Kvalitetsgranskning av Berghems särskola i Umeå kommun

Berghems särskola Skidspåret 6 903 38 Umeå 1 (14) Umeå Kommun Skolgatan 31A 901 84 Umeå Kvalitetsgranskning av Berghems särskola i Umeå kommun Skolinspektionens beslut Skolinspektionen har i Berghems särskola granskat undervisningen i grundsärskolan med utgångspunkt i ämnet svenska. Skolinspektionen bedömer att Berghems grundsärskola behöver vidta åtgärder inom följande områden för att kvaliteten ska förbättras: o o o o o Skolan behöver analysera undervisningen och förbättra den så att eleverna ges möjlighet att utveckla alla de förmågor som uttrycks i målen att sträva mot. Skolan behöver utveckla undervisningen så att eleverna i högre grad ges möjlighet att kommunicera och använda sina språkliga förmågor utifrån en helhetssyn på ämnet. Skolan behöver bedriva ett mer medvetet arbete för att se till att alla elever ges reellt inflytande och delaktighet över det egna lärandet, såväl utifrån elevernas stigande ålder och mognad som utifrån deras olika förutsättningar. Skolan behöver förbättra kvaliteten i de individuella utvecklingsplanerna så att de på ett tydligare sätt relaterar till de nationella målen. Skolan behöver förbättra arbetet med utvärdering och dokumentation av elevernas kunskapsutveckling och resultat. Verksamheten i Berghems grundsärskola uppfyller inte de regelkrav som finns i skolförfattningarna och måste vidta åtgärder i följande avseenden: o o Skolan måste säkerställa att alla elever får sin garanterade undervisningstid i alla ämnen. Rektorn måste se till att elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen följs upp och utvärderas på skolövergripande nivå. Skolinspektionen, Nygatan 18-20, 903 27 Umeå, Tfn 08-586 080 00. www.skolinspektionen.se

2 (14) Senast inom sex månader från beslutsdagen, d.v.s. den 13 september 2010 ska Berghems särskola skriftligt redovisa till Skolinspektionens avdelning i Umeå, vilka insatser som har vidtagits för att åtgärda ovanstående brister samt redovisa hur insatserna ska leda fram till tydliga kvalitetsförbättringar. Skolinspektionens granskning av undervisningen i Berghems särskola i Umeå kommun. Bakgrund och syfte Skolinspektionens kvalitetsgranskning av undervisningen i särskolan bedrivs under perioden augusti 2009 till april 2010. Granskningen omfattar 28 grundsärskolor i 21 kommuner, varav 26 skolor är kommunala och två är fristående skolor. Granskningen av Berghems särskola i Umeå kommun ingår i detta projekt. Övergripande iakttagelser och slutsatser inom området kommer att redovisas i Skolinspektionens kvalitetsgranskningsrapport Undervisningen i särskolan. Information om kvalitetsgranskningen finns på Skolinspektionens webbplats (http://www.skolinspektionen.se/kvalitetsgranskning). Syftet med denna kvalitetsgranskning är att granska om undervisningen i grundsärskolan utgår från elevernas förutsättningar och behov samt ger eleverna utmaningar och möjligheter att nå målen enligt de nationella kursplanerna och läroplanen. Granskningen tar sin utgångspunkt i ämnet svenska. Kvalitetsgranskningen syftar vidare till att undersöka om kvaliteten i undervisningen uppvisar brister som föranleder att åtgärder måste vidtas av Berghems särskola. Granskningen kan även bidra till att Berghems särskola själv initierar ytterligare insatser för att förbättra kvaliteten i verksamheten. Bakgrunden till kvalitetsgranskningen är att det utifrån forskning och studier framgår att det finns begränsad kunskap om hur undervisningen i särskolan är relaterad till nationella mål i läroplanen och kursplaner. Den senaste statliga utredningen 1 om särskolan hänvisade i sitt slutbetänkande till studier som bl.a. tyder på att det läggs större tonvikt på trygghet och omvårdnad i särskolan än på kunskap, stimulans och utmaning. Denna kvalitetsgranskning tar sin utgångspunkt i tre övergripande frågeställningar: arbetar skolan systematiskt för att ta reda på varje enskild elevs behov, förutsättningar och möjligheter? utgår undervisningen från elevernas förutsättningar och fokuserar den på vad som är möjligt och utmanande för eleverna i lärandet? 1 SOU 2004:98. För oss tillsammans. Om utbildning och utvecklingsstörning. Slutbetänkande av Carlbeckkommittén. 2004. Stockholm

