INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm, 1873-1911. - Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser rörande Riksdagsmannavalen, Riksdagens andra kammare, Landstingsvalen och Kommunala rösträtten. Efterföljare: Riksdagsmannavalen / Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm, 1912-1970. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1909/11-1965/1968. Efterföljare: Allmänna valen. Del 1, Riksdagsvalet. Stockholm, 1971-1995. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1970-1994 Efterföljare: Allmänna valen. Del 1, Riksdagen. (Sveriges officiella statistik). Stockholm, 1999-. Täckningsår: 1998- Kommunala valen / Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm, 1920-1967. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1919-1966. Efterföljare: Allmänna valen. Del 2, Kommunala valen. Stockholm, 1972-1995. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1970-1994 Efterföljare: Allmänna valen. Del 3, Kommunalfullmäktige. Stockholm, 1999-. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1998- Landstingsmannavalen / Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm, 1913-1919. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1912-1918. Efterföljare: Kommunala valen. Stockholm, 1920-1967. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1920-1966 Efterföljare: Allmänna valen. Del 2, Kommunala valen. Stockholm, 1972-1995. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1972-1995 Efterföljare: Allmänna valen. Del 2, Landsfullmäktige. Stockholm, 1999-. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1998- Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år 1950. Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1960. S. 267-272: Allmänna val (Tab. 274-280). Riksdagsmannavalen våren 1915-1917 av Kungl. Statistiska centralbyrån Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2009. urn:nbn:se:scb-valen-r-191501

SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK ALLMÄNNA VAL RIKSDAGSMANNAVALEN ÅREN 1915 1917 AV KUNGL. STATISTISKA CENTRALBYRÅN STOCKHOLM 1918 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER 180274

Text. Innehållsförteckning. Inledning 1 Riksdagens Första kammare 3 Valkretsindelning 4 Valen till Första kammaren åren 1915 1917 6 I. Allmänna valen 6 II. Nya röstsammanräkningar och nyval 11 Första kammarens sammansättning vid lagtima riksdagen år 1918 13 Riksdagens Andra kammare 19 I. Nya röstsammanräkningar åren 1915 1917 19 II. Allmänna valen för riksdagsperioden 1918 1920 19 A) Valkretsindelning 19 B) Den politiska rösträtten 24 C) Valen till Andra kammaren 38 D) Andra kammarens sammansättning på grund av valen 63 Tabeller. Tab. 1. De allmänna valen till Första kammaren åren 1915 1917. De valdas namn, yrke och röstetal m. m. 71 Tab. 2. Rösträtten och valen till Andra kammaren, valdistriktsvis, år 1917 74 Tab. 3. Rösträtten vid de allmänna valen till Andra kammaren, valkretsvis och länsvis, hösten 1914 och år 1917 148 Tab. 4. Avgivna valsedlar och valda riksdagsmän vid de allmäna valen till Andra kammaren, valkretsvis och länsvis, hösten 1914 och 1917 152 Tab. 5. Rösträtten och deltagandet i valen till Andra kammaren inom olika yrkesgrupper, valkretsvis, år 1917 160 Tab. 6. Icke röstberättigade vid valen till Andra kammaren, fördelade efter diskvalifikationsgrunder, på landsbygden och i städerna, länsvis, år 1917 172 Tab. 7. Icke röstberättigade vid valen till Andra kammaren inom olika yrkesgrupper, år 1917 173 Tab. 8. De allmänna valen till Andra kammaren år 1917. De valdas namn, yrke och röstetal m. m. 174 Sid. Index. Pages Texte. Introduction 1 La Première chambre 3 Circonscriptions électorales 4 Élections pour la Première chambre en 1915 1917 6 I. Élections générales 6 II. Nouveaux dépouillements des voix 11 Resultat des élections 13

IV Pages La Seconde chambre 19 I. Nouveaux dépouillements des voix en 1915 1917. 19 II. Élections générales pour la période de 1918 1920 19 A) Circonscriptions électorales 19 B) Droit de vote politique 24 C) Élections pour la Seconde chambre 38 D) Résultat des élections 63 Tableaux. Tabl. 1. Élections générales pour la Première chambre en 1915 1917. Noms, profession et nombre de voix etc. pour chaque député 71 Tabl. 2. Suffrage et élections pour la Seconde chambre, par districts de vote, en 1917.... 74 Col. 1: Districts de vote. Col. 2 3: Électeurs ayant droit de vote, col. 2: nombre; col. 3: en pct. du nombre des hommes, inscrits dans les listes électorales. Col. 4 5: Votants, col. 4: nombre; col. 5: en pct. des électeurs ayant droit de vote. Col. 6: Nombre des électeurs n'ayant pas droit de vote. Col. 7 12: Bulletins valables, col. 7: total; col. 8: modérés; col. 9: partis agraires; col. 10: liberaux; col. 11: social-démocrates; col. 12: social-démocrates radicaux; col. 13: Bulletins nuls. Tabl. 3. Suffrage pour la Seconde chambre, par circonscriptions électorales et par préfectures, en automne 1914 et en 1917 148 Col. 1: Circonscriptions électorales et préfectures. Col. 2: Nombre des districts de vote. Col. 3 7: Nombre des hommes inscrits dans les listes électorales, col. 3 4: ayant droit de vote, nombre et pct.; col. 5 6: n'ayant pas droit de vote, nombre et pct.; col. 7: total. Col. 8 9: Votants des électeurs ayant droit de vote, col. 8: nombre; col. 9: en pct. des électeurs. Tabl. 4. Bulletins valables et députés élus pour la Seconde chambre, par circonscriptions électorales et par préfectures, en automne 1914 et en 1917 152 Col. 1: Circonscriptions électorales et préfectures. Col. 2 16: Nombre des bulletins valables, col. 2 3; modérés; col. 4 5: ligue des agriculteurs du Royaume; col. 6 7: ligue des paysans; col. 8 9: liberaux; col. 10 11: social-démocrates; col. 12 13: social-démocrates radicaux; col. 14 15: autres; col. 16: total. Col. 17: Nombre des bulletins nuls. Col. 18 24: Nombre des députés élus, col. 18: modérés; col. 19: ligue des agriculteurs du Royaume; col. 20: ligue des paysans; col. 21: liberaux; col. 22: social-démocrates; col. 23: social-démocrates radicaux; col. 24: total. Tabl. 5. Suffrage et votants pour la Seconde chambre, répartis par groupes de professions, dans les circonscriptions électorales, en 1917 160 Tabl. 6. Électeurs n'ayant pas droit de vote, répartis d'après les causes de disqualification, à la campagne et dans les villes, par préfectures, en 1917 172 Tabl. 7. Électeurs n'ayant pas droit de vote d'après les differentes causes, répartis par groupes de professions, en 1917 173 Tabl. 8. Élections générales pour la Seconde chambre en 1917. Noms, profession et nombre de voix etc. pour chaque député 174

