FÖR EN TRYGG MORGONDAG BRANDSKYDD I HEMMET. En handledarguide

FÖR EN TRYGG MORGONDAG BRANDSKYDD I HEMMET En handledarguide 1

INLEDNING Brandskydd i hemmet en handledarguide är avsedd för alla som jobbar med att hjälpa invandrare vänja sig vid att leva och bo i Finland. Guiden hör samman med en broschyr om brandskydd i hemmet riktad till invandrare. Syftet med handledarguiden är att ge en bakgrund till de frågor som behandlas i broschyren, så att du som jobbar med invandrare kan fördjupa dina egna kunskaper och hjälpa dem i brandskyddsfrågor. Broschyren behandlar de olika aspekterna av brandskydd enkelt och koncist. Varje fråga som tas upp i broschyren förklaras utförligare i handledar- guiden. Genom guiden kan också handledaren få ett nytt perspektiv på brandskydd. I denna inledning sammanfattas dessutom en serie frågor som du som jobbar med invandrare bör komma ihåg. Din roll som handledare i grundläggande skyddsfrågor är viktig. Öva tillsammans det hjälper invandraren att vänja sig vid allt det nya. Underlaget Brandskydd i hemmet har utarbetats inom projektet för utveckling av brandskyddet inom boendet, som finansieras av Brandskyddsfonden. Arbetsgrupp 2

KULTURELLA UTGÅNGSPUNKTER FÖR SÄKERHET Invandrare som kommer till Finland Invandrare är utlänningar som har flyttat till Finland för att bo här i ett år eller längre. En person kan flytta till Finland till exempel på grund av jobb eller äktenskap, som asylsökande, kvotflykting eller återvandrare, eller genom ett program för familjeåterföring. Invandrare kan vara utbildade eller inte, och det kan röra sig barn, unga, människor i medelåldern eller äldre människor. De kan komma från storstäder, små byar, djungler eller flyktingläger, från Europa eller längre bortifrån. Detta innebär att olika invandrare har olika uppfattningar om liv och död, om hur vardagen ser ut och givetvis om vad som är tryggt. Det är viktigt att var och en av dem får handledning i brandskydd på lika villkor. Om kulturella skillnader Vi alla bär med oss tanke-, känslo- och beteendemönster som härrör från vår uppväxt och vårt liv. Vårt beteende påverkas bl.a. av kön, ålder, religion, socialgrupp och samhällsstatus. I många länder uppfattas begreppet familj mycket annorlunda än i Finland. Vi räknar oftast bara kärnfamiljen som familj. I många kulturer är det mannen som är familjens högsta auktoritet och den som sköter saker och ting. I många kulturer har religionen en starkare roll än i vår västerländska kultur. Regler och bud följs till punkt och pricka, och religionen kan t.o.m. diktera dygnsrytmen. Människor vars tro bygger på fatalism (dvs. på tron att deras öde är bestämt) delar inte vår uppfattning om orsak och verkan. För dem kan vårt kausalitetspräglade tankesätt kännas främmande. Inställning mot myndigheter, lagstiftning och medier Många invandrare, särskilt flyktingar och asylsökande, har dåliga erfarenheter av myndigheter och av hur officiella ärenden sköts i deras ursprungsland. I många länder är polisen och brandkåren militära organisationer som måste mutas. Hela förvaltningssystemet kan vara genomkorrumperat. Då litar man givetvis inte på att myndigheterna sköter sitt jobb. Genom att bemöta invandrare fördomsfritt och visa en genuin vilja att hjälpa kan vi underbygga deras förtroende för ett fungerande samhälle. Det är viktigt att vi förstärker invandrarnas förtroende för det finska systemet. Det fungerar, det tillhör alla och det har inte för avsikt att vålla problem eller särbehandla. Det finska systemet är även allas angelägenhet vi tar alla ansvar för varandras säkerhet. Vi alla behövs för att förbättra brandskyddet. I Finland regleras brandskyddet, medborgarnas skyldighet att förebygga olyckor och sättet hur man ska handla när en olycka inträffar i lagen. Var och en är skyldig att hjälpa andra. Detta är något du bör poängtera. Invandrare kan vara misstänksamma mot medierna. De kan uppleva att tidningar är propaganda och att alla fakta inte når allmänheten eftersom informationen är censurerad. I Finland är vi dock vana att hålla allmänheten informerad via medier- 3