3 (14) följs elevernas kunskapsutveckling upp och bedöms i ämnet svenska utifrån den nationella kursplanens mål? De metoder och material som utgör underlaget till beslutet är dokumentanalyser, intervjuer och samtal med rektor, lärare, elever samt observationer av undervisningen. Dokumenten utgörs av uppgifter från Berghems särskola om lärares utbildning, skolans timplan för grundsärskolan samt individuella utvecklingsplaner för årskurs 2 och 5 från vårterminen 2009. Skolinspektionen besökte Berghems grundsärskola den 3 t.o.m. 6 november 2009. Vilka elever går i särskolan? För barn och ungdomar som inte kan gå i grundskolan och gymnasieskolan därför att de är utvecklingsstörda finns särskolan (1 kap. 5 skollagen). På särskolan kan även barn och ungdomar som fått ett betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, samt personer med autism eller autismliknande tillstånd tas emot (1 kap. 16 skollagen). Styrelsen för särskolan i hemkommunen prövar om ett barn skall tas emot i särskolan under sin skolpliktstid. Fråga om mottagande får även väckas av barnets vårdnadshavare (3 kap. 4 skollagen). Särskolan omfattar obligatorisk särskola (grundsärskola och träningsskola) samt gymnasiesärskola. Styrelsen för särskolan avgör om en elev som tas emot i särskolan ska gå i grundsärskolan eller träningsskolan (6 kap. 3 skollagen). Berghems särskola I Umeå kommun finns grundsärskoleklasser vid två av kommunens grundskolor. Grundsärskolans årskurser 1-6 finns vid Berghemsskolan medan grundsärskolans årskurser 7-10 finns vid Ålidhemsskolan. Antalet elever mottagna i särskolan minskar i Umeå kommun och allt fler elever skrivs in i de senare årskurserna. Det finns en ambition i kommunen att så många särskoleelever som möjligt ska integreras i grundskolan. Från hösten 2010 kommer alla grundsärskoleklasser att flyttas till Hagaskolan i Umeå. I och med den planerade omorganisation av kommunens särskoleverksamhet kommer även ledningsansvaret att förändras. Från och med vårterminen 2010 blir en rektor ansvarig för samtliga grundsärskoleklasser i kommunen vilket innebär att Berghems särskola får en ny rektor. På Berghemsskolan finns, vid Skolinspektionens besök, förutom särskolan även förskoleklass, grundskolans årskurser 1-6 samt fritidshem. Under höstterminen 2009 är det totala elevantalet på skolan 158. Av dessa är 14 elever mottagna i särskolan. Verksamheten är organiserad i tre åldersblandade klasser, 1 2, 3 4 och 5 6. Skolinspektionens bedömningsgrunder 1. Har skolan fungerande system för att ta reda på elevers behov, förutsättningar och möjligheter? Enligt 1 kap. 2 skollagen och avsnitt 1, En likvärdig utbildning i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) ska all utbildning vara likvärdig oavsett skolform och var i landet som utbildningen

4 (14) anordnas. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska vara utformad på samma sätt överallt utan den ska anpassas till elevernas olika förutsättningar och behov och ta sin utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk, kunskaper m.m. Det förutsätter att skolan tar reda på elevernas behov, möjligheter m.m. Bedömningen i detta avsnitt grundas på om skolan har fungerande system för att ta reda på elevernas olika behov, förutsättningar och möjligheter. 2. Undervisningens utformning i förhållande till mål att sträva mot. Mål att sträva mot anges i grundsärskolans kursplaner i ämnet svenska. De uttrycker den inriktning som undervisningen ska ha och de kunskapskvaliteter som är väsentliga i ämnet. Målen ska ligga till grund för lärarens planering och utformning av undervisningen. Bedömningen i detta avsnitt grundas på om undervisningen utformas på ett sätt som ger eleverna möjligheter att utveckla de förmågor som anges i mål att sträva mot i grundsärskolans kursplaner i ämnet svenska. 3. Ges eleverna möjligheter att utveckla sin språkliga förmåga? Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. I avsnitt 1, Skolans uppdrag i Lpo 94 uttrycks att eleverna genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska få utveckla sina möjligheter att kommunicera och få tilltro till sin språkliga förmåga. I grundsärskolans kursplaner betonas att ämnet svenska är ett kommunikationsämne som ger möjligheter att kommunicera på olika sätt och att språket utvecklas i socialt samspel med andra. Språk och litteratur är ämnets centrala innehåll och ska behandlas som en helhet. Bedömningen i detta avsnitt fokuserar ämnet svenska och utgår från en helhetssyn på ämnet. Eleverna ska ges rika och varierade möjligheter att använda sitt språk genom att tala, lyssna, skriva, läsa och tänka i för dem meningsfulla sammanhang och i samspel med andra. 4. Elevernas inflytande och delaktighet i det egna lärandet. Elever i särskolan har enligt 6 kap. 2 skollagen rätt till inflytande och delaktighet. Enligt Lpo 94, avsnitt 2.3, Elevernas ansvar och inflytande, ses det som en förutsättning för elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling att de tar ansvar för det egna arbetet och skolmiljön. Alla elever ska, oavsett bakgrund, funktionsnedsättning m.m., ges möjlighet till inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Hur inflytandet och delaktigheten ska utformas preciseras inte i nämnda dokument, det kan se olika ut utifrån elevernas ålder, mognad och förutsättningar i övrigt. Bedömningen i detta avsnitt grundas på om det bedrivs ett aktivt arbete i skolan som syftar till att ge eleverna möjligheter till inflytande och delaktighet i frågor som rör det egna lärandet och undervisningen. Är elevernas inflytande och delaktighet utformat på ett sätt som relaterar till deras stigande ålder, mognad och förutsättningar i övrigt?

