrapport och årsbokslut. Behov finns av mer analys och enklare hantering i rapporteringen, systemstöd för detta håller på att införas (Stratsys). Det framförs att det är starkt fokus på ekonomifrågorna i rapporteringen och inte samma fokus på verksamhetsfrågorna. Återkoppling av lämnad rapportering kan bli bättre. Folktandvården Rapportering till regionstyrelsen sker genom delårsrapporter och årsredovisning. Månadsfakta som sammanställs avser hela regionens verksamhet. En tydligare återkoppling på inlämnad rapporter efterfrågas. Intervju av regiondirektören Ett behov finns av att stärka analysen i rapporteringen vilket efterfrågats av politiken och vilka slutsatser som kan dras. 2.3.1. Kommentar/rekommendationer Uppföljning och rapportering sker enligt fastlagda rutiner. Ett arbete pågår med förändring av rapporteringen enligt önskemål från regionstyrelsen. Ett krav finns att i större utsträckning analysera och dra slutsatser från redovisade ekonomiska och verksamhetsmässiga data samt att lämna förslag till åtgärder. Vi vill här lyfta Januari 2017 Internrevisionen Västra Götalandsregionen 14 av 24 PwC

fram att det är väsentligt att regionstyrelsen är styrande i hur detta ska definieras och utformas i framtida rapportering. Något som bör beaktas vid pågående förändring av rapporteringen är hur och i vilka former återrapportering/ feed back ska ske till egenregiverksamhet beträffande inlämnad rapportering. Rapporteringen ska ge regionstyrelsens och slutligen regionfullmäktige en uppfattning om verksamhetens måluppfyllelse. Under vårt arbete har det påtalats att antalet mål är mycket stort och att tydligare prioriteringar behöver göras. Detta får givetvis även en påverkan på den löpande rapporteringen. I tidigare avsnitt har fördelar med att genomföra en dokumenterad styrelseutvärdering lyfts fram, en del i detta är att få styrelsens bedömning av existerande rapportering. 2.4. Aktivitetsnivå utifrån uppföljning och rapportering En avgörande del för en ägarstyrning är att dialog och rapportering leder till lämpliga aktiviteter hos ägaren. För att detta ska fungera så är det väsentligt att analys sker av både det som kommer fram i rapportering och i dialogen. I vår genomgång har vi översiktligt läst igenom regionstyrelsens protokoll för 2016. Områden som berört ägarrollen för egenregiverksamheten är bl a: - Rapporter från presidieöverläggningar - Riktlinjer om Folktandvårdens taxa - Universitetskliniken särskilda uppdrag inom Folktandvården - Delårsrapport med förslag på åtgärder - Uppföljning och återrapportering om regiongemensam produktionsstyrning - Granskning av rapporter behov av mer analyser - Uppdrag om ersättningsmodell 2017 - Ny rapportplan - Formell ägaransvar för vårdöverenskommelsen 2017 - Ägarstöd till Kungälvs sjukhus och Alingsås lasarett - Inbjudan till sjukhusstyrelserna för överläggning beträffande åtgärdsplaner - Riktlinjer från ägaren till primärvårdsstyrelsen om vårdvalsverksamhet i egen regi - Återrapport om åtgärdsplaner - Intern kontroll plan Vi har även översiktligt läst ägarutskottets protokoll för 2016. Vi har noterat följande speciella frågor som kan kopplas till ägarrollen för egenregiverksamheten: - Rapporter från överläggningar med nämndspresidier - Investeringsfrågor - Finansiella frågor kopplat till finansiering och upplåning, koncernbanken - Ägardirektiv till ägda aktiebolag - Ny rapportplan - Delårsbokslut med åtgärdsplan Januari 2017 Internrevisionen Västra Götalandsregionen 15 av 24 PwC

- Genomgång av nämnders och bolags planer för intern kontroll - Fastighetsfrågor 2.4.1. Kommentar/rekommendationer Vid vår översiktliga genomgång av protokoll från regionstyrelse och ägarutskott kan vi notera att ägarfrågorna för egenregiverksamheten är regelbundet på agendan. En viktig del i ägarrollen är att reagera på avvikelser i rapportering både vad gäller ekonomi och verksamhet. Vi kan utifrån vår översiktliga genomgång inte bedöma regionstyrelsens och ägarutskottets förmåga att reagera/initiera åtgärder utifrån rapporteringen. Utifrån vår genomgång vill vi dock lyfta fram följande. Den rapportering med nyckeltal och flaggningar som vi noterat innehåller i många fall att verksamheten är på rött. Detta indikerar att speciella åtgärdsprogram behövs. I det fall de röda markeringarna blir alltför vanligt förekommande är det vår uppfattning att signaleffekten minskar successivt. Detta kopplar givetvis även tillbaka på de målsättningar som sätts för verksamheten. I samband med att rapporteringen ska läggas om mot mer analys så kan även en översyn ske av relevans i färgindikationerna och vilka effekter det får på styrningen. I det fall beslut fattas och åtgärder vidtas av regionstyrelsen/ägarutskott gällande egenregiverksamheten består dessa oftast av uppdrag till regionens tjänstemän. Uppdragen förtecknas i tidigare nämnd ärendelogg. Ärendeloggen hanteras i kalkylprogrammet excel. Vi bedömer att detta bör kunna hanteras i ett mer anpassat ärendehanteringssystem. Januari 2017 Internrevisionen Västra Götalandsregionen 16 av 24 PwC

3. Kommittén för mänskliga rättigheter samt folkhälsokommittén 3.1. Arbetsformer 3.1.1. Kommittén för mänskliga rättigheter Intervjureferat Kommittén har i sin nuvarande form en historik som sträcker sig över de senaste 5 åren då ett uppdrag gavs till att stödja utvecklingen och systematiseringen av arbetet för mänskliga rättigheter inom Västra Götalandsregionen. De frågor som handikappkommittén arbetade med gick över till den nybildade kommittén samtidigt som övriga frågor kring rättighetsfrågor samlades till ett ansvar för kommittén att arbeta med, frågor som tidigare var ett ansvar för regionstyrelsen direkt att samordna. Motivet till att samla samtliga dessa frågor var att skapa en samordnande funktion för olika rättighetsfrågor utifrån de sju diskrimineringsgrunderna och arbeta stödjande till regionstyrelsen i dessa tvärsektoriella frågor. Som stöd för kommitténs arbete finns reglemente, policydokument, handlingsplan för regionens arbete med CEMR-deklarationen samt en nyligen utarbetad regiongemensam plan för mänskliga rättigheter. Det första året kommittén var i funktion beskrivs som ett år där mycket energi lades på kunskapsinhämtning och organisering, allt för att få en plattform för det fortsatta arbetet. För att kunna bli mer konkreta i sitt arbete formades en arbetsmodell med samrådsforum, ett var för områdena funktionshinder, nationella minoriteter, ålder, hbqt/jämställdhet, mänskliga rättigheter. 2-3 ledamöterna från kommittén deltar i samråden och har på det sättet ett bevakningsansvar och rapporterar till kommittén från samråden. Det uppges ha funnits ett stort intresse politiskt att vara med. De olika samråden är 4 gånger/år samt att det också organiseras tvärsamråd med personer från de olika samrådsgrupperna som deltagare. Här får de som har intresse delta. Under samråden tas olika teman upp till diskussion samt andra aktuella frågeställningar. Samråden har fått ett genomslag så till vida att andra nämnder och styrelser inom regionen använder sig av dessa för dialog, ex vis Västtrafik, kollektivtrafiknämnden, kulturnämnden samt de olika hälso- och sjukvårdsnämnderna. Vid intervjuerna framkommer att man gärna ser att olika nämnder och styrelser i ännu högre grad använder samråden som dialogforum kring mänskliga rättigheter kopplat till det egna verksamhetsområdet. Alla deltagare i samråden arvoderas och har en hög närvaro. Det har utvecklats en systematik i arbetet som gör att man kan nå framgång i arbetet. Januari 2017 Internrevisionen Västra Götalandsregionen 17 av 24 PwC

För respektive samråd ansvarar en tjänsteman för planering, kallelser och mötesanteckningar. I övrigt arbetar tjänstemännen över de olika frågeområdena. Kommittén samordnar också bidrag till organisationer, på uppdrag av regionfullmäktige. Det genomförs presidieträffar med flera nämnder/styrelser för att diskutera frågor kring mänskliga rättigheter. 3.1.2. Folkhälsokommittén Intervjureferat Kommittén har funnits sedan regionen bildades och folkhälsofrågor fanns även som ansvarsområde i någon form tidigare inom respektive landsting. När regionen bildades hade de olika hälso- och sjukvårdsnämnderna kvar ansvaret för folkhälsofrågorna inom respektive hälso- och sjukvårdsområde samtidigt som det fanns en avdelning för folkhälsa under regionstyrelsen. Sedan 1,5 år tillbaka har folkhälsofrågorna personellt samlats under folkhälsokommittén. Verksamheten finansieras dels genom kommitténs egen budget, dels från hälso- och sjukvårdsnämnderna. Länets kommuner bidrar till verksamheten. I det forna Skaraborgs läns kommuner arbetar hälsoplanerare som är anställda av Västra Götalandsregionen, medan i länets övriga kommuner medfinansierar regionen via avtal kommunanställda folkhälsoplanerare/motsvarande. Som stöd för kommitténs arbete finns reglemente, samt en mål- och inriktningsplan som kommittén utarbetat utifrån regionfullmäktiges visionsdokument. Det mesta man arbetar med inom ramen för kommittén handlar om att initiera projekt av strategisk karaktär, riktat till folkhälsoarbetet för att skapa modeller för andra att jobba med. Projekten syftar till att vinna erfarenheter och sprida resultat i ett vidare perspektiv. Kommittén handlägger ett antal bidrag efter ansökan från föreningslivet. För ett flertal av dessa har regionfullmäktige beslutat att folkhälsokommittén ska ansvara för. I de fall organisationer söker bidrag där kommittén inte anser att bidraget eller organisationen faller under ansvaret kring att stötta projekt etc som är av strategisk karaktär hänvisar man ibland till annan, ex vis hälso- och sjukvårdsnämnd. Årsvis bjuder kommittén in organisationer för presentation och redovisning av sin verksamhet utifrån erhållet bidrag. Vid intervjuerna anges att det finns bidrag som inte har något tydligt syfte ur ett strategiskt perspektiv och inte är kopplat till social hållbarhet. Själva anser man att de olika former av ekonomiskt stöd som ges till olika organisationer och föreningar skulle kunna samordnas i större utsträckning, ex vis med kulturnämnden och kommittén för mänskliga rättigheter. De medel som disponeras är oftast redan destinerade till mottagarna vilket gör omprioriteringar till nya ändamål eller beroende på nya strategiska beslut svårt. Vi menar att regionstyrelsen bör se över möjligheten att samla beredning och beslut kring bidragsformer inom VGR till föreningarna till en funktion som för regionen Januari 2017 Internrevisionen Västra Götalandsregionen 18 av 24 PwC

kan göra avvägningar kring olika mottagare och tydligare väga in strategiska överväganden. Samtidigt finns det andra medel som fördelas där man önskar vara delaktig, framförallt gällande Sociala investeringar där man menar att frågan till stora delar handlar om folkhälsa. Kring arbetet har man mycket överläggningar med hälso- och sjukvårdsnämnderna, både på politisk som på tjänstemannanivå. Det är ju inom detta ansvar som det konkreta arbetet mot en bättre folkhälsa till stora delar ska utföras. Uppdraget kring att stödja utvecklingen i folkhälsofrågor är också riktat till regionens alla kommuner och för ett framgångsrikt arbete är det viktigt med en dialog med dessa. Eftersom det är så många blir det mest att arbetet sker tillsammans med de olika kommunförbunden. 3.1.3. Enkätreferat De angivna enkätsvaren ger bilden av att många av ledamöterna inte har en egentlig bild av det uppdrag som getts till kommittéerna, runt en fjärdedel av de svarande uppger att de inte vet om kommittéerna har ett tydligt uppdrag, ca 45 % menar att uppdraget är tydligt då man instämmer helt eller i huvudsak till påståendet. Ungefär 33 % anser att kommittén för mänskliga rättigheters uppdrag är välförankrat inom Västra Götalandsregionens organisation medan ca 42 % tycker så om folkhälsokommitténs uppdrag. Ca 33 respektive 26 % instämmer inte alls eller uppger att man inte vet. I fritextkommentarer beskrivs av flera stycken uppdraget för kommittén för mänskliga rättigheter som brett, oklart, dåligt känt och spretigt. Flera respondenter beskriver att de inte kan se uppdraget framför sig. Men att frågorna likväl är viktiga men att en hel del arbete finns kvar. Kring folkhälsokommittén ges i fritextsvaren generellt omdömet om uppdraget som något mer tydligt än ovan. Respondenterna beskriver att kommittén arbetar med konkreta frågor, att de arbetar gott med uppdraget och tar tag i frågorna på ett bra sätt. Ett par respondenter beskriver styrningen i negativa ordalag så som dåligt driv - styrning av uppdraget eller otydlig och vag styrning. Andra beskriver uppdraget och styrningen som tydligare än tidigare gällande systemansvar, kommunövergripande och strategiska frågor. 3.2. Kommittéernas genomslag inom regionens verksamhet 3.2.1. Kommittén för mänskliga rättigheter Intervjureferat Uppdraget som getts kommittén anger man vid intervjuerna som så tydligt det kan vara. Man ska vara pådrivande i frågor kring mänskliga rättigheter inåt i den egna organisationen och att få andra att arbeta i den egna verksamheten med att stärka mänskliga rättigheter. Vid intervjuerna uppges en tveksamhet till att kommitténs Januari 2017 Internrevisionen Västra Götalandsregionen 19 av 24 PwC

uppdrag är välförankrat inom VGR. Man menar att frågorna de har att vara pådrivande i är jobbiga frågor för övriga att ta ställning till och arbeta med. 3.2.2. Folkhälsokommittén Intervjureferat Bilden ges att uppdraget är tydligt formulerat genom det reviderade reglementet. Utan ett tydligt reglemente finns en risk att alltför mycket kan identifieras som Folkhälsa. I reglementet anges att kommitténs uppdrag är att arbeta med de folkhälsofrågor som har en strategisk karaktär samt vara nydanande och av intresse för hela regionen. I annat fall ska de gå till hälso- och sjukvårdsnämnderna. De olika hälso- och sjukvårdsnämnderna är de folkhälsokommittén arbetar mest tillsammans med och man menar vid intervjuerna att de bör ha kunskap om vad kommittén gör. Men uppdraget betecknas vid intervjuerna inte som ha varit särskilt förankrat inom VGR. Nu menar man att det blivit så med hjälp av det prioriterade arbete som beslutats, Fullföljda studier. Här menar man att det finns en vision och mål som alla kan sluta upp bakom och som ger ett konkret innehåll kring folkhälsoarbetet. Enkätreferat När det gäller kunskapen om de aktiviteter som kommittéerna arbetar med är det även här många av respondenterna som inte har någon bild av vad kommittéerna gör. På frågan om de aktiviteter respektive kommitté gör är det drygt 44 % avseende kommittén för mänskliga rättigheter och drygt 31 % avseende folkhälsokommittén som inte vet om det förhåller sig så, ca 28 respektive 31 % instämmer inte alls eller enbart delvis i detta påstående. Flera respondenter beskriver avseende kommittén för mänskliga rättigheter att frågorna behöver förankras mer i verksamheterna och linjeorganisationen. Men det beskrivs även bristande kunskap hos politikerna. Av de som känner till något om kommittéerna är pådrivande för att stärka ett systematiskt arbete inom respektive område instämmer 36 % att kommittén för mänskliga rättigheter är det medan knappt 32 % anser att folkhälsokommittén gör det. 37 respektive 43 % instämmer delvis eller inte alls i detta. Kring påståendet om kommittéerna bidrar med viktig kunskapsspridning inom sitt ansvarsområde är det liknande trend i svaren. Ca en fjärdedel vet inte medan ca 40 % instämmer i huvudsak eller helt. I fritextsvaren beskrivs hur det saknas en röd tråd och strategiskt tänkande för att strukturerat och systematiskt kunna arbeta med mänskliga rättigheter i regionen. Men samtidigt finns förståelse för att det tar tid innan kommitténs komplexa uppdrag genomsyrar regionen. Kring folkhälsokommittén beskriver några respondenter otydlighet i kommunernas roll i frågorna. Så som samarbetet med kommuner otydlig, det råder inte enighet mellan de olika kommunerna vad gäller Januari 2017 Internrevisionen Västra Götalandsregionen 20 av 24 PwC

kommitténs styrning och uppdrag och att ansvaret är både kommunens och regionens. 3.3. Uppföljning och rapportering 3.3.1. Kommittén för mänskliga rättigheter Intervjureferat Arbetet med att ta fram en plan för arbetet med mänskliga rättigheter, MR-plan, har nyligen avslutats och planen antogs nyligen av regionfullmäktige, november 2016. Vid intervjuerna pekas på att det därför först nu finns tydliga mål och indikationer för arbetet och att man nu på allvar följa upp arbetet kring mänskliga rättigheter och driva arbetet mot regionstyrelsen samt regionfullmäktige. Detta ger kommittén initiativmöjligheten i arbetet kring mänskliga rättigheter vilket ger en helt annan position i förhållande till andra verksamheter inom regionen. Vid intervjuerna framkommer önskemål om ökat intressen från regionstyrelsen även på ett formellt plan genom att i alla fall ett par gånger per år få tillträde till att diskutera kommitténs frågor, ex vis arbete kring den s.k. MR-planen. När det gäller regionfullmäktige deltar man i dagsläget 2 gånger per år i samband med att stipendier delas ut, däremot ges enligt intervjuerna inte tillfälle att inför fullmäktige redovisa arbetet, vilket det finns önskemål om. Allt för att öka förståelsen kring mänskliga rättigheter generellt och kommitténs arbete med dessa specifikt. En rapport från 2015, Invånardialogens roll och former Västra Götalandsregionens samråd med det civila samhället, togs fram genom samverkan mellan Göteborgs stad, Göteborgs universitet, Länsstyrelsen i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen. Bland mycket annat genomfördes en utvärdering kring samrådsorganisationens synpunkter och det var 95 % av respondenterna som menade att samråden gav ett mervärde till arbetet med mänskliga rättigheter. 3.3.2. Folkhälsokommittén Intervjureferat Det finns ett antal utredningar kring folkhälsoarbetet inom Västra Götaland. Dessa betecknas från intervjuerna inte kommit från ett behov inom organisationen. Sådan utvärdering har man ännu inte genomfört. Med stöd i reglementet har kommittén inriktningen att arbetet ska vara strategiskt, nydanande samt vara intressant ur hela regionens perspektiv. Utifrån detta har en mål- och inriktningsplan tagits fram i kommittén med prioriterade områden för kommittén, kopplade till de fokusområden som fastställts av Regionfullmäktige. Mål- och inriktningsplanen tas fram synkroniserat med budgetprocessen och processas fram med kommitténs politiker och tjänstemän tillsammans under ett par dialogdagar under våren. Kopplingen till regionstyrelsen önskar man planerat och mer frekvent och det upplevs som sällan att man efterfrågas. En risk med att inte bestämma ett arbetssätt Januari 2017 Internrevisionen Västra Götalandsregionen 21 av 24 PwC

är att man bara träffas när man måste, i dagsläget i stort sett enbart i samband med delårsrapporter och årsberättelser. Vid intervjuerna framkommer en önskan om ett system för mer kontinuerlig återkoppling till regionstyrelsen och att det kunde framkomma tydligare vad regionstyrelsen vill ha. En tydligare uppslutning har kommit med det nya uppdraget Fullständiga studier. Detta har tagits fram som ett eget mål som sedan förankrats och beslutats i regionstyrelsen. En uppslutning har också kommit från kommunalförbunden inom regionen samt andra nämnder. Kommittén har fått i uppdrag att göra en handlingsplan för uppdragets fortsättning vilket gör att det kommer att finnas en tydlig plattform för det fortsatta arbetet. Det blir också tydligare att arbeta med uppföljningar av insatser och resultat. På tjänstemannaplanet är folkhälsochefen nu med i regionens ledningsstruktur, i den koncernövergripande gruppen kring regional utveckling. 3.3.3. Enkätreferat Runt hälften av de som besvarat enkäten menar att kommittéerna bidrar till att det finns en handlingsplan för det gemensamma arbetet och ca 40 % avseende kommittén för mänskliga rättigheter och drygt 46 % avseende folkhälsokommittén menar att kommittéerna bidrar till att arbetet för mänskliga rättigheter respektive folkhälsoarbetet följs upp på ett bra sätt. Det är också ungefär hälften av de som svarat som har uppfattningen att samverkan med respektive kommitté fungerar bra, drygt 46 respektive 39 % instämmer delvis i detta och det är få som inte instämmer alls i detta påstående. När det gäller kommittéernas bidrag med information är det en stor del som inte har någon uppfattning. För kommittén för mänskliga rättigheter är det knappt 23 % som instämmer helt eller i huvudsak i detta medan knappt 34 % säger detta avseende folkhälsokommittén. När det gäller kommittéernas informationsspridning är det även här en stor del som inte har någon uppfattning, drygt 29 respektive 24 % medan de flesta instämmer delvis i detta, ca 32 respektive 33 %. I fritextsvaren lyfter flera respondenter fram det strategiska arbetet, så som att kommitténs kunskaper och metodutveckling behöver implementeras mer och bättre inom VGR samt att de belyser vikten av att arbetet sker i samverkan med HSN. Avseende båda kommittéerna efterfrågas också en aktivare roll gentemot HSN, att hjälpa till med indikatorer som HSN kan följa upp. Respondenter belyser kommitténs koppling mellan regionstyrelsen och fullmäktiges agerande. 3.4. Kommentar/rekommendationer 3.4.1. Enkäten allmänt En enkät skickades ut till samtliga förtroendevalda inom VGR:s nämnder och styrelser. Svarsfrekvensen var 206 svar vilket motsvarar 53.23 % av 387 utskickade enkäter. Ingen spårning gjordes av möjliga dubbletter varför de som är ledamöter i flera nämnder och styrelser kan ha fått flera enkätutskick vilket också påverkar svarsfrekvensen. Januari 2017 Internrevisionen Västra Götalandsregionen 22 av 24 PwC

Syftet med enkäten var inte att genomföra en undersökning med full validitet utan att med hjälp av enkäten hitta indikationer på hur arbetet i kommittéerna uppfattas av styrelser och nämnder. Enkätsvaren ger en bild av att många av de som svarat på enkäten inte har så tydlig uppfattning av vad kommittéerna har för aktiviteter. Med den aktuella målgruppen är detta inte ett överraskande svar eftersom det är svårt att som politiker kunna ha en tydlig uppfattning om det konkreta arbetet. En mer intressant målgrupp för detta frågeområde vore givetvis den personal som är verksamhetsanknuten. För en detaljerad studie kring de olika svaren hänvisas till bilaga till rapporten. 3.4.2. Arbetsformer Kommittéerna, båda underställda regionstyrelsen, har olika historik och bakgrund till sin nuvarande organisation. De har dock det gemensamt att den roll som till slut formats är att vara en kraft som inom hela regionen ska verka för att inspirera och stödja andra till att arbeta mot målen kring mänskliga rättigheter respektive folkhälsa. Kommittéernas uppdrag är också att vara ett stöd i regionstyrelsen arbete. Som formellt stöd för kommittéernas arbete finns reglementen där vi menar att uppgifterna tydliggjorts. Att i en så stor organisation som Västra Götalandsregionen ha ansvar för ett tvärsektoriellt uppdrag är en grannlaga uppgift och man har i ett sådant arbete ingen framgång med att själva stå för det konkreta arbetet utan är helt beroende av att kunna stödja och inspirera andra. Kommittén för mänskliga rättigheter har slutligen format ett arbetssätt inom regionen, arbete i fem samrådsforum. Dessa är avsedda att täcka de viktigaste områdena och träffas kontinuerligt med temainriktningar. Samråden har fått en betydelse så tillvida att även andra nämnder och styrelser använt sig av samråden för dialog kring frågor som ligger inom deras ansvarsområde. Utöver detta genomförs presidieträffar med flera nämnder/styrelser för dialog. Med detta bedöms/bedömer vi att kommittén hittat ett arbetssätt som ska kunna vara ändamålsenligt för att klara sitt uppdrag. Eftersom det finns en strävan från kommittén att olika nämnder och styrelser i ännu högre grad använder samråden som dialogforum bör kommittén ta upp en dialog kring hur detta i så fall kan förverkligas. Folkhälsokommitténs arbetssätt är till stora delar fokuserat på att inspirera till projekt och processinriktat arbete av strategisk karaktär och att genom detta bidra till kunskapsspridning och inspiration till andra. Arbetet är i detta inte enbart riktat till VGR utan också till kommunerna inom regionen. Det betyder också att man i arbetet har ytterligare en viktig samverkanspart i de verksamma kommunalförbunden. Även folkhälsokommitténs arbetssätt bedöms ändamålsenligt till sin struktur. Idag uppges en oklarhet kring var föreningar ska vända sig samt att det strategiska syftet med bidragen är otydligt. Vi menar att regionstyrelsen bör se över möjligheten att samla beredning och beslut kring bidragsformer inom VGR till föreningarna till en part som för regionen kan göra avvägningar kring olika mottagare och tydligare väga in strategiska överväganden. Januari 2017 Internrevisionen Västra Götalandsregionen 23 av 24 PwC

3.4.3. Kommittéernas genomslag Enkätsvaren ger en bild av att många av de som svarat på enkäten inte har så tydlig uppfattning av vad kommittéerna har för aktiviteter. Med den aktuella målgruppen är detta inte ett överraskande svar eftersom det är svårt att som politiker kunna ha en tydlig uppfattning om det konkreta arbetet. En mer intressant målgrupp för detta frågeområde vore givetvis den personal som är verksamhetsanknuten. 3.4.4. Uppföljning och rapportering När det gäller planerna för arbetet i kommittén för mänskliga rättigheter har detta ganska nyligen konkretiseras genom Plan för arbetet med mänskliga rättigheter som antagits. Det gör att det nu också finns en tydligare plan för arbetet och även tydligare mandat för kommittén. När det gäller folkhälsoarbetet har detta också kunnat konkretiseras genom det uppdrag som getts kring Fullständiga studier, antaget i regionstyrelsen. Även detta gör att kommittén fått en tydligare plattform för arbetet. Båda kommittéerna efterlyser trots ovan en tydligare dialog med regionstyrelsen kring framförallt de resultat som kan påvisas inom respektive ansvarsområde. De menar från kommittéerna att de önskar en mer planerad och frekvent kontakt, utöver delårsrapporter och årsberättelser. Vår bedömning är att det är rimligt att regionstyrelsen tar fram ett arbetssätt som innebär en uppföljning, information samt redovisning av kommittéernas arbete. En risk med att inte bestämma ett arbetssätt är att man bara träffas när man måste och på det sättet också tappar kompetens kring området. Detta försvårar sedan styrningen när den kanske behöver bli tydligare. Med de plattformar för kommittéernas arbete som nu beslutats finns också tydligare skäl till uppföljning av arbetet och för Regionstyrelsen att också följa upp arbetet. Januari 2017 Internrevisionen Västra Götalandsregionen 24 av 24 PwC

9 (17) Protokoll från ägarutskottet, 2017-02-15 11 Riktlinje för flaggning vid Västra Götalandsregionens verksamheter 2017-2022 Diarienummer RS 2016 07168 Beslut Ägarutskottet föreslår att regionstyrelsen besluta följande: 1. Regionstyrelsen antar riktlinje för flaggning vid Västra Götalandsregionens verksamheter 2017-2022. 2. Regionstyrelsen rekommenderar samtliga förvaltningar och bolag att tillämpa riktlinje för flaggning vid Västra Götalandsregionens verksamheter 2017-2022. Sammanfattning av ärendet En riktlinje har tagits fram för hur och när flaggor ska hissas vid Västra Götalandsregionens verksamheter. Riktlinjen beskriver i huvudsak vad som gäller för: Västra Götalandsregionens flagga Svenska flaggan Pride-flaggan Internationell flaggning Flaggning vid dödsfall Flaggning vid särskilda händelser Rekommendationen är att riktlinjen ersätter alla övriga riktlinjer och rutiner för flaggning inom Västra Götalandsregionen verksamheter. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat 2017-01-31 Riktlinje för flaggning vid Västra Götalandsregionens verksamheter 2017-2022 Regionstyrelsens beslut skickas till Västra Götalandsregionens styrelser och nämnder, för rekommenderad tillämpning Västra Götalandsregionens förvaltnings- och bolagschefer, för rekommenderad tillämpning erik.lagersten@vgregion.se för spridning till kommunikationschefer för kännedom linn.riedl@vgregion.se för kännedom Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2017-01-31 Diarienummer RS 2016 07168 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Thomas Schulz Telefon: 0700-20 79 72 E-post: thomas.schulz@vgregion.se Till ägarutskottet Riktlinje för flaggning vid Västra Götalandsregionens verksamheter 2017-2022 Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår regionstyrelsen besluta följande: 1. Regionstyrelsen antar riktlinje för flaggning vid Västra Götalandsregionens verksamheter 2017-2022. 2. Regionstyrelsen rekommenderar samtliga förvaltningar och bolag att tillämpa riktlinje för flaggning vid Västra Götalandsregionens verksamheter 2017-2022. Sammanfattning av ärendet En riktlinje har tagits fram för hur och när flaggor ska hissas vid Västra Götalandsregionens verksamheter. Riktlinjen beskriver i huvudsak vad som gäller för: Västra Götalandsregionens flagga Svenska flaggan Pride-flaggan Internationell flaggning Flaggning vid dödsfall Flaggning vid särskilda händelser Rekommendationen är att riktlinjen ersätter alla övriga riktlinjer och rutiner för flaggning inom Västra Götalandsregionen verksamheter. Beredning Ärendet har beretts på Koncernstabsledningen den 1 december 2016 och var den 2-13 januari 2017 på remiss till stabscheferna. Koncernkontoret Ann-Sofi-Lodin Förvaltningschef Erik Lagersten Kommunikationsdirektör Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Datum 2017-01-31 Diarienummer RS 2016 07168 2 (2) Bilaga Riktlinje för flaggning vid Västra Götalandsregionens verksamheter 2017-2022 Besluten skickas till: ann-sofi.lodin@vgregion.se för genomförande Västra Götalandsregionens styrelser och nämnder för rekommenderad tillämpning Västra Götalandsregionens förvaltnings- och bolagschefer för kännedom Västra Götalandsregionens kommunikationschefer för kännedom erik.lagersten@vgregion.se för kännedom linn.riedl@vgregion.se för kännedom

Beslutad av: Regionstyrelsen 2017-03-07 Diarienummer: RS 2016 07168 2016-12-22 Riktlinje för Flaggning vid Västra Götalandsregionens verksamheter Följande riktlinjer gäller för hissande av flaggor vid Västra Götalandsregionens verksamheter där förutsättningarna för flaggning finns. Riktlinjen gäller för: Samtliga verksamheter inom Västra Götalandsregionen Innehållsansvar: Koncernstab kommunikation och externa relationer

2 Innehåll Västra Götalandsregionens flagga... 3 Svenska flaggan... 3 Pride-flaggan... 3 Internationell flaggning... 3 Flaggning vid dödsfall... 4 Flaggning vid särskilda händelser... 5 Information vid flaggning... 5 Allmänna flaggdagar... 5 Tidtabell allmän flaggning... 6 När flaggan ska slängas... 6

3 Västra Götalandsregionens flagga Västra Götalandsregionens (VGR) flagga ska vara hissad dygnet runt då ej annat påbjudes. Om man vill använda VGR:s flagga tillsammans med svenska flaggan, ska den svenska flaggan alltid inneha hedersplatsen. VGR-flaggan är en företagsflagga och har inte samma status som nationsflaggor eller FN-, EU-, länslandskaps-, stifts- och kommunalflaggor och den följer alltså inte samma regler. Om VGR-flaggan placeras tillsammans med dessa flaggor ska den inte placeras bättre än dessa utan placeras ytterst. Svenska flaggan Svenska flaggan ska vara hissad vid allmänna flaggdagar och enligt tidtabell se nedan. Pride-flaggan Som ett led i kampen för människors lika värde är det lämpligt att hissa Prideflaggan (regnbågsflaggan) i samband med lokala Pride-evenemang. Observera att om Pride-flaggan kombineras med den svenska flaggan så ska den svenska flaggan alltid inta hederspositionen. Internationell flaggning Vid officiella utländska besök kan aktuell nationsflagga hissas, varvat med svenska flaggor. Svenska flaggan intar då alltid hedersplatsen. Om besöket är från ett EUland, kan man flagga även med EU-flaggan. Vid flaggning på flera flaggstänger används begreppen heraldiskt höger och heraldiskt vänster. Vid internationell flaggning intar svenska flaggan alltid hedersplatsen. Övriga nationsflaggor hissas i bokstavsordning från hedersplatsen och utåt enligt ländernas namn på svenska. Flaggorna hissas varannan till heraldiskt höger och varannan till heraldiskt vänster, det vill säga placeringen bestäms stående framför stängerna med ryggen mot byggnaden. Om antalet flaggstänger är udda hissas svenska flaggan på den mittersta stången. Är antalet flaggstänger jämna hissas svenska flaggan på flaggstången närmast till höger från mitten (betraktandes med ryggen mot byggnaden). Om det behövs, hissas svenska flaggor på de yttersta flaggstängerna för att de inte ska stå tomma. Vid flaggning med olika typer av flaggor ser rangordningen ut på följande sätt: Nationsflagga, FN-flagga, EU-flagga, landskapsflagga, länsflagga och kommunflagga.