na. Mediernas roll som informationskanal för brandskyddsfrågor bör alltså inte underskattas. Påpeka gärna att de guider och broschyrer som olika organisationer ger ut är tillförlitliga och innehåller viktig information. Uppfattning av fara och trygghet Uppfattningen om vad som är farligt eller tryggt varierar från individ till individ men är också åtminstone i viss mån knuten till personens kulturella bakgrund. Vi kan lätt tro att flyktingar som kommit till Finland till exempel är oförsiktiga med eld, men i själva verket är de ofta mycket mer vana att hantera eld än vad vi är. En frivilligt tagen risk känns dock mindre farlig än en risk över vilken vi inte har någon makt. Vi är rädda för storkatastrofer men ser inte riskerna i vårt dagliga liv. Vissa känner trygghet genom sin tro på Gud, andra hittar trygghet i att själva skyddade sig mot faror. I länder där det dagliga livet har en stark religiös prägel är det Gud som tar och Gud som ger. Människan kan inte själv påverka sitt öde, och onda handlingar har följder. När en olycka inträffar kan man därför tro att det är Guds vilja och att man inte kan göra något för att lindra följderna. Vissa kan t.o.m. tycka att det är fördömligt att förebygga olyckor, att det strider mot Guds vilja. Stötestenar i vardagen El och rinnande vatten upplevs ofta som det märkligaste med livet i Finland. Här finns dock skäl att komma ihåg att förhållandena från vilka invandraren härstammar har stor betydelse. Vissa invandrare kommer från förhållanden som liknar de vi har i Finland. Öppen eld har ibland lett till problem. I vissa invandrares ursprungsländer lagas t.ex. all mat över öppen eld. Att göra upp eld inomhus är alltid förbjudet, och för att göra upp eld utomhus måste man först kontrollera att förhållandena är lämpliga och att elden görs upp på lovlig plats. 4

BROSCHYREN BRANDSKYDD I HEMMET FÖR EN TRYGG MORGONDAG BRANDSKYDD I HEMMET Kommun/stad: Gatuadress: Dörrkod: Telefonnummer: NÖDNUMMER: 112 Håll denna broschyr på en synlig plats. 1 Pärmen På broschyrens pärm finns en tom rad för mottagarens adress. Den ska fyllas i så att personen lätt kan läsa upp adressen om den behöver ringa nödcentralen. Anvisningar om hur man ringer nödsamtal finns i slutet av broschyren. 5

Brandvarnaren Δ Placera brandvarnare i taket. Δ Byt batterierna en gång om året. Δ Du ska själv skaffa brandvarnare till din bostad. Δ Brandvarnaren larmar inte hjälp. Du måste själv ringa nödcentralen. Δ Testa dina brandvarnare en gång i månaden genom att trycka på testknappen. Placera brandvarnare: Δ i alla sovrum Brandvarnare ska finnas i alla finländska hem. Du ska själv se till att det finns tillräckligt med brandvarnare i din bostad. Brandvarnare ska helst placeras i alla sovrum (MH), i tamburen/hallen (ET) och i vardagsrummet (OH). Placera brandvarnarna i taket. Δ i tamburen/hallen Δ i vardagsrummet 2 3 Brandvarnare Det ligger på var och ens eget ansvar att skaffa brandvarnare till sin bostad. Brandvarnarens uppgift är att upptäcka rök så tidigt som möjligt, och att varna dem som befinner sig i bostaden så att de hinner ta sig ut i tid. Från den stund det börjar brinna har man bara några minuter på sig att sätta sig i säkerhet. Eftersom rök är varmare än den omgivande rumsluften och stiger mot taket ska brandvarnaren alltid placeras i taket, mitt i rummet. Brandvarnarens batterier ska bytas ut en gång om året och man ska testa minst en gång i månaden att brandvarnaren fungerar. På brandvarnaren finns en testknapp för detta ändamål. Brandvarnaren behöver inte tas ned från taket under testet. En brandvarnare har en livstid på ca 10 år. Den kan slängas med hushållssoporna. Nya brandvarnare kan köpas i vanliga matbutiker. Poängtera gärna att brandvarnaren inte larmar brandkåren till platsen. Den varnar endast dem som befinner sig i bostaden. Var och en måste själv larma hjälp genom att ringa nödcentralen. Det ska finnas en brandvarnare per begynnande 60 kvadratmeter i alla bostäder. Rekommendationen är att brandvarnare placeras i alla sovrum, i vardagsrummet och i tamburen/hallen nära utgången. 6