5 (14) 5. Elevernas kunskapsutveckling och resultat. Att stimulera kunskapsutveckling och lärande är ett centalt uppdrag i alla utbildningar. Enligt 7 kap. 1 särskoleförordningen ska läraren bedöma elevens kunskapsutveckling och minst en gång per termin informera eleven och vårdnadshavare om detta i samband med ett utvecklingssamtal. Lärarens information ska grundas på en utvärdering av elevens utveckling i relation till målen i läroplanen och kursplanerna. Vid samtalet ska det även behandlas hur elevens fortsatta utveckling ska stödjas. Bedömningen i detta avsnitt grundas på om lärarna bedriver ett kontinuerligt arbete med att bedöma elevernas kunskapsutveckling och att det präglas av tydliga rutiner. Genomförs utvecklingssamtal och upprättas individuella utvecklingsplaner, inklusive skriftliga omdömen, på det sätt som anges i särskoleförordningen? 6. Får eleverna den undervisningstid de har rätt till? Bedömningen i detta avsnitt grundas på om eleverna i grundsärskolan får sin garanterade undervisningstid (se 2 kap. 3 särskoleförordningen) och om de informeras och erbjuds det tionde, frivilliga år de har rätt till. 7. Den undervisande personalens utbildning och kompetens. Den enskilt viktigaste faktorn för elevernas kunskapsresultat är läraren, enligt rapporter från OECD och forskningsöversikter från Skolverket. Bedömningen i detta avsnitt relateras till tre faktorer. Har lärarna en utbildning som är avsedd för den undervisning de i huvudsak bedriver? Här får endast undantag göras om personer med sådan utbildning inte finns att tillgå. Det är ett krav som anges i 2 kap. 3 skollagen. Den andra faktorn är om de lärare som undervisar i ämnet svenska i grundsärskolan har ämnesdidaktisk kompetens. Slutligen behandlas vilken kunskap och kompetens den undervisande personalen har om elevernas funktionsnedsättningar och dess påverkan på inlärningen. 8. Rektors ansvar. Av 2 kap. 2 skollagen och Lpo 94 framgår att rektorn har ett övergripande ansvar för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Rektorn har ansvar för skolans resultat. På skolövergripande nivå ska resultaten följas upp, analyseras och ligga till grund för skolans fortsatta kvalitetsarbete. Som rektor får enligt skollagen bara den anställas som genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt. Bedömningen i detta avsnitt grundas på följande delar: har rektorn den utbildning och erfarenhet som krävs? Ser rektorn till att det görs uppföljningar och analyser av elevernas kunskapsresultat i olika ämnen i grundsärskolan? Ligger detta till grund för skolans arbete med att utveckla och förbättra verksamheten?

6 (14) Motivering till beslutet 1. Har skolan fungerande system för att ta reda på elevers behov, förutsättningar och möjligheter? Skolinspektionen bedömer att Berghems särskola har fungerande system för att ta reda på elevernas behov, förutsättningar och möjligheter. Bedömningen grundas på att skolan får tillräcklig information om elevernas behov, förutsättningar och behov inför skolstart. Vidare genomförs utvärderingar kontinuerligt. Lärarna vid Berghems särskola försöker på olika sätt att ta reda på de enskilda elevernas erfarenheter, intressen, förmågor och kunskaper för att på så sätt få en bild av vilka möjligheter, förutsättningar och behov som varje elev har. Inledningsvis får lärare information om eleverna via överlämnandekonferenser. Den information som ges varierar dock i omfattning och innehåll. Vid den första träffen med föräldrar som ofta sker tillsammans med barnhabiliteringen görs en planering för den enskilda eleven så att skolstarten så långt som möjligt ska utgå från elevens förutsättningar. När eleven börjar i särskolan fortsätter lärarna allteftersom att ta reda på vilka erfarenheter, intressen, förmågor, förväntningar och behov som eleven har, men menar att det tar lång tid eftersom diagnoser eller andra verktyg saknas. Individuella samtal med elever är också ett tillvägagångssätt för att lära känna eleverna. Enligt lärare är det viktigt att eleverna tidigt ska få känna att de lyckas, varför de uppgifter eleverna får i början är lätta. Varje dag utvärderar lärare aktiviteter för att se hur de ska gå vidare i undervisningen. Till stor del är det ett prövande och utvärderande tillvägagångssätt som används. 