V Résumé de la Statistique électorale pour 1915 1917. Dans ce rapport sont traitées toutes les élections et tons les nouveaux dépouillements des vois qui ont eu lieu pour la Première chambre ainsi que pour la Seconde chambre de la Diète suédoise (»Riksdagen») pendant les années 1915 1917. Les élections pour les deux chambres se font d'après le principe de la représentation proportionelle (méthode Thiele avec certaines modifications). Pour remplacement d'un membre dont la place devient vacante avant l'expiration du temps pour lequel il est élu on n'a pas besoin de faire une élection partielle, mais il suffit en règle de faire un nouveau dépouillement des bulletins de vote délivrés. Les élections pour la Première chambre se font par les conseils généraux et par les conseils municipaux des plus grandes villes pour une période de six ans. Cependant, toute la chambre n'est pas renouvelée chaque fois, les circonscriptions étant divisées en six groupes, un d'eux élisant chaque année. Ainsi, en 1915 25 députés furent élus, en 1916 24 et en 1917 aussi 25 députés. La chambre qui se compose de 150 députés, dont avant les élections de l'année 1915 89 étaient modérés, 47 libéraux et 14 social-démocrates, compte maintenant 88 modérés, 45 libéraux et 17 social-démocrates, Les élections pour la Seconde chambre se font régulièrement tous les trois ans au mois de septembre. La chambre est renonvelée intégralement chaque fois. Pour accomplir les élections le pays est divisé en 56 circonscriptions électorales, dont chacune élit 3 8 députés. Le droit de vote est accordé à tons les hommes suédois âgés de 24 ans révolus qui jouissent de leurs droits civiques, excepté ceux qui sont interdits ou en faillite; ceux qui ont reçu secours de l'assistance publique ou qui n'ont pas payé leurs contributions à l'état ou à la commune au cours des trois années civiles précédentes; enfin tout conscrit qui n'a pas accompli l'obligation du service militaire. Tout homme qui s'établit dans une commune doit montrer, pour recevoir le droit de vote, qu'il a payé ses contributions de l'année précédente. Chaque année une liste électorale est dressée pour chaque district de vote, comprenant tous les hommes qui au commencement de l'année ont 24 ans révolus. Tout homme qui n'est pas frappé par une des causes do disqualification susmentionnées, est inscrit dans la liste comme ayant droit de vote. Ces listes sont employées aux élections pour la Seconde chambre. Les chiffres suivants indiquent le nombre des hommes étant inscrits dans les listes électorales aux élections en 1917 ainsi que leur répartition au point de vue du droit de vote. En proportion de la population les hommes inscrits dans les listes étaient de 25'1 %, et ceux qui avaient droit de vote effectif de 19'5 %. Dans les villes les électeurs effectifs n'étaient que 15'3 # de la population, mais dans la campagne ils étaient de 21'2 %. Dans cette statistique les hommes inscrits danb les listes sont distribués en groupes de professions pour expliquer l'effet des dispositions concernant le droit de vote et l'emploi de ce droit parmi les différentes parties sociales de la population. Les indications sur ce point se retrouvent dans les tabl. 5 et 7. Un Tésnmé pour le pays entier se trouve dans le tabl. J, page 32. Les professions sont réunies en trois grands groupes I, II, III, comprenant la classe supérieure, moyenne et inférieure.

VI Les obstacles légaux à l'exercice du droit de vote paraissent avoir eu la moindre action sur le groupe comprenant les propriétaires fonciers («hemmansagare»). De ceux-ci 96'6 % étaient électeurs effectifs Dans le groupe des ouvriers 61'3 % avaient conservé leur droit de vote, mais parmi les marins seulement 48'7 %. Le tableau, page 34, indique les différentes causes de la perte du droit de vote. Le nombre total des électeurs n'ayant pas droit de vote était de 330 064, dont 193 869 avaient perdu leur droit, parce qu'ils n'avaient pas payé leurs contributions. Aux élections générales pour la Seconde chambre en automme 1917 pour la période de 1918 1920 739053 électeurs (65'8 %) prirent part. La participation fut de 64'0 % à la campagne et de 71'8 % dans les villes. La participation aux élections pour les différents groupes de professions aussi bien en chiffres absolus qu'en comparaison du nombre des électeurs effectifs, est montrée dans les deux dernières colonnes du tabl. J (page 32). L'intérêt le plus vif fut constaté parmi les propriétaires («godsàgare») dont non moins de 83'5 % firent usage de leur droit de vote. Ensuite viennent les fabricants et les professeurs d'écoles primaires dont à peu prés le même nombre (82'4 et 81'8 %) prit part à l'élection. Parmi les ouvriers plus des deux tiers (68'1 %) y participèrent, mais parmi les marins seulement 34'4 % Les députés de la Seconde chambre sont'230, c'est-à-dire un réprésentant sur les 25033 habitants. Avant les élections générales de l'automne 1917 la chambre se composait de 86 modérés, 57 libéraux et 87 social-démocrates. A ces élections la répartition des bulletins de votes valables et des députés élus sur les différents partis politiques était comme suit (voir tab. 4):