4 Exempel för tre flaggstänger vid flaggning för en utländsk nation: Svenska flaggan på hedersplatsen och utländsk nation på stången nr 2 och 3. Flaggning för två utländska nationer: Svenska flaggan på hedersplatsen och utländska nationer på stången nr 2 och 3 i bokstavsordning. Om byggnaden är försedd med tre fasadflaggstänger hissas flaggor enligt bilden. Om t.ex. en Länsstyrelse vill flagga med svenska flaggan och EU-flaggan, hissas svenska flaggan på flaggstång nr 1, EU-flaggan på nr 2 och Länsstyrelsens flagga på nr 3. Se https://riksarkivet.se/internationell-flaggning för fler exempel. Flaggning vid dödsfall Vid medarbetares eller förtroendevalds bortgång samt är det önskvärt att flaggan hissas på halv stång på begravningsdagen. Flaggning på halv stång kan även göras på dödsdagen om bortgången då är känd. Annan dag kan dock beslutas av administrativ chef, eller motsvarande, till exempel om minnesstund med externa gäster äger rum eller för det fall annan dag anses viktigare att uppmärksamma på grund av kulturella eller religiösa skäl. Det kan vara lämpligt att inhämta de anhörigas synpunkter på flaggning. Först hissas flaggan i topp och omedelbart därefter halas till 2/3 av stångens höjd. När jordfästningen ägt rum, hissas flaggan i topp, varefter den nedhalas antingen omedelbart eller enligt tidtabell för allmän flaggning, se ovan. Flaggning på halv stång äger företräde framför allmänna flaggdagar men är underordnat flaggning vid särskilda händelser.

5 Flaggning vid särskilda händelser Vid särskilda händelser då flaggning påbjudes från nationell nivå skall dessa rekommendationer följas. Information vid flaggning Vid flaggning med svenska flaggan, internationell flaggning och flaggning på halv stång ska information om anledningen anslås vid fastighetens/anläggningens huvudingång eller i nära anslutning till flaggstången där så är praktiskt möjligt. Allmänna flaggdagar 1 januari Nyårsdagen 28 januari Konungens namnsdag 12 mars Kronprinsessans namnsdag Rörlig Påskdagen 30 april Konungens födelsedag 1 maj 1 maj Rörlig Pingstdagen 6 juni Sveriges nationaldag och svenska flaggans dag Rörlig Midsommardagen 14 juli Kronprinsessans födelsedag 8 augusti Drottningens namnsdag Rörlig Dag för val till riksdagen (andra söndagen i september vart fjärde år) 24 oktober FN-dagen 6 november Gustaf Adolfsdagen 10 december Nobeldagen 23 december Drottningens födelsedag 25 december Juldagen Flaggning med svenska flaggan på andra dagar än ovan beslutas av Regiondirektören.

6 Tidtabell allmän flaggning Från 1 mars till och med 31 oktober gäller: Flaggan hissas klockan 08.00 Flaggan halas ner vid solnedgången dock senast klockan 21.00 Från 1 november till och med 28(29) februari: Flaggan hissas klockan 09.00. Flaggan halas ned vid solnedgången dock senast klockan 21.00 Om flaggan är belyst får den vara hissad efter solens nedgång. När flaggan ska slängas En flagga som är sliten, trasig eller urblekt bör inte flaggas med. Hur en uttjänt flagga ska förstöras finns inga tydliga regler för. Men grundregeln är att även en kasserad flagga bör behandlas med respekt och att en gammal flagga inte ska ligga och skräpa eller användas till annat. Ett sätt är att klippa ner flaggan till enbart blå och gula tygbitar då är det inte en flagga längre och tygbitarna kan slängas på lämpligt sätt. Gamla flaggor bör inte brännas av miljömässiga skäl eftersom de ofta är gjorda av polyester.

12 (17) Protokoll från ägarutskottet, 2017-02-15 13 Hemställan om RS godkännande av investering i tredje älvskyttel Diarienummer RS 2017-00035 Beslut Ägarutskottet föreslår att regionstyrelsen beslutar följande: 1. Regionstyrelsen godkänner investering i älvskyttel samt delegerar till Västtrafiks styrelse att fatta beslut om investering i batteridrift. Investeringsmedel tilldelas ur Västtrafiks grundram för utrustning 2018 inom 80 mnkr. Sammanfattning av ärendet Västtrafiks styrelse har inkommit till regionstyrelsen med hemställan om investeringsmedel för inköp av ny (tredje) älvsskyttel. Västtrafik AB har på befintligt avtal option att köpa ytterligare två älskyttlar för trafik på kortare linjer över Göta Älv. Om köpet ska genomföras på befintligt avtal måste den första av dessa optioner utlösas före april 2017. Investeringskostnaden i fartyget, beräknad från erfarenhet av fartyg 1 och 2 samt bedömning av pris och valutakursutveckling är ca 60 mnkr. Den tredje färjan föreslås att utrustas med batterier direkt från leverans. Detta skulle innebära en ytterligare investeringskostnad på ca 15 mnkr. För att undvika behov av nytt beslut i regionstyrelsen föreslås Västtrafiks styrelse på delegation kunna fatta beslut om investering i batteridrift Västtrafiks uppfattning är att Göteborgs stad finansierar kapitaltjänstkostnaderna för den tredje älvskytteln från leveransen (2018) till dess att Frihamnsområdet bedöms vara utbyggt (ca 2025). Årliga kapitaltjänstkostnader uppskattas till 4 mnkr (6 mnkr med batteridrift) årligen. Kommunstyrelsen har gett trafiknämnden i uppdrag att förhandla villkoren för medfinansiering enligt beslut i kommunstyrelsen 25 januari 2017. Övriga driftskostnader uppskattas till 6 mnkr årligen. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat 2017-01-09 Hemställan om RS godkännande av investering i tredje älvskyttel Regionstyrelsens beslut skickas till: Västtrafik, RegistratorVTM@vasttrafik.se, för genomförande. Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

13 (17) Protokoll från ägarutskottet, 2017-02-15 Koncernkontoret, carl.ohrman@vgregion.se, för kännedom. Koncernkontoret, lars.hillerström@vgregion.se, för kännedom. Kollektivtrafiknämnden, kollektivtrafik@vgregion.se, för kännedom. Göteborgs Stad, trafikkontoret@trafikkontoret.goteborg.se, för kännedom. Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

1 (3) Tjänsteutlåtande Datum 2017-01-09 Diarienummer RS 2017-00035 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Carl Öhrman Telefon: 0761 01 24 62 E-post: carl.ohrman@vgregion.se Till ägarutskottet Hemställan om RS godkännande av investering i tredje älvskyttel Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår att regionstyrelsen beslutar följande: 1. Regionstyrelsen godkänner investering i älvskyttel samt delegerar till Västtrafiks styrelse att fatta beslut om investering i batteridrift. Investeringsmedel tilldelas ur Västtrafiks grundram för utrustning 2018 inom 80 mnkr. Sammanfattning av ärendet Västtrafiks styrelse har inkommit till regionstyrelsen med hemställan om investeringsmedel för inköp av ny (tredje) älvsskyttel. Västtrafik AB har på befintligt avtal option att köpa ytterligare två älskyttlar för trafik på kortare linjer över Göta Älv. Om köpet ska genomföras på befintligt avtal måste den första av dessa optioner utlösas före april 2017. Investeringskostnaden i fartyget, beräknad från erfarenhet av fartyg 1 och 2 samt bedömning av pris och valutakursutveckling är ca 60 mnkr. Den tredje färjan föreslås att utrustas med batterier direkt från leverans. Detta skulle innebära en ytterligare investeringskostnad på ca 15 mnkr. För att undvika behov av nytt beslut i regionstyrelsen föreslås Västtrafiks styrelse på delegation kunna fatta beslut om investering i batteridrift Västtrafiks uppfattning är att Göteborgs stad finansierar kapitaltjänstkostnaderna för den tredje älvskytteln från leveransen (2018) till dess att Frihamnsområdet bedöms vara utbyggt (ca 2025). Årliga kapitaltjänstkostnader uppskattas till 4 mnkr (6 mnkr med batteridrift) årligen. Kommunstyrelsen har gett trafiknämnden i uppdrag att förhandla villkoren för medfinansiering enligt beslut i kommunstyrelsen 25 januari 2017. Övriga driftskostnader uppskattas till 6 mnkr årligen. Fördjupad beskrivning av ärendet Västtrafiks styrelse har inkommit till regionstyrelsen med hemställan om investeringsmedel för inköp av ny älvsskyttel. Västtrafik AB har på befintligt avtal option att köpa ytterligare två älskyttlar för trafik på kortare linjer över Göta Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Datum 2017-01-19 Diarienummer RS 2017-00035 2 (3) Älv. Om köpet ska genomföras på befintligt avtal måste den första av dessa optioner utlösas före april 2017. Investeringskostnaden i fartyget, beräknad från erfarenhet av fartyg 1 och 2 samt bedömning av pris och valutakursutveckling är ca 60 mnkr. De båda skyttlar som är i trafik idag är båda utrustade med dieselelektriskt maskineri och är förberedda för batteridrift vilket inte används idag. Västtrafik har påbörjat ett projekt angående elektrifiering som förväntas kunna ge förslag på ett utförande under våren 2017. Den tredje färjan föreslås att utrustas med batterier direkt från leverans. Detta skulle innebära en ytterligare investeringskostnad på ca 15 mnkr för batterier och laddinfrastruktur på land. Finansiering Idag är linje 286 (Älvsnabben) avgiftsfri. Reduceringen av intäkter finansieras av Göteborg stad via ett tillköpsavtal. Behovet av ytterligare en färja i den allmänna kollektivtrafiken bedöms uppstå 2023-2025. Utifrån detta perspektiv har Västtrafik framställt att Göteborgs stad ska vara med och delfinansiera den tredje älvskytteln om optionen ska nyttjas. Genom delfinansiering delas den risk och kostnad som investeringen innebär mellan Västtrafik och Göteborgs Stad. Investeringskostnaden i fartyget, beräknad från erfarenhet av fartyg 1 och 2 samt bedömning av pris och valutakursutveckling är ca 60 mnkr. En tredje färja skulle innebära följande årliga kostnader: Kapitaltjänstkostnader: 4 mnkr 1 Kapitaltjänstkostnader för batteridrift: 2 mnkr 2 Driftkostnader: 6 mnkr 3 Västtrafiks uppfattning är att Göteborgs stad finansierar kapitaltjänstkostnaderna för den tredje älvskytteln från leveransen (2018) till dess att Frihamnsområdet bedöms vara utbyggt (ca 2025). Göteborgs stad har ställt sig positiva till detta och har behandlat frågan vid Trafikkontoret i ett nämndmöte 2016-11-24. Beslut väntas fattas i kommunstyrelsen 25 januari 2017 om att trafiknämnden får mandat att förhandla med Västtrafik om tillköp av ytterligare älvskyttel och villkoren för detta. 1 Avskrivning och ränta under 2016 för ett fartyg 2 Bedömd investeringskostnad 15 mnkr. Avskrivning åtta år samt ränta. 3 2 800 timmars bedömd produktion vilket motsvarar en färja i dagens trafik. Produktsersättning 2016 är 1 717 kr per timme samt fast ersättning, 1,0 mnkr.

Datum 2017-01-19 Diarienummer RS 2017-00035 3 (3) De intäkter som förutsätts bli följden av den tredje färjan är: Tillköp kapitaltjänstkostnader:4 mnkr (6 mnkr inkl batteridrift, under förutsättning av Göteborgs stad även finansierar detta), 2018-2025. Tillköp för fortsatt avgiftsfritt resande: 13,8 kr (2017) per tillkommande resenär. Linje 208 beräknas under 2016 ha ca 1,4 miljoner resenärer och kan därefter komma att ha ett ökat resande av upp till 5 % per år. Detta innebär 70 000 resande per år, således 966 tkr. En ny linje, liksom ersättningstrafik under byggskedet är svårförutsägbart avseende tillkommande resande. Beredning Ärendet har beretts av avdelning Koncernekonomi vid koncernstab Verksamhetsuppföljning, ekonomi och inköp vid Koncernkontoret. Avstämning har skett med avdelning kollektivtrafik och infrastruktur vid Koncernkontoret. Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Joakim Björck Ekonomidirektör Bilaga Bilaga 1 - Hemställan om RS godkännande av investering i tredje älvskyttel Ytterligare information Tjänsteutlåtande till Västtrafiks styrelsemöte 2016-12-20 Protokoll från Trafiknämndens sammanträde 2016-11-24 Handling till kommunstyrelsens sammanträde 2017-01-25 - Utveckling av älvtrafiken och inköp av ytterligare en skyttel Regionstyrelsens beslut skickas till Västtrafik, RegistratorVTM@vasttrafik.se, för genomförande. Koncernkontoret, carl.ohrman@vgregion.se, för kännedom. Koncernkontoret, lars.hillerström@vgregion.se, för kännedom. Kollektivtrafiknämnden, suzanne.frej@vgregion.se, för kännedom. Göteborgs Stad, trafikkontoret@trafikkontoret.goteborg.se, för kännedom.

Från: ulla.persson@vasttrafik.se Skickat: den 2 januari 2017 16:43 Till: Regionstyrelsen; Elisabet Ericson Kopia: Registrator VTM; sara.frank@vasttrafik.se; Christer Olsson Ämne: Hemställan om RS godkännande av investering i ny älvskyttel Bifogade filer: NR 12.3 Investering i en tredje älvskyttel.pdf Hej Västtrafiks styrelse behandlade vid sitt sammanträde 20 december 2016 ärendet om investering i en tredje älvskyttel. Investeringen förutsätter godkännande av RS. Bifogar styrelsehandlingen och hemställer om att RS godkänner investeringen. Nedan utdrag ut protokollet. Protokollet är ännu ej justerat. 107.3 Investering i en tredje älvskyttel Underlag i ärendet är utsänd handling nr 12.3 Investering i en tredje älvskyttel, daterad 2016-12-08. Förslaget innebär att älvskytteln redan från start kommer att köras på el. Styrelsen beslöt att utlösa optionen och investera i en tredje älvskyttel för möjlig leverans under 2018 till ett bedömt investeringsbelopp av ca 60 mnkr, att att att att investeringen sker under förutsättning att delfinansiering sker från Göteborgs stad enligt beskrivning, investeringen sker under förutsättning att regionstyrelsen godkänner denna, framställa hos regionstyrelsen att delegera till Västtrafiks styrelse att besluta om tillkommande investering för batteridrift med 15 mnkr, vilket medför att bedömt investeringsbelopp uppgår till ca 75 mnkr, samt delegera till VD att därefter teckna avtal med Göteborgs kommun och teckna de avtal och handlingar som krävs för att slutföra köpet av fartyget. Med vänlig hälsning Ulla Persson Ulla Persson VD-assistent/styrelsesekreterare 0703-49 44 36 / 031-62 91 36 Ulla.Persson@vasttrafik.se Västtrafik AB / Box 123 / 541 23 Skövde Besök: Folkungagatan 20 / Göteborg Vxl. 031-62 92 00 / Fax. 031-62 92 01 Styrelsens säte. Skövde / Org.nr. 556558-5873 www.vasttrafik.se facebook.com/vasttrafik

14 (17) Protokoll från ägarutskottet, 2017-02-15 14 Ny- och reinvesteringar i hållplatsutrustning 2017 Diarienummer RS 2016-06276 Beslut Ägarutskottet föreslår att regionstyrelsen beslutar följande: 1. Västtrafik får i uppdrag att genomföra ny- och reinvesteringar i hållplatsutrustning om 21,6 mnkr som finansieras inom egen ram. Sammanfattning av ärendet Koncernkontoret föreslår att Västtrafiks förslag till investeringar i hållplatsutrustning godkänns. Hållplatserna är entréer till Västtrafiks trafiksystem och varumärkesbyggare, varför de är viktiga att underhålla och anpassa till nya standards. Västtrafik planerar att investera 21,6 mnkr under 2017 efter statlig medfinansiering. Den årliga kapitalkostnaden kopplad till investeringen beräknas till 1,5 mnkr. Investeringarna och driftskonsekvenserna ryms i Västtrafiks budget för 2017. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat 2017-01-11 Styrelseprotokoll Västtrafiks styrelse 2016-09-22/23, Handling 9.1. Regionstyrelsens beslut skickas till: Västtrafik, RegistratorVTM@vasttrafik.se, för kännedom. Koncernkontoret, koncernstab VEI, anita.wessman@vgregion.se, för kännedom. Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

1 (3) Tjänsteutlåtande Datum 2016-01-11 Diarienummer RS 2016-06276 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Anita Wessman Telefon: 070-969 43 90 E-post: anita.wessman@vgregion.se Till ägarutskottet Ny- och reinvesteringar i hållplatsutrustning 2017 Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår att regionstyrelsen beslutar följande: 1. Västtrafik får i uppdrag att genomföra ny- och reinvesteringar i hållplatsutrustning om 21,6 mnkr som finansieras inom egen ram. Sammanfattning av ärendet Koncernkontoret föreslår att Västtrafiks förslag till investeringar i hållplatsutrustning godkänns. Hållplatserna är entréer till Västtrafiks trafiksystem och varumärkesbyggare, varför de är viktiga att underhålla och anpassa till nya standards. Västtrafik planerar att investera 21,6 mnkr under 2017 efter statlig medfinansiering. Den årliga kapitalkostnaden kopplad till investeringen beräknas till 1,5 mnkr. Investeringarna och driftskonsekvenserna ryms i Västtrafiks budget för 2017. Fördjupad beskrivning av ärendet Västtrafik har sedan 1999 metodiskt arbetat med att förbättra standarden på hållplatser. Hållplatsutrustning delas in i nyinvesteringar och reinvesteringar. Nyinvesteringar syftar till att förse nya hållplatser med passande ny utrustning i form av väderskydd med kompletterande hållplatsmöbler. Reinvesteringar syftar till att vidmakthålla standardnivå av utrustningen. Nyinvesteringar För 2017 planeras ca 30 nya väderskydd med kompletterande utrustning i regionen med viss tyngdpunkt på Göteborgsområdet. Planen innefattar även cykelparkeringar varav ca 40 med nya cykeltak i anslutning till hållplatser för att kunna tillgodose det ökade behovet av ordnade cykelparkeringar. Den nya utrustningen avser att tillgodose behov på nya linjer och linjesträckningar. Krav på ökad tillgänglighet för funktionshindrade med bland annat invändig belysning i väderskydden kan tillgodoses. I Mölndal kommer hållplatsen Knutpunkt Mölndal att få ett bättre anpassat perrongtak. I Göteborgs södra skärgård kommer två stycken bryggor att utrustas med väderskydd. På Kungälvs resecentrum kommer det att uppföras väderskydd för tio gater. I anslutning till järnvägsstationer i Fyrbodalområdet förbättras miljön genom nya väderskydd och perrongtak. Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Datum 2017-01-11 Diarienummer RS 2016-06276 2 (3) Reinvesteringar Gamla väderskydd planeras att ersättas av nya med kompletterande utrustning. Den nya utrustningen kommer att ersätta väderskydd som är så gamla att det inte längre är lönsamt att renovera dem. De uttjänta väderskydden klarar inte heller uppställda krav enligt Focus 2010 avseende bl. a invändig belysning. Planeringen omfattar 100-120 stycken väderskydd. Ekonomi Investeringen för den ordinarie hållplatsutrustningen blir 15,2 mnkr fördelat på nyinvestering 4,2 mnkr och reinvestering 11 mnkr. Därutöver tillkommer projekten vid Knutpunkt Mölndal, Göteborgs södra skärgård, Kungälvs resecentrum och stationer i Fyrbodal. I dessa projekt sker statlig medfinansiering med 50 procent. Totalt är investeringen för dessa projekt 12,8 mnkr. Efter statlig medfinansiering innebär detta en investering för Västtrafik på 6,4 mnkr. Totalt planerar Västtrafik att investera 21,6 mnkr under 2017 efter statlig medfinansiering. Den årliga kapitalkostnaden kopplad till investeringen beräknas till 1,5 mnkr. Investeringarna ryms i Västtrafiks budget för 2017. Tidplan Beställning av utrustningen kan ske i början av 2017 och tillverkning startar därefter. Leverans och utplacering av utrustningen börjar i april och pågår därefter kontinuerligt under året i samarbete med kommuner och övriga väghållare, ofta samtidigt som tillgänglighetsarbeten av hållplatser sker. Arbetet beräknas vara klart före årsskiftet 2017/2018. Beredning Ärendet har beretts i Västtrafiks styrelse 2016-09-22/23, Handling 9.1. Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Joakim Björck Ekonomidirektör

3 (3) Bilaga Styrelseprotokoll Västtrafiks styrelse 2016-09-22/23, Handling 9.1. Ytterligare information Ny- och reinvestering i hållplatsutrustning 2017, underlag för beslut i Västtrafiks styrelse, daterat 2016-08-25 Beslutet skickas till Västtrafik, RegistratorVTM@vasttrafik.se, för kännedom. Koncernkontoret, koncernstab VEI, anita.wessman@vgregion.se, för kännedom. Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Styrelsen 2016-09-22/23 Handling nr 9.1 Handläggare Stefan Ekman/ Lars-Erik Pedersen Daterad 2016-08-25 Reviderad Till Styrelsen för Västtrafik AB Ny- och reinvestering i hållplatsutrustning 2017 FÖRSLAG TILL BESLUT Med anledning av nedanstående föreslås styrelsen besluta att under förutsättning att regionstyrelsen godkänner beslutet, ge VD i uppdrag att genomföra ny-/ och reinvesteringar i hållplatsutrustning 2017 till netto 21,6 mnkr. Skövde dag som ovan Lars Backström Camilla Holtet

BAKGRUND Västtrafik har sedan 1999 metodiskt arbetat med att förbättra standarden på hållplatser. Hållplatserna fungerar som viktiga entréer till Västtrafiks kunderbjudande och är viktiga varumärkesbyggare för verksamheten. Till grund för hur hållplatserna ska utformas finns riktlinjer i Hållplatshandboken och Utrustningshandboken. Utrustningen är viktig för att ge en god resupplevelse och kvalitet i ett hela resan-perspektiv. Nyinvesteringar syftar till att förse nya hållplatser med passande ny utrustning i form av väderskydd med kompletterande hållplatsmöbler. Nya hållplatslägen tillkommer exempelvis vid nya eller förändrade linjesträckningar. Även cykelskydd/-ställ vid befintliga och nya hållplatser kan vara aktuellt. Reinvesteringar syftar till att vidmakthålla standardnivån på den utrustning Västtrafik äger vid hållplatser med avseende på medelålder och beskaffenhet. Väderskydd skrivs av på 20 år vilket ungefär motsvarar den tekniska livslängden. Det innebär att ca 5 % av väderskydden behöver förnyas varje år. ÄRENDEGENOMGÅNG Nyinvesteringar För 2017 planeras ca 30 stycken nya väderskydd med kompletterande utrustning i Västra Götalandsregionen med viss tyngdpunkt på Göteborgsområdet. Nyinvesteringen avser även utrustning till cykelparkeringar varav ca 40 stycken med nya cykeltak i anslutning till hållplatser för att kunna tillgodose behovet av ordnade parkeringar för cykel. Den nya utrustningen är angelägen för att kunna tillgodose behov på nya linjer och linjesträckningar. Även kraven för ökad tillgänglighet för funktionshindrade med bl. a invändig belysning i väderskydden kan tillgodoses. Ny utrustning är en förutsättning för en fortsatt utbyggnad av reklamfinansierade väderskydd. I Mölndal kommer hållplatsen Knutpunkt Mölndal för spårvagn och buss att få ett bättre anpassat perrongtak för att öka komforten för kunderna. Detta enligt en förstudie som Mölndals kommun och Västtrafik har genomfört tillsammans. I Göteborgs södra skärgård kommer två stycken bryggor att utrustas med väderskydd enligt den standard som är utarbetad för att passa in i skärgårdsmiljön. Västtrafik har i samarbete med Trafikkontoret i Göteborg planerat för gemensamma åtgärder inom sina ansvarsområden. I Kungälv på Kungälvs resecentrum skall det uppföras väderskydd för tio gater för att skapa en bra miljö för våra kunder även utanför resecentret. 2 (3)

