Projekt Biparadiset i Örkelljunga

Relevanta dokument
Örkelljungabygdens Natur Kontakt: Pär Svensson

POLLINERINGSLEKEN OLLINERA MERA

Fakta om pollinatörer

Vikten av småbiotoper i slättbygden.

rör naturvård, lokalisering och exploatering. DEL 1 FAKTA Dokumentet finns på

Vildbin i vägkanter längs väg O 1559 och O 1534 i Mårdaklev

Jordbruksinformation Så anlägger du en skalbaggsås

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet. 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

BIOLOGISK MÅNGFALD I TÄKTER

Ansökan om bidrag för Fjärilarnas marker i Stora Vika

Marknadsföringsmaterial Svenska Bin 2018

Välkommen till Västergården på Hjälmö

ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING

Lekvärdefaktor. Det väsentliga är nog att inte tro att man ska få någon färdig produkt utan det här är en utveckling ständigt över tid.

Sammanställning regionala projektledare

Natur- och kulturvärden i landskap med våtmarksäng - Beckomberga

TYGELSJÖBÄCKEN. Dagvattenhantering och naturvård

Spridningsvägar för växtskyddsmedel till omgivande miljö

BIOLOGISK MÅNGFALD VID SWEROCKS ANLÄGGNING I KÅLLERED RAPPORT FÖR 2018

Bzzzz hur konstigt det än kan låta

BLOMRIKA GRÄSYTOR I SOLLENTUNA

FRÄSCHA FrUKtER och GRÖNSAKER

7.5.4 Risen - Gräntinge

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

Naturreservatet Rosfors bruk

Gynnande av biologisk mångfald vid motorsport/tävling

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA

Naturvärdesinventering inom detaljplaneområde Sydöstra Hogstad, Västanå 2:7 och Hogstad 20:1, Mjölby kommun

Inventering av naturvårdsintressanta insekter inom fastigheterna Strandskogen 10:6 och 10:7, Mörbylånga kommun Markus Franzén

Hur gynnas pollinatörer i slättbygd?

Täkternas biologiska värden

Att få. blommor och bin. att trivas

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter

Sammanställning rådgivare/handläggare

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström

Tomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer.

Förslag på inledning. Att göra i trädgården. Studera fjärilens livscykel. Undersök bikupan. Artrally

Gestaltningsbilaga. Förslag till detaljplan för Torsby 1:342- Dragudden(Torsby havsvik)

Bibatterier ökar biologisk mångfald

Övervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv. Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000

VID EN MILSTOLPE mångfald eller enfald

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

Välkommen till BIPARADISET i Bokhultet

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Lyngby, SE i Kristianstad kommun

Bildande av kulturreservatet Öna, fastigheterna Öna 1:2, 1:3, 1:4 och 1:5 i Nykils socken, Linköpings kommun, Östergötlands län.

Bilaga 4. Förslag på åtgärder som förstärker naturmiljön vid Skurubron. Tillhörande Miljökonsekvensbeskrivning - Vägplan Väg 222 Skurubron

NYGÅRDSKÄLLAN VANDRA TILL NATURLIG KÄLLA

Grönholmarnas naturreservat

Utflyktsprogram 31 maj - 3 juni

Skogsvårdsplan. Kungshamns Samfällighetsförening

KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN

Övergripande och förberedande skötselplan för Telestadshöjden, Växjö kommun

Täkters betydelse för biologisk mångfald. Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter.

NATURRESERVAT I VÄRMLANDS LÄN VÄSTRA LÅNGHOLMEN EN DEL AV NATURRESERVATET VÄRMLANDSSKÄRGÅRDEN

Helena Elmquist

Biologisk mångfald på våra motorbanor

Biodling ger mer än du anar!