TILL KONUNGEN Statistiska centralbyrån får härmed avgiva sin underdåniga berättelse rörande riksdagsmannavajen under åren 1915 191?. Jämlikt bestämmelserna i nådiga brevet till Statistiska tabellkommissionen

2 MATERIALET. den 29 september 1911 ingår föreliggande berättelse i likhet med de tre närmast föregående berättelserna angående riksdagsmannavalen i den nya serien Sveriges officiella statistik. Den behandlar alla val och nya röstsammanräkningar, som ägt rum till såväl Första som Andra kammaren under åren 1915 1917. Materialet. Det material, varpå efterföljande framställning i huvudsak grundar sig, är de vid röstsammanräkningen för riksdagsmannavalen till Första och Andra kammaren förda protokollen samt de för varje valdistrikt upprättade röstlängderna för år 1917. Ifråga om valen till Andra kammaren har på begäran av Statistiska centralbyrån förutom de uppgifter, som enligt lag] skola innehållas i sammanräkningsprotokollen, förteckning meddelats av Overståthållarämbetet och länsstyrelserna å partifördelningen inom varje valdistrikt. I vallagen är stadgat, att vid varje röstsammanräkning särskilda anteckningar skola föras, innehållande bl. a. vid rangordningsregelns tillämpning uppgift å antalet valsedlar med samma första namn eller samma första och andra namn o. s. v. Med ledning av dessa anteckningar, vilka innehållits uti eller bifogats protokollen, hava uppgifterna i tab. 1 och 8 angående de enligt rangordningsregeln valdas röstetal denna gång kunnat göras fullständiga. De röstandes fördelning på de politiska huvudpartierna, moderata, jordbrukarnas riksförbund, bondeförbundet, liberala, socialdemokrater och vänstersocialister, har genomförts i så stor utsträckning som möjligt, vilket i de flesta fall icke mött några svårigheter tack vare den av valmetoden föranledda sammanslutningen av de röstande i grupper med gemensam partibeteckning. I de fall, då enstaka stänkröster avgivits med särskild partibeteckning, hava även dessa såvitt möjligt förts till det av huvudpartierna, vilket de på grund av gemensamma kandidater eller j dylikt ansetts stå närmast. Även då olika partier röstat med samma partibeteckning, har i allmänhet en fördelningkunnat genomföras på de särskilda partierna i fråga om valen såväl till Första som till Andra kammaren. Med hänsyn till Förstakammarvalen har nämnda fördelning skett med stöd av den kännedom inan ägt om partiställningen inom resp. landsting eller stadsfullmäktige, som förrättat valen i fråga. Med hänsyn till Andrakammarvalen åter har fördelningen skett dels med tillhjälp av de vid röstsammanräkningarna av de flesta länsstyrelser upprättade s. k. hjälpsedlar, vilka på centralbyråns begäran beredvilligt ställts till dess förfogande, dels ock med tillhjälp av ovannämnda förteckningar å partifördelningen inom varje valdistrikt. Med användning av dessa förteckningar och hjälpsedlar har det sålunda varit möjligt att i de flesta valkretsar exakt angiva de olika partiernas numerär inom den gemensamma partigruppen. I de tre östgötakretsarna, där socialdemokrater och vänstersocialister röstat under samma partibeteckning, har emellertid tvekan rått, till vilket av partierna ett fåtal valsedlar borde föras, och de hava därför proportionellt fördelats å desamma. Beträffande de moderata och jordbrukarnas fiksförbund eller bondeförbundet har samma för-

RIKSDAGENS FÖRSTA KAMMARE. 3 hållande ägt rum i två av ovannämnda valkretsar ävensom i Skaraborgs läns norra valkrets. Dessutom torde böra påpekas, att ett flertal valsedlar i en del valkretsar upptagit namn både från de moderata och riksförbundet (bondeförbundet) eller från socialdemokraterna och vänstersocialisterna. Härvid har valsedeln i allmänhet räknats till det parti, till vilket det första kandidatnamnet ansetts höra. Fördelningen av valsedlar med gemensam partibeteckning på de särskilda partierna har i de flesta valkretsar alla utom nio kunnat genomföras icke blott för hela valkretsen, utan även för varje valdistrikt, tack vare att resp. länsstyrelser beredvilligt insänt fullständiga hjälpsedlar eller i bilagor till sammanräkningsprotokollen verkställt en dylik fördelning. Statistiken över den politiska rösträtten, antalet röstberättigade och icke röstberättigade m. m. grundar sig på de vid Andrakammarvalen använda röstlängderna, vilka i centralbyrån underkastats en detaljerad bearbetning. Därvid har bl. a. även genomförts en fördelning av de i röstlängderna upptagna personerna på vissa större yrkesgrupper, såsom skedde beträffande 1911 och 1914 års allmänna höstval. Ifrågavarande yrkesfördelning har även denna gång stött på svårigheter till följd av röstlängdernas ofta bristfälliga uppgifter i detta avseende. Emellertid voro yrkesuppgifterna i 1917, års röstlängder i flera hänseenden fullständigare än motsvarande uppgifter i 1914 års röstlängder. Materialet har dessutom' under bearbetningen i stor utsträckning ytterligare fullständigats genom en tidsödande jämförelse med kalendrar o. dyl. samt med de i centralbyrån befintliga församlingsboksutdragen. Riksdagens Första kammare. Enligt 7 riksdagsordningen skola valkretsarna för val till Riksdagens Första kammare indelas i sex grupper, och varje år skall inom en av dessa grupper förrättas val för nästföljande sexårsperiod. Härigenom äger alltså nytt val rum varje år för en sjättedel av Första kammaren, och efter sex år har hela kammaren förnyats. Valen, som äro proportionella, där två eller flera riksdagsmän skola utses, verkställas av landsting vid lagtima möte och av stadsfullmäktige vid sammanträde under september månad. De sex grupper, vari valkretsarna indelats, äro enligt 1 i lagen om val till Riksdagen följande: första gruppen: Stockholms stad, Jönköpings län, Gottlands län, Västmanlands län, Västerbottens län; andra gruppen: Stockholms län, Blekinge län, Malmö stad, Skaraborgs län, Gävleborgs län utom Gävle stad; tredje gruppen: Uppsala län, Kalmar läns södra landstingsområde, Malmöhus län utom Malmö stad, Göteborgs stad, Jämtlands län;

