FUKT, FUKTSKADOR OCH KVALITETSSÄKRING

Relevanta dokument
Anders Jansson, RISE Byggnadsfysik och innemiljö FUKT, BYGGNADSTEKNIK OCH RISKKONSTRUKTIONER FÖR HÄLSOSKYDDSINSPEKTÖRER

Anders Jansson, RISE Byggnadsfysik och innemiljö

Fukt i byggkonstruktioner koppling till innemiljökrav i Miljöbyggnad. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Borås

Fuktcentrumdagen, Stockholm ByggaF. metod för fuktsäker byggprocess Kristina Mjörnell. Fuktsäkerhet i byggprocessen

Energieffektivitet och innemiljö, VBFF ByggaF. metod för fuktsäker byggprocess Lars-Erik Harderup (Kristina Mjörnell)

Fuktbegrepp - definitioner

Enkätundersökning Hur jobbar företagen internt med fuktsäkerhetsfrågor? Fuktsäkerhetsprojektering Erfarenheter från Sverige

Mall Fuktsäkerhetsbeskrivning

Byggherrens fuktsäkerhetskrav och krav på aktiviteter

Fuktsäkerhet i projekteringsfasen - erfarenheter från Sverige

FUKT I MATERIAL. Fukt i material, allmänt

FUKT I MATERIAL. Fukt i material, allmänt. Varifrån kommer fukten på tallriken?

BYGGNADSDELAR OCH RISKKONSTRUKTIONER, DEL 1. Golvkonstruktioner och fukt. Platta på mark

ByggaF. metod för fuktsäker byggprocess Kristina Mjörnell

Fuktsakkyndige og deres rolle i svenske byggeprosjekter. Hva gjør våre naboer for å oppnå god fuktsikkerhet?

Kursprogram. Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen

Skador i utsatta konstruktioner

Fukt, allmänt. Fukt, allmänt. Fukt, allmänt

FuktCentrum Konsultens syn på BBR 06 En hjälp eller onödigt reglerande

Erfarenheter från renoverings- och byggprocessen ur ett fuktperspektiv

Nyheter i Byggreglerna (BBR) om fuktsäkerhet Fuktcentrums informationsdag

Fuktsäkerhetsplan. [Projekt] FÖR ENTREPRENÖRER UPPRÄTTAD AV: XX DD-MÅNAD-ÅR 19 SIDOR

Bilaga 1. Akademiska Hus generella krav för fuktsäkert byggande

Byggherrens kravformulering för fuktsäkert byggande (fuktsäkerhetsprogram)

Fuktsäkerhetsprojektering med hänsyn till BBRs fuktkrav. Lars-Olof Nilsson Lunds universitet

Så här jobbar SP kvalitetssäkring och P-märkning

Eva Gustafsson. Civilingenjör Byggdoktor/Diplomerad Fuktsakkunnig VD

ByggaF. metod för fuktsäker byggprocess EN INFORMATIONSSKRIFT FRÅN SVERIGES BYGGINDUSTRIER. FoU-Väst

Introduktion till kvalitetssäkringsmetoderna ByggaF, ByggaL och ByggaE

Energisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker

Verktyg och metoder för att bygga Fuktsäkra, Lufttäta och Energieffektiva byggnader. Thorbjörn Gustavsson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

BYGGNADSDELAR OCH RISKKONSTRUKTIONER, DEL 2. Tätskikt bakom kakel i våtrumsytterväggar. Fuktbelastningen på våtrumskonstruktion med ytskikt av kakel

BYGGNADSDELAR OCH RISKKONSTRUKTIONER, DEL 2

RF OK = RF KRIT - ΔRF OS

FUKTSKADOR OCH ÅTGÄRDER

FUKTSKADOR OCH ÅTGÄRDER

ByggaF Metod för fuktsäker byggprocess

Fuktcentrums Informationsdag, Göteborg

Fuktskador i simhallar till följd av brister i ventilationen?

! Rapport Fuktberäkning i yttervägg med PIR-isolering! WUFI- beräkning! Uppdragsgivare:! Finja Prefab AB/ Avd Foam System! genom!

Erfarenheter från SP:s forskning om våtrum, en tillbakablick på några forskningsprojekt utförda på SP under de senaste 10 åren + lite till..

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Allmänt råd Kraven i avsnitt 6:5 bör i projekteringsskedet verifieras med hjälp av fuktsäkerhetsprojektering.

Fukt i fastighet och våtrum

Tätskikt. Hur tätt är tätskiktet. Yttervägg med ångspärr

Att projektera och bygga trähus enligt Boverkets skärpta fuktkrav.