2. Undervisningens utformning i förhållande till mål att sträva mot Skolinspektionen bedömer att undervisningen i flera avseenden är inriktad mot mål att sträva mot i ämnet svenska men att det finns brister i kvaliteten i detta arbete. Den samlade bilden är att undervisningens utformning inte gör det möjligt för eleverna att fullt ut utveckla de förmågor som uttrycks i grundsärskolans kursplan i ämnet. Bedömningen grundas på att planering och genomförande av undervisningen i Berghems särskola inte i tillräckligt hög grad utgår från mål att sträva mot. I kvalitetsgranskningen ingår att belysa hur grundsärskolans kursplan i svenska ligger till grund för lärarnas undervisning i ämnet svenska. I denna kursplan finns det mål att sträva mot. Vid lärarintervju framkommer att rektorn har initierat diskussioner om mål att sträva mot liksom dess syfte och betydelse. Det är diskussioner som enligt rektor behöver fortsätta i arbetslaget. Lärare själva uppger att det viktigaste långsiktiga målet för eleverna är att de självständigt ska kunna läsa en enkel faktatext och svara på frågor om textens innehåll. Ett annat långsiktigt mål är att eleverna ska känna lust och glädje när de läser. Att läsa. Skolinspektionen observerar att ett av de mål att sträva mot som blir väl tillgodosedda i Berghems särskola är att undervisningen ska utveckla elevernas förmåga att läsa, förstå och uppleva texter samt att söka efter meningsfull läsning. Det förekommer exempelvis regelbunden högläsning ur tidningen 8 sidor där läraren stödjer elever-

7 (14) nas lyssnande genom att ställa frågor och samtala kring innehållet. Eleverna följer med i texten som läraren läser och stryker under det som är viktigt. Texterna bearbetas ytterligare då eleverna klipper ut bärande meningar och bilder från tidningsartiklarna som sedan klistras in i elevernas nyhetsböcker. Ett annat exempel på arbetsuppgifter för att utveckla förståelse för vad eleverna läser är att söka synonymer i uppslagsböcker. För de yngre eleverna har läraren mera fokus på färdighetsträning. Läraren uppmärksammar ljuden, stödjer eleverna i deras läsande och ställer enkla frågor. Språklig säkerhet. Vid lektionsbesöken observeras även många inslag som Skolinspektionen uppfattar är relaterade till målet att eleverna ska ges förutsättningar att utveckla språklig säkerhet i syfte att vilja, våga och kunna använda sitt språk. Exempelvis förekommer ett medvetet arbete vid de återkommande samlingarna där eleverna uppmuntras att beskriva vad de varit med om. Läraren ställer frågor och stödjer eleverna för att de ska utveckla sitt berättande. Andra exempel är när klassen arbetar med olika lägg- och kortspel där samtalen kan handla om gåtor, vad som är tokiga meningar, serier och händelseförlopp, hur berättelser ska sluta och liknande. Att skriva. Vad gäller mål att sträva mot som är relaterade till elevers skrivande uppfattar Skolinspektionen att skolan ger eleverna många möjligheter att utveckla sin förmåga att skriva läsligt för hand och att använda datorn som hjälpmedel. I huvudsak är skrivandet inriktat på att kortfattat besvara olika frågor i arbetsböcker, skriva av vad läraren skriver på tavlan eller skriva av någon text från en bok eller tidning. De äldre eleverna ges dock flera möjligheter att själva skriva egna texter och berättelser utifrån bilder som de ritat, hämtat från någon tidning eller som de lånat från något kortspel. Datorn används, enligt lärare, dagligen som hjälpmedel för att renskriva elevers texter och för att kommunicera via mejl. Även olika pedagogiska datorprogram finns tillgängliga för att träna bokstäver och för att skriva enkla ord. Enligt lärarna är skrivprocessen den svåraste delen i svenskämnet i grundsärskolan och ses som en stor utmaning för lärarna. Att skriva en text med innehåll och en röd tråd är svårt för många elever. Enligt lärare behöver elever mycket repetition och många likartade uppgifter för att komma vidare i sin utveckling. Att samtala (tala och lyssna). Beträffande mål att sträva mot som hänger samman med elevers möjligheter att fördjupa sin förmåga att i dialog med andra uttrycka känslor och tankar har Skolinspektionen iakttagit några situationer där eleverna samtalar om angelägna frågor. Elever uppmuntras exempelvis att utrycka känslor och associera till händelser som de varit med om i samband med att eleverna spelar olika spel tillsammans. Seriebilder är också ofta förkommande där elever stimuleras att berätta egna historier. För att eleverna ska utveckla sina tankar ställer lärare följdfrågor som varför, vad gör de då och vad händer sedan. Ett annat exempel är hur en nyhetsartikel om kärnkraft väcker olika tankar och känslor som elever och lärare samtalar om. Även om eleverna uppmuntras att lyssna på varandra kan det vara svårt att få med alla elever i samtalen då grupperna är mycket heterogena. Inspektörerna noterar att samtal om tankar och känslor ofta sker vid inplanerade stunder när klassen är samlad. Lärare försöker dock