I anslutning till järnvägsstationer i Fyrbodalsområdet planeras för att genomföra och förbättra miljön för resande med bl.a. väderskydd och perrongtak. För Västtrafiks del innebär det uppförande av nya väderskydd och perrongtak inom vårt ansvarsområde. Reinvesteringar För 2016 planeras 100-120 stycken äldre väderskydd ersättas av nya väderskydd med kompletterande utrustning. Den nya utrustningen ersätter väderskydd som är så gamla att det inte längre är lönsamt att renovera dem. De uttjänta väderskydden klarar inte heller uppställda krav enligt Focus 2010 avseende bl. a invändig belysning. Ekonomi Investeringen för den ordinarie hållplatsutrustningen blir 15,2 mnkr (nyinvestering 4,2 mnkr, reinvestering 11 mnkr). Investeringen för Knutpunkt Mölndals hållplatsutrustning blir brutto 1,0 mnkr och netto efter statlig medfinansiering 0,5 mnkr. Investeringen för Göteborgs Södra skärgård blir brutto 2 mnkr och netto efter statlig medfinansiering 1 mnkr. Investeringen för Kungälvs resecentrum blir brutto 1,8 mnkr och netto efter statlig medfinansiering 0,9 mnkr. Investering för stationer i Fyrbodal blir brutto 8 mnkr och netto efter statlig medfinansiering 4 mnkr. Totalt blir investeringen enligt ovan brutto 28,0 mnkr och netto efter statlig medfinansiering 21,6 mnkr vilket ger en årlig kapitalkostnad på ca 1,5 mnkr. Investeringarna är medtagna i förslag till budget 2017. Tidplan Beställning av utrustningen bör ske i början av 2017 så att tillverkning av utrustning kan starta därefter. Leverans och utplacering av utrustningen börjar i april och pågår därefter kontinuerligt under året i samarbete med kommuner och övriga väghållare, ofta samtidigt som tillgänglighetsarbeten av hållplatser sker. Arbetena beräknas vara klara före årsskiftet 2017/2018. // 3 (3)

15 (17) Protokoll från ägarutskottet, 2017-02-15 15 Slutredovisning Sahlgrenska universitetssjukhuset, Mölndals sjukhus, Hus T, Om- och tillbyggnad av sterilcentral Diarienummer RS 2016-06490 Beslut Ägarutskottet föreslår att regionstyrelsen beslutar följande: 1. Regionstyrelsen godkänner slutredovisningen av Hus T, Om- och tillbyggnad av sterilcentral. Sammanfattning av ärendet Sahlgrenska Universitetssjukhuset tog 2010 fram ett förslag för planering och byggnation av steriltekniska enheter på Mölndal, Sahlgrenska och Östra sjukhuset. För att uppnå en modern enhet med tillräcklig kapacitet på Mölndals sjukhus planerades en om- och tillbyggnad av nuvarande steril. Tidplanen för projektets genomförande var beroende av arbete med ny detaljplan för delar av sjukhustomten. Beslut att genomföra projektet togs av regionstyrelsen 2013-06- 18, 157. Projektet startade sommaren 2013. Projektet genomfördes under pågående verksamhet och avslutades hösten 2015. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat 2016-12-13 Fastighetsnämndens protokoll 2016-09-26 66 Tjänsteutlåtande, daterat 2016-06-10 (Dnr FAST 141-2011) Regionstyrelsens beslut skickas till Fastighetsnämnden, katarina.grunden.dahlin@vgregion.se, för kännedom. Joakim Björck, för kännedom. Anna-Karin Jernberg, för kännedom. Carl Öhrman, för kännedom. Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2016-12-13 Diarienummer RS 2016 06490 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Carl Öhrman Telefon: 0761 01 24 62 E-post: carl.ohrman@vgregion.se Till ägarutskottet Slutredovisning Sahlgrenska universitetssjukhuset, Mölndals sjukhus, Hus T, Om- och tillbyggnad av sterilcentral Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår att regionstyrelsen beslutar följande: 1. Regionstyrelsen godkänner slutredovisningen av Hus T, Om- och tillbyggnad av sterilcentral. Sammanfattning av ärendet Sahlgrenska Universitetssjukhuset tog 2010 fram ett förslag för planering och byggnation av steriltekniska enheter på Mölndal, Sahlgrenska och Östra sjukhuset. För att uppnå en modern enhet med tillräcklig kapacitet på Mölndals sjukhus planerades en om- och tillbyggnad av nuvarande steril. Tidplanen för projektets genomförande var beroende av arbete med ny detaljplan för delar av sjukhustomten. Beslut att genomföra projektet togs av regionstyrelsen 2013-06- 18, 157. Projektet startade sommaren 2013. Projektet genomfördes under pågående verksamhet och avslutades hösten 2015. Ekonomi Fastighetsnämnden fick i uppdrag av regionstyrelsen att genomföra projektet inom 44 260 000 kr (kostnadsläge 2011-09) från Sahlgrenska Universitetssjukhusets disponibla investeringsram. (RS 2013-06-18 157). Totalt projektutfall är 49 815 000 kr vilket är en negativ avvikelse om 5 555 000 kr. Entreprenadindex har under perioden 2011-2015 ökat med ca 10 %, vilket motsvarar 4,5 mnkr av denna avvikelse. Övriga fördyrande omständigheter i projektet: Svårt marknadsläge, endast ett anbud. Ändrade etappindelningar för att kunna bibehålla verksamhetens produktion med bibehållna renhetskrav. Förslag till besparingar som togs fram i projektet kunde inte realiseras fullt ut. Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Datum 2016-11-22 Diarienummer RS 2016 06490 2 (2) En del förändringar tillkom på grund av utrustning, framför allt i ombyggnadsdelen. Ca 500 000 kr tillkom för ny väg för sjuktransporter för att avlasta T- husets entré p.g.a. övriga projekt som minskade tillgängligheten. Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Joakim Björck Ekonomidirektör Bilaga Fastighetsnämndens protokoll 2016-09-26 66 Tjänsteutlåtande, daterat 2016-06-10 (Dnr FAST 141-2011) Ytterligare information Protokoll från Regionstyrelsen, 2013-06-18, 157. Regionstyrelsens beslut skickas till Fastighetsnämnden, katarina.grunden.dahlin@vgregion.se, för kännedom. Joakim Björck, för kännedom. Anna-Karin Jernberg, för kännedom. Carl Öhrman, för kännedom.

16 (17) Protokoll från ägarutskottet, 2017-02-15 16 Slutredovisning Kungälvs sjukhus Utbyggnad, ombyggnad för Operation, IVA-Anestesi och ambulanshall hus 4, 10 och 11, plan 01, 02 och 03 Diarienummer RS 2016-06471 Beslut Ägarutskottet föreslår att regionstyrelsen beslutar följande: 1. Regionstyrelsen godkänner slutredovisningen av Utbyggnad, ombyggnad för Operation, IVA-Anestesi och ambulanshall hus 4, 10 och 11, plan 01, 02 och 03. Sammanfattning av ärendet Projektet på Kungälvs sjukhus är genomfört för att motverka den växande beläggningen. Projektet har bland annat inneburit: Uppförande av tre nya operationssalar med det senaste inom operationsteknologi (2013). Uppdatering av IVA-avdelningen med bland annat större yta och sammanbyggd operationsavdelning syftar till att förbättra nåbarheten mellan avdelningarna. Uppfräschning av de befintliga lokalerna för såväl Operation som IVA. Utbyggd sterilcentral på planet under Operation som är tilltagen för att möta framtidens anspråk. Utbyggd ambulanshall och förändrad planlösningen för att vara anpassad för större fordon som kräver såväl högre tak samt större yta. När drygt hälften av projektet var klart flyttade verksamheten in i lokalerna vilket ledde till att projektet delades upp i två delar. Denna slutredovisning avser båda projekten. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat 2016-12-13 Fastighetsnämndens protokoll 2016-09-26 67 Regionstyrelsens beslut skickas till Fastighetsnämnden, katarina.grunden.dahlin@vgregion.se, för kännedom. Joakim Björck, för kännedom. Anna-Karin Jernberg, för kännedom. Carl Öhrman, för kännedom Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2016-12-13 Diarienummer RS 2016 06471 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Carl Öhrman Telefon: 0761 01 24 62 E-post: carl.ohrman@vgregion.se Till ägarutskottet Slutredovisning Kungälvs sjukhus Utbyggnad, ombyggnad för Operation, IVA-Anestesi och ambulanshall hus 4, 10 och 11, plan 01, 02 och 03 Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår att regionstyrelsen beslutar följande: 1. Regionstyrelsen godkänner slutredovisningen av Utbyggnad, ombyggnad för Operation, IVA-Anestesi och ambulanshall hus 4, 10 och 11, plan 01, 02 och 03. Sammanfattning av ärendet Projektet på Kungälvs sjukhus är genomfört för att motverka den växande beläggningen. Projektet har bland annat inneburit: Uppförande av tre nya operationssalar med det senaste inom operationsteknologi (2013). Uppdatering av IVA-avdelningen med bland annat större yta och sammanbyggd operationsavdelning syftar till att förbättra nåbarheten mellan avdelningarna. Uppfräschning av de befintliga lokalerna för såväl Operation som IVA. Utbyggd sterilcentral på planet under Operation som är tilltagen för att möta framtidens anspråk. Utbyggd ambulanshall och förändrad planlösningen för att vara anpassad för större fordon som kräver såväl högre tak samt större yta. När drygt hälften av projektet var klart flyttade verksamheten in i lokalerna vilket ledde till att projektet delades upp i två delar. Denna slutredovisning avser båda projekten. Ekonomi Fastighetsnämnden beviljades en ursprunglig låneram av regionstyrelsen om 82 000 000 kr för projektet. (RS 2008-08-26 164). Totalt projektutfall är 78 785 000 kr med en positiv avvikelse om 3 215 000 kr. Dessa medel ligger kvar i projektet till eventuella åtgärder under resterande garantitid. Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Datum 2016-10-25 Diarienummer RS 2016 06471 2 (2) Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Joakim Björck Ekonomidirektör Beredning Ärendet är berett av Koncernkontoret, avdelning budget, redovisning. Bilaga Fastighetsnämndens protokoll 2016-09-26 67 Ytterligare information Protokoll från regionstyrelsen 2008-08-26 164 Skickas till Fastighetsnämnden, katarina.grunden.dahlin@vgregion.se, för kännedom. Joakim Björck, för kännedom. Anna-Karin Jernberg, för kännedom. Carl Öhrman, för kännedom.

1 Tjänsteutlåtande Datum 2017-02-15 Diarienummer RS 2017-00784 Regionstyrelsen/Residenset Handläggare: Agneta Forsell Telefon: 010-4410037 E-post: agneta.forsell@vgregion.se Regelgruppen för tolkningsfrågor - överenskommelse Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar följande: 1. Godkänna förslaget avseende fördelning av arbetsmiljöansvar 2. I övrigt ställa sig bakom regelgruppens rapport över tolkningar och förtydliganden Sammanfattning av ärendet Regelgruppens tidigare fattade beslut behöver sammanställas, uppdateras och göras tydligare och ges en enhetligare struktur. Ärendet Regionstyrelsen har, 19 mars 2002, 88, tillsatt en arbetsgrupp för tolkningsfrågor om regler och former för förtroendevaldas arbete. I gruppen ingår en ledamot från varje parti i regionfullmäktige. Gruppen har fått ett förnyat uppdrag vad gäller översyn av den politiska överenskommelsen. I enlighet med ovanstående sammanställs och uppdateras därför tidigare rapporter från gruppens arbete. Denna rapport ersätter därmed tidigare rapporter i ärendet RSK 183/2002, RSK 296/2008 samt RSK 1031/2009. Uppdraget Gruppens arbete är att förtydliga rutinerna för förtroendevalda. Rapporten behandlar ett antal frågor som inte på ett naturligt sätt hanteras i annan ordning. Tidigare beslut Gruppen har tidigare fastställt/föreslagit förtydliganden eller kompletteringar i nedanstående frågor: - Inkallande av ersättare till fullmäktiges sammanträden, inrättande av en beredning till regionstyrelsen samt närvarorätten vid beredningarnas möten (RSK 183/2002) - Förslag till förändringar i regionfullmäktiges arbetsformer (RSK 183/2002) - Översyn av bestämmelserna i attestordningen för regionfullmäktige och regionstyrelsen (RSK 183/2002) Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post: Residenset, Torget Residenset, Torget 010-441 00 30 www.vgregion.se Agneta.forsell@vgregion.se 462 80 Vänersborg Vänersborg Senast reviderad 2017-02-15

2 - Tolkningsgruppen har också lämnat förslag till talarordning för regionfullmäktige, arvoden till ersättare, öppenhet, principer för sammanträdesdagar, regionstyrelsens sammanträden, beredningarna för kultur, miljö respektive regional utveckling (RSK 183/2002) - Principer för fördelning av politiska sekreterare vid mandatskift (RS 691-2012) - Anvisningar gällande politisk information (RS 1680/2012) - Attestordning - Klarläggande vad gäller förläggning av arbetstid för deltidsanställda politiska sekreterare. Det innebär att förläggningen av arbetstiden kan ske flexibelt under veckan (RSK 296/2008). - Utbildningsanslaget får nyttjas över kalenderårsgränser med avstämning per mandatperiod, i likhet med vad som gäller för gruppanslagen (RSK 296/2008). - Reglerna för ersättning för privat bredband har förtydligats och anpassats till förändrade tekniska förutsättningar. Särskilt delegationsbeslut är fattat av regionstyrelsens ordförande ( 5/2008 i RS delegationsbeslut). - Rutiner för delegationsbeslut för regionråds och ersättares medverkan i kurser och konferenser. Denna delegation gäller även för ledamöter i regionstyrelsens utskott. Anmälan om deltagande i kurs eller konferens görs till regionstyrelsens ordförande som tar beslut och sedan anmäler detta i regionstyrelsen. Rutinerna för anmälan har uppdaterats (RSK 296/2008). - En revidering av förteckningen över fördelning av kostnadsansvar har föreslagits och antagits (Bilaga till RSK 296/2008). - Ytterligare förtydliganden vad gäller när man på reseräkning eller särskild blankett skall redovisa när man fått fri lunch. Detta förtydligande kommer att finnas i text på reseräkningsblanketter. - Kompletterande överenskommelse- politiska sekreterare om bl a omställningsvederlag (RSK 1031/2009, 24) - Kompletterande överenskommelse politiska sekreterare om bl a tillämpning beträffande tillsättning av politiska sekreterare (RSK 1031/2009). - Kompletterande överenskommelse antal politiska sekreterare som majoriteten respektive oppositionen får tillsätta utöver de som parterna tillsätter fastställs till 3 för majoriteten och 1,5 för oppositionen. Tillsättning sker genom förhandling. (RSK 691-2012, 170) Gällande överenskommelse Öppenhet Nämndernas och styrelsernas arbete skall präglas av öppenhet med insyn för partierna oberoende av majoritets- och minoritetskonstellation. Principer för sammanträdesdagar mm En vecka under våren och en vecka under hösten skall hållas fria från sammanträden. Dessa veckor förläggs i anslutning till påsk- och allhelgonahelgerna. Måndagar och tisdagar avsätts för sammankomster med partierna, gruppledarmöten, regionstyrelse- och regionfullmäktigesammanträden och liknande. Residenset i Vänersborg är säte för regionstyrelsen och dess utskott. Regionens verksamheter bör inte förlägga konferenser och liknande stora arrangemang till måndagar och tisdagar om medverkan skall ske av politiker och sekreterare kopplade till regionstyrelsen. Senast reviderad 2017-02-15

3 Information som finns i andra dokument, t ex överenskommelse kring talartid i regionfullmäktige, inkallande av ersättare för regionfullmäktige mm har därför tagits bort ur detta dokument. Politiska sekreterare I regionfullmäktiges beslut 2010-03-16, 49, RSK 1031-2009 fastställdes fördelningen av tjänsterna som politisk sekreterare för kommande mandatperiod. Politiska sekreterare utses av partierna och anställs enligt lagens bestämmelser om politiska sekreterare (KL 4 kap 31 ). De anställningsvillkor som gäller för politiska sekreterare regleras i kommunallagen. Där regleras framförallt rätten att få tjänstledigt för att kunna fullgöra uppdraget samt anställningstid som är maximerad till mandatperiod. En politisk sekreterare har därmed inte heller anställningsgaranti. Tjänsteställe för en politisk sekreterare är Vänersborg. Övriga anställningsvillkor är de som gäller för personal enligt kollektivavtal, Allmänna bestämmelser (AB). Antalet politiska sekreterare beräknas enligt följande 1,0 för varje parti i regionfullmäktige 1,0 för första region- alt oppositionsråd 0,5 per tillkommande region alt oppositionsråd Därutöver har majoriteten möjlighet att tillsätta ytterligare tre politiska sekreterare till stöd för presidiearbetet i regionstyrelsen, dess utskott och i den gemensamma beredningen. Oppositionen har på samma grunder möjlighet att tillsätta en och en halv. Som en komplettering och förtydligande till detta beslut har gruppledarna träffat överenskommelse om följande: Tillämpning beträffande tillsättning av politiska sekreterare Enligt Västra Götalandsregionens personalpolicy strävar vi efter att erbjuda heltidstjänster. Tillämpningen har dock varit att man kan acceptera tjänstgöringsgrad ner till halvtid (=2 tjänster) inom det ekonomiska utrymme som innefattar löneutrymmet för en politisk sekreterare (44 500 kr i 2013 års lönenivå). Inom ramen för det ekonomiska utrymmet kan ett parti också ha upp till 2 personer anställda på en heltidstjänst, även om tjänstgöringsgraden är högre än 50%. Detta ekonomiska löneutrymme går inte att överföra mellan budgetår. Om en politisk sekreterare skiljs från sitt uppdrag, ska Västra Götalandsregionen pröva möjligheterna till andra arbetsuppgifter inom ramen för det gällande anställningsavtalet. Det parti för vilket den politiska sekreteraren verkat har att täcka lönekostnaderna fram till dess som anställningsavtalet upphör. När den anställde övergår till andra uppgifter upphör alla rättigheter och skyldigheter som politisk sekreterare. Senast reviderad 2017-02-15

4 Utöver dessa anvisningar får man vid extraordinära händelser ta upp fråga inom gruppledarna och där bestämma om annan tillämpning än ovanstående. Utrustning Inom regionstyrelsen tillhandahålls dator, läsplatta och telefon som utrustning till tjänstemän och förtroendevalda. Utbyte av datorer är reglerat och nyanskaffning sker vart tredje år. Läsplattor och telefoniutrustning är inte reglerat på samma sätt, men bör hanteras enligt nedan: Läsplattor och telefonutrustning ska hanteras med varsamhet. Under löpande garantitid sker inte utbyte av utrustning om inte totalskada föreligger. Efter garantitidens utgång får bedömning göras vid varje enskilt tillfälle om skada eller funktionsnedsättning på utrustning gör att utbyte ska ske. I övrigt gäller att utrustning bör användas till den slutar att fungera. För att beställa ny utrustning ska medgivande finnas från chef/attestansvarig innan man kontaktar receptionen för nybeställning. Enligt ovan angiven tillämpning innebär detta att Västra Götalandsregionen som arbetsgivare tillhandahåller utrustning i enlighet med ovanstående för max 2 personer per heltidsutrymme (1,0). Öppenhet - Närvarorättighet Politiska sekreterare ska ha närvarorätt vid sammanträden med regionstyrelsen samt regionens nämnder, styrelser, beredningar, utförarstyrelser och bolag. Undantag: Vid synnerliga skäl i anledning av sekretess mm kan närvarorätten inskränkas. Formella beslut om detta fattas av respektive nämnd och styrelse. Oreglerad arbetstid/förtroendetid Politiska sekreterare har oreglerad arbetstid/förtroendetid. Detta innebär att man inte följer något schema. Om tjänstefaktor är heltid, så motsvarar ändå arbetstiden 40 timmar per vecka. Denna kan dock förläggas på veckans alla dagar om så krävs för att fullfölja uppdraget. De politiska sekreterarna omfattas inte av Bestämmelserna i AB angående övertid ( 20), obekväm arbetstid ( 21), jour och beredskap ( 22), förskjuten arbetstid ( 23) och färdtidsersättning ( 24). Övertidsersättning och färdtidsersättning utgår inte heller. Friskvård och hälsofrämjande aktiviteter Politiska sekreterare har möjlighet att få ett friskvårdsbidrag till friskvårds- och hälsofrämjande aktiviteter på max 1 300 kronor per år. Bidraget är skattefritt och avser motion/friskvård enligt skatteverkets regler. Omställningsvederlag Reglerna om anställningsskydd (LAS) gäller inte för politiska sekreterare. För att få en rimlig planeringstid vid mandatperiodens slut gäller då dessa regler: Politisk sekreterare som varit anställd under en sammanhängande tid på mer än 36 månader och som inte får ny anställning kommande mandatperiod erhåller ett omställningsvederlag motsvarande 2 månaders lön. Senast reviderad 2017-02-15

5 Avsikten är att sekreteraren skall få möjlighet att söka annat arbete. Om sekreteraren erhåller annan anställning inom en två-månadersperiod skall samordning ske av utbetalt vederlag. Besked om sekreteraren erbjuds fortsatt anställning eller inte bör lämnas av gruppledaren senast den 1 december innan mandatperiodens slut. Lönerevision Avtalsperiod för de politiska sekreterarna är 1 januari-31 december. Månadskort på Västtrafik De politiska sekreterarna som så önskar kan få Västtrafiks månadskort, Regionen runt, 11 månader om året. Detta kommer att förmånsbeskattas. Det är också möjligt att köpa ett årskort. Detta motsvarar kostnaden för 10 månader. Förmånsbeskattningen på årskortet tas ut som ett engångsbelopp av löneservice. Arbetsmiljöansvar Följande uppgiftsfördelning gäller: Fysisk arbetsmiljö Arbetsmiljöuppgifterna för de politiska sekreterarna gällande att hantera den fysiska arbetsmiljön fördelas till tjänsteman inom Koncernkontoret. Den fysiska arbetsmiljön inkluderar exempelvis ventilation, kontorsergonomi i form av t.ex. skrivbord, belysning, dator och bildskärmsergonomi mm. Organisatorisk och social arbetsmiljö När det gäller den organisatoriska och sociala arbetsmiljön (tidigare benämning psykosocial arbetsmiljö) fördelas uppgiften till gruppledaren för respektive politiska parti. I samband med att regionstyrelsens ordförande skriver under anställningsavtalet tydliggörs att arbetsmiljöuppgiften gällande den organisatoriska och sociala arbetsmiljön inklusive hot och våldsrisker fördelas till gruppledare. För att en fördelning av arbetsmiljöuppgifter ska kunna fungera är det viktigt att befogenheter, resurser och kompetens medföljer fördelningen, exempelvis budget och kunskap inom området. Det är den som ger uppgiften som ska förvissa sig att de som tar emot uppgiften har tillräckliga befogenheter, resurser och kompetens för att hantera arbetsmiljöuppgiften. Riktlinjer för deltagande i kurser och konferenser samt kostnadsfördelning För deltagande i kurser, konferenser mm gäller följande allmänna riktlinjer för regionstyrelsens ledamöter och ersättare samt politiska sekreterare. Syftet med tjänsteresor och deltagande i konferenser mm måste ha en odiskutabel anknytning till regionens uppdrag. Det kan gälla att antingen tillföra regionen kunskaper och erfarenheter eller att uppfylla förpliktelser som är en konsekvens av regionens roll. En grundregel är att regionen endast skall stå för kostnader som uppstår som följd av regionuppdrag som är av öppen karaktär och som har en odiskutabel anknytning till dessa uppdrag. Senast reviderad 2017-02-15

Även vid utnyttjande av gruppanslagen skall kopplingen till regionens egen verksamhet vara tydlig. Gruppanslaget är i första hand avsett att täcka kostnader i samband med fullmäktigegruppens gruppmöten. Det ges emellertid också möjlighet att inom samma budgetram bekosta andra motsvarande aktiviteter. Gruppanslagen skall dock inte betraktas som en form av partistöd och får inte användas för att täcka kostnader för sådan partiverksamhet, som det kontanta partistödet är avsett för. Utbildningsanslaget för hela kansliet och politisk ledning per parti, som är en del av sekreteraranslaget, får nyttjas över kalenderårsgränser med avstämning per mandatperiod, i likhet med vad som gäller för gruppanslaget. Hur kostnadsfördelning och delegationsbeslut ska hanteras; se bilaga 2 6 Beredning Förslag till beslut har tagits fram i regelgruppen, som är en grupp av representanter av politiska sekreterare som är utsedd av Regionstyrelsen. Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Johan Flarup Avdelningschef Bilaga Matris över principer för kostnadsfördelning vid bl a kurser och konferenser Senast reviderad 2017-02-15

1 REGELGRUPPEN 2017-02-15 Aktivitet/uppdrag Ansvar 30000 RS ledamot och ersättare Ansvar 30020-30029 Pol.sekr Aktivitet 4195 Utbildningsanslag Ansvar 10001-10009 Gruppanslag Ansvar (anges) Partiet Privat Attestant: RS ordf. RS vice ordf. BS och AF(enl särskilt beslut) Attestant: 30020 HE. BZ 30021 EO 30022 BL AA 30023 PD 30024 JM DÅ 30025 KJ MA 30026 JA BK 30027 MS MK 30028 HK ME Attestant: Se 30020-30028 Attestant: 10001 BZ, HE 10002 LK, EO 10003 AA, BL 10004, PD 10005 DÅ, JM 10006 MA, KJ 10007 BK, JA 10008 MK, MS 10009 ME HK KURSER, KONFERENSER *Deltagande i kurser, konferenser som har anknytning till regionens verksamhet där regionen bör vara representerad (t ex Almedalen). - Regionråd/ersättare X - Politiska sekreterare X - Annan förtroendevald X Resp Nämnd/ styrelse UTBILDNING, KURSER, KONFERENSER, FORTBILDNING, STUDIERESA * Utbildning/fortbildning som har anknytning till uppdraget. Avser samtliga kostnader. - Regionråd/ersättare X - Politiska sekreterare (X resor i samband med utbildning om partigruppen så beslutat) X X * Utbildningsaktiviteter och överläggningar som inte har anknytning till regionens verksamhet. Senast reviderad 2017-02-15

2 Aktivitet/uppdrag KONFERENSER M.M. ANORDNADE AV PARTIER Ansvar 30000 RS ledamot och ersättare Ansvar 30020-30029 Pol.sekr Aktivitet 4195 Utbildningsanslag Ansvar 10001-10009 Gruppanslag Attestant: Attestant: Attestant: Attestant: RS ordf. 30020 HE. BZ Se 30020-10001 BZ, HE RS vice 30021 EO 30028 10002 LK, EO ordf. 30022 BL AA 10003 AA, BL BS och 30023 PD 10004, PD AF(enl 30024 JM DÅ 10005 DÅ, JM särskilt 30025 KJ MA 10006 MA, KJ beslut) 30026 JA BK 10007 BK, JA 30027 MS MK 10008 MK, MS 30028 HK ME 10009 ME HK Ansvar (anges) Partiet Privat *Kostnader vid deltagande i de för partierna högsta beslutande organen, gruppmöten i anslutning till dessa samt övriga partiinterna arrangemang. (gäller ej ombud - Regionråd/ersättare (X; vid delegationsbe - Politiska sekreterare slut) X - Annan förtroendevald X X *Kostnader för deltagande i partiarrangemang som är offentliga, och där man deltar för att bevaka regionens intresse och/eller är kopplat till deltagarens uppdrag i regionen. (gäller ej ombud) - Regionråd/ersättare X - Politiska sekreterare X - Annan förtroendevald X Senast reviderad 2017-02-15

3 Aktivitet/uppdrag Ansvar 30000 RS ledamot och ersättare Ansvar 30020-30029 Pol.sekr Akativitet 4195 Utbildningsanslag Ansvar 10001-10009 Gruppanslag Ansvar (anges) Partiet Privat Attestant: RS ordf. RS vice ordf. JF och AF(enl särskilt beslut) Attestant: 30020 HE. BZ 30021 EO 30022 BL AA 30023 PD 30024 JM DÅ 30025 KJ MA 30026 JA BK 30027 MS MK 30028 HK ME Attestant: Se 30020-30028 Attestant: 10001 BZ, HE 10002 LK, EO 10003 AA, BL 10004, PD 10005 DÅ, JM 10006 MA, KJ 10007 BK, JA 10008 MK, MS 10009 ME HK SKL:s KONGRESS - Ordinarie valda ledamöter och tjänstgörande ersättare (inkl gruppmöten). 10010 - Observatörer och ej tjänstgörande ersättare. X - Politiska sekreterare X GRUPPMÖTEN, VGR *Rese- och hotellkostnader och övriga kostnader i samband med gruppmöten vilka ej ligger i anslutning till sammanträde. - Regionråd/ersättare X (resor, trakt) X (Gem.kostn. hotell, föredragshållare etc) - Politiska sekreterare X (resor, trakt) X (- -) - Annan förtroendevald X Senast reviderad 2017-02-15

4 Aktivitet/uppdrag *Kostnader i samband med gruppmöten måndagar. - Regionrådsersättare Ansvar 30000 RS ledamot och ersättare Attestant: RS ordf. RS vice ordf. BS och AF(enl särskilt beslut) Ansvar 30020-30028 Pol.sekr Attestant: 30020 HE. BZ 30021 EO 30022 BL AA 30023 PD 30024 JM DÅ 30025 KJ MA 30026 JA BK 30027 MS MK 30028 HK ME Aktivitet 4195 Utbildningsanslag Attestant: Se 30020-30028 Ansvar 10001-10009 Gruppanslag Attestant: 10001 BZ, HE 10002 LK, EO 10003 AA, BL 10004, PD 10005 DÅ, JM 10006 MA, KJ 10007 BK, JA 10008 MK, MS 10009 ME HK X (om partigruppen så beslutat) Ansvar (anges) Partiet Privat PARTIVISA ÖVERLÄGGNINGAR *Partivisa överläggningar med andra företroendevalda, som har anknytning till regionens verksamhet (SKL, Skåneregionen etc). - Regionråd/ersättare X - Politiska sekreterare X - Annan förtroendevald X *Partivisa överläggningar med andra förtroendevalda, som inte har anknytning till regionens verksamhet. X ÖVERLÄGGNINGAR OCH MEDVERKAN I STYRELSER/NÄMNDER - Ledamot/Regionråd X 1) * - Ej ledamot/regionråd - Ledamot/Pol.sekr X Resp. Nämnd/ Styrelse - Ej ledamot/pol.sekr. X Senast reviderad 2017-02-15