Köket Δ Lägg inte papper, plastkärl, pannlappar eller andra material som lätt kan fatta eld på spisen eller nära den. Δ Spisen är bara till för matlagning. Δ Knäpp av strömmen från elektriska apparater när du inte använder dem. Δ Dra också ut stickkontakten till kaffekokaren, vattenkokaren och brödrosten ur eluttaget när du inte använder dem. Δ Dammsug den bakre sidan av dina kylapparater minst en gång om året. Δ Spisen är inte en extra värmare. Använd den inte för att värma upp bostaden. Δ Stäng av spisen när du inte använder den. Δ Ställ in ugnen eller kokplattan med precis rätt temperatur för den mat du lagar. Δ Ett rent och snyggt kök är brandsäkrare än ett ostädigt. 4 5 Köket Många bränder börjar vid spisen och i samband med matlagning. Elspisar är en sällsynthet i många av de kulturer från vilka vi tar emot invandrare. Många invandrargrupper kokar sin mat i olja. Överhettad olja kan lätt börja brinna. En elspis ger inga synliga flammor och upplevs därför inte som brandfarlig. Många är dessutom ovana vid tanken att plattans värme ska justeras olika för olika behov. Vissa använder t.o.m. spisen som en tillskottsvärmare för att värma upp bostaden. Det finns alltså god anledning till att ni grundligt går igenom spisen och hur den ska användas. Påpeka att kokplattorna blir så heta att lättantändliga material i närheten kan fatta eld, eller smälta och därpå fatta eld. Detta händer t.ex. med plastkärl som läggs på plattan. Påminn personen om att den hela tiden bör hålla ett öga på maten medan spisen är på, och stänga av spisen så fort maten är klar. I Finland säljs många förgräddade spannmålsprodukter och det är viktigt att du tillsammans med personen går igenom gräddningstider och ugnstemperaturer samt vilka matlagningsmetoder som en elspis är lämplig för. T.ex. kött måste inte stekas över öppen eld med en elspis har man många andra alternativ. Viktiga frågor med tanke på brandskyddet är också vilken kastrull/panna man väljer (typ och storlek) till kokplattan eller ugnen, och vilken typ av lock man använder. I Finland omfattar köksutrustningen vanligtvis kaffekokare, vattenkokare och brödrost. Dessa ska knäppas av så fort man har använt dem och stickkontakten ska dras ur eluttaget. En termoskanna är ett tryggt val om man vill hålla kaffet varmt en längre tid. En viktig regel inom brandskyddet är att man håller sina elapparater rena. Damm och smuts höjer nämligen brandrisken. Gå igenom vilka rengöringsmetoder som är lämpliga. Elapparater tål till exempel inte att dränkas i vatten. Brödrostens smulbricka ska helst tömmas regelbundet, spisen och ugnen ska hållas rena och bakre sidan av kylskåpet ska dammsugas minst en gång om året. 7