8 (14) även i andra sammanhang att fånga upp vad enskilda elever är intresserade av och vad de tycker är roligt. Ett exempel är när några elever engagerat och spontant börjar diskutera vilka som ska delta i skolans luciatåg. Andra förmågor som undervisningen ska sträva efter. Beträffande elevernas möjligheter att utveckla lusten att ta aktiv del av fritids- och kulturutbud, vilket också är ett mål som undervisningen ska sträva mot, redovisas flera goda exempel. Klasserna gör biblioteksbesök där eleverna kan sitta och läsa eller låna med sig böcker. Eleverna har också gjort teaterbesök som därefter bearbetats i undervisningen. Vid Skolinspektionens besök är eleverna engagerade i att producera ljuslyktor som ska tändas vid en ljusfestival. Förutom diskussioner om färger och material till lyktorna diskuteras också ljusfestivalen som återkommande kulturutbud i Umeå. I intervjuer med lärare framkommer att målet att utveckla elevers förmåga att förstå kulturell mångfald genom att möta litteratur från Sverige och andra delar av världen inte tillgodoses på samma sätt som övriga mål att sträva mot, även om hela skolan varje läsår har en temavecka benämnd Vi i världen. Alla elever samtalar, läser och ser film om andra länder. Skolan har vid lokal tolkning av de nationella målen indelat målen för årskurserna 1-3 och 4 6. Vid intervjuer framkommer dock en otydlighet om vilka mål som brutits ned, mål att sträva mot eller mål att uppnå. Granskningen visar att den lokala bearbetningen inte omfattar alla nationella mål. Lärarna uppger att de tagit med de mål som de anser är realistiska att arbeta med. Skolinspektionen vill i sammanhanget betona att de nationella målen lägger fast de kunskapskvaliteter som undervisningen ska utveckla och anger därmed en ram inom vilken val av metoder och stoff ska göras lokalt. Den lokala tolkningen ska klargöra vad undervisningen ska bestå av för att målen i kursplanerna ska kunna nås. Däremot medger lokala tolkningar inte att nationella mål plockas bort. Vid samtal med elever framkommer att utmaningarna för eleverna varierar. Någon elev tycker att många arbetsuppgifter är för lätta. För andra elever kan uppgifter som genomförs i helklass vara för svåra då grupperna är mycket heterogena. Lärare påtalar att det i dessa sammanhang är viktigt att visa att de har höga förväntningar på eleverna, exempelvis genom att säga det här vet jag att du klarar bättre. Det kan dock, enligt Skolinspektionen, finnas anledning att fortsätta samtalen om hur eleverna ska kunna ges utmaningar i sitt lärande utan att äventyra deras självförtroende och tillit till den egna förmågan. Skolinspektionen uppfattar sammanfattningsvis att skolan behöver fortsätta att diskutera och analysera undervisningens ändamålsenlighet och förvissa sig om att eleverna ges möjlighet att utveckla alla de förmågor som uttrycks i kursplanens mål att sträva mot i ämnet svenska. Skolan måste också försäkra sig om att de bearbetningar som görs överrensstämmer med de nationella målen.

9 (14) 3. Ges eleverna möjlighet att utveckla sin språkliga förmåga? Skolinspektionen bedömer att Berghems särskola i flera avseenden ger eleverna goda möjligheter att utveckla sin språkliga förmåga men att kvaliteten i detta arbete behöver förbättras. Bedömningen grundas på att undervisningen många gånger kännetecknas av isolerad färdighetsträning och korta arbetspass som inte tydligt är kopplade till varandra. Skolans möjligheter att utveckla elevernas språkliga förmåga har till stor del illustrerats i föregående avsnitt om arbetet med mål att sträva mot. I detta avsnitt ges en fördjupad bild av arbetsformer, innehåll och kommunikationen i klassrummet. Kommunikationen i klassrummet Lärarna vid Berghems särskola framhåller att svenskämnet övergripande handlar om kommunikation; att tala, lyssna, läsa och skriva. För de yngre eleverna står tala och lyssna i fokus. I undervisningen används exempelvis rim och ramsor, enkla sagoböcker, läggspel och liknande för att utveckla dessa förmågor. För de äldre eleverna fokuseras undervisningen mera på läs- och skrivprocessen. Lärarna betonar att läsandet och skrivandet bör utvecklas parallellt med varandra. Lärare påpekar också att det är viktigt att stödja elevernas läs- och skrivglädje eftersom elevernas fantasi många gånger är beskuren och att de därför har svårt för att producera egna texter. Även om lärare betonar vikten av att läsande och skrivande bör utvecklas parallellt uppfattar Skolinspektionen att det inte får motsvarande genomslag i praktiken. Eleverna ges i liten utsträckning möjlighet att använda och utveckla sin förmåga att skriva i kommunikativa sammanhang. Mestadels skriver de för att träna sig och många gånger är skrivandet isolerad färdighetsträning i exempelvis arbetsböcker och avskrifter. Även om elever också skriver egna små texter och berättelser är läraren vanligen den enda mottagaren för skrivandet. Risk finns att skrivandet kan bli fragmentariskt då det inte så ofta ingår i något större sammanhang. Det är naturligtvis en utmaning för särskolan att klara detta med