4 VALKRETSINDELNING. fjärde gruppen: Södermanlands län, Kalmar läns norra landstingsområde, Hallands län, Örebro län, Västernorrlands län; femte gruppen: Östergötlands län utom Norrköpings stad, Kronobergs län, Göteborgs och Bohus län utom Göteborgs stad, Gävle stad, Värmlands län; sjätte gruppen: Norrköpings stad, Kristianstads län, Älvsborgs län, Kopparbergs län, Norrbottens län. Inom den första av ovannämnda grupper ägde val rum år 1909, och därefter förrättades val inom de olika grupperna i den ordning, vari de här upptagits. De i november år 1911 efter Första kammarens upplösning förrättade nya valen för hela riket till nämnda kammare gällde jämlikt riksdagsordningen för grupp, som valt för sexårsperiod, till periodens utgång och för annan grupp till början av dess första sexårsperiod. På grund härav rubbades ej genom berörda nya val ordningen mellan grupperna, utan ägde åren 1912 1914 val rum inom resp. fjärde, femte och sjätte grupperna, år 1915 ånyo inom första gruppen, 1916 inom den andra av dem och 1917 inom den tredje. Valkretsindelning. Antalet valkretsar vid val till Riksdagens Första kammare utgör 30, nämligen de 25 landstingsområdena samt städerna Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping och Gävle, vilka icke deltaga i landsting. Antalet valmän för val av riksdagsmän i Första kammaren, d. v. s. landstingsmän och stadsfullmäktige i ovannämnda fem städer, framgår av tab. A, där detta antal angives för de särskilda valkretsarna de år, då val senast förrättades. Sammanlagt utgjordes hela valmanskåren till Första kammaren vid 1918 års lagtima riksdag av 1 545 valmän, därav 1 234 landstingsmän och 311 stadsfullmäktige. Till jämförelse må erinras om att hela antalet valmän vid 1915 års lagtima riksdag utgjorde 1 531, varav 1 220 landstingsmän och samma antal stadsfullmäktige, som nyss nämndes. Antalet ledamöter i Första kammaren är jämlikt 6 riksdagsordningen fastställt till 150, och skall det antal riksdagsmän, varje landstingsområde eller stad, som ej deltager i landsting, äger utse, vart tionde år efter angivna grunder bestämmas av Konungen. Intill utgången av år 1914 bibehöll varje valkrets det antal riksdagsmän, som fastställts genom nådiga kungörelsen den 3 juni 1904. Med ledning av de uppgifter om folkmängden den 1 januari 1914, som av Statistiska centralbyrån meddelats, reglerades emellertid genom nådiga kungörelsen den 8 maj s. å. antalet riksdagsmän för nästföljande tioårsperiod, varvid bestämdes, att varje valkrets skulle utse det antal riksdagsmän i Första kammaren, som även finnes angivet i tab. A. På grund av folkmängdens förändringar skulle antalet representanter för var och en av de valkretsar, som utgöras av Stockholms stad, Stockholms län, Malmö stad, Göteborgs stad och Norrbottens lån ökas, men för vardera av Uppsala läns, Kronobergs läns, Kalmar läns norra, Gottlands och Skaraborgs läns valkretsar minskas med 1. Då under tiden mellan sistnämnda kungörelses utfärdande

VALKRETSINDELNING. 5 Tab. A. Folkmängd, antal valmän och riksdagsmän i Första kammarens valkretsar.