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län

Stadsodlingsstrategi. Riktlinjer för stadsodling på Gotland

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

BETESMARKEN. BYSAMHÄLLET Bete. Foder NYA ODLINGSMETODER FÖRÄNDRAR LANDSKAPET

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen

Arstafältet, Valla å och Valla damm

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor

Enkla mångfaldsåtgärder på gården. Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv

Multifunktionella landskap med golfbanor

Mer än bara energimiljö- och samhällsnyttor med energigrödor

Gynnande av biologisk mångfald vid motorsport/tävling. Utbildning/fallstudie och inspiration från ett case: Enduro-VM i Enköping 2014

Biologisk mångfald på våra motorbanor

NATURRESERVAT I UPPSALA LÄN HÅGADALEN- NÅSTEN

Dialogmöte för Bergaskogen samt del av Runby- och Lövstaskogen.

NATURRESERVAT I VÄRMLANDS LÄN NIKLASDALS LÖVSKOG

Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren

Aktiva Ute Malmö Naturskola

Seminariet : Pollenväxter ger surr på slätten. Den 16 maj 2013

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr

Vildbina behöver hjälp! Naturinformation. Rapport 2014:1

EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

PM Hållbarhetsambitioner, Wijk Oppgård Augusti 2014

Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker?

Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta

Naturreservat i Säffle kommun

Pollinatörer i fröodling

Förslag på kreotoper i parkmiljö/grönområde vid Börje tull, Uppsala kommun

Varför var landskapet öppnare förr? Delsbo Byaråd Öppet landskap

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård Lönashult Tel/fax Mobil

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Transkript:

Familjedag i Biparadiset för de vilda bina och framtiden! Foto: Birgit Svensson. Projekt Biparadiset i Örkelljunga Ett projekt med samverkan och de vilda bina i fokus Biparadiset i Örkelljunga startades som ett samarbete mellan kommun och föreningsliv. Inspiration kom bland annat från Biparadiset i Bokhultet, utanför Växjö. Här hoppas vi att du skall trivas lika bra som blommor, bin och andra insekter. Men också att du får möjlighet att lära en massa bra saker om natur. Och vad hade väl varit mer naturligt än att det skapas fler biparadis! Om så bara på din balkong eller i din trädgård. Dessa ord möter idag besökaren vid ingången till det kommunala, nu nedlagda och återställda, sandtaget i Örkelljunga. Fyra informationstavlor finns på plats som förklarar de vilda binas situation i förhållande till deras behov. Thomas Öberg fick uppdraget att skriva texten och Mikael Sörensson har i processen bidragit med sin expertis. 1

En slinga runt området är färdigställd och en provisorisk skylt berättar: Gå för bi Många arter av vilda bin trivs där marken är sliten. Där kommer de åt att gräva sina bon. Därför har vi gjort en stig för dig som gillar att vandra och "slita". Den är cirka 800 meter och går runt hela Biparadiset, "förbi" öppna landskap och tät lummig skog. Följ den röda markeringen eller ströva fritt. Håll ut! Vi planerar efterhand för nya skyltar längs stigen som skall informera om bin och annat intressant om natur. Informationstavlorna vid ingången. Foto: Pär Svensson. 2

"Gå för bi" med ambition att gynna de vilda bina och folkhälsan! Foto: Pär Svensson. Men för att ta det från början: Den 16 augusti 2015 såddes ett frö till ett projekt i Örkelljunga. Då höll entomolog Mikael Sörensson en exkursion på Insekternas dag. Denna var förlagd till den gamla banvallen i Vanås där förutsättningarna ansågs vara de rätta. Här fanns både ett sandigt område och en riklig flora. Allt kantat av bryn med träd och buskar. Här kunde vildbin och andra insekter hitta både boplatser och mat, skydd och värme. Det blev en lyckad dag och Sörenssons inspirerande berättelser gav mersmak. Det stod klart för oss som deltog att de solitära bina för en tynande tillvaro i ett allt mer monotont landskap. Det blev också tydligt hur tungt den biologiska mångfalden vilar på denna insektsgrupp och hur lite många av oss vet om detta. Ett annat område som varit tilltänkt då exkursionen planerades var det nedlagda sandtaget vid Ekholm som ligger alldeles intill centrala Örkelljunga. Här fanns stora ytor av sandig mark och sydvända sluttningar. Men grästäcket var dessvärre på god väg att ta över efter återställningen i början av tjugohundratalet. Skulle detta urgrävda kommunala område kunna lära oss något om binas liv och vad som håller på att ske? 3