Elapparater Δ Dra ut stickkontakterna till dina elapparater när du inte använder dem, t.ex. tvättmaskin, kaffekokare, TV. Δ Håll inte i sladden utan i stickkontakten när du drar ut den ur eluttaget. Δ Lämna inte heta strykjärn, brödrostar eller grillar obevakade. Δ Använd inte elapparater när du inte är hemma. Lämna t.ex. inte på tvättmaskinen när du går hemifrån. Δ Koppla inte flera förlängningssladdar till långa längor. Låt inte damm samlas kring förlängningssladdarna. Δ Använd inte trasiga förlängningssladdar eller eluttag. Δ Läs elapparaternas bruksanvisningar och följ dem. Δ Trasiga elapparater kan orsaka eldsvåda. Endast elaffärer får reparera trasiga elapparater. Skaffa en ny apparat om den gamla inte kan repareras. Δ Lampor får inte täckas över. Det måste finnas tom luft runt lampan. 6 7 Elapparater En bra tumregel är att man alltid knäpper av strömmen och drar ut stickkontakten ur eluttaget när en elapparat inte används. Då man drar ut strömsladden ur väggen ska man alltid hålla i stickkontakten, inte i sladden. Om sladdfästet i stickkontakten blir skadat kan det leda till kortslutning och brand. Det är viktigt att du poängterar att man inte får använda trasiga elapparater, de utgör en brandrisk. Vem som helst får inte försöka reparera en elapparat. I likhet med alla andra elarbeten kräver det utbildning och arbetstillstånd för branschen. Elapparater får aldrig lämnas på då man går ut. Tvättmaskiner och diskmaskiner som får fel kan orsaka brand eller vattenskador i bostaden. Efter att tvättcykeln har gått bör man knäppa av strömmen och stänga vattenkranen. Ett obevakat strykjärn får inte heller lämnas på. Även om man bara lämnar rummet för en kort stund ska strykjärnet stängas av. Det gäller även att vara försiktig med belysningen i bostaden. Glödlampor och halogenlampor blir mycket heta. För att undvika överhettning ska man se till att lam- porna inte är placerade för nära antändliga material och att de omges av gott om luft. En lampa får aldrig täckas över för att dämpa ljuset eller skapa stämning. Det är också viktigt att man torkar av dammet från lamporna. TV:n måste omges av tillräckligt med luft. Den får inte täckas över eller användas som plats för prydnader. TV:n och TV:ns ventilationshål bör helst dammsugas regelbundet. TV:n bör inte lämnas i standby-läge utan stängas av helt och hållet till natten och när man går ut. Förlängningssladdar behövs ibland, men man måste vara extra försiktig med dem. Flera förlängningssladdar får aldrig kopplas ihop. Grenuttag som ligger på golvet ska skyddas mot fukt och hållas undan från lekande barn. Man ska också vara medveten om att det finns olika förlängningssladdar för utomhus- och inomhusbruk. Utomhus får man bara använda sladdar avsedda för utomhusbruk, och även då måste man se upp med fukt. Den bakre sidan av kylskåpet bör helst dammsugas en gång om året, eftersom dammet som samlas där höjer brandrisken. I en kylfrys med självavfrostning kan vattenslangen lätt bli blockerad. Det är viktigt att slangen 8

Elapparater Öppen eld Δ Knäpp av strömmen från TV:n till natten och när du går ut. TV:n har en strömknapp som du kan trycka av och på. Δ Om du stänger av TV:n med fjärrkontrollen är strömmen fortfarande på. Δ Placera aldrig föremål på TV:n. Δ Dammsug TV:n och TV:ns ventilationshål regelbundet. Δ Håll brinnande ljus under uppsyn hela tiden. Δ Ljusstakar/ljushållare ska vara gjorda av material som inte brinner, t.ex. metall eller glas. Δ Brinnande marschaller får inte hållas inomhus, på balkonger eller på terrasser. Δ Värmeljus ska placeras i varsin ljushållare. 8 9 hålls ren så att smältvatten inte rinner ner i botten av kylfrysen och vidare ut på golvet. Om hushållet har en gasspis är det viktigt att dess funktion och underhåll behandlas särskilt noggrant. En bra vana är att man efter matlagningen alltid stänger först ventilen på flaskan och sedan stänger av gasbrännaren. På detta sätt undviker man att gas läcker ut i rummet från gasslangen ifall den är skadad. Öppen eld Öppen eld medför alltid en risk för eldsvåda. Öppen eld får aldrig göras upp inne i bostaden eller ute på balkongen, med undantag av levande ljus avsedda att brännas inomhus. Också med levande ljus måste man vara försiktig, de får aldrig lämnas obevakade. Samma gäller rökelseprodukter. Varje ljus ska sitta i en egen ljusstake eller ljushållare. Ljushållarna ska vara tillverkade av ett eldfast material och de ska placeras minst 5 cm från varandra. Annars kan de hetta upp varandra och börja smälta, vilket kan leda till brand. Marschaller får endast brännas ute på gården, på säkert avstånd från tillträdesleder och byggnader. Lätta marschaller kan blåsa iväg med vinden, med allvarliga följder. På balkongen är det förbjudet att bränna annat än ljus. Då man har levande ljus ute på balkongen gäller samma regler som inomhus. 9