utgångspunkt i att eleverna kan ha särskilda svårigheter med såväl uthållighet som att uppfatta helheter och sammanhang. Arbetsformer och innehåll De lektioner som Skolinspektionen följer domineras av individuellt arbete med envägskommunikation vuxen och elev eftersom eleverna, enligt lärarna, är på så olika nivåer. Lärare och assistenter cirkulerar stor del av lektionstiden mellan eleverna för att stödja dem i deras individuella arbete. Ibland arbetar lärare eller assistent med enskilda elever under lite längre stunder för att till exempel träna högläsning. Lärarna påpekar dock att det är viktigt att inte tappa bort gruppen då eleverna måste ges möjlighet att lära av varandra. Under lektionsbesök observeras att arbetsformer, som uppmuntrar att i dialog med andra uttrycka känslor och tankar, är oftare förekommande bland de äldre eleverna även om samtalen också då mestadels sker mellan elev och vuxen. Exempelvis lyfts värdegrundsfrågor i helklass varje dag. Det förekommer också att lektioner genomförs i grupp i de samhälls- och naturorienterande ämnena.

10 (14) Skolinspektionen får även ta del av goda exempel på pararbete då några av de äldre eleverna vid en lektion med skratt och engagemang utmanar varandra i ett språkutvecklande spel. I samtliga klasser inleds skoldagen vanligen med en samling i helklass. Syftet är att tydliggöra vad som ska hända under dagen. I de äldre årskurserna är det eleverna som ansvarar för och håller i samlingen. Det som tas upp är datum, vem som har namnsdag, eventuell frånvaro, vad som serveras till lunch och vad som står på dagens schema. Eleverna uppmanas också berätta om något de varit med om eller något de funderar över. Generellt uppfattar Skolinspektionen att undervisningen bland de yngre eleverna har fokus på olika färdigheter medan undervisningen bland de äldre eleverna är något mera kunskaps- och innehållsorienterad. Berghems särskola har god tillgång till läromedel. Det förekommer mestadels färdigproducerade läromedel. Lärarna uppger dock att det kan vara svårt att hitta lättlästa böcker som eleverna kan klara av att läsa och med ett innehåll som är tillräckligt intressant. De observationer som Skolinspektionen gjort visar att lärare kontinuerligt förstärker elevernas lärande genom att ge beröm, oftast muntligt men det förekommer även att eleverna får guldstjärnor i sina böcker. 4. Elevernas inflytande och delaktighet i det egna lärandet Skolinspektionen bedömer att det finns brister i kvaliteten i särskolans arbete med att se till att eleverna har inflytande över det egna lärandet. Bedömningen grundas på att det inte finns någon tydlig strategi för att medvetet lära eleverna att påverka och ta ansvar. För att eleverna, med stigande ålder och mognad, ska kunna utveckla och utöva ett reellt inflytande över arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen behöver detta område utvecklas. Eleverna i Berghems särskola ges i varierad grad möjlighet att göra val i olika situationer, men någon medveten och tydlig strategi att lära eleverna att påverka och ta ansvar för sitt lärande framkommer inte i samtal med lärare och elever. I de yngre åldrarna är elevinflytandet begränsat. Den struktur de har i klassen är väldigt tydlig och styrande och lite utrymme ges för spontana aktiviteter. Yngre elever kan dock ibland välja mellan olika förutbestämda aktiviteter. Lärarna menar att elevinflytandet ökar med stigande ålder men för de yngre eleverna behöver inflytande begränsas. De äldre eleverna har arbetsscheman som läraren upprättar. Det eleverna kan påverka är i vilken ordning arbetsuppgifterna ska genomföras. Vidare förekommer att lärare ställer öppna frågor till elever om vad de vill göra eller om eleverna tycker att en aktivitet är rolig. Den bild som framträder under Skolinspektionens besök är dock att det är läraren som mestadels bestämmer vilka uppgifter som ska göras, hur de ska genomföras, samt hur mycket tid som behövs. Målen är inte alltid tydliga för eleverna och få

11 (14) möjligheter ges att reflektera över vilka alternativ som hellre skulle passa. Vanligare är att eleverna följer lärarens instruktioner och anvisningar. Klassråd genomförs i de äldre elevernas klasser. Eleverna deltar även på skolans elevrådsmöten. Skolinspektionen får ta del av hur eleverna förbereder frågor till elevrådet och hur informationen sedan förmedlas till klasskamraterna. Skolinspektionen konstaterar att arbetet med att ge eleverna inflytande över det egna lärandet behöver utvecklas. Vidare bör arbetet med att informera samt förklara målen för undervisningen för eleverna förbättras. Skolinspektionen vill poängtera att det är skolans ansvar att se till att eleverna stimuleras att engagera sig i sin egen utbildning. Genom att i högre grad uppmuntra eleverna