Tallar och ett tjockt grästäcke var på god väg att ta över. Foto: Pär Svensson. Planering inför åtgärder. Foto: Patric Carlsson. Källor till inspiration Ganska snart kom tipset om Biparadiset i Bokhultet utanför Växjö. En liten folder och en projektrapport hämtades snabbt hem från internet. Här fanns mycket att lära om vad du kan göra för att gynna vildbin. Utöver detta material googlades det även fram ett tiotal andra givande texter i ämnet som laddades ned som pdf-filer en fantastisk möjlighet till kunskapsspridning i dagens ITsamhälle. 4

Bihotell placeras och monteras. Foto: Pär Svensson. Och så var det igång. En av de första praktiska uppgifterna var att Daglig verksamhet Vågen fick meterlånga trädstammar från kommunens Gata och Park att borra hål i. Dessa blev till fina bihotell att placera ut och engagemanget kring sysselsättning kopplat till natur tog fart. Nu fanns en samverkan mellan förening och kommun och en projektbeskrivning växte fram. Denna presenterades både i naturskyddsföreningen Örkelljungabygdens Natur och kommunens Naturvårdsgrupp. Ett antal tjänstemän inom kommunen blev också tillfrågade och inga hinder kom fram täkten i Ekholm skulle kunna användas till att skapa ett naturområde med vilda bin och biologisk mångfald i fokus. Och eftersom inget skydd eller bevarande av befintliga naturvärden fanns gick allt relativt lätt. Idén formades snart åt det pedagogiska hållet, men för detta behövde vi så klart själva mer kunskap. Kommunen gav genom Naturvårdsgruppen så ett anslag till inventering av insektsfaunan. Mikael Sörensson fick uppdraget. Leif Sigbo tog sig an utmaningen att inventera floran. Detta inledde en process till kunskap om området och vilka åtgärder som kan vara lämpliga att göra. Ett projektbidrag från Naturskyddsföreningen kom också till för att arbeta fram ett informationsmaterial. Nu var vi snart rustade att skrida till verket på allvar och efter diverse vändor beviljade slutligen Naturvårdsgruppen ytterligare ett anslag att användas till åtgärder i täkten. 5

Mikael Sörensson på jakt. Foto: Janne Johansson. Första taget Fredagen den 25 november 2016 kunde därmed projektet på allvar gå från ord till handling. Starten blev att återställa boplatser åt backsvalor! Grästäcket och sly skrapades raskt av och perfekt sand för detta ändamål såg åter dagens ljus. En väl avvägd brant väntar nu på att backsvalorna skall hitta dit igen och en efterlängtad insats hade blivit verklighet. Sandmassorna kom dessutom insektslivet till godo. De har lagts ut i vallar till sandälskande bin. Även Foto: Patric en del Carlsson av markvägen som går genom området har förändrats för att gynna insektslivet och de solitära bina. Den krossten som en gång lagts dit som bärlager har tagits bort. Förhoppningen är att vägen i framtiden skall ha samma kvaliteter som sandiga, grusiga vägar haft historiskt. Slitaget på dessa vägar gjorde att marken inte växte igen och till skillnad från krossten kunde bin gräva sina bon i de luckra kanterna där det även fanns tillgång till näring från olika växter. En äng är också på väg att skapas. På en yta intill vägen väntar nu öppen mark där det till våren skall sås in ängsfröer. Vi hoppas även att ljungen skall breda ut sig där det är möjligt och en del av de uppväxande tallarna kommer att tas bort för att hålla området öppet så att den befintliga floran kan leva kvar. 6