Rökning Balkongen Bastu Δ Häng inte upp tvätt i bastun. Δ Täck aldrig över bastuugnen. Δ Rök aldrig i sängen eller på soffan. Δ Var noga med att fimpar blir ordentligt släckta. Δ Fimpar får inte kastas i soporna. Δ Lämna inte tändare eller tändstickor så att barn kan komma åt dem. Δ Använd inte grillen inne i bostaden eller på balkongen. Δ Balkongen är inte ett förvaringsutrymme. Uppvärmning, batterier Δ Bastun är inte ett förvaringsutrymme. Δ Täck aldrig över värmebatterier. Δ Värmebatterier får inte användas för att torka kläder. 10 11 Rökning Rökning i sängen är en mycket vanlig orsak till eldsvåda. Det lönar sig att ha en särskild plats reserverad för rökning, med en askkopp tillverkad av ett eldfast material. Fimpar ska släckas ordentligt och de får inte slängas i soporna. Tändstickor och tändare ska hållas utom räckhåll för barn. Balkong Balkongen är i viss mening ett utrymme utanför bostaden. Den är ändå kopplad till bostaden på ett sätt som gör att en öppen eld eller mycket het värmekälla (t.ex. elgrill) ute på balkongen medför en brandrisk också för själva bostaden. Balkongmöbler av plast tål inte ljus, lyktor e. dyl. som blir mycket heta. Om man röker ute på balkongen måste det finnas en askkopp av ett eldfast material till hands. Bastu Bastun är avsedd för bastubad all annan användning utgör en brandrisk. Man ska aldrig lägga något på bastuugnen, inte ens för en kort stund. Bränder har orsakats bl.a. av plastfat som ställts på bastuugnen och glömts kvar där när bastuugnen kopplats på. Bastun får inte heller användas som förvaringsutrymme eller för att torka kläder. Det är viktigt att man kommer ihåg att slå av strömmen så fort man har badat färdigt, så att bastuugnen inte kommer åt att bli överhettad. Uppvärmning, batterier Om bostaden behöver tillskottsvärme bör man använda lämpliga värmebatterier försedda med termostat. Vissa värmebatterier kan bli så heta att kläder som lämnats att torka på dem, gardiner som hänger för nära eller andra lättantändliga material kan börja brinna. Värmeavgivningen från batteriet är effektivast om det omges av luft på alla sidor. 10

Trappuppgång Δ Lämna aldrig något ute i trappuppgången, t.ex. barnvagnar eller skor. Det finns en risk för mordbrand. Det brinner i en annan bostad, hur gör jag? Δ Om det inte har kommit rök in i trappuppgången: ta dig ut ur byggnaden via trappuppgången. Stäng dörren till din bostad. Använd inte hissen. 1. Dörr till bostad - utgång till trapphus. 2. Balkongdörr, reservutgång utgång till balkong i nödfall. Δ Om det har kommit rök in i trappuppgången: stanna kvar i din bostad och stäng dörren till trappuppgången. Δ Om det kommer rök in i din bostad: gå ut på balkongen och stäng dörren efter dig. Ropa på hjälp och vänta tills brandkåren kommer och hjälper dig. Vänta på brandkåren, hoppa inte. Δ Lämna aldrig något i korridorerna i källaren eller uppe på vinden. Δ Gå inte ut på balkongen om det brinner i bostaden under dig. 13 12 Trappuppgång/förvaring Husets allmänna korridorer och balkonger får inte användas som förvaringsutrymmen. Korridorer ska hållas tomma så att man i en nödsituation snabbt kan ta sig ut, och så att räddningsarbetet inte fördröjs. Barnvagnar och liknande som lämnas i trapphus skapar dessutom en risk för mordbrand. Flera mordbränder anläggs varje år. Vid brand Hur man tar sig ut ur byggnaden i en nödsituation är något som måste visas och övas ordentligt. Vem som helst kan råka ut för en situation där man snabbt måste kunna sätta sig i säkerhet. Hur gör man om en brandvarnare i hemmet börjar pipa? Hur gör man om man hör brandvarnaren hos grannen? Hur gör man om man hör brandlarmet i en offentlig byggnad? Räddningsinstruktionen i broschyren ger klara allmänna instruktioner för situationer som dessa. Förutom de allmängiltiga instruktionerna är det viktigt att du tillsammans med personen går igenom hur den ska göra i sin egen bostad/bostadsbyggnad. 11

Det brinner i bostaden där jag befinner mig, hur gör jag? Det brinner i bostaden där jag befinner mig, hur gör jag? Δ Varna och rädda. Δ Försök släcka elden. Sätt inte dig själv i fara. Δ Ta dig ut från rummet där det brinner. Δ Ordna vägvisning så att brandkåren hittar fram. Δ Begränsa branden genom att stänga dörrar, fönster och ventilation. Δ Δ Dessa symboler visar den rakaste vägen ut. Dessa symboler visar den rakaste vägen ut. 14 Hur göra om det brinner, hur man ringer ett nödsamtal Allra viktigast när det brinner är att man snabbt sätter sig i säkerhet. Det kan hända att också andra människor är i fara. Genom att handla rätt kan man rädda liv. Om man i förväg har gått igenom hur man ska göra och övat procedurerna är det lättare att handla i en verklig nödsituation. Det är viktigt att man snabbt informerar andra människor som befinner sig i fara om situationen och i mån av möjlighet hjälper barn och rörelsehämmade personer 12 Δ Ring 112 från en säker plats. Δ Släckare Δ Knapp som larmar brandkåren 15 i säkerhet. Om det är möjligt kan man försöka släcka en begynnande brand, men det viktigaste är att man sätter sig i säkerhet. När man har kommit i säkerhet ska man ringa nödnumret 112 enligt anvisningarna för nödsamtal. 112 är det allmänna nödnumret i hela Europa. Gå gärna igenom tillsammans med personen hur man ringer ett nödsamtal.