6 VALEN TILL FÖRSTA KAMMAREN. och sammanträdandet av 1918 års riksdag ännu ej val ägt rum inom de grupper, som Kronobergs läns och Kalmar läns norra valkretsar tillhöra, hade vid sagda riksdags början den föreskrivna regleringen ännu ej kunnat genomföras i nyssnämnda tvenne valkretsar och i Malmö stad samt Norrbottens län, utan ägde dessa fortfarande samma antal riksdagsmän som förut. Förhållandet mellan antalet representanter och folkmängden för riket i dess helhet utvisade den 1 januari 1917 (se tab. A) inom varje valkrets 1 riksdagsman på i medeltal 38 384 invånare (= 1/150 av rikets folkmängd) mot en riksdagsman på 37 591 invånare vid 1914 års reglering och på 34 809 invånare vid motsvarande reglering år 1904. Av samtliga valkretsar företedde år 1917 12 högre och 18 lägre tal än nyssnämnda medelsiffra för riket i dess helhet, beräknat efter antalet representanter enligt nyregleringen. Antalet invånare per riksdagsman växlade inom dem mellan 34 003 i Kalmar läns södra del och 55 814 i Gottlands län. Valen till Första kammaren. I. Allmänna valen åren 1915 1917. Såsom förut påpekats, förrättades år 1915 val inom den första gruppen av valkretsar, omfattande Stockholms stad, Jönköpings län, Gottlands län, Västmanlands län och Västerbottens län. År 1916 förrättades val inom den andra gruppen, bestående av Stockholms län, Blekinge län, Malmö stad, Skaraborgs län samt Gävleborgs län utom Gävle stad, och år 1917 var turen hos den tredje gruppen, till vilken Uppsala län, Kalmar läns södra landstingsområde, Malmöhus län utom Malmö stad, Göteborgs stad och Jämtlands län höra. Antalet riksdagsmän, som»kulle utses inom var och en av ovannämnda valkretsar, framgår av tab. A. Sammanlagt avsågo valen år 1915 25 riksdagsmän, år 1916 24 och år 1917 åter 25 riksdagsmän. I fråga om närmare detaljer av valen hänvisas till tab. 1, vari uppgifter meddelas angående antalet avgivna valsedlar inom varje särskild partigrupp, de valdas namn, yrke och parti samt rangordnings- eller reduktionsreglernas tillämpning. Därjämte lämnar efterföljande tab. B en sammanfattande översikt över antalet röstande och. antalet valda riksdagsmän inom varje parti vid de allmänna valen till Första kammaren åren 1912 1917, ävensom för överskådlighetens skull vid de allmänna valen i november år 1911 efter kammarens upplösning. Översikten över 1911 års val har förut meddelats i centralbyråns underdåniga berättelse om riksdagsmannavalen åren 1909 1911, sid. 8 samt över de allmänna valen åren 1912 1914 i samma berättelse för åren 1912 1913 samt hösten 1914, sid. 7. Anmärkas bör emellertid beträffande 1912 1917 års val, att bland de avgivna valsedlarna även ingår ett antal blanka valsedlar, nämligen 1 i Kalmar läns norra valkrets, 8 i Norrköpings stad och 2 i Gottlands län; de röstande, som avlämnat berörda valsedlar, hava emellertid i tabellen hänförts till de partier, som de förmodats tillhöra.

VALEN TILL FÖRSTA KAMMAREN. 7 Tal B. De allmänna valen till Första kammaren i november år 1911 samt åren 1912 1917.

8 VALEN TILL FÖRSTA KAMMAREN. För utrönande av deltagandet i valen kunna jämföras sammanlagda antalet röstande med uppgifterna i tab. A å sid. 5 om antalet valmän inom varje valkorporation. Därvid visar sig, att i samtliga valkretsar tillsammans valmännens antal uppgick till 1 545 och de röstandes till 1 531. Av alla valberättigade deltogo sålunda 99'1 % i valen. Av de icke röstande återfinnas emellertid de flesta i stadsvalkretsarna Norrköping, Malmö och Gävle. Vid valen inom landstingen utövade däremot samtliga valberättigade, med undantag av två inom Gottlands och en inom Norrbottens län, även sin rösträtt, emedan vid förfall för en landstingsman den för honom utsedde suppleanten i stället inträder. Partifördelningen såväl bland de röstande som bland de valda framgår av tab. B, varjämte tab. 1 innehåller mera detaljerade uppgifter angående de röstandes sammanslutning i grupper med gemensam partibeteckning. Liksom vid 1911 och 1912 1914 års val voro valmännen genomgående fördelade efter politiska partier, varvid dessas inbördes styrka i stort sett överensstämde med den som framgått ur närmast föregående val till landsting och stadsfullmäktige. Såsom närmare framgår av tab. 1 röstade emellertid i 5 valkretsar de liberala och socialdemokraterna med gemensam partibeteckning. I allmänhet hava därvid de båda partierna även gått fram med samma listor, särskilt när det ena partiet endast förfogat över några få röster, så att det ej förmått att erhålla egen representant. Så skedde t. ex. vid valet inom Jönköpings läns landsting år 1915, där hela partigruppen»vänstern», som bestod av 13 liberala och 6 socialdemokrater, röstade på de liberala kandidater, som blevo valda. På samma sätt röstade de båda nämnda partierna i Malmö år 1916 och i Jämtlands län år 1917, medan endast tvenne av de 4 socialisterna i Blekinge län år 1916 röstade på den valde liberale kandidaten. Vid valet i Göteborg år 1917 gingo däremot de båda partierna, som voro ungefär jämnstarka, fram med skilda listor under den gemensamma partibeteckningen och fingo var sin representant. Vid valet i Malmöhus län år 1917 röstade en del av socialdemokraterna (3 av 24) med liberal partibeteckning, varigenom undveks lottning mellan de båda vänsterpartierna. I ett enda fall, Gävleborgs län år 1916, hava de moderata och liberala röstat med gemensam partibeteckning, men dock i övrigt med skilda listor. Samtliga vid valen 1915 1917 avgivna valsedlar, vilka icke voro blanka, voro försedda med partibeteckning, med undantag endast för 23 valsedlar i Gottlands län; de röstande, som avlämnat sistnämnda valsedlar, hava emellertid i tab. B hänförts till de moderata. Tillämpningen av rangordnings- och reduktionsreglerna. Enligt den gällande proportionella valmetoden skall inom partierna ordningen mellan valsedlarna bestämmas på följande sätt. Om på valsedlar med mer än hälften av gruppens röstetal finnes uppförd samma person som första namn, blir denne enligt den s. k. rang ordningsregeln gruppens förste riksdagsman; upptaga valsedlarna med samma första namn även samma andra namn, uppföres detta i andra rummet, om valsedlarnas röstetal utgör mer än 2 /s av hela gruppens, o. s. v. enligt samma grunder. Om de platser, som tillkomma gruppen, icke