En del av körvägen har blivit av med bärlagret för att få fram en "naturlig" väg. Foto: Pär Svensson. Vilda bin gillar sydvända vallar av sand. Foto: Birgit Svensson. 7

Inte bara bi I täkten finns en vild- och tätvuxen skogsdunge. Vad kan den lära oss? Kanske vad som händer om naturen får klara sig själv. In i denna lilla dunge är nu anlagt en tillgänglighetsanpassad stig. Den slingrar sig till ett inre rum med bänkar. Där kan du sitta och fundera över dina och naturens villkor, eller bara njuta av skugga och fågelkvitter en varm sommardag. En liten skylt lockar till egna funderingar: Livsviktigt Runt dig växer träd, vilt och fritt. De ger dig skugga varma sommardagar. Eller skydd på vintern mot kalla vindar. Träd är livsviktiga, inte bara för oss! Att fundera på: Hur hade jorden varit utan människor eller träd? Allt handlar om ekologi = samspelet mellan levande varelser och deras miljö. Och där utanför skymtar Biparadiset, med sina intentioner om samspel mellan natur och människa, i ett föränderligt landskap. Daglig verksamhet Vågen fixar med bänkar i skogsrummet. Till höger gräsbränning. Foto: Pär Svensson. 8

Äng på gång där tall och ett tjockt grästäcke tidigare dominerade. Foto: Birgit Svensson. Vildbin och människor Vi hoppas att Biparadiset i Örkelljunga skall kunna inspirera andra att göra något liknade som Bokhultet inspirerade oss. Kanske någon av grannkommunerna tar efter och att samverkan kan växa fram. Tänk ett nätverk av unika områden med samma epitet Biparadiset där vi kan lära av varandra. Kanske den högt flygande idén om en årlig seminariedag kan öppna upp för samverkan och utveckling. I vilket fall kommer bin att surra för allas bästa i täkten vid Ekholm och kanske även någon backsvala hittar dit och gräver sig ett bo. Biparadiset i Örkelljunga vill därmed på ett konkret sätt föra fram kunskap om vildbin och det man kallar för biologisk mångfald. Men det är också viktigt att understryka att den stora utmaningen ligger utanför Biparadiset och att vi endast ansluter och tar del av den strävan som redan finns genom forskning, myndigheter eller andra initiativ runt om. Bin och andra insekter tillför stora ekonomiska värden för samhället i form av pollinering, så kallade ekosystemtjänster. Ett utdrag från Svenska Vildbiprojektets rapport från 2004, Nyskapande av livsmiljöer och aktiv spridning av vildbin, får belysa och avsluta. Titeln "En framtid för vildbin och människor" är talande. 9

"De vilda bina är utan tvekan en kaskadgrupp för den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet, eftersom de genom sina pollinerande aktiviteter skapar växtresurser åt andra organismer och bidrar till de rika naturvärden som bör känneteckna ett ur alla synpunkter väl fungerande odlingslandskap. De är dessutom pollinatörer av ett flertal av de odlade grödorna, vilket bidrar till människornas försörjning av livsmedel. En ökad andel restbiotop i jordbrukslandskapet är positiv för artantal och täther av både vilda växter och vildbin. Restbiotoper i form av linjära landskapselement som diken, åkerrenar och vägrenar bildar strukturer som vildbin använder då de förflyttar sig i landskapet. Fler sådana biotopelement ökar konnektiviteten i landskapet, förbättrar möjligheten för bina att utnyttja biotopöar och gynnar därmed vildbinas populationsutveckling och spridning i landskapet. Det optimala landskapet för en rik vildbifauna är således en varierad habitatmosaik som omfattar både boplatser och blomrika zoner mellan vilka bina lätt kan förflytta sig. Det varierade och hållbart nyttjade landskapet är också det mest attraktiva för människorna." Text: Pär Svensson. För mer info: orkelljunganatur.se Foto: Birgit Svensson Foto: Pär Svensson. 10