5 Aktivitet/uppdrag ÖVRIGT *Utskickskostnader för partipolitiskt arbete Ansvar 30000 RS ledamot och ersättare Attestant: RS ordf. RS vice ordf. BS och AF(enl särskilt beslut) Ansvar 30020-30028 Pol.sekr Attestant: 30020 HE. BZ 30021 EO 30022 BL AA 30023 PD 30024 JM DÅ 30025 KJ MA 30026 JA BK 30027 MS MK 30028 HK ME Aktivitet 4195 Utbildningsanslag Attestant: Se 30020-30028 Ansvar 1001-1008 Gruppanslag Attestant: 10001 BZ, HE 10002 LK, EO 10003 AA, BL 10004, PD 10005 DÅ, JM 10006 MA, KJ 10007 BK, JA 10008 MK, MS 10009 ME HK Ansvar (anges) Partiet x Privat *Tryckning av partiernas budgetförslag utöver de ex som erfordras som beslutshandlingar.. x *Övriga kostnader för partipolitiskt arbete som har anknytning till regionen. X *Delegationsbeslut upprättas av RS ordförande för utbildnings- och konferenskostnader som belastar ansvar 30000. *RS-ordförande/resp gruppledare/attestant upprättar delegationsbeslut för utbildnings- och konferenskostnader avseende politiska sekreterare och övriga ledamöter som belastar ansvar 30020-30028, Aktivitet 4195, 10001-10009. (Ny skrivning) *Beslut om finansiering erfordras för förtroendeuppdrag som ska belasta ansvar 30000. Tex medverkan i Interreg, EU program mm *Särskilt beslut erfordras för eventuella kostnader av privat karaktär som ska belasta regionen. * Specifika kostnader, tex resor konferenser mm för regionråd och regionrådsersättare som också är ledamöter i nämnd eller styrelse tas av berörd nämnd. Delegationsbeslut tas dock alltid enligt regionstyrelsens reglemente. Namnlista, aktuella förkortningar: JF = Johan Flarup AF = Agneta Forsell HE = Helen Eliasson BZ = Bijan Zainali EO = Eva Olofsson LK = Lena Karlsson BL = Birgitta Losman AA = AnnaSofia Alexandersson JM = Johnny Magnusson DÅ = Dan Åberg KJ = Kristina Jonäng MA = Maria Andersson JA = Jonas Andersson BK = Bernt Kjellander MS = Monica Selin MK = Michael Kihlström HK = Heikki Klaavuniemi ME = Matheus Enholm Senast reviderad 2017-02-15

1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2017-02-24 Diarienummer RS 2017-00815 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Julia Leonsson Telefon: 076-940 27 35 E-post: julia.leonsson@vgregion.se Till regionstyrelsen Ändrade förbundsordningar för Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA), Samordningsförbundet Göteborg Väster, Samordningsförbundet Göteborg Nordost och Samordningsförbundet Göteborg Centrum Förslag till beslut 1. Regionstyrelsen godkänner ändrade förbundsordningar för Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA), Samordningsförbundet Göteborg Väster, Samordningsförbundet Göteborg Nordost och Samordningsförbundet Göteborg Centrum Sammanfattning av ärendet Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA), Samordningsförbundet Göteborg Väster, Samordningsförbundet Göteborg Nordost och Samordningsförbundet Göteborg Centrum hemställer att regionfullmäktige, kommunfullmäktige, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen fastställer ny förbundsordning för samordningsförbundet. Föreslagna förändringar jämfört med gällande förbundsordningar, består i en anpassning till den förändring av stadsdelsindelningen som genomfördes i Göteborgs Stad 2011, och som inte uppmärksammats förrän nu i detta sammanhang. Samordningsförbunden i Göteborg är geografiskt uppdelade och relaterar till de stadsdelsnämnder som ingår i respektive förbunds geografiska verksamhetsområde. Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) verkar i Västra Hisingen, Lundby och Norra Hisingen. Samordningsförbundet Göteborg Väster verkar i stadsdelarna Askim- Frölunda-Högsbo samt Västra Göteborg. Samordningsförbundet Göteborg Nordost verkar i stadsdelarna Angered och Östra Göteborg. Samordningsförbundet Göteborg Centrum verkar i stadsdelarna Örgryte- Härlanda, Centrum och Majorna-Linné. Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Residenset, torget Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: regionstyrelsen@vgregion.se

Datum 2017-02-24 Diarienummer RS 2017-00815 2 (2) Dessa uppgifter är justerade i bifogade förslag till förbundsordningar för respektive samordningsförbund. Samordningsförbunden aviserar ytterligare en revidering av förbundsordningarna, sannolikt inför årsskiftet 2017/2018. Detta med anledning av en ändring i Arkivlagen (1990:782), som enligt tidigare information redan skulle ha genomförts, men skjutits upp till hösten 2017. Beredning Förslagen till ändrade förbundsordningar behandlades av Göteborgs Hälso- och sjukvårdsnämnd den 2 februari 2017 som ställde sig bakom förslagen till ändrade förbundsordningar för samordningsförbunden. Förvaltning Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Johan Flarup Avdelningschef Bilaga Beslut från Göteborgs Hälso- och sjukvårdsnämnd 2017-02-02, 19-22 Tjänsteutlåtanden daterade 2017-01-18 Föreslagna förbundsordningar Besluten skickas till Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA), förbundsdirektör Ola Andersson, ola.andersson@vastrahisingen.goteborg.se Samordningsförbundet Göteborg Väster, förbundsdirektör Pernilla Lundgren, pernilla.lundgren@vastra.goteborg.se Samordningsförbundet Göteborg Nordost, förbundsdirektör Mattias Lundqvist, mattias.lundqvist@angered.goteborg.se Samordningsförbundet Göteborg Centrum, förbundsdirektör Magnus Simonsson, magnus.simonsson@arbetsformedlingen.se Petter Wrenne, koncernstab hälso- och sjukvård, petter.wrenne@vgregion.se

31 (63) Protokoll från Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd, 2017-02-02 19 Förbundsordning för samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Diarienummer HSNG 2017-00023 Beslut 1. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd godkänner för sin del förslag till ny förbundsordning för Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA). 2. Förslaget till ny förbundsordning överlämnas till regionstyrelsen/regionfullmäktige för fastställande. Sammanfattning av ärendet Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) hemställer att regionfullmäktige, kommunfullmäktige, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen fastställer ny förbundsordning för samordningsförbundet. Föreslagna förändringar jämfört med gällande förbundsordning, består i en anpassning till den förändring av stadsdelsindelningen som genomfördes i Göteborgs Stad 2011, och som inte uppmärksammats förrän nu i detta sammanhang. Samordningsförbunden i Göteborg är geografiskt uppdelade och relaterar till de stadsdelsnämnder som ingår i respektive förbunds geografiska verksamhetsområde. Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) verkar i Västra Hisingen, Lundby och Norra Hisingen, och dessa uppgifter är justerade i bifogat förslag till förbundsordning. Samordningsförbundet aviserar ytterligare en revidering av förbundsordningen, sannolikt inför årsskiftet 2017/2018. Detta med anledning av en ändring i Arkivlagen (1990:782), som enligt tidigare information redan skulle ha genomförts, men skjutits upp till hösten 2017. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat 2017-01-18 Yrkanden på sammanträdet Ordförande: Bifall till tjänsteutlåtande. Skickas till Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA), förbundsdirektör Ola Andersson, ola.andersson@vastrahisingen.goteborg.se Petter Wrenne, koncernstab hälso- och sjukvård, petter.wrenne@vgregion.se Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2017-01-18 Diarienummer HSNG 2017-00023 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Petter Wrenne Telefon: 0700-82 33 68 E-post: petter.wrenne@vgregion.se Till Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Förbundsordning för samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Förslag till beslut 1. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd godkänner för sin del förslag till ny förbundsordning för Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA). 2. Förslaget till ny förbundsordning överlämnas till regionstyrelsen/regionfullmäktige för fastställande. Sammanfattning av ärendet Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) hemställer att regionfullmäktige, kommunfullmäktige, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen fastställer ny förbundsordning för samordningsförbundet. Föreslagna förändringar jämfört med gällande förbundsordning, består i en anpassning till den förändring av stadsdelsindelningen som genomfördes i Göteborgs Stad 2011, och som inte uppmärksammats förrän nu i detta sammanhang. Samordningsförbunden i Göteborg är geografiskt uppdelade och relaterar till de stadsdelsnämnder som ingår i respektive förbunds geografiska verksamhetsområde. Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) verkar i Västra Hisingen, Lundby och Norra Hisingen, och dessa uppgifter är justerade i bifogat förslag till förbundsordning. Samordningsförbundet aviserar ytterligare en revidering av förbundsordningen, sannolikt inför årsskiftet 2017/2018. Detta med anledning av en ändring i Arkivlagen (1990:782), som enligt tidigare information redan skulle ha genomförts, men skjutits upp till hösten 2017. Finansiering Föreslagna revideringar av förbundsordningen föranleder inte några ekonomiska konsekvenser för Västra Götalandsregionen. Beredning Ärendet har handlagts av Koncernkontoret, koncernstab hälso- och sjukvård, och beretts vid möte med presidiet för Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd den 13 januari 2017. Postadress: Regionens Hus 405 44 Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Lockerudsvägen 12, Mariestad Vintergatan 8, Uddevalla Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: hsn.goteborg@vgregion.se

Datum 2017-01-18 Diarienummer HSNG 2017-00023 2 (2) Koncernkontoret Tomas Andersson ansvarig tjänsteman Bilaga Förslag till förbundsordning för Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Beslutet skickas till Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA), förbundsdirektör Ola Andersson, ola.andersson@vastrahisingen.goteborg.se Petter Wrenne, koncernstab hälso- och sjukvård, petter.wrenne@vgregion.se

Förbundsordning för Samordningsförbundet Göteborg Hisingen Samordningsförbundet har inrättats 2005-01-01 med stöd av lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. 1 Förbundets namn Förbundets namn är Samordningsförbundet Göteborg Hisingen. 2 Förbundets säte Förbundets säte är Göteborg. 3 Förbundets medlemmar Förbundets medlemmar är Västra Götalandsregionen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan samt Göteborgs Stad. 4 Förbundets ändamål Förbundets ändamål är att inom stadsdelarna Västra Hisingen, Lundby samt Norra Hisingen svara för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad i syfte att underlätta och uppnå en effektiv resursanvändning. De samordnade resurserna ska användas för samordnade bedömningar och insatser i syfte att den enskilde ska uppnå eller förbättra sin förmåga att utföra förvärvsarbete. 5 Styrelsen Förbundet ska ledas av en styrelse. Styrelsen ska bestå av fyra ledamöter och fyra ersättare. Varje samverkande part utser vardera en ledamot och en ersättare. Ersättare har närvaro- och yttranderätt. Styrelsen utser bland sina ledamöter en ordförande och en vice ordförande för den tid som styrelsen beslutar. Ledamöter och ersättare väljs för fyra år räknat från och med den 1 januari året efter det år då val av fullmäktige i landsting och kommuner har ägt rum. Styrelsen är beslutsför när mer än hälften (tre) av parterna är tjänstgörande. Vid lika röstetal har ordförande utslagsröst. 6 Uppgifter och beslutanderätt Förbundet har till uppgift att: 1. besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen 2. stödja samverkan mellan samverkansparterna 3. finansiera insatser som avser individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser 4. besluta på vilket sätt de medel som står till förfogande för finansiell samordning ska användas 5. svara för uppföljning och utvärdering av rehabiliteringsinsatserna samt beslutade åtgärder 6. upprätta budget och årsredovisning för den finansiella samordningen

Ett samordningsförbund får inte besluta i frågor om förmåner eller rättigheter för enskilda eller vidta åtgärder i övrigt som innefattar myndighetsutövning. 7 Personal Förbundsstyrelsen ska utse en förbundschef, som har att leda arbetet inom förbundet enligt styrelsens anvisningar samt ansvara för att ärenden är beredda inför styrelsebeslut. 8 Initiativrätt Medlem i förbundet har rätt att väcka ett ärende i förbundsstyrelsen. 9 Samråd Styrelsen ska hålla förbundsmedlemmarna underrättade om den allmänna planläggningen av förbundets verksamhet samt om frågor av större ekonomisk eller organisatorisk betydelse. Styrelsen har rätt att från förbundsmedlemmarna få de yttranden och upplysningar som behövs för att styrelsen ska kunna fullgöra sina uppgifter. 10 Kungörelser Förbundets kungörelser, protokoll och andra tillkännagivanden ska anslås på den officiella anslagstavlan hos Göteborgs stad, Västra Götaland och Samordningsförbundet Göteborg Hisingen. 11 Andelar i tillgångar och skulder samt fördelning av kostnader Medlemmarna har vid varje tidpunkt andel i förbundets tillgångar och skulder i förhållande till de andelar som medlemmarna ska bidra med enligt 5 SFS 2003:1210. 12 Förbundsmedlemmarnas styrning och insyn Styrelsen ska upprätta periodvisa uppföljningar med helårsprognos för verksamheten och ekonomin som tillställs förbundsmedlemmarna. Styrelsen ska också årligen till förbundsmedlemmarna i samband med bokslutet redovisa verksamhetens utfall. Förbundet får inte ingå borgen. Förbundet får inte heller sätta sig i skuld utöver det som gäller sedvanliga krediter för verksamheten. 13 Budget Förbundsstyrelsen ska varje år upprätta en plan för förbundets verksamhet och ekonomi för de kommande tre åren. För det första av de tre åren ska styrelsen upprätta en preciserad årsbudget. Överskott eller underskott överförs till nästa verksamhetsår. Årsbudgeten ska också åtföljas av mål för verksamheten. Styrelsen ska fastställa förbundets budget senast den 30 november varje år. Styrelsen ska dessförinnan samråda med förbundsmedlemmarna om budgeten. 14 Revisorer och revision Förbundets räkenskaper och årsredovisning samt styrelsens förvaltning ska granskas av en revisor för varje förbundsmedlems räkning. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska Försäkringskassan utse en gemensam revisor. Revisorer utses i övrigt i enlighet med bestämmelserna i 25 lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser (SFS 2003: 1210). Mandattiden för revisorer är densamma som för styrelseledamöter enligt 5 i denna förbundsordning. För revisor som Försäkringskassan utser finns inte någon fastställd

mandattid. Försäkringskassan förordnar revisor efter upphandling för den tid som upphandlingen från tid till annan avser. Vid revision tillämpas bestämmelserna i 26 i lagen om finansiell samordning (SFS 2003: 1210) av rehabiliteringsinsatser mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommun och landsting. 15 Utträde En förbundsmedlem har rätt att efter uppsägning utträda ur förbundet. Uppsägningstiden är därvid tre år. Vid utträde ska medlemmarnas ekonomiska mellanhavanden regleras i enlighet med vad som sägs i 11 i denna förbundsordning 16 Likvidation och upplösning Förbundet kan träda i likvidation om medlemmarna är överens därom eller om en eller flera medlemmar utträder ur förbundet. När förbundet trätt i likvidation ska skulderna betalas och egendomen avyttras. Härefter ska kvarvarande tillgångar fördelas enligt principerna i 11 i denna förbundsordning. Förbundets styrelse svarar för likvidationen. När styrelsen har fullgjort sitt uppdrag ska den avge en slutredovisning för sin förvaltning. Detta sker genom framläggandet av en förvaltningsberättelse över likvidationen i sin helhet med redovisning av betalningen av skulder, försäljning av egendom och skiftet av därefter resterande tillgångar. När förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna delgivits medlemmarna är förbundet upplöst. 17 Tvister Tvister mellan förbundet och dess medlemmar ska avgöras vid allmän svensk domstol. 18 Ersättning till ledamöter, ersättare och revisorer Ersättning för arvoden och ersättningar till ordförande, vice ordförande, styrelseledamöter, ersättare och revisorer ska följa Västra Götalandsregionens arvodesprinciper. För den revisor som Försäkringskassan utser betalas ersättning i särskild ordning. Kostnaden belastar förbundet. 19 Arkivtillsyn Ansvaret för tillsynen av att förbundet fullgör sina skyldigheter enligt arkivlagen (SFS 1990:782) åvilar kommunstyrelsen i Göteborgs stad. 20 Ändringar av förbundsordningen Ändringar i förbundsordningen ska fastställas av förbundets medlemmar.

32 (63) Protokoll från Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd, 2017-02-02 20 Förbundsordning för samordningsförbundet Göteborg Väster Diarienummer HSNG 2017-00024 Beslut 1. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd godkänner för sin del förslag till ny förbundsordning för Samordningsförbundet Göteborg Väster. 2. Förslaget till ny förbundsordning överlämnas till regionstyrelsen/regionfullmäktige för fastställande. Sammanfattning av ärendet Samordningsförbundet Göteborg Väster hemställer att regionfullmäktige, kommunfullmäktige, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen fastställer ny förbundsordning för samordningsförbundet. Föreslagna förändringar jämfört med gällande förbundsordning, består i en anpassning till den förändring av stadsdelsindelningen som genomfördes i Göteborgs Stad 2011, och som inte uppmärksammats förrän nu i detta sammanhang. Samordningsförbunden i Göteborg är geografiskt uppdelade och relaterar till de stadsdelsnämnder som ingår i respektive förbunds geografiska verksamhetsområde. Samordningsförbundet Göteborg Väster verkar i stadsdelarna Askim-Frölunda- Högsbo samt Västra Göteborg, och dessa uppgifter är justerade i bifogat förslag till förbundsordning. Samordningsförbundet aviserar ytterligare en revidering av förbundsordningen, sannolikt inför årsskiftet 2017/2018. Detta med anledning av en ändring i Arkivlagen (1990:782), som enligt tidigare information redan skulle ha genomförts, men skjutits upp till hösten 2017. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat 2017-01-18 Yrkanden på sammanträdet Ordförande: Bifall till tjänsteutlåtande. Skickas till Samordningsförbundet Göteborg Väster, förbundsdirektör Pernilla Lundgren, pernilla.lundgren@vastra.goteborg.se Petter Wrenne, koncernstab hälso- och sjukvård, petter.wrenne@vgregion.se Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2017-01-18 Diarienummer HSNG 2017-00024 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Petter Wrenne Telefon: 0700-82 33 68 E-post: petter.wrenne@vgregion.se Till Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Förbundsordning för samordningsförbundet Göteborg Väster Förslag till beslut 1. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd godkänner för sin del förslag till ny förbundsordning för Samordningsförbundet Göteborg Väster. 2. Förslaget till ny förbundsordning överlämnas till regionstyrelsen/regionfullmäktige för fastställande. Sammanfattning av ärendet Samordningsförbundet Göteborg Väster hemställer att regionfullmäktige, kommunfullmäktige, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen fastställer ny förbundsordning för samordningsförbundet. Föreslagna förändringar jämfört med gällande förbundsordning, består i en anpassning till den förändring av stadsdelsindelningen som genomfördes i Göteborgs Stad 2011, och som inte uppmärksammats förrän nu i detta sammanhang. Samordningsförbunden i Göteborg är geografiskt uppdelade och relaterar till de stadsdelsnämnder som ingår i respektive förbunds geografiska verksamhetsområde. Samordningsförbundet Göteborg Väster verkar i stadsdelarna Askim-Frölunda-Högsbo samt Västra Göteborg, och dessa uppgifter är justerade i bifogat förslag till förbundsordning. Samordningsförbundet aviserar ytterligare en revidering av förbundsordningen, sannolikt inför årsskiftet 2017/2018. Detta med anledning av en ändring i Arkivlagen (1990:782), som enligt tidigare information redan skulle ha genomförts, men skjutits upp till hösten 2017. Finansiering Föreslagna revideringar av förbundsordningen föranleder inte några ekonomiska konsekvenser för Västra Götalandsregionen. Beredning Ärendet har handlagts av Koncernkontoret, koncernstab hälso- och sjukvård, och beretts vid möte med presidiet för Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd den 13 januari 2017. Postadress: Regionens Hus 405 44 Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Lockerudsvägen 12, Mariestad Vintergatan 8, Uddevalla Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: hsn.goteborg@vgregion.se

Datum 2017-01-18 Diarienummer HSNG 2017-00024 2 (2) Koncernkontoret Tomas Andersson ansvarig tjänsteman Bilaga Förslag till förbundsordning för Samordningsförbundet Göteborg Väster Besluten skickas till Samordningsförbundet Göteborg Väster, förbundsdirektör Pernilla Lundgren, pernilla.lundgren@vastra.goteborg.se Petter Wrenne, koncernstab hälso- och sjukvård, petter.wrenne@vgregion.se

Förbundsordning för Samordningsförbundet Göteborg Väster Samordningsförbundet har inrättats 2005-01-01 med stöd av lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. 1 Förbundets namn Förbundets namn är Samordningsförbundet Göteborg Väster. 2 Förbundets säte Förbundets säte är Göteborg. 3 Förbundets medlemmar Förbundets medlemmar är Västra Götalandsregionen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan samt Göteborgs Stad. 4 Förbundets ändamål Förbundets ändamål är att inom stadsdelarna Askim-Frölunda-Högsbo och Västra Göteborg svara för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad i syfte att underlätta och uppnå en effektiv resursanvändning. De samordnade resurserna ska användas för samordnade bedömningar och insatser i syfte att den enskilde ska uppnå eller förbättra sin förmåga att utföra förvärvsarbete. 5 Styrelsen Förbundet ska ledas av en styrelse. Styrelsen ska bestå av fyra ledamöter och fyra ersättare. Varje samverkande part utser vardera en ledamot och en ersättare. Ersättare har närvaro- och yttranderätt. Styrelsen utser bland sina ledamöter en ordförande och en vice ordförande för den tid som styrelsen beslutar. Ledamöter och ersättare väljs för fyra år räknat från och med den 1 januari året efter det år då val av fullmäktige i landsting och kommuner har ägt rum. Styrelsen är beslutsför när mer än hälften (tre) av parterna är tjänstgörande. Vid lika röstetal har ordförande utslagsröst. 6 Uppgifter och beslutanderätt Förbundet har till uppgift att: 1. besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen 2. stödja samverkan mellan samverkansparterna 3. finansiera insatser som avser individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser 4. besluta på vilket sätt de medel som står till förfogande för finansiell samordning ska användas 5. svara för uppföljning och utvärdering av rehabiliteringsinsatserna samt beslutade åtgärder 6. upprätta budget och årsredovisning för den finansiella samordningen Ett samordningsförbund får inte besluta i frågor om förmåner eller rättigheter för enskilda eller vidta åtgärder i övrigt som innefattar myndighetsutövning.

7 Personal Förbundsstyrelsen ska utse en förbundschef, som har att leda arbetet inom förbundet enligt styrelsens anvisningar samt ansvara för att ärenden är beredda inför styrelsebeslut. 8 Initiativrätt Medlem i förbundet har rätt att väcka ett ärende i förbundsstyrelsen. 9 Samråd Styrelsen ska hålla förbundsmedlemmarna underrättade om den allmänna planläggningen av förbundets verksamhet samt om frågor av större ekonomisk eller organisatorisk betydelse. Styrelsen har rätt att från förbundsmedlemmarna få de yttranden och upplysningar som behövs för att styrelsen ska kunna fullgöra sina uppgifter. 10 Kungörelser Förbundets kungörelser, protokoll och andra tillkännagivanden ska anslås på den officiella anslagstavlan hos Göteborgs stad, Västra Götaland och Samordningsförbundet Göteborg Väster. 11 Andelar i tillgångar och skulder samt fördelning av kostnader Medlemmarna har vid varje tidpunkt andel i förbundets tillgångar och skulder i förhållande till de andelar som medlemmarna ska bidra med enligt 5 SFS 2003:1210. 12 Förbundsmedlemmarnas styrning och insyn Styrelsen ska upprätta periodvisa uppföljningar med helårsprognos för verksamheten och ekonomin som tillställs förbundsmedlemmarna. Styrelsen ska också årligen till förbundsmedlemmarna i samband med bokslutet redovisa verksamhetens utfall. Förbundet får inte ingå borgen. Förbundet får inte heller sätta sig i skuld utöver det som gäller sedvanliga krediter för verksamheten. 13 Budget Förbundsstyrelsen ska varje år upprätta en plan för förbundets verksamhet och ekonomi för de kommande tre åren. För det första av de tre åren ska styrelsen upprätta en preciserad årsbudget. Överskott eller underskott överförs till nästa verksamhetsår. Årsbudgeten ska också åtföljas av mål för verksamheten. Styrelsen ska fastställa förbundets budget senast den 30 november varje år. Styrelsen ska dessförinnan samråda med förbundsmedlemmarna om budgeten. 14 Revisorer och revision Förbundets räkenskaper och årsredovisning samt styrelsens förvaltning ska granskas av en revisor för varje förbundsmedlems räkning. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska Försäkringskassan utse en gemensam revisor. Revisorer utses i övrigt i enlighet med bestämmelserna i 25 lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser (SFS 2003: 1210). Mandattiden för revisorer är densamma som för styrelseledamöter enligt 5 i denna förbundsordning. För revisor som Försäkringskassan utser finns inte någon fastställd mandattid. Försäkringskassan förordnar revisor efter upphandling för den tid som upphandlingen från tid till annan avser.

Vid revision tillämpas bestämmelserna i 26 i lagen om finansiell samordning (SFS 2003: 1210) av rehabiliteringsinsatser mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommun och landsting. 15 Utträde En förbundsmedlem har rätt att efter uppsägning utträda ur förbundet. Uppsägningstiden är därvid tre år. Vid utträde ska medlemmarnas ekonomiska mellanhavanden regleras i enlighet med vad som sägs i 11 i denna förbundsordning 16 Likvidation och upplösning Förbundet kan träda i likvidation om medlemmarna är överens därom eller om en eller flera medlemmar utträder ur förbundet. När förbundet trätt i likvidation ska skulderna betalas och egendomen avyttras. Härefter ska kvarvarande tillgångar fördelas enligt principerna i 11 i denna förbundsordning. Förbundets styrelse svarar för likvidationen. När styrelsen har fullgjort sitt uppdrag ska den avge en slutredovisning för sin förvaltning. Detta sker genom framläggandet av en förvaltningsberättelse över likvidationen i sin helhet med redovisning av betalningen av skulder, försäljning av egendom och skiftet av därefter resterande tillgångar. När förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna delgivits medlemmarna är förbundet upplöst. 17 Tvister Tvister mellan förbundet och dess medlemmar ska avgöras vid allmän svensk domstol. 18 Ersättning till ledamöter, ersättare och revisorer Ersättning för arvoden och ersättningar till ordförande, vice ordförande, styrelseledamöter, ersättare och revisorer ska följa Västra Götalandsregionens arvodesprinciper. För den revisor som Försäkringskassan utser betalas ersättning i särskild ordning. Kostnaden belastar förbundet. 19 Arkivtillsyn Ansvaret för tillsynen av att förbundet fullgör sina skyldigheter enligt arkivlagen (SFS 1990:782) åvilar kommunstyrelsen i Göteborgs stad. 20 Ändringar av förbundsordningen Ändringar i förbundsordningen ska fastställas av förbundets medlemmar.