att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen kan de utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar. 5. Elevernas kunskapsutveckling och resultat Skolinspektionen bedömer att det finns brister i kvaliteten inom detta område. Bedömningen grundas på att utarbetande av individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen inte på ett tillräckligt tydligt sätt grundas på en utvärdering av elevens utveckling i relation till målen i kursplanerna. Skolinspektionen bedömer också att lärarnas arbete med att utvärdera och dokumentera elevernas kunskapsutveckling och resultat behöver förbättras. Kunskapsutveckling och resultat Såväl rektor som lärare uttrycker i intervjuer att kunskapsuppdraget i särskolan och basfärdigheterna i ämnet svenska har blivit mer framträdande och betydelsefulla de senaste åren. Tidigare var fritidsaktiviteter och ADL-träning (aktiviteter i dagligt liv) mera dominerande. Kursplanerna har också blivit mer styrande för verksamheten sedan individuella utvecklingsplaner och skriftliga omdömen införts. Som tidigare beskrivits så följer lärarna elevernas kunskapsutveckling bland annat genom kontinuerliga utvärderingar och samtal med eleverna. Lärare framhåller att de är mycket uppdaterade på vad varje elev kan och behöver utveckla. Det varierar dock bland lärare i vilken grad den information som kommer fram dokumenteras då lärare menar att de också lägger informationen på minnet. Alla lärare har lång erfarenhet av att arbeta i särskola och anser att de vet hur de ska planera undervisningen för att eleven ska utvecklas. Samtidigt framkommer i lärarintervju att det kan vara svårt att se vad eleverna kan och inte kan då läraren blir så van vid eleverna. Skolinspektionen vill understryka vikten av att de utvärderingar som görs dokumenteras och prövas mot nationella mål. Även avstämningar av hur eleverna utvecklas både kunskapsmässigt och socialt görs årligen vid så kallade klasskonferenser. Då diskuterar och dokumenterar lärare och rektor varje elevs kunskapsutveckling i alla ämnen. De klasskonferensprotkoll som Skolinspektionen tagit del av utgår dock inte tydligt från kursplanernas olika ämnen

12 (14) utan innehåller rubrikerna; personlig-social utveckling, pedagogisk situation - kognitiv utveckling, ADL-funktioner, fysisk motorisk utveckling, intressen, viktig medicinsk information och övrigt. Protokollet innehåller även en handlingsplan och uppgifter om vem som är ansvarig för de åtgärder som skrivs fram. Syftet med protokollet är att en gång per år gå igenom varje elev ordentligt och göra upp ett handlingsprogram. Protokollet ses enligt lärarna som en bra förberedelse inför utvecklingssamtalet och upprättande av den individuella utvecklingsplanen (IUP). Utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen Utvecklingssamtal genomförs en gång per termin för alla elever. Förutom lärare och vårdnadshavare deltar även eleverna vid utvecklingssamtalen. Arbetslaget har diskuterat fram hur IUP och de skriftliga omdömena ska utformas i särskolan. I de planer som Skolinspektionen tagit del av fokuseras ämnena svenska och matematik samt personlig utveckling. De mål som finns uppsatta i elevens IUP i ämnet svenska inriktas ofta på färdighetsträning, såsom kunna uttala vokaler, kunna skriva vokaler, lära punkt, frågetecken och kommatecken och använda de i meningar, bli säkrare på att skriva - meningsbyggnad och stavning och liknande. Skriftliga omdömen ges däremot i varje ämne i form av kryss i en ruta där läraren markerar om eleven nått målen, är på väg att nå målen eller behöver stöd för att nå målen. Endast en kort kommentar ges i varje ämne och det är svårt att utläsa vilka mål i ämnet som eleven har nått respektive inte nått. Även om lärare ser IUP som ett verktyg i undervisningen, ser de också att det finns behov av att fortsätta att utveckla planernas innehåll. Skolinspektionen konstaterar att särskolan behöver utveckla sina individuella utvecklingsplaner så att de på ett tydligare sätt grundas på en utvärdering av elevens utveckling i relation till målen i kursplanerna. Vidare behöver de skriftliga omdömena förbättras. Särskilt stöd och åtgärdsprogram Särskilt stöd i svenska ges av talpedagog till elever som har problem med sin tal- och språkutveckling. Lärarna anser att det är talet som lägger grunden för läs- och skrivutvecklingen. Åtgärdsprogram utarbetas därför mestadels till de elever som får undervisning av talpedagog. I detta sammanhang vill Skolinspektionen nämna att det i särskoleförordningen finns inskrivet att om en elev kan ha behov av särskilda stödinsatser ska rektor se till att detta behov utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. I denna kvalitetsgranskning av Skolinspektionen ingår inte en analys av skolans arbete med detta.