VALEN TILL FÖRSTA KAMMAREN. 9 kunnat fördelas enligt rangordningsregeln, bestämmes ordningen mellan namnen enligt den s. k. reduktionsregéln på så sätt, att det namn sättes främst, som enligt viss beräkning erhållit det högsta röstetalet, oberoende av den ordning, i vilken namnen varit uppförda. Inom den fria gruppen skall ordningen mellan namnen alltid bestämmas enligt sistnämnda regel. I vilken utsträckning rangordnings- eller reduktionsreglerna kommit i tilllämpning vid nu ifrågavarande förstakammarval, framgår av tab. 1, varest detta för var och en av de valda riksdagsmännen angivits. Vid 1915 års val blevo fyra riksdagsmän utsedda med tillämpning av reduktionsregeln, av vilka dock en valdes av Grottlands läns landsting, varest alla valsedlar tillhörde den fria gruppen, och rangordningsregeln sålunda aldrig kunde komma i tillämpning. Vid valen 1916 behövde reduktionsregeln däremot tillgripas i sju fall och år 1917 i fem fall. Av nedanstående tablå framgår, i vilken omfattning reduktionsregeln kommit till användning under olika år och inom de olika partierna: Av de 43 riksdagsmän, det moderata partiet inalles utsåg vid Förstakammarvalen under ovanstående år, valdes 12 eller 27'9 % av hela antalet enligt reduktionsregeln. Inom det liberala partiet, som inalles utsåg 20 riksdagsmän, valdes endast 3, motsvarande 15'0 %, enligt reduktionsregeln, och inom det socialdemokratiska partiet kom reduktionsregeln i tillämpning vid valet av endast 1 representant, motsvarande 9"1 % av hela antalet. Inom alla partier tillsammantagna valdes således under ovannämnda år 58 riksdagsmän enligt rangordningsregeln och 16 enligt reduktionsregeln. Till jämförelse kan nämnas, att vid de allmänna valen åren 1912 1914 voro motsvarande tal 69 och 7. De i tab. 1, kol. 2 angivna röstetalen för varje särskild riksdagsman avse det antal röster, vederbörande representant erhållit till den plats i ordningen, som han tilldelats vid bestämmandet av ordningsföljden mellan kandidaterna inom ett parti. En jämförelse mellan partiets röstetal och de av detsamma valda riksdagsmännens röstetal visar därför, huru många inom partiet som röstat på samma första namn, eller, för den andre representanten i ordningen, på samma första och andra namn o. s. v. Skillnaden mellan partiets och den valdes röstetal blir därför ett mått på splittringen inom partiet vid de olika platsernas besättande. Dessa röstetal hava dock endast kunnat angivas för dem, som valts enligt rangördningsregeln, emedan vid reduktionsregelns tillämpning röstetalen, som ligga till grund för platsfördelningen inom partierna, beräknas efter helt andra grunder, och därför icke äro jämförbara med de förra.

10 VALEN TILL FÖRSTA KAMMAREN. Tab. C. Sammanhållningen inom de olika partierna vid val enligt rangordningsregeln. På grundval av de i tab. 1 meddelade uppgifterna angående röstetalen har, för att erhålla ett uttryck för sammanhållningen inom de olika partierna, varje representants röstetal uträknats i procent av partiets och de sålunda erhållna procenttalen sammanförts i tab. C. För undvikande av missförstånd bör emellertid påpekas, att i tabellen endast kunnat medtagas de riksdagsmän, som valts enligt rangordningsregeln, varför tabellen för att giva en fullständig bild av sammanhållningen inom partierna måste kompletteras med de å sid. 9 meddelade uppgifterna å antalet enligt reduktionsregeln valda representanter. I de fall, då två partier röstat med gemensam partibeteckning, men med i övrigt skilda listor, har såsom partiets röstetal räknats icke hela partigruppens utan det särskilda partiets, som haft den valde som sin kandidat. Av tabellens siffror framgår, att av de riksdagsmän, som valts såsom sitt partis första representanter, 6 moderata, 8 liberala och 6 socialdemokrater haft ett röstetal, som översteg 99 % av partiets röstetal. I samtliga dessa fall rådde ingen som helst splittring inom partiet, utan alla till detsamma hörande valmän röstade enhälligt på den valde såsom förste man. På samma sätt rådde fullständig enighet även beträffande partiernas övriga representanter i ordningen, då i tabellen röstetalet angives till mer än 99 % av partiets. Som exempel på synnerligen stor sammanhållning kan nämnas, att inom Malmöhus läns landsting, där det moderata partiet fick sig sex platser tilldelade, samtliga moderata valsedlar upptogo samma sex namn i samma ordning. Motsatt ytterlighet företer däremot t. ex. det moderata partiet i Skaraborgs län och Kalmar läns södra del, varest ingen av partiets representanter valdes enligt rangordningsregeln. I tab. C har även beräknats sammanhållningens styrka i medeltal vid de olika platsernas besättande enligt rangordningsregeln. Inom det moderata