33 (63) Protokoll från Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd, 2017-02-02 21 Förbundsordning för samordningsförbundet Göteborg Nordost Diarienummer HSNG 2017-00025 Beslut 1. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd godkänner för sin del förslag till ny förbundsordning för Samordningsförbundet Göteborg Nordost. 2. Förslaget till ny förbundsordning överlämnas till regionstyrelsen/regionfullmäktige för fastställande. Sammanfattning av ärendet Samordningsförbundet Göteborg Nordost hemställer att regionfullmäktige, kommunfullmäktige, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen fastställer ny förbundsordning för samordningsförbundet. Föreslagna förändringar jämfört med gällande förbundsordning, består i en anpassning till den förändring av stadsdelsindelningen som genomfördes i Göteborgs Stad 2011, och som inte uppmärksammats förrän nu i detta sammanhang. Samordningsförbunden i Göteborg är geografiskt uppdelade och relaterar till de stadsdelsnämnder som ingår i respektive förbunds geografiska verksamhetsområde. Samordningsförbundet Göteborg Nordost verkar i stadsdelarna Angered och Östra Göteborg, och dessa uppgifter är justerade i bifogat förslag till förbundsordning. Samordningsförbundet aviserar ytterligare en revidering av förbundsordningen, sannolikt inför årsskiftet 2017/2018. Detta med anledning av en ändring i Arkivlagen (1990:782), som enligt tidigare information redan skulle ha genomförts, men skjutits upp till hösten 2017. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat 2017-01-18 Yrkanden på sammanträdet Ordförande: Bifall till tjänsteutlåtande. Skickas till Samordningsförbundet Göteborg Nordost, förbundsdirektör Mattias Lundqvist, mattias.lundqvist@angered.goteborg.se Petter Wrenne, koncernstab hälso- och sjukvård, petter.wrenne@vgregion.se Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2017-01-18 Diarienummer HSNG 2017-00025 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Petter Wrenne Telefon: 0700-82 33 68 E-post: petter.wrenne@vgregion.se Till Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Förbundsordning för samordningsförbundet Göteborg Nordost Förslag till beslut 1. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd godkänner för sin del förslag till ny förbundsordning för Samordningsförbundet Göteborg Nordost. 2. Förslaget till ny förbundsordning överlämnas till regionstyrelsen/regionfullmäktige för fastställande. Sammanfattning av ärendet Samordningsförbundet Göteborg Nordost hemställer att regionfullmäktige, kommunfullmäktige, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen fastställer ny förbundsordning för samordningsförbundet. Föreslagna förändringar jämfört med gällande förbundsordning, består i en anpassning till den förändring av stadsdelsindelningen som genomfördes i Göteborgs Stad 2011, och som inte uppmärksammats förrän nu i detta sammanhang. Samordningsförbunden i Göteborg är geografiskt uppdelade och relaterar till de stadsdelsnämnder som ingår i respektive förbunds geografiska verksamhetsområde. Samordningsförbundet Göteborg Nordost verkar i stadsdelarna Angered och Östra Göteborg, och dessa uppgifter är justerade i bifogat förslag till förbundsordning. Samordningsförbundet aviserar ytterligare en revidering av förbundsordningen, sannolikt inför årsskiftet 2017/2018. Detta med anledning av en ändring i Arkivlagen (1990:782), som enligt tidigare information redan skulle ha genomförts, men skjutits upp till hösten 2017. Finansiering Föreslagna revideringar av förbundsordningen föranleder inte några ekonomiska konsekvenser för Västra Götalandsregionen. Beredning Ärendet har handlagts av Koncernkontoret, koncernstab hälso- och sjukvård, och beretts vid möte med presidiet för Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd den 13 januari 2017. Postadress: Regionens Hus 405 44 Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Lockerudsvägen 12, Mariestad Vintergatan 8, Uddevalla Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: hsn.goteborg@vgregion.se

Datum 2017-01-18 Diarienummer HSNG 2017-00025 2 (2) Koncernkontoret Tomas Andersson ansvarig tjänsteman Bilaga Förslag till förbundsordning för Samordningsförbundet Göteborg Nordost Besluten skickas till Samordningsförbundet Göteborg Nordost, förbundsdirektör Mattias Lundqvist, mattias.lundqvist@angered.goteborg.se Petter Wrenne, koncernstab hälso- och sjukvård, petter.wrenne@vgregion.se

Förbundsordning för Samordningsförbundet Göteborg Nordost Samordningsförbundet har inrättats 2005-01-01 med stöd av lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. 1 Förbundets namn Förbundets namn är Samordningsförbundet Göteborg Nordost. 2 Förbundets säte Förbundets säte är Göteborg. 3 Förbundets medlemmar Förbundets medlemmar är Västra Götalandsregionen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan samt Göteborgs Stad. 4 Förbundets ändamål Förbundets ändamål är att inom stadsdelarna Angered och Östra Göteborg svara för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad i syfte att underlätta och uppnå en effektiv resursanvändning. De samordnade resurserna ska användas för samordnade bedömningar och insatser i syfte att den enskilde ska uppnå eller förbättra sin förmåga att utföra förvärvsarbete. 5 Styrelsen Förbundet ska ledas av en styrelse. Styrelsen ska bestå av fyra ledamöter och fyra ersättare. Varje samverkande part utser vardera en ledamot och en ersättare. Ersättare har närvaro- och yttranderätt. Styrelsen utser bland sina ledamöter en ordförande och en vice ordförande för den tid som styrelsen beslutar. Ledamöter och ersättare väljs för fyra år räknat från och med den 1 januari året efter det år då val av fullmäktige i landsting och kommuner har ägt rum. Styrelsen är beslutsför när mer än hälften (tre) av parterna är tjänstgörande. Vid lika röstetal har ordförande utslagsröst. 6 Uppgifter och beslutanderätt Förbundet har till uppgift att: 1. besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen 2. stödja samverkan mellan samverkansparterna 3. finansiera insatser som avser individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser 4. besluta på vilket sätt de medel som står till förfogande för finansiell samordning ska användas 5. svara för uppföljning och utvärdering av rehabiliteringsinsatserna samt beslutade åtgärder 6. upprätta budget och årsredovisning för den finansiella samordningen

Ett samordningsförbund får inte besluta i frågor om förmåner eller rättigheter för enskilda eller vidta åtgärder i övrigt som innefattar myndighetsutövning. 7 Personal Förbundsstyrelsen ska utse en förbundschef, som har att leda arbetet inom förbundet enligt styrelsens anvisningar samt ansvara för att ärenden är beredda inför styrelsebeslut. 8 Initiativrätt Medlem i förbundet har rätt att väcka ett ärende i förbundsstyrelsen. 9 Samråd Styrelsen ska hålla förbundsmedlemmarna underrättade om den allmänna planläggningen av förbundets verksamhet samt om frågor av större ekonomisk eller organisatorisk betydelse. Styrelsen har rätt att från förbundsmedlemmarna få de yttranden och upplysningar som behövs för att styrelsen ska kunna fullgöra sina uppgifter. 10 Kungörelser Förbundets kungörelser, protokoll och andra tillkännagivanden ska anslås på den officiella anslagstavlan hos Göteborgs stad, Västra Götaland och Samordningsförbundet Göteborg Nordost 11 Andelar i tillgångar och skulder samt fördelning av kostnader Medlemmarna har vid varje tidpunkt andel i förbundets tillgångar och skulder i förhållande till de andelar som medlemmarna ska bidra med enligt 5 SFS 2003:1210. 12 Förbundsmedlemmarnas styrning och insyn Styrelsen ska upprätta periodvisa uppföljningar med helårsprognos för verksamheten och ekonomin som tillställs förbundsmedlemmarna. Styrelsen ska också årligen till förbundsmedlemmarna i samband med bokslutet redovisa verksamhetens utfall. Förbundet får inte ingå borgen. Förbundet får inte heller sätta sig i skuld utöver det som gäller sedvanliga krediter för verksamheten. 13 Budget Förbundsstyrelsen ska varje år upprätta en plan för förbundets verksamhet och ekonomi för de kommande tre åren. För det första av de tre åren ska styrelsen upprätta en preciserad årsbudget. Överskott eller underskott överförs till nästa verksamhetsår. Årsbudgeten ska också åtföljas av mål för verksamheten. Styrelsen ska fastställa förbundets budget senast den 30 november varje år. Styrelsen ska dessförinnan samråda med förbundsmedlemmarna om budgeten. 14 Revisorer och revision Förbundets räkenskaper och årsredovisning samt styrelsens förvaltning ska granskas av en revisor för varje förbundsmedlems räkning. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska Försäkringskassan utse en gemensam revisor. Revisorer utses i övrigt i enlighet med bestämmelserna i 25 lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser (SFS 2003: 1210). Mandattiden för revisorer är densamma som för styrelseledamöter enligt 5 i denna förbundsordning. För revisor som Försäkringskassan utser finns inte någon fastställd

mandattid. Försäkringskassan förordnar revisor efter upphandling för den tid som upphandlingen från tid till annan avser. Vid revision tillämpas bestämmelserna i 26 i lagen om finansiell samordning (SFS 2003: 1210) av rehabiliteringsinsatser mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommun och landsting. 15 Utträde En förbundsmedlem har rätt att efter uppsägning utträda ur förbundet. Uppsägningstiden är därvid tre år. Vid utträde ska medlemmarnas ekonomiska mellanhavanden regleras i enlighet med vad som sägs i 11 i denna förbundsordning 16 Likvidation och upplösning Förbundet kan träda i likvidation om medlemmarna är överens därom eller om en eller flera medlemmar utträder ur förbundet. När förbundet trätt i likvidation ska skulderna betalas och egendomen avyttras. Härefter ska kvarvarande tillgångar fördelas enligt principerna i 11 i denna förbundsordning. Förbundets styrelse svarar för likvidationen. När styrelsen har fullgjort sitt uppdrag ska den avge en slutredovisning för sin förvaltning. Detta sker genom framläggandet av en förvaltningsberättelse över likvidationen i sin helhet med redovisning av betalningen av skulder, försäljning av egendom och skiftet av därefter resterande tillgångar. När förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna delgivits medlemmarna är förbundet upplöst. 17 Tvister Tvister mellan förbundet och dess medlemmar ska avgöras vid allmän svensk domstol. 18 Ersättning till ledamöter, ersättare och revisorer Ersättning för arvoden och ersättningar till ordförande, vice ordförande, styrelseledamöter, ersättare och revisorer ska följa Västra Götalandsregionens arvodesprinciper. För den revisor som Försäkringskassan utser betalas ersättning i särskild ordning. Kostnaden belastar förbundet. 19 Arkivtillsyn Ansvaret för tillsynen av att förbundet fullgör sina skyldigheter enligt arkivlagen (SFS 1990:782) åvilar kommunstyrelsen i Göteborgs stad. 20 Ändringar av förbundsordningen Ändringar i förbundsordningen ska fastställas av förbundets medlemmar.

34 (63) Protokoll från Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd, 2017-02-02 22 Förbundsordning för samordningsförbundet Göteborg Centrum Diarienummer HSNG 2017-00026 Beslut 1. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd godkänner för sin del förslag till ny förbundsordning för Samordningsförbundet Göteborg Centrum. 2. Förslaget till ny förbundsordning överlämnas till regionstyrelsen/regionfullmäktige för fastställande. Sammanfattning av ärendet Samordningsförbundet Göteborg Centrum hemställer att regionfullmäktige, kommunfullmäktige, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen fastställer ny förbundsordning för samordningsförbundet. Föreslagna förändringar jämfört med gällande förbundsordning, består i en anpassning till den förändring av stadsdelsindelningen som genomfördes i Göteborgs Stad 2011, och som inte uppmärksammats förrän nu i detta sammanhang. Samordningsförbunden i Göteborg är geografiskt uppdelade och relaterar till de stadsdelsnämnder som ingår i respektive förbunds geografiska verksamhetsområde. Samordningsförbundet Göteborg Centrum verkar i stadsdelarna Örgryte- Härlanda, Centrum och Majorna-Linné, och dessa uppgifter är justerade i bifogat förslag till förbundsordning. Samordningsförbundet aviserar ytterligare en revidering av förbundsordningen, sannolikt inför årsskiftet 2017/2018. Detta med anledning av en ändring i Arkivlagen (1990:782), som enligt tidigare information redan skulle ha genomförts, men skjutits upp till hösten 2017. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat 2017-01-18 Yrkanden på sammanträdet Ordförande: Bifall till tjänsteutlåtande. Skickas till Samordningsförbundet Göteborg Centrum, förbundsdirektör Magnus Simonsson, magnus.simonsson@arbetsformedlingen.se Petter Wrenne, koncernstab hälso- och sjukvård, petter.wrenne@vgregion.se Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2017-01-18 Diarienummer HSNG 2017-00026 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Petter Wrenne Telefon: 0700-82 33 68 E-post: petter.wrenne@vgregion.se Till Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Förbundsordning för Samordningsförbundet Göteborg Centrum Förslag till beslut 1. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd godkänner för sin del förslag till ny förbundsordning för Samordningsförbundet Göteborg Centrum. 2. Förslaget till ny förbundsordning överlämnas till regionstyrelsen/regionfullmäktige för fastställande. Sammanfattning av ärendet Samordningsförbundet Göteborg Centrum hemställer att regionfullmäktige, kommunfullmäktige, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen fastställer ny förbundsordning för samordningsförbundet. Föreslagna förändringar jämfört med gällande förbundsordning, består i en anpassning till den förändring av stadsdelsindelningen som genomfördes i Göteborgs Stad 2011, och som inte uppmärksammats förrän nu i detta sammanhang. Samordningsförbunden i Göteborg är geografiskt uppdelade och relaterar till de stadsdelsnämnder som ingår i respektive förbunds geografiska verksamhetsområde. Samordningsförbundet Göteborg Centrum verkar i stadsdelarna Örgryte-Härlanda, Centrum och Majorna-Linné, och dessa uppgifter är justerade i bifogat förslag till förbundsordning. Samordningsförbundet aviserar ytterligare en revidering av förbundsordningen, sannolikt inför årsskiftet 2017/2018. Detta med anledning av en ändring i Arkivlagen (1990:782), som enligt tidigare information redan skulle ha genomförts, men skjutits upp till hösten 2017. Finansiering Föreslagna revideringar av förbundsordningen föranleder inte några ekonomiska konsekvenser för Västra Götalandsregionen. Beredning Ärendet har handlagts av Koncernkontoret, koncernstab hälso- och sjukvård, och beretts vid möte med presidiet för Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd den 13 januari 2017. Postadress: Regionens Hus 405 44 Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Lockerudsvägen 12, Mariestad Vintergatan 8, Uddevalla Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: hsn.goteborg@vgregion.se

Datum 2017-01-18 Diarienummer HSNG 2017-00026 2 (2) Koncernkontoret Tomas Andersson ansvarig tjänsteman Bilaga Förslag till förbundsordning för Samordningsförbundet Göteborg Centrum Besluten skickas till Samordningsförbundet Göteborg Centrum, förbundsdirektör Magnus Simonsson, magnus.simonsson@arbetsformedlingen.se Petter Wrenne, koncernstab hälso- och sjukvård, petter.wrenne@vgregion.se

Förbundsordning för Samordningsförbundet Göteborg Centrum Samordningsförbundet har inrättats 2005-01-01 med stöd av lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. 1 Förbundets namn Förbundets namn är Samordningsförbundet Göteborg Centrum. 2 Förbundets säte Förbundets säte är Göteborg. 3 Förbundets medlemmar Förbundets medlemmar är Västra Götalandsregionen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan samt Göteborgs Stad. 4 Förbundets ändamål Förbundets ändamål är att inom stadsdelarna Örgryte-Härlanda, Centrum och Majorna-Linné svara för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad i syfte att underlätta och uppnå en effektiv resursanvändning. De samordnade resurserna ska användas för samordnade bedömningar och insatser i syfte att den enskilde ska uppnå eller förbättra sin förmåga att utföra förvärvsarbete. 5 Styrelsen Förbundet ska ledas av en styrelse. Styrelsen ska bestå av fyra ledamöter och fyra ersättare. Varje samverkande part utser vardera en ledamot och en ersättare. Ersättare har närvaro- och yttranderätt. Styrelsen utser bland sina ledamöter en ordförande och en vice ordförande för den tid som styrelsen beslutar. Ledamöter och ersättare väljs för fyra år räknat från och med den 1 januari året efter det år då val av fullmäktige i landsting och kommuner har ägt rum. Styrelsen är beslutsför när mer än hälften (tre) av parterna är tjänstgörande. Vid lika röstetal har ordförande utslagsröst. 6 Uppgifter och beslutanderätt Förbundet har till uppgift att: 1. besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen 2. stödja samverkan mellan samverkansparterna 3. finansiera insatser som avser individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser 4. besluta på vilket sätt de medel som står till förfogande för finansiell samordning ska användas 5. svara för uppföljning och utvärdering av rehabiliteringsinsatserna samt beslutade åtgärder 6. upprätta budget och årsredovisning för den finansiella samordningen

Ett samordningsförbund får inte besluta i frågor om förmåner eller rättigheter för enskilda eller vidta åtgärder i övrigt som innefattar myndighetsutövning. 7 Personal Förbundsstyrelsen ska utse en förbundschef, som har att leda arbetet inom förbundet enligt styrelsens anvisningar samt ansvara för att ärenden är beredda inför styrelsebeslut. 8 Initiativrätt Medlem i förbundet har rätt att väcka ett ärende i förbundsstyrelsen. 9 Samråd Styrelsen ska hålla förbundsmedlemmarna underrättade om den allmänna planläggningen av förbundets verksamhet samt om frågor av större ekonomisk eller organisatorisk betydelse. Styrelsen har rätt att från förbundsmedlemmarna få de yttranden och upplysningar som behövs för att styrelsen ska kunna fullgöra sina uppgifter. 10 Kungörelser Förbundets kungörelser, protokoll och andra tillkännagivanden ska anslås på den officiella anslagstavlan hos Göteborgs stad, Västra Götaland och Samordningsförbundet Göteborg Centrum. 11 Andelar i tillgångar och skulder samt fördelning av kostnader Medlemmarna har vid varje tidpunkt andel i förbundets tillgångar och skulder i förhållande till de andelar som medlemmarna ska bidra med enligt 5 SFS 2003:1210. 12 Förbundsmedlemmarnas styrning och insyn Styrelsen ska upprätta periodvisa uppföljningar med helårsprognos för verksamheten och ekonomin som tillställs förbundsmedlemmarna. Styrelsen ska också årligen till förbundsmedlemmarna i samband med bokslutet redovisa verksamhetens utfall. Förbundet får inte ingå borgen. Förbundet får inte heller sätta sig i skuld utöver det som gäller sedvanliga krediter för verksamheten. 13 Budget Förbundsstyrelsen ska varje år upprätta en plan för förbundets verksamhet och ekonomi för de kommande tre åren. För det första av de tre åren ska styrelsen upprätta en preciserad årsbudget. Överskott eller underskott överförs till nästa verksamhetsår. Årsbudgeten ska också åtföljas av mål för verksamheten. Styrelsen ska fastställa förbundets budget senast den 30 november varje år. Styrelsen ska dessförinnan samråda med förbundsmedlemmarna om budgeten. 14 Revisorer och revision Förbundets räkenskaper och årsredovisning samt styrelsens förvaltning ska granskas av en revisor för varje förbundsmedlems räkning. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska Försäkringskassan utse en gemensam revisor. Revisorer utses i övrigt i enlighet med bestämmelserna i 25 lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser (SFS 2003: 1210). Mandattiden för revisorer är densamma som för styrelseledamöter enligt 5 i denna förbundsordning. För revisor som Försäkringskassan utser finns inte någon fastställd

mandattid. Försäkringskassan förordnar revisor efter upphandling för den tid som upphandlingen från tid till annan avser. Vid revision tillämpas bestämmelserna i 26 i lagen om finansiell samordning (SFS 2003: 1210) av rehabiliteringsinsatser mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommun och landsting. 15 Utträde En förbundsmedlem har rätt att efter uppsägning utträda ur förbundet. Uppsägningstiden är därvid tre år. Vid utträde ska medlemmarnas ekonomiska mellanhavanden regleras i enlighet med vad som sägs i 11 i denna förbundsordning 16 Likvidation och upplösning Förbundet kan träda i likvidation om medlemmarna är överens därom eller om en eller flera medlemmar utträder ur förbundet. När förbundet trätt i likvidation ska skulderna betalas och egendomen avyttras. Härefter ska kvarvarande tillgångar fördelas enligt principerna i 11 i denna förbundsordning. Förbundets styrelse svarar för likvidationen. När styrelsen har fullgjort sitt uppdrag ska den avge en slutredovisning för sin förvaltning. Detta sker genom framläggandet av en förvaltningsberättelse över likvidationen i sin helhet med redovisning av betalningen av skulder, försäljning av egendom och skiftet av därefter resterande tillgångar. När förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna delgivits medlemmarna är förbundet upplöst. 17 Tvister Tvister mellan förbundet och dess medlemmar ska avgöras vid allmän svensk domstol. 18 Ersättning till ledamöter, ersättare och revisorer Ersättning för arvoden och ersättningar till ordförande, vice ordförande, styrelseledamöter, ersättare och revisorer ska följa Västra Götalandsregionens arvodesprinciper. För den revisor som Försäkringskassan utser betalas ersättning i särskild ordning. Kostnaden belastar förbundet. 19 Arkivtillsyn Ansvaret för tillsynen av att förbundet fullgör sina skyldigheter enligt arkivlagen (SFS 1990:782) åvilar kommunstyrelsen i Göteborgs stad. 20 Ändringar av förbundsordningen Ändringar i förbundsordningen ska fastställas av förbundets medlemmar.

1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2017-02-24 Diarienummer RS 2016-07045 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Julia Leonsson Telefon: 076-940 27 35 E-post: julia.leonsson@vgregion.se Till regionstyrelsen Yttrande över "En inkluderande kulturskola på egen grund" (SOU 2016:69) Förslag till beslut 1. Regionstyrelsen godkänner yttrandet och skickar det till Kulturdepartementet. Sammanfattning av ärendet Västra Götalandsregionen (VGR) har fått möjlighet att lämna synpunkter på betänkandet SOU 2016:69 En inkluderande kulturskola på egen grund. VGR har valt att lämna synpunkter på sex av utredarens förslag som direkt berör den regionala och kommunala nivån; förslagen om nationella mål, ett kulturskolecentrum med uppgift att fördela tre statsbidrag (utvecklingsbidrag, tidsbegränsat verksamhetsbidrag samt bidrag till nationell spetskompetens) och att ansvara för nationell uppföljning och erfarenhetsutbyte samt bidrag till regional samordning. VGR menar att flera förslag i rapporten En inkluderande kulturskola på egen grund bäst skulle kunna lösas med en tydlig kommunal och regional samverkan. Ett substantiellt statsbidrag till regionerna för att införliva kulturskoleverksamheten i samverkansmodellen är rimligt och stämmer med modellens grundidé som är samverkan mellan kommun och region. Nedan följer Västra Götalandsregionens synpunkter i punktform: Föreslagna nationella mål bör omformuleras. Placering och föreslagna uppgifter för ett kulturskolecentrum bör vidare utredas. Uppgiften kring samordning och erfarenhetsutbyte hanteras bäst av den regionala och kommunala nivån i samverkan. Uppföljning, statistik och utvärdering bör hanteras av Myndigheten för kulturanalys. Förslagen kring fördelning av vissa statsbidrag bör i vissa fall överföras till den regionala nivån. Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Residenset, torget Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: regionstyrelsen@vgregion.se

Datum 2017-02-24 Diarienummer RS 2016-07045 2 (2) Beredning Kulturnämnden har i samverkan kollektivtrafiknämnden och i dialog med kommunerna berett ärendet. Kulturnämnden beslutade den 2 februari 2017 att föreslå regionstyrelsen att godkänna förslag till yttrande. Förvaltning Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Johan Flarup Avdelningschef Bilaga Kulturnämndens beslut 2017-02-02, 2 Tjänsteutlåtande till kulturnämnden daterat 2017-01-16 Förslag till remissyttrande över en inkluderande kulturskola på egen grund Besluten skickas till Kulturdepartementet, 103 33 Stockholm, ku.remiss@regeringskansliet.se

1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2017-01-16 Diarienummer KUN 2016-00735 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Ann-Charlott Eklund Telefon: 073 8010142 E-post: ann-charlott.eklund@vgregion.se Till kulturnämnden En inkluderande kulturskola på egen grund Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar följande: 1. Kulturnämnden godkänner yttrandet och sänder det till regionstyrelsen. Kulturnämndens förslag till regionstyrelsens beslut: 2. Regionstyrelsen godkänner yttrandet och skickar det till Kulturdepartementet. Sammanfattning av ärendet Västra Götalandsregionen har fått möjlighet att lämna synpunkter på betänkandet SOU 2016:69 En inkluderande kulturskola på egen grund. Regionstyrelsen har gett kulturnämnden ansvaret att bereda ärendet. Kulturnämnden har i samverkan kollektivtrafiknämnden och i dialog med kommunerna valt att lämna synpunkter på sex av utredarens förslag som direkt berör den regionala och kommunala nivån; förslagen om nationella mål, ett kulturskolecentrum med uppgift att fördela tre statsbidrag (utvecklingsbidrag, tidsbegränsat verksamhetsbidrag samt bidrag till nationell spetskompetens) och att ansvara för nationell uppföljning och erfarenhetsutbyte samt bidrag till regional samordning. Kulturnämnden menar att flera förslag i rapporten En inkluderande kulturskola på egen grund bäst skulle kunna lösas med en tydlig kommunal och regional samverkan. Ett substantiellt statsbidrag till regionerna för att införliva kulturskoleverksamheten i samverkansmodellen är rimligt och stämmer med modellens grundidé som är samverkan mellan kommun och region. Västra Götalandsregionens synpunkter i punktform; Föreslagna nationella mål bör omformuleras. Placering och föreslagna uppgifter för ett kulturskolecentrum bör vidare utredas. Uppgiften kring samordning och erfarenhetsutbyte hanteras bäst av den regionala och kommunala nivån i samverkan. Uppföljning, statistik och utvärdering bör hanteras av Myndigheten för kulturanalys.

Datum 2017-01-16 Diarienummer KUN 2016-00735 2 (2) Förslagen kring fördelning av vissa statsbidrag bör i vissa fall överföras till den regionala nivån. Beredning Ärendet har samberetts med kollektivtrafiknämnden gällande förslaget om bidrag till kommunal samordning på regional nivå. Koncernavdelning kultur Staffan Rydén kulturchef Ann-Charlott Eklund regionutvecklare Bilaga Remissvar En inkluderande kulturskola på egen, SOU 2016:69 http://www.regeringen.se/4aa767/contentassets/7037695d8c354057b9ece6fca046 173f/en-inkluderande-kulturskola-pa-egen-grund-sou-201669 Besluten skickas till Kulturnämndens beslut skickas till Regionstyrelsen, regionstyrelsen@vgregion.se, för beslut Till kollektivtrafiknämnden för kännedom, kollektivtrafik@vgregion.se Till BHUs presidium som anmälningsärende, maria.berhe@vgregion.se Regionstyrelsens beslut skickas till Kulturdepartementet, 103 33 Stockholm, ku.remiss@regeringskansliet.se

1 (4) Förslag till remissyttrande Datum 2017-03-07 Ert diarienummer K2016/02380/KO Diarienummer RS 2016-07045 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se Yttrande över "En inkluderande kulturskola på egen grund" (SOU 2016:69) Västra Götalandsregionen har fått möjlighet att lämna synpunkter på betänkandet SOU 2016:69 En inkluderande kulturskola på egen grund. Den särskilda utredaren Monica Lindgren fick uppdraget att ta fram en nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan samt lämna förslag på hur statliga insatser kan bidra till att göra kulturskolan mer tillgänglig och jämlik. Kulturnämnden har öppnat upp för kommunerna i regionen att lämna egna synpunkter till Västra Götalandsregionen. Dessa har integrerats i detta remissvar som ger synpunkter på sex av utredarens åtta förslag, närmare bestämt de förslag som direkt berör den regionala och kommunala nivån. Dessa är förslagen om nationella mål, ett kulturskolecentrum med uppgift att bland annat fördela tre statsbidrag (utvecklingsbidrag, tidsbegränsat verksamhetsbidrag samt bidrag till nationell spetskompetens) samt att ansvara uppföljning och utvärdering och förslaget om bidrag till regional samordning. De förslag som inte kommenteras är utredningens förslag på nya utbildningsvägar och forskningsinsatser. Sammanfattning Västra Götalandsregionen menar att flera förslag i rapporten En inkluderande kulturskola på egen grund bäst skulle kunna lösas med en tydlig kommunal och regional samverkan. Det är inte första gången statligt riktade insatser föreslås för den kommunala nivån vilket är anmärkningsvärt nu när samverkansmodellen införts. Ett generellt statsbidrag till regionerna för att införliva kulturskoleverksamheten i samverkansmodellen är därför rimligt och motiveras av modellens grundidé som är samverkan mellan kommun och region. Västra Götalandsregionens kommentarer i punktform; Föreslagna nationella mål bör omformuleras. Placering och föreslagna uppgifter för ett kulturskolecentrum bör vidare utredas. Uppgiften kring samordning och erfarenhetsutbyte hanteras bäst av den regionala och kommunala nivån i samverkan. Uppföljning, statistik och utvärdering bör hanteras av Myndigheten för kulturanalys. Förslagen kring fördelning av vissa statsbidrag bör i vissa fall överföras till den regionala nivån. Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Residenset, torget Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: regionstyrelsen@vgregion.se