Per Andersson PPS Consulting AB

ByggaF. metod för fuktsäker byggprocess Kristina Mjörnell

Projekt Namn på dokumentet Sida. Kv. Blåklockan Fuktskyddsproduktion 1 (5) Projektnummer Upprättad av Godkänt Revdatum Rev

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Lars Olsson P (3) Hållbar Samhällsbyggnad

Välkomna FuktCentrums informationsdag 2009

LTH Fuktdag

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson

Byggnadsfysik och byggnadsteknik. Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH

Aktuella fuktrelaterade skador och åtgärder. Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH

Vad har hänt och vad händer med ByggaF, ByggaL och ByggaE

Introduktion till Byggnadsfysik Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH

Tätskikt i våtrum. FoU-projekt vid SP Anders Jansson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Checklista för fuktsäkerhetsprojektering

Miljöministeriets förordning om byggnaders fukttekniska funktion 782/ Byggnadstillsynen i Pargas

FUKTSKADEUTREDNINGAR I FLERBOSTADSHUS TILLVÄGAGÅNGSSÄTT OCH ERFARENHETER FRÅN SKADEFALL

Riskkonstruktioner och inomhusmiljöproblem i ett förändrat klimat. Erica Bloom, IVL Svenska Miljöinstitutet

Fuktsäkerhetsbeskrivning

Fuktsakkunniga. Vad har blivit bättre? Byggherreperspektivet.

Fuktsäker projektering och tillämpning av fuktkrav i BBR för träkonstruktioner hur går vi vidare?

Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö

Metoden ByggaF-PST Tillämpning av ByggaF på tillverkning av prefabricerade småhus i trä version 1.0

Branschstandard ByggaF metod för fuktsäker byggprocess

Erfarenheter från Fuktsäkerhetsuppdrag Johan Tannfors, AK Konsult Uppsala

UTREDNING. Ocabs arbetsordernummer: H Beställare: Eva Norrgård Vartoftagatan Stockholm. Kund/beställares referensnummer: -

Fuktövervakning med Probiks fuktindikatorer

AKtuellt dec Oktoberseminariet

BBRs fuktkrav. Lars-Olof Nilsson Avd. Byggnadsmaterial & FuktCentrum, LTH. Avd. Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola

Checklista för fuktsäkerhetsprojektering

Byggherren ansvarar för fuktsäkerheten

Branschstandard ByggaF Metod för fuktsäker byggprocess Anpassning för Finland. ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess.

Hus med källare. Grundläggning. Yttergrundmur. Murad. Platsgjuten betong Betongelement. Helgjuten, kantförstyvad betongplatta Längsgående grundplatta

Fuktskadade uteluftsventilerade vindar

Fuktsäkerhet i badanläggningar

Fuktsäkra konstruktioner

Bilagor. Att förebygga och undvika fuktskador i byggnader. Examensarbete i samarbete med Fortifikationsverket

Ventilerade konstruktioner och lufttäta hus Carl-Eric Hagentoft Byggnadsfysik, Chalmers

Bilaga H. Konstruktiv utformning

Anders Melin Fuktcentrum Anders Melin. Byggnadsundersökningar AB. Är tvåstegstätning av fasader synonymt med luftspalten?

Fuktförhållanden i träytterväggar och virke under bygg- och bruksskedet

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Utom husklim at i Säve baserat på m ånadsm edelvärden. -5 j f m a m j j a s o n d. M ånad

TOLKNING AV UPPMÄTTA VÄRDEN OCH ANALYSER

TOLKNING AV UPPMÄTTA VÄRDEN OCH ANALYSER

aktuellt Vi hälsar alla fyra varmt välkomna till AK-konsult!! Då var hösten här på allvar! Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader oktober 2012

Upprättande av mall för fuktsäkerhetsbeskrivning

Besiktning och fuktkontroll i byggnad och riskkonstruktion

Erfarenhet av torkmiljön under produktionen. Mattias Gunnarsson, Peab Teknik och Produktionsstöd

Del av fuktsäkerhetsprojektering på våtrumsytterväggar SP Rapport 4P April 2014

för fuktsäker byggprocess

Vem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet?