VALEN TILL FÖRSTA KAMMAREN. 11 partiet utgjorde röstetalet härvid i genomsnitt för partiets samtliga första representanter 94'9 % av vederbörande partis röstetal, inom det liberala partiet. var motsvarande röstetal 96'6 % och inom det socialdemokratiska 100 %. Sammanhållningen var sålunda i detta fall störst inom sistnämnda parti och minst inom det moderata partiet. För de riksdagsmän, som valts såsom sitt partis andre representant, utgjorde motsvarande medeltal inom de tre partierna resp. 98'1, 98'9 och 94'3 %. Rörande de valda riksdagsmännens partiställning hänvisas till tab. 1 ävensom till tab. B. Av sistnämnda tabell framgår, att partiställningen i kammaren, vilken efter 1914 års val bestod av 89 moderata, 47 liberala och 14 socialdemokrater, genom 1915 års val ändrades därhän, att det moderata partiet förstärktes med en ledamot på det liberala partiets bekostnad. De moderata vunno nämligen en plats från liberalerna i Stockholm, varest de även förvärvade det mandat som meningsfränderna å Gottland förlorade genom platsreduktionen. Partiställningen inom Första kammaren efter valen år 1915 var sålunda följande: 90 moderata, 46 liberala och 14 socialdemokrater. Vid 1916 års val vunno de moderata det nytillkomna mandatet i Stockholms län men förlorade samtidigt genom reduktion ett mandat i Skaraborgs län. Till följd av ändrad partiställning i Blekinge läns landsting, efter landstingsmannavalen år 1916, vunno de moderata ett mandat som förut varit liberalernas, men däremot förlorade de i Malmö en av sina båda platser till socialdemokraterna, vilka senare även lyckades vinna ett mandat från liberalerna i (xävleborgs län. Genom 1916 års val hade sålunda i kammarens sammansättning skett den förskjutningen, att det liberala partiet förlorat 2 ledamöter till det socialdemokratiska. Vid 1917 års val förlorade de moderata i Uppsala län genom platsreduktion ett mandat, som i Göteborg erövrades av socialdemokraterna. I Kalmar läns södra landstingsområde gynnade lotten denna gång de liberala, som sålunda här togo en plats från de moderata. Efter 1917 års val räknade därför de tre partierna inom Första kammaren det antal ledamöter, som här nedan angives, varvid vinster ( + ) och förluster ( ) under de tre åren antecknats för A-art och ett av dem: II. Nya röstsammanräkningar och nyval åren 1915 1917. Jämlikt vallagens bestämmelser skall vid uppkommen ledighet efter en riksdagsman, som avgått före utgången av den sexårsperiod, för vilken han blivit vald, i regel icke nytt val förrättas inom landsting eller stadsfullmäktige, utan äger Kungl. Maj:ts befallningshaa^ande i vederbörande län att

12 NYA RÖSTSAMMANRÄKNINGAR OCH NYVAL. på grundval av de vid det ursprungliga valet avgivna valsedlarna förrätta ny röstsammanräkning för utseende av efterträdare till den avgångne. Nytt val skall anställas blott under den förutsättning, att vid ny röstsammanräkning efter avgången kammarledamot å de valsedlar, som upptaga den avgångnes namn, ingen mera finnes upptagen, som kan inträda såsom dennes efterträdare. Under år 1915 förrättades av länsstyrelserna 5 nya röstsammanräkningar efter lika många avgångna kammarledamöter, år 1916 förrättades 7 och år 1917 endast 4. De orsaker, som föranlett ifrågavarande nya röstsammanräkningar, voro följande: Beträffande de nya röstsammanräkningarna (till början av 1918 års lagtima riksdag), som ägt rum på grund av sådana kammarledamöters avgång, vilka utsetts vid de allmänna valen under något av åren 1915 1917, hänvisas till anmärkningarna under tab. 1. I övriga fall hava de nya röstsammanräkningarna förorsakats av sådana ledamöters avgång, vilka antingen utsetts vid de allmänna valen under något av åren 1912 1914 eller efterträtt då valda ledamöter. Dessutom har under år 1917 ett fyllnadsval till Första kammaren ägt rum. Enligt nådiga kungörelsen den 8 maj 1914 angående det antal riksdagsmän i Första kammaren, vilket varje landstingsområde och stad, som ej deltager i landsting, äger utse, har antalet ledamöter i nämnda kammare för bland annat Uppsala län bestämts till 3 och sålunda minskats med 1 samt för Gröteborgs stad ökats med 1 till 5. Denna minskning för Uppsala län inträdde, då dess representant rektorn vid universitetet i Lund, jur. och fil. d:r Johan Carl Wilhelm Thyrén i januari 1917 avsade sig sin riksdagsmannabefattning. Då Gröteborgs stad jämlikt bestämmelserna i 6 mom. 7 riksdagsordningen var närmast att komma i åtnjutande av rättigheten att välja fullt antal riksdagsmän, förrättades därstädes den 8 februari 1917 val av en ledamot för tiden till den 1 januari 1918 och utsågs därtill ledamoten av riksdagens Andra kammare, folkskolläraren Ola Hansson Waldén (soc.). 1 ) För att giva en sammanfattning av alla under åren 1915 1917 förrättade val och röstsammanräkningar meddelas i efterföljande tablå en översikt över samtliga under vart och ett av de tre åren utsedda riksdagsmän. 1) Vid valet avgåvos 57 valsedlar, av vilka 30 voro försedda med partibeteckningen»liberala och socialdemokratiska stadsfullmäktigegrupperna» samt 27 med partibeteckningen»högergrnppen»- Av de valsedlar, som buro partibeteckningen»liberala och socialdemokratiska stadsfullmäktigegrupperna» upptogo 28 såsom första namn folkskolläraren Ola Hansson Waldén.