13 (14) 6. Får eleverna den undervisningstid de har rätt till? Skolinspektionen bedömer att grundsärskolan inte tydligt säkerställer att eleverna får det garanterade timantal de har rätt till i varje ämne. Det är en regelbrist som måste åtgärdas. I de scheman som Skolinspektionen tagit del av anges lektioner i teoretiska ämnen och i övningsämnen. När exempelvis ämnet svenska genomförs framgår inte. Läraren informerar varje dag eleverna vilka ämnen de ska arbeta med under dagen. Rektor har lämnat över ansvaret för hur timmarna fördelas till lärarna. Förklaringen till detta är, enligt rektor att Berghems skola deltar i försöksverksamhet med utbildning utan timplan i grundskolan där även särskolans verksamhet uppmanats att ingå. Skolinspektionen vill klargöra att förordningen om försöksverksamhet med utbildning utan timplan inte avser särskolan utan enbart grundskolan (SFS 1999:903). Skolinspektionen vill vidare betona rektors ansvar för att följa upp hur undervisningen är fördelad mellan olika ämnen för att eleverna i särskolan ska garanteras det timantal de har rätt i varje ämne. 7. Den undervisande personalens utbildning och kompetens Skolinspektionen bedömer att lärarnas utbildning och kompetens i Berghems särskola som helhet uppfyller de krav som finns. Samtliga lärare är utbildade lågstadielärare med speciallärarutbildning. Alla lärare har också flerårig vana av att undervisa i särskolan. I intervjuer och samtal med Skolinspektionen beskriver lärare att det finns en tydlig rollfördelning mellan lärare och elevassistenter. Läraren ansvarar för undervisningen och assistenten hjälper och stöder eleverna under hela skoldagen. Assistenterna har också ett ansvar för elevernas skolskjutsar. En gång i veckan träffas lärare och assistenter och går igenom veckans arbete. I övrigt ger läraren kort information och anvisningar till assistenten i anslutning till lektionerna. Även elever beskriver förhållandena på ett liknande sätt. 8. Rektors ansvar Skolinspektionen bedömer att det i Berghems särskola finns vissa brister i rektors ansvar för att säkerställa att verksamheten inriktas mot nationella mål. Bedömningen grundas på att uppföljning och utvärdering av elevernas måluppfyllelse på skolövergripande nivå inte görs. Därmed saknas ett viktigt underlag till skolans kvalitetsarbete. Vid granskningen framkommer att det inte finns någon sammanfattande resultatredovisning av elevernas kunskapsutveckling på skolnivå. Rektor uppger att uppföljning av enskilda elevers kunskapsutveckling sker via årliga klasskonferenser. Vidare sammanställer rektor antalet elever som kan läsa då de lämnar skolan i årskurs 6 och tar även del av alla åtgärdsprogram som utarbetas. Däremot sammanställs inte särskolans måluppfyllelse i skolans kvalitetsarbete. Det saknas rutiner och system för detta i särskolan. Enligt rektor finns ingen efterfrågan av resultaten från komunnivån. Granskningen

14 (14) visar dock att det i Umeå kommun har påbörjats diskussioner om hur måluppfyllelsen för elever mottagna i särskolan ska synliggöras i kvalitetsarbetet. Enligt rektor är det ett arbete som behöver utvecklas. Skolinspektionen konstaterar att särskolan i sitt kvalitetsarbete behöver utveckla uppföljning och utvärdering av måluppfyllelsen så att den kan ligga till grund för analyser och beslut om skolans fortsatta utveckling. I intervjuer framkommer vidare att rektor är en god lyssnare men inte fullt ut förtrogen med särskolans verksamhet. Rektor uppger att tiden inte räcker till för besök i verksamheten. Däremot försöker rektor att hålla sig informerad genom spontana möten med personal och elever. Rektor har gemensamma träffar med särskolans och grundskolans arbetslag. I de sammanhangen menar lärare att de frågor som diskuteras i huvudsak har fokus på grundskolan. I och med den planerade omorganisation av kommunens särskoleverksamhet kommer även ledningsansvaret att förändras. Från och med vårterminen 2010 blir det en gemensam rektor för samtliga grundsärskoleklasser i kommunen. I ärendets slutliga handläggning har undervisningsråden Eva Edlund och Åsa Rehnberg samt utredaren Malin Forsman deltagit. På Skolinspektionens vägnar Luca Nesi Ansvarig enhetschef AnnaCarin Nilsson Föredragande