Besiktning och fuktkontroll i byggnad och riskkonstruktion

Besiktning och fuktkontroll i byggnad och riskkonstruktion

Besiktning och fuktkontroll i byggnad och riskkonstruktion

BBR behöver översättas för praktiskt bruk Byggvägledning 9 Fukt

Transkript:

FUKT, FUKTSKADOR OCH KVALITETSSÄKRING Anders Jansson Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD / BYGGTEKNIK

Exempel på fuktproblem Mögel, röta, lukt Hälsoproblem i byggnader Kondens Isbildning Fuktrörelser Korrosion (rost) m m

Synlig fukt? Ibland är fukten synlig Vatten Is/snö Ånga Oftast är den skadliga fukten ej synlig. För att avgöra om luften eller materialen är fuktiga eller torra krävs att man mäter fuktnivån. Fukt i material, synlig?

Fuktig luft, allmänt Luften ger och tar Exempel torkning av tvätt Kondens på insida fönster Torkning av material vid t ex en vattenskada eller under byggtiden (byggfukt)

Fuktig i luft, allmänt Luft innehåller alltid en viss mängd vattenånga. Luften kan innehålla mer vattenånga ju varmare luften är. Mättnadsånghalt Ånghalt g/m³ 35.00 30.00 25.00 20.00 15.00 10.00 5.00 0.00-10 0 10 20 30 Temp, C Kondens

Samband mellan ånghalt och temperatur 20 Om uteluften håller -2 ºC och har en RF på 90%, är luftens ånghalt 3,5 g/m³ Vattenånghalt g/m 3 Mättnadskurva 10 0-10 0 10 20 Temperatur ºC

Samband mellan ånghalt och temperatur 20 Om uteluften håller -2 ºC och har en RF på 90%, är luftens ånghalt 3,5 g/m³ Om luften tas in och värms till 20 ºC kan den bära mer ånga. RF sjunker till 20% 10 Vattenånghalt g/m 3 Mättnadskurva 0-10 0 10 20 Temperatur ºC

Samband mellan ånghalt och temperatur 20 Om uteluften håller -2 ºC och har en RF på 90%, är luftens ånghalt 3,5 g/m³ Om luften tas in och värms till 20 ºC kan den bära mer ånga. RF sjunker till 20% Fukt från byggnadsmaterial och mänskliga aktiviteter höjer ånghalten 10 Vattenånghalt g/m 3 Mättnadskurva 0-10 0 10 20 Temperatur ºC

Samband mellan ånghalt och temperatur Om uteluften håller -2 ºC och har en RF på 90%, är luftens ånghalt 3,5 g/m³ 20 Vattenånghalt g/m 3 Mättnadskurva Vad händer om inneluft med hög ånghalt kyls? Om luften tas in och värms till 20 ºC kan den bära mer ånga. RF sjunker till 20% 10 Byggnadsmaterial och mänskliga aktiviteter avger fukt som höjer ånghalten 0-10 0 10 20 Temperatur ºC

Samband mellan ånghalt och temperatur Om uteluften håller -2 ºC och har en RF på 90%, är luftens ånghalt 3,5 g/m 3 Om luften tas in och värms till 20 ºC kan den bära mer ånga. RF sjunker till 20% Byggnadsmaterial och mänskliga aktiviteter avger fukt som höjer ånghalten 20 10 Vattenånghalt g/m 3 Mättnadskurva Vad händer om inneluft med hög ånghalt kyls? Den når daggpunkten här ca 6 ºC. Om luften kyls under daggpunkten blir det kondens. 0-10 0 10 20 Temperatur ºC

Fukttransport Diffusion Konvektion Kapillärtransport Tyngdkraften, vatten rinner nedåt!

Fuktens väg genom en vägg Ute (torrare luft) Homogen vägg Inne (fuktigare luft) Fukten vandrar inifrån och ut Invändigt tätskikt Fuktig inneluft tar sig ej ut Utvändigt tätskikt Fuktig luft tar sig ut i väggen och kondenserar vid det kalla tätskiktet skaderisk

Värmens väg i en vägg Ute (kallare) Homogen, oisolerad vägg Inne (varmare) Värmen vandrar inifrån och ut Utvändigt isolerad Temperaturfallet sker i isoleringen Invändigt isolerad Temperaturfallet sker i isoleringen = väggen blir kall och fuktig skaderisk

Olika exempel på fuktskador Byggfukt Inläckage Hög fuktbelastning

BBR innehåller endast funktionskrav 6:5 Fukt 6:51 Allmänt Byggnader ska utformas så att fukt inte orsakar skador, lukt eller mikrobiell växt som kan påverka hygien eller hälsa. (BFS 2014:3). Allmänt råd Kraven i avsnitt 6:5 bör i projekteringsskedet verifieras med hjälp av fuktsäkerhetsprojektering. Även åtgärder i andra skeden i byggprocessen påverkar fuktsäkerheten. Vid planering, projektering, utförande och kontroll av fuktsäkerheten kan Branschstandard ByggaF - metod för fuktsäker byggprocess användas som vägledning. Byggnader, byggprodukter och byggmaterial bör under byggtiden skyddas mot fukt och mot smuts. Kontroll av att material inte har fuktskadats under byggtiden bör ske genom besiktningar, mätningar eller analyser som dokumenteras. Utförandet av byggnadsdelar och byggnadsdetaljer som har betydelse för den framtida fuktsäkerheten bör dokumenteras. (BFS 2014:3).