2017-03-07 2 (4) Övergripande synpunkter Västra Götalandsregionen är positiv till en gemensam kraftsamling nationellt regionalt och lokalt för att stärka kultur- och musikskolorna i framtiden. Västra Götalandsregionen känner igen de utmaningar som utredaren belyser om behovet av att bredda deltagandet i kulturskolan och instämmer i att mycket bör åtgärdas för att få en mer tillgänglig och jämlik kulturskola, till exempel som en mötesplats för barn och unga. Kulturskolan bör även samverka med andra kommunala offentliga och civila aktörer som arbetar med barnkulturverksamheter för att ytterligare stärka en mångfald av former och uttryck. Utgångspunkten för rapportens förslag är kulturskolornas kärnverksamhet som utredaren definierat som den undervisning och de projekt som bedrivs på barn och ungas fritid. Västra Götalandsregionen instämmer i vikten av en frivillig verksamhet, utan läroplan, som utgår från barn och ungas eget intresse, och som är anpassad till den kommunala nivåns olika förutsättningar och prioriteringar. Ett nära samarbete med grundskolan ger också möjlighet att rekrytera lärare till kulturskolorna med högre kompetens. Detta gäller inte minst glesbygdskommunerna vars ordinarie skolverksamhet skulle försämras generellt om inte ett nära samarbete under skoltid fanns. Nationella mål Västra Götalandsregionen anser att utredarens slutliga förslag om att lämna tanken på en lagstadgad kulturskola till förmån för ett antal nationella mål är bra. Dock ifrågasätter vi vad som bör ingå i dessa gemensamma nationella mål. Några av utredningens förslag kan lämpligen bli en del av en ny förordning i stället. Att målen bör utformas för att möta barn och ungas intressen och behov är det centrala men att i målen reglera innehåll och organisering är att inte respektera det kommunala självstyret. Kommunerna har ett totalt ansvar för den lokala utvecklingen av ungdomskulturen det gäller även kulturskolans verksamhet. Alla kommuner har olika förutsättningar och lösningar beroende på storlek, lokalisering och samarbete med skola, föreningar och studieförbund. Västra Götalandsregionen vill understryka att det är kommunernas egna mål och kulturskolornas handlingsplaner som anger hur en kommunal kulturskola ska drivas. Nationella mål bör istället formuleras så att insatser kan mätas och utvärderas för att främja en jämställd kulturskola i hela landet. Nationellt kulturskolecentrum Utredningen föreslår att ett nationellt kulturskolecentrum inrättas inom Statens kulturråd med ansvar för nationell uppföljning, att främja erfarenhetsutbyte och samverkan, att främja kulturskolerelaterad kunskap med grundforskning och beprövad erfarenhet samt att fördela statsbidrag. Västra Götalandsregionen menar att ett kulturskolecentrums framtida ansvar för att främja erfarenhetsutbyte och samverkan inte är en relevant uppgift för ett centralt placerat centrum. Det är naturligt och mer effektivt att dessa frågor hanteras regionalt. På flera ställen i landet finns redan etablerade nätverk och regionerna har genom samverkansmodellens utformning kontinuerlig kontakt med kommunerna. Den nationella delen bör ansvara för gemensamma nationella samlingar för samtal om dessa frågor samt redovisning av statistik och uppföljningar. Vad gäller utredningens förslag om placering organisatoriskt för ett sådant centrum är det inte självklart. Frågan är komplicerad. Om, som utredaren föreslår, detta ska hanteras som ett särskilt beslutsorgan inom Statens kulturråd behöver tydliga ansvarsfördelningar finnas mellan

2017-03-07 3 (4) Statens kulturråd och ett Nationellt kulturskolecentrum. Bland annat har Kulturrådet konstnärliga kvalitetskrav vilket inte är tillämpligt för kulturskolorna. Uppföljning/utvärdering Västra Götalandsregionen instämmer i att någon aktör bör få uppdraget att följa upp kulturskoleverksamheten kopplat till nationella mål och den nationella strategin för kulturskolan. Detta hanteras bäst av Myndigheten för kulturanalys som därmed även ska ansvara för att nationellt sammanställa resultat, behov och uppnådda effekter. Tre förslag på statsbidrag 1. Västra Götalandsregionen stöder de kriterier som utredningen föreslår för ett eventuellt statligt utvecklingsbidrag där breddning av konstområden, inkludering och tillgänglighet samt pedagogisk utveckling premieras men under förutsättning att dessa kan relateras till de nationella målen och en nationell strategi. För att tillfredsställa de kommunala kulturskolornas behov av att kunna påverka fördelningen av statsbidraget bör någon form av dialogplattform formeras för att årligen diskutera kulturskolans och kommunernas behov. Det framgår inte av utredningens förslag hur ett centralt placerat kulturskolecentrum skulle kunna säkerställa dessa behov. Riktade statsbidrag påverkar de långsiktiga planeringsmöjligheterna och innebär ökade redovisningskrav. Västra Götalandsregionen skulle därför föredra ett mer generellt stöd för att minska den enskilda kulturskolans administration. 2. De små kommunernas möjlighet att under en tidsbegränsad period rekvirera ett verksamhetsbidrag för sin kulturskolas utveckling är bra. De föreslagna kriterierna, befolkningsmängd och befolkningstäthet, är relevanta som urvalsinstrument och kan stödja mindre kommuner och kommuner i glesbygd. 3. Slutligen föreslås ett tredje ansökningsbart statsbidrag som kan utdelas om ett antal kommuner går samman för att tillförsäkra sig om särskild spetskompetens inom något särskilt konstområde. Det är ett tydligt behov som tillfredsställs med ett sådant bidrag. Detta pågår redan, med positivt resultat, i Västra Götaland där ett antal kommuner i Fyrbodals kommunalförbund gått samman i en danspedagogpool. Utredaren föreslår att kulturskoleverksamheten blir en del av kultursamverkansmodellen. Västra Götalandsregionen ser som en möjlighet att det första bidraget skulle kunna hanteras av regionerna inom modellen medan de andra två hanteras nationellt. Det skulle stärka kopplingen till kultursamverkansmodellen och regionernas ansvar för ett samarbete med kommunerna där det är mest lämpligt. Det skulle då också gagna det interkommunala och det ofta efterfrågade interregionala samarbetet. Bidrag till kommunal samordning på regional nivå Västra Götalandsregionen ser positivt på utredarens förslag om stärkt regional samordning. Detta sker redan idag i Västra Götaland genom Kultur i Väst och på delregional nivå men kan ytterligare utvecklas. Utredningen föreslår att anslagsposten bidrag till regional kulturverksamhet höjs med 500 000 kronor per region i syfte att förstärka samordningen av kommunal kulturskoleverksamhet på regional nivå. Utredningen lyfter tre områden där de ser en regional samverkan som särskilt fördelaktig; en ökad tillgång till fler uttrycksformer, en fungerande kollektivtrafik ur ett kulturskoleperspektiv samt samordnade kompetensutvecklingsinsatser.

2017-03-07 4 (4) Västra Götalandsregionen menar att en ökad tillgång till fler uttrycksformer för barn och unga kan åstadkommas med en regional överblick och samordningsinsatser. Detta pågår som tidigare nämnts bland annat i Fyrbodal. Att i detta arbete även involvera regionala institutioner, fria kulturaktörer och konsulenters kompetens är regionala samordningsfrågor. Kollektivtrafiken bygger på att det finns ett tillräckligt stort resandeunderlag och linjedragningar och trafikering baseras på det. Behovet av att förflytta sig finns ju även där resandeunderlaget inte är tillräckligt stort, framförallt bland barn och ungdomar, till olika typer av fritidsaktiviteter. För att lösa det behovet krävs samverkan för att hitta effektiva och smarta lösningar och det finns flera exempel på det runt om i landet. Till exempel samåkningslösningar, byabussar men även digitala metoder. Detta är något som Västra Götalandsregionen också arbetar med att utveckla inom ramen för projekt- och kompetensplattformen Hållbart resande väst. Kollektivtrafiksavdelningen inom Västra Götalandsregionen ser möjligheter att påbörja diskussioner för att underlätta tillgängligheten till kulturskoleverksamheten. Västra Götalandsregionen har i tidigare diskussioner med kommunerna uppmärksammat kompetensutvecklingsbehoven och ser positivt på att upprätta en plan i samverkan för att identifiera dessa samt påbörja arbetetr. Regionala fortbildningsinsatser pågår redan idag men är mer av ad hoc karaktär och saknar en mer långsiktig strukturerad plan. Att även här använda den kompetens som redan finns bland institutioner, konsulenter med flera ökar den regionala samverkan. Västra Götalandsregionen skulle dessutom kunna använda sig av en särskilt kompetensutvecklingsverksamhet, Kulturakademin Trappan, som är en professionell aktör för längre och kortare fortbildningar inom scenkonst, film och tv. Regionstyrelsen Västra Götalandsregionen Johnny Magnusson Regionstyrelsens ordförande Ann-Sofi Lodin Regiondirektör

1 (3) Tjänsteutlåtande Datum 2017-02-24 Diarienummer RS 2016-07686 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Julia Leonsson Telefon: 076-940 27 35 E-post: julia.leonsson@vgregion.se Till regionstyrelsen Yttrande över En gränsöverskridande mediepolitik för upplysning, engagemang och ansvar (SOU 2016:80) Förslag till beslut 1. Regionstyrelsen godkänner yttrandet och skickar det till Kulturdepartementet. Sammanfattning av ärendet Västra Götalandsregionen har beretts möjlighet att yttra sig över En gränsöverskridande mediepolitik för upplysning, engagemang och ansvar. Svaret koncentrerar sig kring regionernas möjliga roll i en kraftfull nationell mediepolitik där publicistiskt drivna medier åter blir ett kitt i lokalsamhället, och där utredningens samtliga honnörsord upplysning, engagemang och ansvar kan bli verklighet tillsammans med regionala insatser. En mediepolitik för och av hela Sverige Västra Götalandsregionen står redo att, gärna i samverkan med staten, inrätta ett nationellt innovationsprogram, Medier & demokrati, på Lindholmen Science Park i Göteborg där definierade problem kan lösas i brett samarbete mellan mediebransch, akademi och offentliga aktörer och i dialog med internationella aktörer. Idag saknas en sådan mötesplats och neutral motor för medie- och demokratiutveckling. I Västra Götaland finns redan Nordicom, ett nordiskt kunskapscenter för medie- och kommunikationsområdet, SOM-institutet och JMG, vilket gör Göteborg extra lämpat för uppdraget. Vidare vill Västra Götalandsregionen kommentera följande: Mediepolitiska mål det är sannolikt att de nuvarande mediepolitiska målen och indikatorerna behöver ses över och förändras, även om utredningen inte preciserar i vilken riktning. Västra Götalandsregionen har beretts möjlighet att yttra sig över En gränsöverskridande mediepolitik för upplysning, engagemang och ansvar. Svaret koncentrerar sig kring regionernas möjliga roll i en kraftfull nationell mediepolitik där publicistiskt drivna medier åter blir ett kitt i lokalsamhället, och Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Residenset, torget Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: regionstyrelsen@vgregion.se

Datum 2017-02-24 Diarienummer RS 2016-07686 2 (3) där utredningens samtliga honnörsord upplysning, engagemang och ansvar kan bli verklighet tillsammans med regionala insatser. En mediepolitik för och av hela Sverige Västra Götalandsregionen står redo att, gärna i samverkan med staten, inrätta ett nationellt innovationsprogram, Medier & demokrati, på Lindholmen Science Park i Göteborg där definierade problem kan lösas i brett samarbete mellan mediebransch, akademi och offentliga aktörer och i dialog med internationella aktörer. Idag saknas en sådan mötesplats och neutral motor för medie- och demokratiutveckling. I Västra Götaland finns redan Nordicom, ett nordiskt kunskapscenter för medie- och kommunikationsområdet, SOM-institutet och JMG, vilket gör Göteborg extra lämpat för uppdraget. Vidare vill Västra Götalandsregionen kommentera följande: Mediepolitiska mål det är sannolikt att de nuvarande mediepolitiska målen och indikatorerna behöver ses över och förändras, även om utredningen inte preciserar i vilken riktning. Medieskuggan på landsbygden Västra Götalandsregionen välkomnar utredningens förslag om extra produktionsstöd för att öka den journalistiska närvaron i kommuner med svag eller obefintlig journalistisk bevakning (s 362). Detta är givetvis en central fråga för regional utveckling och borde kunna generera en dialog mellan stat och region hur man gemensamt kan arbeta med att begränsa medieskuggorna. Forskning och utveckling även om det nya mediestödet skulle höjas enligt utredningens förslag behövs en kraftfull förstärkning på FoU inom området. Västra Götalandsregionen uppdrog 2015 åt Lindholmen Science Park att göra en regional förstudie kring förutsättningarna att skapa en testarena för publicistiska mediers utveckling. Västra Götalandsregionen vill inrätta en forskningsplattform för medier och demokrati där de publicistiska mediernas problem kan hitta en lösning i brett samarbete mellan mediebransch, akademi och offentliga aktörer. En lång rad organisationer har redan visat sig villiga att samverka. Medie- och informationskunnighet det är glädjande att Västra Götalandsregionens långsiktiga arbete med att lyfta mik-frågorna uppmärksammas på sidan 414. Här vill Västra Götalandsregionen fortsätta att gå i täten, gärna tillsammans med staten. Medborgarjournalistik och folkbildning detta intressanta ämne snuddas vid i utredningen, men efter att ha avfärdat idén om att mediestödet skulle kunna tillfalla enskilda (medborgare) journalister går man inte vidare i ämnet. Här vill Västra Götalandsregionen särskilt framhålla folkbildningens viktiga roll folkhögskolor, studieförbund som över huvud taget inte nämns i utredningen. och på alla språk: Utredningen diskuterar bristen i nyhetsrapportering på minoritetsspråken, på grund av bristen på tvåspråkiga journalister och bristen på kompetens i övriga kåren, men man nämner inte medborgarjournalistikens

Datum 2017-02-24 Diarienummer RS 2016-07686 3 (3) potentiella roll i detta sammanhang. Detta gäller inte minst nyheter på våra nya svenskars modersmål en annan aspekt av nyhetsrapporteringen som inte heller tas upp i utredningen. Beredning Ärendet har beretts av kulturnämnden efter samråd med Koncernstab kommunikation och externa relationer. Kulturnämnden beslutade den 2 februari 2017 att föreslå regionstyrelsen att anta förslag till yttrande. Förvaltning Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Johan Flarup Avdelningschef Bilaga Kulturnämndens beslut 2017-02-02, 3 Tjänsteutlåtande till kulturnämnden daterat 2017-01-17 Förslag till remissyttrande Besluten skickas till Kulturdepartementet, 103 33 Stockholm; ku.remiss@regeringskansliet.se

,...-,., VÄSTRA -y' GÖTALAN DSREGJONEN 10 (41) Protokoll från Kulturnämnden, 2017-02-02 3 Yttrande över "En gränsöverskridande mediepolitik - för upplysning, engagemang och ansvar" (SOU 2016:80) Diarienummer KUN 2017-00012 Beslut Kulturnämnden beslutar följande: 1. Kulturnämnden godkänner yttrandet och sänder det till regionstyrelsen. Kulturnänmdens förslag till regionstyrelsens beslut: 2. Regionstyrelsen godkänner yttrandet och skickar det till Kulturdepartementet. Sammanfattning av ärendet Västra Götalandsregionen har beretts möjlighet att yttra sig över En gränsöverskridande mediepolitik-for upplysning, engagemang och ansvar. Svaret koncentrerar sig kring regionernas möjliga roll i en kraftfull nationell mediepolitik där publicistiskt drivna medier åter blir ett kitt i lokalsamhället, och där utredningens samtliga honnörsord-upplysning, engagemang och ansvar - kan bli verklighet tillsammans med regionala insatser. En mediepolitik för och av hela Sverige - Västra Götalandsregionen står redo att, gärna i samverkan med staten, imätta ett nationellt hmovationsprogram, Medier & demokrati, på Lindholmen Science Park i Göteborg där definierade problem kan lösas i brett samarbete mellan mediebransch, akademi och offentliga aktörer och i dialog med internationella aktörer. Idag saknas en sådan mötesplats och neutral motor för medie- och demokratiutveckling. I Västra Götaland finns redan Nordicom, ett nordiskt lrunskapscenter för medie- och kommunikationsområdet, SOM-institutet och JMG, vilket gör Göteborg extra lämpat för uppdraget. Vidare vill Västra Götalandsregionen kommentera följande: Mediepolitiska mål - det ät sannolikt att de nuvarande mediepolitiska målen och indikatorerna behöver ses över och förändras, även om utredningen inte preciserar i vilken riktning. Medieskuggan på landsbygden - Västra Götalandsregionen välkomnar utredningens förslag om exh a produktionsstöd för att öka den journalistiska närvaron i konnnuner med svag eller obefintlig journalistisk bevakning (s 362). Detta är givetvis en cenh al fråga för regional utveckling och borde kunna generera en dialog mellan stat och region hur man gemensamt kan arbeta med att begränsa medieskuggorna. I Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

1 (3) Tjänsteutlåtande Datum 2017-01-17 Diarienummer KUN 2017-00012 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Ylva Gustafsson Telefon: 0709-74 71 22 E-post: ylva.l.gustafsson@vgregion.se Till kulturnämnden Yttrande över En gränsöverskridande mediepolitik för upplysning, engagemang och ansvar (SOU 2016:80) Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar följande: 1. Kulturnämnden godkänner yttrandet och sänder det till regionstyrelsen. Kulturnämndens förslag till regionstyrelsens beslut: 2. Regionstyrelsen godkänner yttrandet och skickar det till Kulturdepartementet. Sammanfattning av ärendet Västra Götalandsregionen har beretts möjlighet att yttra sig över En gränsöverskridande mediepolitik för upplysning, engagemang och ansvar. Svaret koncentrerar sig kring regionernas möjliga roll i en kraftfull nationell mediepolitik där publicistiskt drivna medier åter blir ett kitt i lokalsamhället, och där utredningens samtliga honnörsord upplysning, engagemang och ansvar kan bli verklighet tillsammans med regionala insatser. En mediepolitik för och av hela Sverige Västra Götalandsregionen står redo att, gärna i samverkan med staten, inrätta ett nationellt innovationsprogram, Medier & demokrati, på Lindholmen Science Park i Göteborg där definierade problem kan lösas i brett samarbete mellan mediebransch, akademi och offentliga aktörer och i dialog med internationella aktörer. Idag saknas en sådan mötesplats och neutral motor för medie- och demokratiutveckling. I Västra Götaland finns redan Nordicom, ett nordiskt kunskapscenter för medie- och kommunikationsområdet, SOM-institutet och JMG, vilket gör Göteborg extra lämpat för uppdraget. Vidare vill Västra Götalandsregionen kommentera följande: Mediepolitiska mål det är sannolikt att de nuvarande mediepolitiska målen och indikatorerna behöver ses över och förändras, även om utredningen inte preciserar i vilken riktning.

Datum 2017-01-17 Diarienummer KUN 2017-00012 2 (3) Medieskuggan på landsbygden Västra Götalandsregionen välkomnar utredningens förslag om extra produktionsstöd för att öka den journalistiska närvaron i kommuner med svag eller obefintlig journalistisk bevakning (s 362). Detta är givetvis en central fråga för regional utveckling och borde kunna generera en dialog mellan stat och region hur man gemensamt kan arbeta med att begränsa medieskuggorna. Forskning och utveckling även om det nya mediestödet skulle höjas enligt utredningens förslag behövs en kraftfull förstärkning på FoU inom området. Västra Götalandsregionen uppdrog 2015 åt Lindholmen Science Park att göra en regional förstudie kring förutsättningarna att skapa en testarena för publicistiska mediers utveckling. Västra Götalandsregionen vill inrätta en forskningsplattform för medier och demokrati där de publicistiska mediernas problem kan hitta en lösning i brett samarbete mellan mediebransch, akademi och offentliga aktörer. En lång rad organisationer har redan visat sig villiga att samverka. Medie- och informationskunnighet det är glädjande att Västra Götalandsregionens långsiktiga arbete med att lyfta mik-frågorna uppmärksammas på sidan 414. Här vill Västra Götalandsregionen fortsätta att gå i täten, gärna tillsammans med staten. Medborgarjournalistik och folkbildning detta intressanta ämne snuddas vid i utredningen, men efter att ha avfärdat idén om att mediestödet skulle kunna tillfalla enskilda (medborgare) journalister går man inte vidare i ämnet. Här vill Västra Götalandsregionen särskilt framhålla folkbildningens viktiga roll folkhögskolor, studieförbund som över huvud taget inte nämns i utredningen. och på alla språk: Utredningen diskuterar bristen i nyhetsrapportering på minoritetsspråken, på grund av bristen på tvåspråkiga journalister och bristen på kompetens i övriga kåren, men man nämner inte medborgarjournalistikens potentiella roll i detta sammanhang. Detta gäller inte minst nyheter på våra nya svenskars modersmål en annan aspekt av nyhetsrapporteringen som inte heller tas upp i utredningen. Beredning Ärendet har beretts i samråd med Koncernstab kommunikation och externa relationer. Koncernavdelning kultur Staffan Rydén Kulturchef Ylva Gustafsson Regionutvecklare kultur

3 (3) Bilaga Remissvar En gränsöverskridande mediepolitik för upplysning, engagemang och ansvar http://www.regeringen.se/4ab3d0/contentassets/c4f57b68335e491a948185108aa3 833f/en-gransoverskridande-mediepolitik.-for-upplysning-engagemang-ochansvar-sou-201680 Besluten skickas till Kulturnämndens beslut skickas till: Regionstyrelsen; regionstyrelsen@vgregion.se för beslut Regionstyrelsens beslut skickas till: Kulturdepartementet, 103 33 Stockholm; ku.remiss@regeringskansliet.se

1 (4) Förslag till remissyttrande Datum 2017-03-07 Ert diarienummer Ku2016/02492/MF Diarienummer RS 2016-07686 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku-remissvar@regeringskansliet.se Yttrande över En gränsöverskridande mediepolitik för upplysning, engagemang och ansvar (SOU 2016:80) Västra Götalandsregionen har beretts möjlighet att yttra sig över En gränsöverskridande mediepolitik för upplysning, engagemang och ansvar. Svaret koncentrerar sig kring regionernas möjliga roll i en kraftfull nationell mediepolitik där publicistiskt drivna medier åter blir ett kitt i lokalsamhället, och där utredningens samtliga honnörsord upplysning, engagemang och ansvar kan bli verklighet tillsammans med regionala insatser. Inledningsvis: Medieutredningen skissar på en utveckling i två steg med detaljerade förslag (reformerat mediestöd m m) som ska implementeras på kortare sikt, och visionära, mer långsiktiga tankar, där det krävs kompletterande beredningsarbete och vidare utredning (s 14). Västra Götalandsregionen vill påminna om regionernas roll för att forma en nationell mediepolitik och är gärna en aktiv part i en sådan dialog. Västra Götalandsregionen instämmer i utredningens slutsatser när det gäller det förändrade medielandskapet och behovet av nya stöd och insatser. Marknaden ser vid denna tidpunkt i historien inte ut som om den på egen hand kommer att klara av att finansiera journalistiken framgent (s 13). Västra Götalandsregionen är övertygad om att regionerna kan bidra positivt för att lösa detta behov trots att idéer om den regionala dialogens betydelse för en nationell mediepolitik helt saknas i utredningen. När det gäller utredningens tyngdpunkt, förslaget till ett reformerat presstöd, det så kallade mediestödet, instämmer Västra Götalandsregionen i huvudlinjerna: att stödet behöver ekonomisk förstärkning, att en ansvarig utgivare är ett krav och att det redaktionella egenproducerade innehållet inte understiger en viss procent och att demokratisk grund och inre mångfald är ett krav. Mediestödets utformning och utredningens resonemang kring kvalitativa trösklar är dock inte oproblematiska. Västra Götalandsregionen menar att utredningen underskattar komplexiteten att i en nämndberedning göra sådana bedömningar utan att de uppfattas som subjektiva och godtyckliga. Vi vill också påminna om att kvalitativ bedömning Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Residenset, torget Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: regionstyrelsen@vgregion.se

2017-03-07 2 (4) ofta(st) har visat sig gynna den rådande ordningen och ytterligare försvåra för minoritetsgrupper. Vi vill istället förorda att de kvantitativa trösklarna utgör grund för nämndens huvudsakliga bedömning och att mediestödet upphör och återbetalas i de fall publiceringen visar sig strida mot de grundläggande principerna. Västra Götalandsregionen kan inte nog framhålla vikten av att mediestödsnämnden innehåller representanter med god kännedom om medielandskapet på regional och lokal nivå, och föreslår att regionerna får nominera kandidater till nämnden. Det finns några ytterligare perspektiv som Västra Götalandsregionen särskilt vill framhålla: Mediepolitiska mål det är sannolikt att de nuvarande mediepolitiska målen och indikatorerna behöver ses över och förändras, även om utredningen inte preciserar i vilken riktning. Västra Götalandsregionen anser att målen för mediepolitiken, i den snabba omställning som nu sker, måste preciseras. Häri ligger att trygga yttrande- och tryckfriheten givet den avgränsning som måste ske med hänsyn till gällande lag och demokratiska principer. De nya mediepolitiska målen kan inte heller på samma självklara sätt som tidigare utgå från att dagspressen, radion och televisionen når de flesta människor i Sverige och att just dessa medier är centrala för nyhetsförmedling och debatt. Medieskuggan på landsbygden Västra Götalandsregionen välkomnar utredningens förslag om extra produktionsstöd för att öka den journalistiska närvaron i kommuner med svag eller obefintlig journalistisk bevakning (s 362). Detta är givetvis en central fråga för regional utveckling och borde kunna generera en dialog mellan stat och region hur man gemensamt kan arbeta med att begränsa medieskuggorna. Forskning och utveckling även om det nya mediestödet skulle höjas enligt utredningens förslag behövs en kraftfull förstärkning på FoU inom området. Västra Götalandsregionen uppdrog 2015 åt Lindholmen Science Park att göra en regional förstudie kring förutsättningarna att skapa en testarena för publicistiska mediers utveckling. Förstudien konstaterar i likhet med Medieutredningen, att de publicistiskt drivna medierna inte längre är samma självklara kitt i lokalsamhället som mötesplatser för nyheter, information och debatt. Vem ska stå för journalistikens krav på saklighet, opartiskhet och faktagranskning, och vem ska se till att våra åsikter inte bara bekräftas utan utmanas och nyanseras? Och, inte minst: vem ska granska makthavarna där lokaljournalistiken inte längre finns? Medieutredningen konstaterar dessutom att den regionala nivån blir mest lidande när lokaljournalistiken försvinner: Det vanligaste granskningsområdet är kommun/stad och det minst vanliga den regionala nivån (s 115). Västra Götalandsregionen vill inrätta en forskningsplattform för medier och demokrati där de publicistiska mediernas problem kan hitta en lösning i brett samarbete mellan mediebransch, akademi och offentliga aktörer. En lång rad organisationer har redan visat sig villiga att samverka. Till grund för plattformen ligger förstudiens modell för utvecklings- och innovationsprogram inom gränssnittet medier och demokrati:

2017-03-07 3 (4) En forskning som är mer snabbfotad och därmed mer relevant. Projekt i laborativ miljö, vilket ger praktiska och tillämpbara kunskaper. Spridning; nationellt, nordiskt och internationellt Testarenan har potential att bli en ledande aktör inom forskning och utveckling på medieområdet: Något specifikt industriforskningsinstitut med fokus på tillämpad medieforskning existerar emellertid inte, konstaterar medieutredningen (s 295), men här finns ett embryo där staten genom stöd kan bidra till utvecklingen på det området. Medie- och informationskunnighet det är glädjande att Västra Götalandsregionens långsiktiga arbete med att lyfta mik-frågorna uppmärksammas på sidan 414. Satsningarna på medie- och informationskunnighet genom uppdrag till Filmpedagogerna och Kultur i Väst (som bland annat arrangerar delregionala mik-dagar samt den årliga mik-dagen i samband med Göteborgs filmfestival), MEG och Borås högskola blir tillsammans en storsatsning på mik-frågorna i samarbete med folkhögskolorna som fått särskilda uppdrag. Här vill Västra Götalandsregionen fortsätta att gå i täten, gärna tillsammans med staten. Medborgarjournalistik och folkbildning detta intressanta ämne snuddas vid i utredningen, men efter att ha avfärdat idén om att mediestödet skulle kunna tillfalla enskilda (medborgare) journalister går man inte vidare i ämnet. Det är synd, eftersom detta är en viktig aspekt i mediernas utveckling oavsett om de ska omfattas av mediestödet eller inte. En annan aspekt av folkbildningens roll är att faktaresistensen sprider sig närmast epidemiskt just nu inte minst hos världens mäktigaste man, Donald Trump. När privatpersoner får större makt över nyhetsflödet blir också faktaresistensen ännu mer angelägen att bekämpa. Här vill Västra Götalandsregionen särskilt framhålla folkbildningens viktiga roll folkhögskolor, studieförbund som över huvud taget inte nämns i utredningen. Västra Götalandsregionen ger betydande stöd till folkbildningen genom att äga folkhögskolor, ge stöd till rörelsefolkhögskolor och ett omfattande stöd till studieförbunden. Detta gör dem till viktiga motorer för att lära ut grundläggande kunskaper i nyhetsvärdering och källkritik till många av de medborgarjournalister som uttrycker åsikter i systemet och därmed bidrar till att påverka oss. och på alla språk: Utredningen diskuterar bristen i nyhetsrapportering på minoritetsspråken, på grund av bristen på tvåspråkiga journalister och bristen på kompetens i övriga kåren, men man nämner inte medborgarjournalistikens potentiella roll i detta sammanhang. Där skulle individer med språk- och samhällskunskaper kunna spela en viktig roll. Detta gäller inte minst nyheter på våra nya svenskars modersmål en annan aspekt av nyhetsrapporteringen som inte heller tas upp i utredningen. Här finns fina nordiska exempel att titta på, bland annat Aarhus Global Media som tränar danska ungdomar i nyhetsvärdering, källkritik och rapportering på sina respektive modersmål. Detta är särskilt intressant eftersom utredningen visar att 40 procent av journalisterna är positiva till medieborgarnas bidrag till journalistiken (s 117).