Så använder du en brandfilt Δ Brandfiltar används för att släcka små bränder, t.ex. brinnande kaffekokare, kastruller eller TVapparater. En brandfilt kan också användas för att släcka en person som har fattat eld. Δ Brandfilten måste vara tillräckligt stor, t.ex. 120x180 cm. Δ Häng upp påsen med brandfilten på en vägg i köket. Δ Byt ut brandfilten om den har skadats. Δ Ta tag i brandfiltens hörn. Håll brandfilten mellan dig själv och elden, kom ihåg att skydda händerna. Δ Täck lugnt över det brinnande föremålet med brandfilten. Δ Se till att det brinnande föremålet inte får syre. Stäng av plattan och spisfläkten. Δ Ta bort det släckta föremålet från den heta plattan. Låt kallna. Δ Ring 112. 16 17 Brandfilt En brandfilt ska gärna finnas i alla bostäder. Filten ska placeras så att den är inom räckhåll, till exempel på köksväggen. Brandfiltar tillverkas av tätt, eldfast material. En brandfilt släcker eld genom att blockera syretillförseln till lågorna. Det är viktigt att ni tillsammans övar hur man använder en brandfilt. 13

Nödsamtal 112 1. RING NÖDSAMTALET SJÄLV, OM DU KAN Det är viktigt att nödsamtalet rings av den person som ärendet gäller eller som befinner sig på olycksplatsen, eftersom personen har den information som jourhavanden behöver för att avgöra vilken hjälp som ska skickas till platsen. Ett samtal som rings av en mellanhand kan leda till att hjälpen dröjer. 2. BERÄTTA VAD SOM HAR HÄNT Jourhavanden på nödcentralen ställer frågor om vad som har hänt, för att kunna skicka rätt slags hjälp. 3. ANGE EXAKT ADRESS OCH KOMMUN 6. AVSLUTA SAMTALET FÖRST NÄR DU BLIR TILLSAGD ATT GÖRA DET On du avslutar samtalet för tidigt kan hjälpen bli fördröjd. Lägg på när du blir tillsagd att göra det. Håll telefonlinjen ledig. Det kan hända att jourhavanden eller den larmade hjälpen ringer och ber om fler uppgifter. Ordna så att hjälpen hittar fram. Ring på nytt om situationen förändras. Nödnumret är 112. Samma gatuadress kan finnas i ett antal olika kommuner. Därför är det viktigt att du anger både adress och kommun. 4. SVARA PÅ JOURHAVANDENS FRÅGOR Frågorna fördröjer inte hjälpen. I brådskande fall larmar jourhavanden hjälp från behöriga myndigheter medan nödsamtalet pågår. 5. FÖLJ DE INSTRUKTIONER DU FÅR Jourhavanden ger viktiga instruktioner som du bör följa. 19 18 19 Nödsamtal 112 är ett riksomfattande nödnummer dit man ska ringa om det har skett en olycka och man behöver hjälp. I broschyren finns anvisningar om hur man ringer nödsamtal. Därutöver kan du gärna betona att ifall en olycka inträffar i hemmet räcker det om personen kan ange sin egen adress och i korthet berätta vad som har hänt. Hjälp får man alltid. 14

15

FÖR EN TRYGG MORGONDAG BRANDSKYDD I HEMMET Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland Helsingfors stads räddningsverk Tammerfors regionala räddningsverk Finlands Flyktinghjälp/KOTILO-projektet Krämertsskogs förläggning Brandskyddsfonden Suomen Pelastusalan Keskusjärjestö Ratamestarinkatu 11, 00520 Helsinki Puhelin (09) 476 112, faksi (09) 4761 1400 www.spek.fi spekinfo@spek.fi 16