6:53 Fuktsäkerhet Fukttillståndet i en byggnadsdel ska inte överskrida de högsta tillåtna fukttillstånden för de material och produkter som ingår i byggnadsdelen. Detta gäller inte om det saknar betydelse för hygien och hälsa. Fukttillståndet ska bestämmas utifrån de fuktbelastningar som kan förväntas påverka byggnaden under ogynnsamma förutsättningar. (BFS 2014:3). Allmänt råd I projekteringsskedet bör man genom en fuktsäkerhetsprojektering kontrollera byggnadsdelarnas fukttillstånd samt verifiera byggnadens fuktsäkerhet. Det kan göras på följande tre principiellt olika sätt som kan kombineras kvantitativ bestämning, (beräkning/provning) beprövad lösning, (kontrollerad och dokumenterad i minst 10 år utan problem) kvalitativ bedömning. (branschanvisningar, handböcker och provningsresultat)

Möjliga fukttillstånd Lägsta kritiska Högsta kritiska Skada Säkerhetsmarginal Säkerhetsmarginal Skada Oacceptabla fukttillstånd Acceptabla fukttillstånd Oacceptabla fukttillstånd

Enstegstätad putsad regelvägg är känslig för fuktskador! Har man uppfyllt BBR krav/allmänna råd? Puts Cellplast/mineralull Utvändig gips Träreglar/mineralull Plastfolie Invändig gips

Välisolerad vind - riskkonstruktion? Ju mer isolering desto mindre uppvärmning av luften på vinden. Exempel: Inne 20 o C Ute - 5 o C95 % RF Vind 100 mm 500 mm -1,9 o C, 74 % RF -4,3 o C, 90 % RF Fuktupptagning Fuktupptagning 1,08 g/m³ 0,34 g/m³

Uteluftventilerad krypgrund Temperaturförhållanden i en uteluftvrntilerad krypgrund Temp, C 20 15 10 5 0-5 -10 0 4 8 12 16 20 24 28 32 36 40 44 48 52 Vecka Ute Grund

Nya material Fasader Magnesiumoxidskivor Fasader Våtrum

Tätskikt i våtrum- Funktionsprovning av tätskiktsfolier 2011 5 system av 5 läckte (100 % fallerade) 2014 17 system av 20 läckte (85 % fallerade) 2016 12 system av 20 läckte (60 % fallerade)

Kvalitetssäkring av våtrum Bakgrund Forskningsprojekt från 2010 Utfall Samtliga undersökta våtrumsgolv med keramiska plattor på träbjälklag hade minst 3 utförandefel Förbättringsförslag från vår sida Fotodokumentation

Inmonterade fuktkvotsmätare Exempel på användningsområden Uppföljning av åtgärdade fasader Våtrum Slutna konstruktioner

6:5 Fukt 6:51 Allmänt Byggnader ska utformas så att fukt inte orsakar skador, lukt eller mikrobiell växt som kan påverka hygien eller hälsa. (BFS 2014:3). Allmänt råd Kraven i avsnitt 6:5 bör i projekteringsskedet verifieras med hjälp av fuktsäkerhetsprojektering. Även åtgärder i andra skeden i byggprocessen påverkar fuktsäkerheten. Vid planering, projektering, utförande och kontroll av fuktsäkerheten kan Branschstandard ByggaF - metod för fuktsäker byggprocess användas som vägledning. Byggnader, byggprodukter och byggmaterial bör under byggtiden skyddas mot fukt och mot smuts. Kontroll av att material inte har fuktskadats under byggtiden bör ske genom besiktningar, mätningar eller analyser som dokumenteras. Utförandet av byggnadsdelar och byggnadsdetaljer som har betydelse för den framtida fuktsäkerheten bör dokumenteras. (BFS 2014:3).