2017-03-07 4 (4) Kommunikatörer, PR och annonsörers egna kanaler utredningen beskriver offentliga organisationers utveckling inom kommunikationsområdet (s 190 ff). Västra Götalandsregionen delar bilden av riskerna med att antalet yrkesverksamma journalister minskar och vill särskilt betona den regionala och lokala journalistikens roll. Däremot är det olyckligt att utredningen ställer detta behov mot en professionalisering av yrkesområdet kommunikation. Medieutredningen blandar fakta med tyckande och ogrundade påståenden om professionella kommunikatörer vars intresse är att paketera ett budskap i fördelaktiga termer och som önskar kommunicera den önskvärda, tillrättalagda bilden. Västra Götalandsregionen vill framhålla att det inte finns något motsatsförhållande mellan journalistik och professionell kommunikation, utan snarare ett behov att respektive område utvecklas och samverkar för att möta invånares behov av transparens, korrekt och trovärdig information samt dialog. En mediepolitik för och av hela Sverige Västra Götalandsregionen står redo att, gärna i samverkan med staten, inrätta ett nationellt innovationsprogram, Medier & demokrati, på Lindholmen Science Park i Göteborg där definierade problem kan lösas i brett samarbete mellan mediebransch, akademi och offentliga aktörer och i dialog med internationella aktörer. Idag saknas en sådan mötesplats och neutral motor för medie- och demokratiutveckling. I Västra Götaland finns redan Nordicom, ett nordiskt kunskapscenter för medie- och kommunikationsområdet, SOM-institutet och JMG, vilket gör Göteborg extra lämpat för uppdraget. Just kunskapen om de nordiska ländernas långvariga publicistiska traditioner, vilket ses som en förutsättning för en stabil demokrati, är intressant i sammanhanget. Förstudien pekar också på sambandet mellan välstånd, demokrati och publicistiska traditioner. Förstudien skissar en rad konkreta forskningsprojekt kring bland annat medborgar- och robotjournalistik samt den ökande klyftan mellan storstad och landsbygd: Yngres och framtidens nyhetsuniversum, Automatiseringen som möjlighet för demokrati och journalistik och I storstädernas medieskugga. Med detta har Västra Götaland tagit täten när det gäller satsningar som främjar medieutveckling, demokrati och medie- och informationskunnighet i Sverige. Medieutredningen skissar på en utveckling i två steg med detaljerade förslag (reformerat mediestöd m m) som ska implementeras på kortare sikt, och visionära, mer långsiktiga tankar, där det krävs kompletterande beredningsarbete och vidare utredning (s 14). Som region är vi gärna del av en sådan dialog. Regionstyrelsen Västra Götalandsregionen Johnny Magnusson Regionstyrelsens ordförande Ann-Sofi Lodin Regiondirektör

Datum: 2017-02-24 Diarienummer RS 2017-00020 Anmälan av delegeringsärenden vid regionstyrelsens sammanträde 7 mars 2017 Förslag till beslut: 1. Sammanställningen över delegeringsärenden läggs till handlingarna. Sammanställning över delegeringsärenden 1. Delegeringsärenden avgjorda av regionstyrelsens ordförande - Ombud till extra bolagsstämma i Inera AB 2017 Diarienummer 2017-00609 (bilaga) 2. Delegeringsärenden avgjorda av förhandlingschefen: - Förhandlingsprotokoll Lokal tvisteförhandling brott mot samverkansavtal. Parter: VGR Göteborgs Läkarförening Diarienummer RS 2016-07675 - Förhandlingsprotokoll- Lokal tvisteförhandling brott mot samverkansavtal. Parter: VGR Göteborgs Läkarförening. Diarienummer RS 2016-07279 3. Delegeringsärenden avgjorda av regionjurist - Beslut om avslag på begäran om allmän handling Diarienummer RS 2017-00602

1 Datum 2017-02-24 Diarienummer RS 2017-00030 Sammanställning över anmälningsärenden vid regionstyrelsens sammanträde den 7 mars 2017 Förslag till beslut: 1. Sammanställningen över anmälningsärenden läggs till handlingarna. Sammanställning över anmälningsärenden Protokoll och anteckningar 1. Beredningen för hållbar utveckling, protokoll från sammanträde 2017-01- 24 https://alfresco.vgregion.se/alfresco/service/vgr/storage/node/content/work space/spacesstore/bc244ba7-557c-492b-831f-2b3a84e41644/bhu_2017-01-24_anteckningar.pdf?a=false&guest=true 2. Kommittén för mänskliga rättigheter, protokoll från sammanträde 2017-02-03 https://alfresco.vgregion.se/alfresco/service/vgr/storage/node/content/work space/spacesstore/523f3aaf-47e9-4a99-ba83- ef587fa0535d/kommitt%c3%a9n%20f%c3%b6r%20m%c3%a4nskliga%2 0r%c3%a4ttigheter%202017-02-03%20Protokoll.pdf?a=false&guest=true 3. Personalutskottet, protokoll från sammanträde 2017-02-14 https://alfresco.vgregion.se/alfresco/service/vgr/storage/node/content/work space/spacesstore/ffff2c72-0d07-488c-8efd- eeffded804c4/personautskottet%202017-02- 14%20protokoll.pdf?a=false&guest=true 4. Ägarutskottet, protokoll från sammanträde 2017-02-15 https://alfresco.vgregion.se/alfresco/service/vgr/storage/node/content/work space/spacesstore/9f620291-8d25-4f23-b969-501cce6ada85/%c3%84garutskottet%202017-02- 15%20protokoll.pdf?a=false&guest=true 5. Beslut från fastighetsnämnden 2017-02-06, 19 slutrapport energiinvesteringar (bilaga) Diarienummer RS 2016-02628 Skrivelser med mera 6. Trafikverket har översänt färdig Åtgärdsvalsstudie Viskadalsstråket, Varberg-Borås (bilaga). Diarienummer RS 2016-03008 Domar 7. Förvaltningsrätten i Göteborg beslutade den 14 februari 2017 att bifalla ansökan från AB Nymans UR 1851 och att VGRs upphandling av Gåvor och gratifikationer avseende produktgrupp 6: Klockor, inte får avslutas förrän rättelse har gjorts genom ny anbudutvärdering. Saken gäller överprövning av upphandling enligt lagen (2007:1091) om offentlig

2 upphandling (LOU). Diarienummer RS 2016-06787 8. Förvaltningsrätten i Göteborg beslutade den 13 februari 2017 att avslå yrkande från Fresenius Medical Care Sverige AB att Västra Götalands landsting inte får ingå avtal innan något annat bestämts. Saken gäller överprövning av upphandling enligt LOU, fråga om interimistiskt beslut gällande VGR:s upphandling av ramavtal för Dialysmaskiner och maskinbunden förbrukning. Fresenius Medical Care Sverige AB överklagade förvaltningsrättens beslut från 2017-02-13 och kammarrätten i Göteborg beslutade 2017-02-20 att meddela prövningstillstånd i saken interimistiskt beslut i mål om offentlig upphandling samt att VGR inte får ingå avtal innan något annat har bestämts. Diarienummer RS 2017-00746 9. Förvaltningsrätten i Göteborg beslutade den 20 februari 2017 i saken vilandeförklaring av mål om överprövning av upphandling enligt LOU. VGR genomförde en upphandling av möbler, inredning och tillbehör för administrativa funktioner samt offentliga miljöer. EFG Kontorsmöbler AB ansökte om överprövning av upphandlingen. VGR beslutade att avbryta upphandlingen den 9 februari 2017. Kinnarps AB har ansökt om överprövning av beslutet att avbryta upphandlingen. Kinnarps AB:s ansökan handläggs i mål nr 1967-17. Nu aktuellt mål, mål nr 1217-17, kan inte avgöras innan mål nr 1967-17 är slutligt avgjort. Mål nr 1217-17 förklaras därför vilande. Diarienummer RS 2017-00577 10. Förvaltningsrätten i Göteborg beslutade den 22 februari att avslå ansökan om överprövning enligt LOU. Saken gäller VGR, Västfastigheters upphandling av Låssmed tjänster och produkter 2017. Upphandlingen var uppdelad i flera geografiska områden där anbudsgivare kunde lämna anbud på ett eller flera områden. VGR har den 15 december 2015, efter meddelat tilldelningsbeslut, avbrutit upphandlingen avseende område Skaraborg. Vadsbolås Skaraborg AB ansöker om överprövning av beslutet att avbryta upphandlingen avseende område Skaraborg. Diarienummer RS 2016-07653

Västra Götalandsregionen 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum 2017-02-19 Diarienummer FAST 2017-00054 Västra Götalandsregionen Västfastigheter Handläggare: Kristina Käck Telefon: 0709-46 82 64 E-post: Kristina.kack@vgregion.se Till fastighetsnämnden Statusrapport energiinvesteringar Förslag till beslut Fastighetsnämnden beslutar följande: 1. Statusrapporten godkänns. 2. Statusrapporten skickas till regionstyrelsen Sammanfattning av ärendet Regionfullmäktige beslutade den 15 april 2014, 44, att fastighetsnämnden får besluta om energiinvesteringar upp till det belopp som regionfullmäktige årligen avsätter för ändamålet. Vidare beslutades att fastighetsnämnden årligen ska presentera statusrapporter för Västra Götalandsregionens energiinvesteringar till regionstyrelsen. En statusrapport för 2016 har tagit fram. Västfastigheter Lars Janson Fastighetsdirektör Beslutet skickas till Regionstyrelsen regionstyrelsen@vgregion.se Diariet Diarium@vgregion.se Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: vastfastigheter@vgregion.se

Statusrapport Energiläget och energiinvesteringarna i Västfastigheter år 2016 Energiinvesteringsprojekt 2016 Inom 2016 års energiinvesteringsram har fastighetsnämnden tagit beslut om 21 energiinvesteringsprojekt omfattande en investeringsvolym på 147 mnkr. Den totala förväntade energibesparingen motsvarar 6747 MWh/år. Respektive energiinvesteringsprojekt och hur de är fördelade över regionens fastigheter redovisas i tabell 1 nedan. Investeringarna avser ett flertal ventilationsbyten, solenergiinstallationer, möjliggörande av driftoptimering, installation för byggnadsvis mätning av energi samt merinvesteringar för att förbättra befintliga byggandsskal. Även investeringar som rör energieffektivare belysning och installation av en energisparande karuselldörrar har genomförts. Bland energiprojekten ingår även konvertering/byte av värmeproduktionsanläggningar till fossilfria alternativ. Vilka typer av energiprojekt som kan genomförs på respektive byggnad är ofta avhängigt av vilka andra åtgärder som är planerade. Principen är att samordna energiinvesteringar när man ändå går in och genomför verksamhetsrelaterade åtgärder, för att minimera störning för verksamheten. Tabell 1: Energiinvesteringar 2016 Fastighet Energiinvestering MWh Värme MWh el MWh Kyla Mnkr Regionens Hus Göteborg RHG, Investering bättre klimatskärm 80 3 Mölndals sjukhus MS, aggregatbyte i byggnad B 160 140 8,5 MS, bidrag yill hus R 85 1,2 MS, byte aggregat i byggnad V (tillägg)* 1,5 MS, fönsterbyte i byggnad C, D, och F 40 1,2 MS, två nya karuselldörrar vid huvud- och akutentrén 80 2 NÄL NÄL, värmeåtervinning av processkyla 800 11 Lidköpings sjukhus SkaS Lidköping, byggn 14 klimatskal samt värmesystem 120 1,8 Sjukhuset Skövde SkaS Skövde, byte av ventilationssystem 1500 500 46 SkaS Skövde, fortsatt utbyggnad solcellsanläggning 400 8 Sahlgrenska sjukhuset SS, fönsterbyte i byggnad 5308 40 1,3

SS, köksombyynad, kökskylanläggning 140 2,6 SS, ventilationsaggregat höghuset B5032 636 279 19,05 SÄS SÄS Skene, byte av ventilationsaggregat, klimatförbättringar, driftoptimering 90 25 5 Uddevalla sjukhus US, block A plan 02-6, ventilationsaggregat 225 268 8,5 US, energieffektivare belysning i trapphus och balkonger 110 1,2 Östra sjukhuset ÖS, aggregatbyte LA40 i Centralkliniken 65 50 4 Skene lasarett LiS, byggnadsvis mätning 0,9 Alingsås sjukhus LiA, byggnad 1 och 7, tillägg 375 7,5 Folkhögskolor Billströmska FHS, installation bergvärmepump, byte ventilationaggr 59 7 Fristad FHS, byte vent aggr, klimatskals- /driftomptimering 433 47 6 *Energibesparing beräknad på tidigare år TOTALT 4928 1540 279 147,25 För vissa projekt redovisas en noll-besparing. Detta handlar om projekt som är tilläggsbeslut där energibesparingen redan räknats på tidigare år eller t.ex. avseende energimätning som i sig inte sparar energi, men som är avgörande för effekten av genomförda energiinvesteringar ska kunna värderas. Energiinvesteringar ackumulerat 2013 2016 En ekonomisk sammanställning av de energiinvesteringar som genomförts inom ramen för Västra Götalandsregionens mål om att halvera energianvändningen ses i tabell 2 nedan. Beslut har fattats omfattande 478 mnkr. Totalt upparbetat t o m 2016 är 250 mnkr. Tabell 2: Sammanställning energiinvesteringar 2013 2016 (mnkr) Utfall (mnkr) Prognos (mnkr) Totalt (mnkr) Ram 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Utfall Prognos Beslut 2013 Energi 39 6 21 6 1 2 34 37 39 2014 Energi 150 41 50 17 30 6 108 150 150 2015 Energi 150 1 20 65 33 21 13 86 160 142 2016 Energi 150 1 16 87 27 17 130 147 Kommande 1 3 3 5 10 Totalt 489 6 63 78 102 155 54 13 250 487 478

Tabellen visar att det finns en eftersläpning mellan beslut och totalt upparbetat per år. Samtidigt har gapet minskat år för år, vilket tyder på att projektgenomförandet har börjat komma ikapp. Detta bekräftas även av att sysselsatt kapital årsvis ökar, se diagram 1 nedan. 80% Sysselsättningsgrad/år 70% 60% 50% 40% 30% 42% 52% 68% 20% 10% 0% 16% 2013 2014 2015 2016 Sysselsatt kapital Diagram 1. Sysselsatt kapital årsvis, energiinvesteringsprojekt. Försiktig nedgång för energianvändningen i Västra Götalandsregionen Den specifika energianvändningen i Västra Götalandsregionens fastighetsbestånd som inkluderar verksamhetsrelaterad energianvändning, har totalt minskat något under 2016, se diagram 2 nedan. Mål för den specifika energianvändningen 2016 var 180 kwh/m 2 och år, vilket med utfallet 179 kwh/m 2 och år har uppnåtts. Värdena är normalårskorrigerade. Vi noterar en utplaning i nedgången för energianvändningen i förhållande till tidigare år. En tidig analys pekar på några olika tänkbara förklaringar: 2016 hade kallare vinter och varmare sommar än 2015, vilket har ökat behovet av att tillföra värme respektive kyla och det har till viss del har motverkat utfallet av genomförda effektiviseringsåtgärder. Efterhand blir det alltmer utmanande att minska energianvändningen då de lågt hängande frukterna har plockats. Arbetet med driftoptimering utifrån ett energiperspektiv har under flera år varit framgångsrikt. Under 2016 kan man se ett samband mellan ökad energianvändning och tillfälligt färre energioptimererare på vissa fastighetsobjekten. Notera att sambandet inte är säkerställt. Ytterligare energihändelser under 2016 är att solelproduktionen ökat till 800 MWh från 300 MWh 2015. Investeringar under året innebär att Västra Götalandsregionen nu har en installerad produktionskapacitet för solel på ca 1,1 GWh/år. Att produktionen under 2016 skiljer sig från produktionskapaciteten beror på att nyligen installerade solceller inte varit i drift hela året.

Diagram 1: Specifik energianvändning (kwh/m 2 och år) Reflektioner och utmaningar framåt Energiarbetet är väl integrerat i Västfastigheters arbete och genomsyrar såväl tidiga planeringsskeden, som projektgenomförande och drift och servicearbetet. Utmaningar framåt är att hålla fokus i hela VGR kring energifrågan. Det gäller vid nyproduktion, där hög investeringstakt generellt ställer stora krav på vår projektorganisation. Vi har en utmaning på vissa håll i fastighetsbeståndet att kunna genomföra gynnsam energieffektivisering, då planen för fastighetens utveckling ännu inte är fastställda. Den tidigare eftersläpningen mellan beslut och genomförande av energiinvesteringsprojekt kvarstår, men minskar kontinuerligt. En annan viktig utmaning är fortsatt den verksamhetsrelaterade energianvändningen. Enligt genomförd utredning finns en trend att den verksamhetsrelaterade elanvändningen ökar. Detta kommer de närmaste åren att bli en viktig fråga för Västra Götalandsregionens verksamheter tillsammans med Västfastigheter att sätta fokus på.

Kortversion Åtgärdsvalsstudie Viskadalsstråket Varberg-Borås December 2016 1

Dokumenttitel: Åtgärdsvalsstudie Viskadalsstråket Varberg-Borås Skapat av: Kreera Samhällsbyggnad Dokumentdatum: 2016-12-22 Dokumenttyp: Rapport Ärendenummer: TRV 2016/24438 Utgivare: Trafikverket Kontaktpersoner: Kerstin Boström, Joakim Karlsson och Gunilla Anander Uppdragsansvarig: Jörgen Ryding Distributör: Trafikverket, Kruthusgatan 17, 405 33 Göteborg, Telefon: 0771-921 921 2

Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Organisation och medverkande... 6 Inledning och bakgrund... 7 Metod - åtgärdsval enligt fyrstegsprincipen... 7 Förutsättningar... 8 Landskap...8 Boendemiljö och näringsliv...8 Infrastruktur och standard...9 Resor och transport... 10 Stråkets funktion... 11 Mål för Viskadalsstråket... 12 Framtida transportefterfrågan... 13 Brister och behov... 13 Brister för väg... 13 Brister för Viskadalsbanan... 14 För både väg och järnväg... 15 Brister i tillgänglighet... 15 Avgörande frågor... 17 Inriktningsalternativ... 18 Väg och kollektivtrafik... 19 Inriktningsalternativ A Ökad trafiksäkerhet... 19 Inriktningsalternativ B Ökad trafiksäkerhet och tillgänglighet för näringslivets transporter... 20 Inriktningsalternativ C Ökad trafiksäkerhet och tillgänglighet för näringslivets transporter och persontransporter... 21 Järnväg... 22 Inriktningsalternativ A Återställa banans basstandard... 22 Inriktningsalternativ B Ökad kapacitet och kortare restider (60-75 minuter)... 23 Inriktningsalternativ C Ökad kapacitet och kortare restider (kortare än 60 minuter)... 24 Jämförelse och samlad effektbedömning... 25 Resultat och slutsatser... 29 Väg... 29 Järnväg... 29 Trafikslagsövergripande... 30 Trafikverkets förslag till inriktning och rekommenderade åtgärder... 31 3

Övergripande inriktning... 31 Viskadalsbanan... 32 Vägsystemet inklusive kollektivtrafik på väg... 34 4

Sammanfattning Viskadalsstråket är beläget i Viskadalen mellan Borås och Varberg och är en viktig länk mellan Västkuststråket och Boråsregionen. Stråket innefattar järnvägen Viskadalsbanan, väg 41 samt ett flertal andra sträckor med koppling till väg 41, till exempel väg 1610 mellan Kinna och Borås och väg 850 mellan Värö (Bua) och Veddige. Landskapet i Viskadalsstråket består till stor del av sprickdalslandskap med höga natur- och kulturhistoriska värden. Naturvärdena är ofta kopplade till vattendrag och ravinsystem samt till odlingslandskapet som har en stor artrikedom. Befolkningen bor främst i samhällena i dalen, i närheten av ån Viskan och i anslutning till infrastrukturen. Väg 41 är utpekad som en del av det regionalt funktionella vägnätet och fungerar som en viktig länk för både gods- och persontrafik. Vägen är betydelsefull för näringslivets transporter, lokala och regionala personresor, kollektivtrafik samt för turismen i området. Gång- och cykelvägarna i stråket har en korsande funktion som leder över väg och järnväg samt en, i mer begränsad omfattning, längsgående funktion för rörelser längs stråket. Viskadalsbanan trafikförsörjer befolkningen i stråket både lokalt och regionalt samt fungerar som omledningsbana för gods vid störningar i omkringliggande infrastruktur. Det är närmast uteslutande endast persontrafik på banan. Både väg och järnväg i Viskadalsstråket har i dagsläget brister som t ex låg standard på grund av eftersatt underhåll, låg trafiksäkerhet, många plankorsningar, problem med buller och vibrationer samt skred- och rasrisk. Stråket utgör även på många ställen en barriär för korsande rörelser, exempelvis i de samhällen där väg 41 och Viskadalsbanan går rakt igenom. Med utgångspunkt i nationella och regionala mål samt med kunskap om nuvarande situation och relevanta prognoser för transportefterfrågan har ett antal mål för Viskadalsstråket tagits fram. Utifrån mål, identifierade funktioner och brister har tre inriktningsalternativ med åtgärder för järnväg respektive väg och kollektivtrafik föreslagits, se tabeller nedan. Nyckelfrågor i studien som inriktningsalternativen fokuserar på är bland annat beroendeförhållandet mellan väg och järnväg. Vägen och järnvägen ligger på flera delsträckor nära varandra och är i många fall sammankopplade genom mindre vägar och plankorsningar. Detta ger en komplexitet som kan försvåra vid eventuella ombyggnader eller andra åtgärder. En annan viktig fråga är hur resor genomförs och kommer att genomföras av stråkets användare, både i dagsläget och i framtiden. Detta påverkar bland annat kollektivtrafikens roll kopplat till personbilstrafiken. Efterfrågan på kollektivtrafik påverkas av befolkningsutveckling, markanvändningsplanering (som stödjer eller förhindrar en kollektiv transportförsörjning), tillgängligheten till kollektivtrafiken med gång och cykel samt kollektivtrafikens attraktivitet (trygghet, komfort mm.). Hantering av godstransporter är också en viktig fråga. Samtliga inriktningsalternativ har effekt- och kostnadsbedömts och jämförts med varandra utifrån deras respektive måluppfyllnad. Generellt ger inriktningsalternativ A för såväl väg som järnväg mindre bidrag till måluppfyllelse, medan B och C i olika grad ger ett större bidrag. 5

Organisation och medverkande Åtgärdsvalsstudien för Viskadalsstråket Varberg - Borås har utarbetats av Trafikverket tillsammans med Region Halland, Västra Götalandsregionen, Boråsregionen/Sjuhärads kommunalförbund, Varbergs kommun, Marks kommun samt Borås Stad. Projektledning Kerstin Boström projektledare, Trafikverket (-juni 2016) Joakim Karlsson biträdande projektledare, Trafikverket Gunilla Anander utredare, Trafikverket Konsult COWI (-aug 2015) samt Kreera (aug 2015-) Styrgrupp Åse Allberg Jan Efraimsson Georgia Larsson Henrik Zetterquist Jörgen Ryding Joakim Svärdström Projektgrupp Helena Ekengren Annika Carlsson Elizabeth Devlin Jeanette Larsson Björn Johansson Ingemar Bengtsson Katrin Larsson Johan Roman Sofia Refsnes Charlotta Tornvall Karin Grad Referensgrupp Anders Glemfelt Daniel Göök Glenn Eliasson Malin Johansson Hans Gustavsson Emil Vranjancu Leif Svensson Bengt Hvalgren Johan Höglund Maria Sivedal Malin Västerteg Jeanette Larsson Jan Werdelin Bengt Sjögren Anders Gimströmer Pierre Modini Bengt Kristersson Björn Karlsson Anita Kryh Georgia Larsson Region Halland Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionen Trafikverket Trafikverket Boråsregionen Trafikverket Trafikverket Trafikverket Region Halland Region Halland Västtrafik Varbergs kommun Varbergs kommun Marks kommun Borås Stad Borås Stad Borås Stad Borås Stad Derome Eson Pac Eson Pac Hallands Hamnar Lantbrukarnas riksförbund, LRF Varberg Lantbrukarnas riksförbund, LRF Varberg Marks kommun Marks kommun Marks kommun Region Halland Strängbetong Strängbetong Sveriges bussföretag Sveriges bussföretag Södra cell Värö Södra cell Värö Varbergs kommun Västra Götalandsregionen Dialogmöten med politiken Följande var inbjudna: Presidierna i kommunstyrelserna i Borås, Marks och Varbergs kommun, Boråsregionens presidium, beredningen för hållbar utvecklings (BHU) presidium och Kollektivtrafiknämndens presidium i Västra Götalandsregionen, Tillväxtutskottet i Region Halland. 6

Inledning och bakgrund Viskadalsstråket är beläget i Viskadalen mellan Varberg och Borås och fungerar som en viktig länk mellan Västkuststråket (Västkustbanan och E6) och Boråsregionen. Stråket innefattar järnvägen Viskadalsbanan som är viktig för bland annat regionala och lokala personresor samt för omledning av gods vid störningar i järnvägssystemet. Väg 41 är en viktig länk för både gods- och persontrafik. Förutom sin betydelse för näringslivets transporter samt lokal och regional pendling är stråket viktigt för turismen i området. Viskadalsbanan och väg 41 har idag brister såsom låg standard på grund av eftersatt underhåll, låg trafiksäkerhet, många plankorsningar, problem med buller och vibrationer samt skred- och rasrisk. Stråket är även på många ställen en kraftig barriär för korsande rörelser, till exempel där väg 41 och Viskadalsbanan går igenom samhällen. För att bidra till en hållbar utveckling av Viskadalsstråket behövs en förståelse för dagens situation med kända brister kopplat till framtida utveckling och övergripande mål. Dessutom behövs förslag på inriktningar och lösningar, samt ett klargörande av hur och när medel i gällande transportplaner ska fördelas. Figur 1. Karta över Viskadalsstråket Trafikverket startade därför åtgärdsvalsstudie Viskadalsstråket under senhösten år 2014 tillsammans med Region Halland, Västra Götalandsregionen, Boråsregionen, Varbergs, Marks och Borås kommuner. Metod - åtgärdsval enligt fyrstegsprincipen En åtgärdsvalsstudie är ett tidigt steg i planeringsprocessen med tyngdpunkt på dialog med berörda aktörer och intressenter. Studien genomförs innan den formella planprocessen tar vid och ska leda till att hitta lösningar som bidrar till en hållbar samhällsutveckling genom kostnadseffektiva åtgärder. Fyrstegsprincipen ska användas när tänkbara lösningar analyseras. Fyrstegsprincipen är ett förhållningssätt för hushållning med resurser och minskning av transportsystemets negativa påverkan. Åtgärder ska analyseras med fyrstegsprincipen som grund: Steg 1. Tänk om åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt. Steg 2. Optimera åtgärder som medför ett mer effektivt utnyttjande av den befintliga infrastrukturen. Steg 3. Bygg om begränsade ombyggnationer. Steg 4. Bygg nytt nyinvesteringar och/eller större ombyggnadsåtgärder. Tillämpas om behovet inte kan tillgodoses i de tre tidigare stegen. 7

Förutsättningar Landskap Landskapet i Viskadalsstråket består till stor del av sprickdalslandskap med höga natur- och kulturhistoriska värden. Naturvärdena är ofta kopplade till vattendrag och ravinsystem samt till odlingslandskapet som har en stor artrikedom. Området har dokumenterade kulturhistoriska värden såsom riksintresse för kulturmiljö och flertalet fornlämningar. I södra delen av stråket är risken hög för allvarliga konsekvenser vid översvämningar. Området längs Viskan är också utpekat som känsligt ur stabilitetssynpunkt. Figur 2. Typsektion av sprickdalslandskapet Boendemiljö och näringsliv Stråket går genom Region Halland och Västra Götalandsregionen samt kommunerna Varberg, Mark och Borås Stad. Befolkningen bor i dalen och då främst i samhällena i stråket, i närheten av ån Viskan och i anslutning till infrastrukturen. Varberg och Västkusten är en stor målpunkt för turism, särskilt under sommartid. Borås är idag ett centrum för textildesign och är en välutvecklad handelsstad, vilket attraherar många besökare. Målpunkterna för näringslivets transporter i stråket är främst de olika större industrierna, där den södra delen av stråket står för den högsta andelen. Exempel på målpunkter är Derome trä, Järlöv (Strängbetong) och Textilindustrin i Horred, Kinna/Skene-området och Borås. Utanför stråket är målpunkterna Väröhalvön, Varbergs hamn, Västkuststråket (norr och söder). Där väg 41 och Viskadalsbanan går genom samhällen är infrastrukturen på många ställen en barriär för korsande rörelser. Problem med Figur 3. Befolkningens fördelning över stråkets tätorter buller och vibrationer är också störst och berör flest boenden där väg och järnväg passerar genom samhällena. 8

Infrastruktur och standard Väg 41 är en länk mellan väg E6 och väg 40 och binder samman kommunerna Varberg, Mark och Borås samt deras huvudorter med varandra. Vägens standard varierar längs stråket med en vägbredd mellan 6,5 och 13 meter. Delar av vägen är mötesfri 2+1 väg, i övrigt har vägen två körfält förutom en kortare sträcka i Borås där vägen är fyrfältig. Ca 200 anslutningar återfinns längs väg 41. Av dessa är cirka 60 till enskilda fastigheter, 50 till lokalvägar och 50 korsningar i tätort. En stor del av de små korsningspunkterna till en eller ett fåtal fastigheter återfinns på sträckan Järlöv-Skene samt sträckan som saknar mittseparering söder om Veddige. Möjligheten att till fots eller med cykel ta sig fram längs väg 41 är mycket begränsad. Andra sträckor i stråket är väg 1610 mellan Kinna och Borås, väg 1634 mellan Kinna och Ramslätt och väg 850 mellan Bua och Veddige. Gång- och cykelvägar finns främst i samhällena och fungerar som ett medel att ta sig till lokala målpunkter och för att korsa väg 41 och Viskadalsbanan. Viskadalsbanan sträcker sig mellan Borås och Varberg och används primärt för persontrafik. Viskadalsbanan är också utpekad som omledningsbana för godstransporter vid störningar på övriga järnvägar (framför allt vid störning på Västkustbanan Varberg-Göteborg). Järnvägen är enkelspårig/elektrifierad och bemannas av tågklarerare som manuellt sköter tågmöten. Det finns många korsningspunkter med olika typer av vägar längs banan. Totalt finns 182 plankorsningar varav 51 utrustade med skydd i form av bommar och/eller signaler medan övriga är oskyddade. Hastigheten längs banan varierar mellan 75 och 110 km/h. I december 2016 sker en hastighetsnedsättning till max 80 km/h på sträckan Skene Varberg på grund av banans dåliga skick, vilket kommer att medföra en restidsförlängning på ca 7 minuter. Reinvesteringsbehovet i Viskadalsbanan är stort i såväl bankropp, banöverbyggnad som i kontaktlednings- och signalanläggningarna. Banöverbyggnaden har under senare år upprustats på sträckan Skene-Borås. För att kunna återfå samma hastighet på Viskadalsbanan som under år 2016 krävs reinvesteringar på nära 300 mkr för spåret. 9

Resor och transport Trafikmängden på väg 41 varierar idag till i huvudsak mellan ca 5 000 och 7 500 fordon/dygn, varav ca 500-1 000 fordon/dygn utgörs av tung trafik, se figur 4 och 5. Högre trafikmängd återfinns nära Borås och Varberg samt norr om Viskafors. De största godsflödena är också nära Borås och Varberg men det är i övrigt mindre variation längs stråket. Figur 4. Trafikmängd (fordon/dygn) längs väg 41. Figur 5. Antal tunga fordon (fordon/dygn) längs väg 41 Pendlingen i stråket sker till största delen inom den egna hemkommunen eller ut från stråket. De överlägset största strömmarna av pendling som sker inom den egna kommunen finns i Borås respektive Varberg. Pendlingen i stråket har ökat med cirka 24 % mellan åren 2004 och 2013, framförallt genom att utpendlingen från Marks kommun ökat, särskilt i riktning mot Borås. Figur 6. Arbetspendling inom, mellan och ut från respektive kommun, år 2013. Figuren ska ses som en indikation på relationerna mellan in och utpendling respektive inom och mellankommunal pendling. Fördelningen och antal i själva stråket är enbart indikativt. 10

Trafiken på Viskadalsbanan är nästan uteslutande persontrafik. Turtätheten på banan är ett tåg per timme och riktning under högtrafik, och glesare under lågtrafik. I slutet av år 2016 sker en hastighetsnedsättning till max 80 km/h på sträckan Skene-Varberg vilket medför en restidsförlängning på ca 7 minuter, dock ingen restidsförlängning på sträckan Skene Borås som tar cirka 25 minuter. Restiden på hela sträckan bli då ca 82 minuter. Busstrafiken i stråket har dels en matande funktion till tågtrafiken och tunga busslinjer, dels en kompletterande funktion till tågen för att höja kollektivtrafikens kapacitet under högtrafik. En tredjedel av de kollektiva resorna görs med Viskadalsbanan och ca två tredjedelar görs med buss. En stor del av resandet med kollektivtrafik är skolpendling. Figur 7. Trafikering, Viskadalsstråket år 2016, tåg och buss. Jämförelsealternativ (JA) Stråkets funktion Stråkets nuvarande funktion har identifierats, det vill säga hur stråket används. Den funktion infrastrukturen fyller bidrar till att uppfylla uppsatta mål, exempelvis de transportpolitiska målsättningarna. Identifieringen av funktion är en viktig del i arbetet av att generera, analysera och utvärdera effekten av olika åtgärder. Väg 41 är utpekad som en del av det regionalt funktionella vägnätet och fungerar som en viktig länk för både gods- och persontrafik. Vägen är betydelsefull för näringslivets transporter, lokala och regionala personresor, kollektivtrafik samt för turismen i området. Väg 41 och väg 1610 har en lokal funktion för besöksnäring, kollektivtrafik och personresor samt för enskilda fastigheter som har vägen som enda anslutning. Gång- och cykelvägarna har en korsande funktion som leder över väg och järnväg samt en begränsad längsgående funktion som möjliggör rörelser längs med stråket. Viskadalsbanan har med anledning av de många stationerna och i kraft av att vara den enda kollektivtrafikförbindelsen på vissa delsträckor en regional och lokal funktion för persontågstrafik och besöksnäring i stråket. Banan har också en funktion som matarbana till Västkustbanan och Kust till kustbanan. Viskadalsbanan fungerar som omledningsbana för godstransporter vid störningar på övriga järnvägar och används för enstaka godståg med start och mål i stråket. 11

Mål för Viskadalsstråket De nationella transportpolitiska målen med tillhörande funktionsmål och hänsynsmålet samt ett antal regionala mål (bland annat Målbild tåg 2035 Västra Götalandsregionen och Utredningsalternativ järnväg Halland) har tillsammans med kunskap om nuvarande situation och relevanta prognoser legat till grund för de mål som tagits fram i åtgärdsvalsstudien för Viskadalsstråket. Målen är framtagna i samråd med projektgrupp och styrgrupp och ligger till grund för de åtgärder som föreslås i stråket. - Viskadalsstråket en gemensam arbets- och utbildningsmarknad (M1) Binda kommunerna i stråket närmare varandra för att stärka möjligheten för människorna att arbeta i de andra orterna samt ge företagare ett större upptagningsområde för arbetskraft och kunder. Att med infrastrukturen skapa förutsättningar för och främja tillväxt och näringsliv respektive besöksnäring, både lokalt i stråket men även i stråket som helhet. - Ökad tillgänglighet till Stockholm och Malmö/Köpenhamn (M2) Att öka tillgängligheten till Stockholm och Malmö/Köpenhamn främst för kollektiva resor. - En konkurrenskraftig kollektivtrafik för lokala och regionala resbehov (M3) Öka konkurrenskraften för lokala och regionala kollektivtrafikresor och därmed öka marknadsandelen personresor som sker med kollektivtrafik. - Säker trafiksituation på väg och järnväg (M4) Minskat antal skadade i trafiken, både på väg och på järnväg. Högre standard på väg 41 och ökad kvalitet på järnvägen och stationerna. Oskyddade trafikanter bör i största mån separeras från övrig trafik. - Tillgänglighet för alla (M5) Alla ska kunna nyttja transportsystemet i stråket utan att hindras av barriärer av olika slag. Hållplatser och stationer ska tillgänglighetsanpassas, vilket exempelvis innebär jämna ytskikt, ledstråk, fler anslutande gång- och cykelbanor och/eller pendelparkering för cykel och bil. - En god livsmiljö (M6) Tätorter och annan bebyggd miljö i stråket ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö. Livsmiljön ska vara trygg men framförallt säker och buller- och vibrationsstörningar från trafiken ska minska. - Minskade utsläpp av koldioxid och ökad energieffektivitet (M7) Resorna och transporterna, både på väg och järnväg, i stråket ska sträva mot ett minskat energianvändande och minskade utsläpp av koldioxid vilket bidrar till miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. - Säkra och robusta godstransporter i stråket (M8) Näringslivets transporter är omfattande i stråket och därmed också en viktig aspekt att beakta ur ett trafiksäkerhets- och framkomlighetsperspektiv. 12

Framtida transportefterfrågan För att sammanfatta den framtida transportefterfrågan på väg har två olika scenarier använts: Trafikverkets Klimatscenario och Trafikverkets Basprognos. För transportefterfrågan på Viskadalsbanan har Trafikverkets Basprognos 2035 och ambitionen för Viskadalsbanan i Västra Götalandsregionens Målbild Tåg 2035 använts. I tabell 1 redovisas utvecklingen av transportefterfrågan för studiens olika prognoser, samt antalet resor idag. Tabell 1. Antal resor idag samt framtida transportefterfrågan, redovisat i antal fordon per dygn. Uträknat med ökningstal från tabell i kapitel 5.3 i huvudrapporten. Transportsätt Antal resor idag, (2014) Antal resor år 2035 Basprognos Antal personresor Målbild tåg 2035 Viskadalsbanan 1 200 2 250 3 000 - Trafikverkets Klimatscenario Personbil 4200-9000 9300-19900 - 8400-18000 Lastbil 500-1 000 1150-2300 - 500-950 I samtliga prognoser ökar antalet resor på Viskadalsbanan. Antalet resor med personbil ökar i både Basprognosen och Klimatscenariot. Antalet resor med lastbil ökar i Basprognosen men minskar i Klimatscenariot. Med utgångspunkt i dessa prognoser har ett antal trafikeringsupplägg för kollektivtrafik tagits fram som svarar mot olika målbilder. Trafikeringsuppläggen fokuserar på järnväg och utgör bas till inriktningsalternativen och de åtgärder som inkluderas i dessa. Se Bilaga 1 PM Trafikeringsupplägg för kollektivtrafiken. Efterfrågan på godstrafik på järnväg är och bedöms även i framtiden vara liten. Störst efterfrågan kommer från behov av omledning (främst vid ombyggnation i Göteborg) och möjligtvis även som reguljär färdväg för godstrafik runt Göteborg på mycket lång sikt. Brister och behov Med utgångspunkt i den nuvarande tekniska standarden för väg och järnväg kopplat till stråkets funktion och mål har ett antal brister identifierats. Bristerna är uppdelade på väg respektive järnväg och beskrivs som typbrister vilket innebär att bristerna inte är platsspecifika och kan förekomma på flera ställen längs med stråket. Brister för väg Varierande (V1) och låg hastighet (V2) samt långsamtgående fordon (V10) Hastigheten varierar mellan 40 och 100 km/timme på väg 41 vilket ger längre restid, sämre komfort, ökade utsläpp på grund av inbromsningar och accelerationer. Kombinationen av långa sträckor med låg hastighet, smal sektion, låg geometrisk standard kan medföra trafikfarliga situationer med bland annat omkörningar samt längre restid. Jordbruksfordon och andra långsamtgående fordon på väg 41 leder också till önskemål om omkörning och längre restider. Låg korsningsstandard och stort antal väganslutningar (V3 & V4) Väg 41 har, på ej mötesseparerade delar, ett stort antal anslutningar med väjnings- eller stopplikt. Ett stort antal in- och utfarter från privata fastigheter förekommer också. Vid vissa av plankorsningarna är hastigheten sänkt vilket leder till ökade restider för trafik på väg 41. Vid många mindre korsningspunkter är inte hastigheten på huvudvägen sänkt vilket kan leda till en otrygg och osäker trafiksäkerhetssituation. 13

Oskyddade trafikanter i blandtrafik (V5) - Oskyddade trafikanter korsar och rör sig längs med bland annat väg 41 i samhällena. Utanför samhällena ger olika kombinationer av smal väg, avsaknad av vägren, avsaknad av gång- och cykelstråk, avsaknad av belysning, hög hastighet (80 km/timme) och höga trafikflöden en otrygg och osäker trafikmiljö. Smal vägbredd och risk för mötesolyckor (V6 & V11) - Delar av väg 41 har en sektionsbredd som inte motsvarar de råd som anges i Vägar och gators utformning avseende sidoavståndsmått vilket i kombination med begränsade mötesmöjligheter, avsaknad av vägren och/eller önskemål att hålla en högre hastighet, ökar risken för farliga omkörningar som kan resultera i mötesolyckor. Låg standard på kollektivtrafikens hållplatser och tillgängligheten till dessa (V7) - Avsaknad av plattform, belysning, gångstråk till hållplats i kombination med trafikens höga hastigheter och smala vägbredder skapar risk för olyckor, otrygg miljö och oattraktiv kollektivtrafik. Figur 8 & 9. Exempel på smal vägbredd på väg 41 mellan Veddige och Horred (till vänster) och låg hastighet genom Björketorp (till höger). Brister för Viskadalsbanan Låg kvalitet på banöverbyggnaden (J1) - Viskadalsbanans banöverbyggnad har brister i form av t.ex. skarvspår och spikbefästning som leder till låg komfort för resande samt begränsar högsta tillåtna hastighet. Utöver detta behöver ett antal växlar bytas och kontaktledningssystemet rustas upp. Sammantaget begränsar banöverbyggnaden både person- och godstågstrafiken på banan. Lång restid och låg hastighetsstandard (J2 & J3) - Restiden mellan Varberg och Borås är drygt 80 minuter lång vilket är ca 20 minuter för mycket för att vara ett attraktivt alternativ för pendling. Hastighetsstandarden är också relativt låg till följd av dålig ballast, slipers och spikbefästning men även till följd av spårgeometrin som begränsar hastigheten ytterligare. Manuellt trafikledningssystem och många stationer med resandeutbyte (J4 & J5) - Det manuella trafikledningssystemet för hantering av tågmöten i Veddige och Skene bidrar till längre restid på Viskadalsbanan. Längs banan finns också ett stort antal stationer med resandeutbyte. Antalet uppehåll påverkar således medelhastigheten och är en bidragande orsak till den långa restiden längs banan. Många plankorsningar (J6) - Längs Viskadalsbanan finns ett stort antal plankorsningar vilket påverkar hastigheten på banan samt trafiksäkerheten. De oskyddade plankorsningarna innebär stor olycksrisk för personer som vill korsa banan men även för resenärerna på tåget. Begränsad möjlighet att framföra godståg och kapacitetsbrist till följd av för få mötesstationer (J7 & J13) - Längden på, antalet och lokaliseringen av mötesstationerna längs Viskadalsbanan begränsar tåglängden och påverkar möjligheten att framföra godståg utan 14

begränsningar på banan samt att framföra godståg i kombination med persontåg. Banans få brukbara mötesstationer är också en begräsning i möjligheten till effektivisering av trafikuppläggen. Bristande sittplatskapacitet (J8) - De 60 meter långa plattformarna begränsar persontågens längd och därmed sittplatskapaciteten. Under högtrafik råder kapacitetsbrist på tågen mellan Kinna och Borås, vilket till en del har kompenserats med ett parallellt busslinjenät. Bristande och varierande kvalitet vid mindre stationer med resandeutbyte och komfortbrister i fordonsbeståndet (J9 & 12) - Viskadalsbanans mindre stationer med resandeutbyte har inte genomgått upprustning för att förbättra tillgängligheten och bekvämligheten för resande med tåg, vilket är negativt för den upplevda komforten, tillgängligheten och tågresandets attraktivitet. Viskadalsbanan trafikeras med äldre tåg vilket i kombinationen med banöverbyggnadens kvalitet på sträckan Varberg-Skene innebär en skakig och bullrig resa för resenärerna. För både väg och järnväg Buller- och vibrationsstörningar från väg- och järnvägstrafiken (V8 & J10) - Buller och vibrationer från trafiken är som störst i samhällena där tät bebyggelse finns nära vägen eller järnvägen men även på sträckor med öppet landskap och där bostäder ligger relativt nära vägen eller banan. Risk för översvämning, ras och skred (V9 & J11) Väg 41 och Viskadalsbanan med tillhörande anläggningar löper risk att svämmas över av vatten från Viskan. Där väg 41 och Viskadalsbanan följer Viskan finns också dålig stabilitet och rasrisk. Brister i tillgänglighet Barriäreffekt (T1) - Vägar och järnvägar med sina längsgående utbredningar bildar alltid en barriär för människor som behöver korsa dem. På vissa ställen finns tydliga önskemål om att kunna korsa strukturer utan att det finns en befintlig passage, vilket ger upphov till så kallade vilda passager. Orientering och exponering (T2) - Att förstå trafikmiljön, kunna orientera sig och planera sin väg är en viktig del i resenärsperspektivet och upplevelsen av stråket. Trafikanter som saktar ned flödet då de letar efter rätt väg kan skapa irritation och trafikfarliga situationer. Detta kan bland annat stärkas upp med hjälp av tydlig skyltning av samhällen och till lokala målpunkter. Trygghet (T3) - Upplevelsen av att en miljö är trygg att vistas i gör det troligare att den används. Känslan av trygghet kan förstärkas till exempel genom att en plats upplevs som väl omhändertagen, använd, upplyst, lätt att hitta till och lätt att använda. Figur 10 & 11. Exempel på vild passage vid stationen i Assberg (till vänster) och exempel på plankorsning med låg skyddsnivå (till höger). 15

Figur 12. Matrisen visar vilka funktioner och mål som bristerna har bäring på. 16

Avgörande frågor Under arbetet med åtgärdsvalsstudien har ett antal nyckelfrågor som berör stråkets funktion på både kort och lång sikt identifierats: - Nuvarande tillstånd på såväl väg som järnväg d.v.s. vägens bristande trafiksäkerhet på vissa delsträckor och järnvägens låga kvalitet och stora behov av reinvesteringar. - Det råder osäkerheter kring genomförande och kostnad för infrastrukturåtgärder, särskilt med anledning av bärighet, skred-, ras- och översvämningsrisk (klimatpåverkan). - Beroendeförhållandet mellan väg och järnväg. Vägen och järnvägen ligger på flera delsträckor nära varandra och är i många fall sammankopplade genom mindre vägar (ofta fastighetsanslutningar), vilka korsar banan och ansluter till väg 41. Beroendeförhållandet mellan väg och järnväg är särskilt tydligt vid en eventuell standard- eller trafiksäkerhetshöjning, eftersom åtgärder (plankorsningar och vägutfarter) då behöver vidtas i båda systemen, även om åtgärderna syftar till en förbättring enbart för det ena trafikslaget. Detta innebär även en osäkerhet kring genomförande av och kostnader för åtgärder. - Osäkerhet om kollektivtrafikens framtida roll och funktion i stråket i förhållande till personbil? Vilket trafikslag ska försörja den lokala respektive den regionala kollektivtrafiken i stråket, tåg eller Buss? Efterfrågan på kollektivtrafik påverkas av befolkningsutveckling, markanvändningsplanering (som stödjer eller förhindrar en kollektiv transportförsörjning), tillgängligheten till kollektivtrafiken med gång och cykel samt kollektivtrafikens attraktivitet (trygghet, komfort mm.). - Viskadalsbanans funktion som omledningsbana och banans eventuella framtida funktion för reguljär godstrafik, där ett nationellt systemperspektiv behövs. Ett nationellt uppdrag pågår att definiera och redogöra för omledningsfunktionen ur ett nationellt perspektiv där bland annat Viskadalsbanan ingår. Det enda behov som framkommit är användning av Viskadalsbanan som omledningsbana vid ombyggnation vid Olskroken (Göteborg). Något behov av reguljär godstrafik på Viskadalsbanan ses inte. 17

Inriktningsalternativ Utifrån dagens förutsättningar, uppsatta målbilder och identifierade brister har åtgärder tagits fram som syftar till att bidra till en uppfyllelse av för stråket uppsatta målbilder. Åtgärderna har satts ihop till tre inriktningsalternativ för järnväg respektive väg och kollektivtrafik som omfattar fyrstegsprincipens samtliga steg. Inriktningsalternativen kan betraktas som ambitionsnivåer vilket betyder att alla åtgärder som ingår i alternativ A också ingår i B och C, med undantag för de åtgärder som blir irrelevanta till följd av en annan åtgärd. Inriktningsalternativen för väg och kollektivtrafik kan kombineras med inriktningsalternativen för järnväg. Ansvaret för genomförandet av studerade åtgärder ligger på olika parter (kommuner, regioner, Trafikverket, m.fl.). Järnväg Väg och kollektivtrafik A B C A B C Återställa banan till basstandard Ökad kapacitet och kortare restider (75-60 minuter) Ökad kapacitet och kortare restider (kortare än 60 minuter) Ökad trafiksäkerhet Figur 13. Inriktningsalternativen för järnväg samt väg och kollektivtrafik. Ökad trafiksäkerhet samt tillgänglighet för näringslivets transporter Ökad trafiksäkerhet samt tillgänglighet för näringslivets transporter och för persontransporter 18

Väg och kollektivtrafik Nedan presenteras inriktningsalternativ A, B och C för väg och kollektivtrafik. I figur 20 visas i vilka delar av stråket som inriktningsalternativens åtgärder är tänkta att genomföras. En mer detaljerad beskrivning av åtgärderna finns i huvudrapporten. Inriktningsalternativ A Ökad trafiksäkerhet Alternativet innehåller åtgärder som bidrar till en ökad trafiksäkerhet t.ex. målad mötesseparering, mitträffling, ATK (fartkamera). Dagens standard och kapacitet bibehålls och förbättras något på vissa sträckor/platser. Tillgängligheten till kollektivtrafiken ökar, vilket ökar kollektivtrafikens attraktivitet. Kostnaden uppskattas till ca 185-255 miljoner kronor. För att beskriva inriktningsalternativets innehåll har fokuspunkter och deras effekter sammanställts tillsammans med specifika åtgärder för varje fokuspunkt, se figur 14. Figur 14. Fokuspunkter, effekter och åtgärder för inriktningsalternativ A. 19

Inriktningsalternativ B Ökad trafiksäkerhet och tillgänglighet för näringslivets transporter Alternativet syftar till att öka trafiksäkerheten samt tillgängligheten/framkomligheten för framförallt näringslivets transporter. Alternativet innehåller utbyggnad av väg 41 till mötesseparerad väg med mitträcke (1+1 körfält), på de sträckor mellan tätorterna som inte är mötesseparerade efter att gällande regional plan genomförts. Utbyggnaden sker genom att bredda och göra mindre rätningar i huvudsak i befintlig väg och sträckning. En parallellväg anläggs för samlande av anslutningar. Inga åtgärder av denna karaktär i Björketorp, Derome eller Horred. Behov av åtgärder för gång- och cykelpassage till hållplatser har inte studerats utan behöver beaktas i det fortsatta arbetet. Alternativ B innebär även genomförande av de åtgärder i alternativ A som fortfarande är relevanta. För kollektivtrafiken innefattar alternativet ombyggnad av stationsområden och hållplatser för att öka attraktiviteten och trafiksäkerheten. Osäkerhet råder i genomförbarheten av åtgärderna på grund av att sträckan har bärighetsbrister kopplat till skred- och översvämningsrisk. Det stora antalet väganslutningar och närliggande plankorsningar till enskilda fastigheter innebär en stor komplexitet. Kostnaden uppskattas till ca 620-840 miljoner kronor. Figur 15. Fokuspunkter, effekter och åtgärder för inriktningsalternativ B. Alla relevanta åtgärder som ingår i inriktningsalternativ A ingår också i alternativ B. 20

Inriktningsalternativ C Ökad trafiksäkerhet och tillgänglighet för näringslivets transporter och persontransporter Alternativet syftar till att öka trafiksäkerheten samt tillgängligheten/framkomligheten för såväl näringslivets transporter som persontransporter. Alternativet innehåller utbyggnad av väg 41 till mötesseparerad väg med mitträcke (2+1), detta genom att anlägga vägen i delvis ny sträckning inklusive förbifarter av tätorter. Utbyggnaden görs huvudsakligen i ny sträckning, vilket gör det möjligt att använda befintlig väg som lokal väg till fastigheter. Behovet av nya parallellvägar blir därmed mindre än i inriktningsalternativ B. I tätorterna Björketorp och Horred blir nuvarande väg lokal väg och den nya vägen får en funktion för förbifartstrafiken. För Derome behöver gång- och cykelpassage beaktas för fortsatt tillgänglighet till stationen. Plankorsningsåtgärder är nödvändiga. För kollektivtrafiken innefattar alternativet ombyggnad av stationsområden och hållplatser för att öka attraktiviteten och trafiksäkerheten. Alternativet innebär att väg 41 är mötesfri så gott som hela sträckan Borås - Varberg. Osäkerhet råder i genomförbarheten av åtgärderna på grund av att sträckan har bärighetsbrister kopplat till skred- och översvämningsrisk. Det stora antalet väganslutningar och närliggande plankorsningar till enskilda fastigheter innebär en komplexitet. Alternativet innebär de åtgärder i alternativ A som fortfarande är relevanta. Kostnaden uppskattas till ca 1 350-1 835 miljoner kronor. Figur 16. Fokuspunkter, effekter och åtgärder i inriktningsalternativ C. Alla relevanta åtgärder som ingår i inriktningsalternativ A och B ingår också i alternativ C. 21

Järnväg Nedan presenteras inriktningsalternativ A, B och C för järnväg. I figur 21 visas samtliga inriktningsalternativ för järnväg med de trafikupplägg som tillhör inriktningsalternativen. En mer detaljerad beskrivning av åtgärderna finns i huvudrapporten. Inriktningsalternativ A Återställa banans basstandard Inriktningsalternativet syftar till att återställa banans basstandard, bibehålla dess funktion samt öka robustheten och återställningsförmågan i systemet. Inriktningsalternativet innehåller därmed åtgärder som gör det möjligt att bibehålla trafiken på banan även på sikt. Detta sker genom att vidta underhållsoch reinvesteringsåtgärder. Restiden mellan ändpunkterna är i detta alternativ samma som före hastighetsnedsättningen i december 2016, det vill säga ca 75 min. Kostnaden uppskattas till ca 715-970 miljoner kronor. Figur 17. Fokuspunkter, effekter och åtgärder för inriktningsalternativ A. 22

Inriktningsalternativ B Ökad kapacitet och kortare restider (60-75 minuter) Inriktningsalternativet syftar till att öka kapaciteten för personresor genom ökad turtäthet, ökat turutbud och ökad sittplatskapacitet. Alternativet syftar även till ökad trafiksäkerhet och medger även möjlighet till kortare restid. Åtgärderna i alternativet bidrar till en gemensam arbets- och utbildningsmarknad. Fjärrstyrning medför att omledning kan ske med mindre inskränkning för persontrafiken. Kostnaden uppskattas till ca 1 370-1 860 miljoner kronor. Figur 18. Fokuspunkter, effekter och åtgärder för inriktningsalternativ B. Alla relevanta åtgärder i inriktningsalternativ A ingår också i alternativ B. 23

Inriktningsalternativ C Ökad kapacitet och kortare restider (kortare än 60 minuter) Inriktningsalternativet har samma syfte som inriktningsalternativ B med skillnaden att ännu kortare restid kan uppnås och att standarden på banan förbättras betydligt. Det bidrar till en gemensam arbets- och utbildningsmarknad och ökad tillgänglighet till Stockholm och Malmö/Köpenhamn. Den förbättrade banstandarden medger omledning av godstrafik i båda riktningarna, med mindre störningar för persontrafiken och bättre förutsättningar för reguljär godstrafik. Kostnaden uppskattas till ca 1 640-2 230 miljoner kronor. Figur 19. Fokuspunkter, effekter och åtgärder för alternativ C. Alla relevanta åtgärder som ingår i inriktningsalternativ A och B ingår också i alternativ C. 24

Jämförelse och samlad effektbedömning För att få en jämförande bild av de olika alternativens bidrag till måluppfyllelse, funktion och kostnad presenteras här en sammanställning av de olika inriktningarna. Grunden till sammanställningen är den samlade effektbedömning som finns i bilaga 3. Kvalitativa bedömningar av samhällsekonomisk effektivitet har genomförts, men däremot har inga samhällsekonomiska kalkyler genomförts i åtgärdsvalsstudien. Nedan redovisas figurer där inriktningsalternativens åtgärder kan jämföras med varandra och deras förhållande till mål och funktion sammanfattas (dessa förklaras på föregående sidor). Generellt innebär alternativ B och C fler åtgärder än alternativ A. Alternativ B och C har i också högre kostnader och större bidrag till måluppfyllelse än inriktningsalternativ A. Som tidigare påtalats så ingår kostnader för plankorsningsåtgärder både i inriktningsalternativen för väg och kollektivtrafik som för järnväg. Detta innebär att om ett alternativ för väg och kollektivtrafik kombineras med ett för järnväg blir kostnaden mindre än alternativens summerade kostnader. Figur 20 (sid 26) visar var i stråket åtgärderna för inriktningsalternativen för väg och kollektivtrafik är tänkta att genomföras, samt deras uppskattade kostnad. I figuren kan skillnaderna på inriktningsalternativen på olika delsträckor jämföras. Figur 21 (sid 27) visar var i stråket åtgärderna för inriktningsalternativen för järnväg är tänkta att genomföras samt vilka konsekvenser inriktningsalternativen för järnväg får för antalet uppehåll vid stationer, restid och kostnad. Inriktningsalternativ B och C kan trafikeras med två olika trafikupplägg som innebär variationer i antalet uppehåll/stopp. Alternativ B kan köras med antingen utredningsalternativ 1 (UA1) eller 4 (UA4) och alternativ C med utredningsalternativ 2 (UA2) eller 4 (UA4). För en mer detaljerad beskrivning av trafikuppläggen se Bilaga 1 PM Trafikeringsupplägg för kollektivtrafiken. För en jämförelse av samtliga inriktningsalternativs bidrag till måluppfyllnad se figur 22 (sid 28). 25

Figur 20. Åtgärdsinnehåll per delsträcka inriktningsalternativ väg och kollektivtrafik. Åtgärder som bör genomföras på flera platser i stråket förekommer flera gånger. 26

Figur 21. Åtgärdsinnehåll och trafikupplägg inriktningsalternativ järnväg. Figuren visar på vilka konsekvenser inriktningsalternativen för järnväg får för restiden och antalet uppehåll vid stationer. 27

Figur 22. Effektbedömning av samtliga inriktningsalternativ, måluppfyllelse och bidrag till funktion. 28