ByggaF En metod för fuktsäkert byggande

ByggaF En metod för fuktsäkert byggande

Fuktsäkerhetsbeskrivning Byggherrens fuktsäkerhetskrav (tekniska fuktkrav och krav på aktiviteter) Exempel på krav: All byggnation med fuktkänsliga material skall ske under väder- och klimatskydd under hela byggtiden Fuktmätningar i betong innan mattläggning skall utföras av en extern RBKauktoriserad fuktkontrollant Byggnadens klimatskärm skall uppnå ett maximalt luftläckage på 0,3 l/m 2 s vid ±50 Pa tryckskillnad Utföra en fuktsäkerhetsprojektering enligt mallen i ByggaF

Kraven skall gå att verifiera och följa upp kan både vara tekniska krav och krav på aktiviteter och kompetens ska dokumenteras i ett fuktsäkerhetsprogram, fuktsäkerhetsbeskrivningen eller i andra handlingar.

ByggaF En metod för fuktsäkert byggande

2 Fuktsäkerhetsprojektering Projektörerna går igenom varje byggnadsdel enligt mall i ByggaF Vad skall man tänka på? Byggbara lösningar Planering av arbetet redan i projekteringsskedet Konsekvenser av valda lösningar med riskbedömning Utför fuktberäkningar för att verifiera konstruktioner eller uttorkningstider om detta behövs

Byggbara lösningar? Hur monteras plastfolien i detta fall? På ritningen är plastfolien dragen som den röda linjen.

Planera arbetet redan i projekteringsskedet Foto: Helena Bülow-Hübe

Projektörerna ska undersöka om uppskattade fukttillstånd ligger inom de tillåtna fukttillstånden. Tål materialet fuktbelastningen?

Det är inte bara fukt, utan även marken som är problemet med krypgrunden unken lukt radon? elak lukt mögel bakterier radon

ByggaF En metod för fuktsäkert byggande

3 Entreprenörens fuktsäkerhetsplan Entreprenören upprättar en fuktsäkerhetsplan enligt mall i ByggaF och skall visa hur entreprenören skall uppfylla de krav byggherren har ställt Fuktsäkerhetsplanen bör innehålla Rutiner för mottagningskontroller Fuktsäker materialhantering och materialförvaring Väderskydd Uttorkningsklimat och uttorkningstider Fuktmätningar av trä och betong Lufttäthet Fuktronder Åtgärdshantering

Mottagningskontroll Vid leverans ställ krav på leverantören! Krav från byggherren på mögelpåväxt och fuktkvot

Väderskydd, behövs det?

Det hinner väl torka innan det blir skador? 40

Bedömning av påväxt grundat på analys i mikroskop 5 5 5 5 5 0 = ingen påväxt 3= fläckvis kraftig påväxt 5= hela ytan är täckt av sammanvuxen påväxt

Fuktronder Entreprenörens fuktsäkerhetsansvarig och/eller byggherrens fuktsakkunnig utför fuktronder enligt mall i ByggaF. Vid en fuktrond kontrolleras t ex Väderskydd Materialförvaring Beredskap för läckage Fukt i organiska material Torkklimat Rent bygge Lufttäthet Mikrobiell påväxt

Bristande väderskydd?

Lagring av material?

Kontroll av fuktkvot i träregel före inbyggnad

Rent bygge?

Lufttäthet?

Fuktsäkerhetsdokumentation Innehåller en uppdaterad fuktsäkerhetsdokumentation och kompletteras med aktuella dokument som rör fuktsäkerhet, t ex Fuktsäkerhetsprojektering med riskbedömning Fuktsäkerhetsplan Fuktrondsprotokoll Resultat av mätningar och kontroller enligt fuktsäkerhetsplan Avvikelserapporter Kvalitetsdokument Besiktningsprotokoll Instruktioner för drift och underhåll Övrig dokumentation OBS skall överlämnas till beställaren i god tid före slutbesiktningen

ByggaF En metod för fuktsäkert byggande

4 Fuktsäker förvaltning Exempel på innehåll Åtgärder vid läckage eller vattenskada Städmetoder Rensning av takets avvattningssystem

Målet med ByggaF är en byggnader med god inomhusmiljö utan fuktskador!

Till sist, några saker man bör tänka på? Ställ krav och verifiera dessa Väderskydd alt okänsliga konstruktioner Korrekt hantering av material Använd provade system och detaljlösningar Var försiktig med nya material Kräv fuktsäkerhetsprojektering och granska denna Följ upp tveksamma konstruktioner eller lösningar med t ex inmonterade fuktgivare Utför fuktronder Bättre egenkontroller som är värda namnet

TACK! Anders Jansson 010-516 57 26 anders.jansson@ri.se Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD / BYGGTEKNIK