FÖRSTA KAMMARENS SAMMANSÄTTNING. 13 Inalles invaldes under år 1915 30 ledamöter i Första kammaren, år 1916 31 och år 1917 30 ledamöter. Till jämförelse härmed kan nämnas, att under närmast föregående treårsperiod förrättades 97 val, eller resp. 31, 33 och 33 under vart och ett av åren 1912, 1913 och 1914. Under treårsperioden 1909 1911 förrättades ej mindre än 275 val, eller resp. 43, 40 och 192 under vart och ett av åren 1909, 1910 och 1911. Av valen sistnämnda år voro dock 150 föranledda av den då företagna kammarupplösningen. Över de under åren 1915 1917 förrättade allmänna valen till Första kammaren och de med anledning av Förstakammarledamöters avgång under nämnda tid verkställda nya röstsammanräkningarna hava i intet fall besvär anförts. Första kammarens sammansättning vid lagtima riksdagen år 1918. För Första kammarens sammansättning, efter de allmänna valen år 1917 och med de intill början av 1918 års lagtima riksdag inträffade förändringar, redqgöres i det följande. 1 ) Rörande partifördelningen hänvisas till tab. B, som innehåller uppgifter valkretsvis angående de valda riksdagsmännens fördelning på de tre politiska huvudpartierna, ävensom till framställningen å sid. 11 i det föregående. Av kammarens 150 ledamöter voro 60, motsvarande 40'0 % av hela antalet, nyvalda, varav dock 10 voro f. d. Förstakammarledamöter, medan de övriga voro omedelbart omvalda för samma valkrets. Ställningen inom de olika partierna i detta avseende var följande: Största antalet nyvalda riksdagsmän eller 35 kommer sålunda på det moderata partiet, närmast komma liberalerna med 18 och sist socialdemokraterna med endast 7 nyvalda ledamöter. Av de nyvalda ledamöterna hade emellertid icke mindre än 25 förut tillhört Riksdagens kamrar, därav 6 Första kammaren, 15 Andra kammaren samt 4 båda kamrarna. Frånräknas dessa, uppgick antalet riksdagsmän i Första kammaren, som vid sitt inval i kammaren förut icke deltagit i Riksdagens förhandlingar, till 35, därav 20 1) Häri ingår även en riksdagsman, som vid ny röstsammanräkning den 28 /i 1918 utsågs för Malmöhus län.

14 FÖRSTA KAMMARENS SAMMANSÄTTNING. ANTAL BEVISTADE RIKSDAGAR. Tab. D. Antal bevistade riksdagar. inom det moderata, 11 inom det liberala och 4 inom det socialdemokratiska partiet. Bland de för samma valkrets omedelbart omvalda ledamöterna hade (i, varav 4 moderata och 2 liberala, under någon tidigare period representerat annan valkrets. Av de nyvalda f. d. Förstakammarledamöterna hade 5 moderata förut representerat samma valkrets och 3 moderata samt 2 liberala annan valkrets. Av kammarens samtliga ledamöter hade icke mindre än 41 förut tillhört Andra kammaren, därav inom de tre partierna resp. 21, 14 och 6 mot 48 och 45 vid 1915 och 11)12 års riksdagar, mem endast 29 vid 1909 års riksdag. Med hänsyn till antalet förut bevistade riksdagar fördela sig Första kammarens ledamöter på sätt, som framgår av tab. D. Som synes är antalet bevistade riksdagar i allmänhet mindre inom de liberala och socialdemokratiska partierna än inom det moderata. En beräkning visar också, att genomsnittet bevistade riksdagar per representant utgör för de moderata 11'0, för de liberala 7'8 och för socialdemokraterna tf'8. De av kammarens ledamöter, som bevistat det största antalet riksdagar, äro hovmarskalken, greve Ph. O. L. Klingspor och hemmansägaren Oilas A. Ericsson, vilka förut bevistat resp. 36 och 35 riksdagar.

FÖRSTA KAMMARENS SAMMANSÄTTNING. BONINGSORT. 15 Den fördelning av Första kammarens ledamöter efter deras nuvarande boningsorter inom och utom valkretsen, som meddelas i nedanstående tablå, har upprättats med ledning av den genom kammarens kansli offentliggjorda förteckningen över kammarens ledamöter,' vilken även i huvudsak legat till grund för den yrkesfördelning av kammarledamöterna, som längre fram meddelas. Av kammarens samtliga ledamöter voro såsom av ovanstående siffror framgår 111 eller 74'0 % bosatta inom den egna valkretsen och 39 utom valkretsen, därav 25 (16'7 %) i Stockholm och 14 (9'3 %) i övriga delar av riket. Vid jämförelse med ställningen år 1915 har ingen nämnvärd förändring inträtt i avseende på de inom valkretsen bosatta, men av de övriga voro år 1918 25 bosatta i Stockholm mot endast 21 år 1915. Inom de olika partierna voro av de moderata riksdagsmännen 86'4 % bosatta inom valkretsen och av de liberala 64'4 '/o, men av socialdemokraterna endast 6, motsvarande 85'3 %, av vilka 3 voro representanter för Stockholm. Då det måste vara av intresse att se, med vilken styrka städerna å ena sidan och landsbygden å den andra förmått göra sina intressen gällande vid uppsättandet av de kandidater, som sedan blivit valda, meddelas här nedan, såsom åtminstone ett ungefärligt uttryck härför, en fördelning av Första kammarens ledamöter efter boningsort på landet och i stad: Trots sin till antalet mycket underlägsna folkmängd voro städerna betydligt talrikare representerade än landsbygden inom såväl det liberala som det socialdemokratiska partiet, medan inom det moderata partiet de voro ej fullt lika talrikt företrädda. Mest framträdande var städernas övervikt över landsbygden härutinnan bland de socialdemokratiska ledamöterna, av vilka endast två voro bosatta på landet. Av kammarens samtliga ledamöter voro 41' 3 % bosatta på landet och 58'7 % bosatta i stad.

16 FÖRSTA KAMMARENS SAMMANSÄTTNING. YRKESFÖRDELNING. Tab. E. Yrkesfördelning bland Första kammarens ledamöter. Ett försök till yrkesfördelning av Första kammarens ledamöter föreligger i tab. E, varvid erinras, att f. d. utövare av ett yrke i allmänhet räknats till den grupp, de skulle hava tillhört, om samma yrke fortfarande utövats, såvida de icke helt och hållet övergått till ett nytt yrke. För övrigt torde höra nämnas, att åtskilliga av de till andra yrkesgrupper räknade kammarledamöterna tillika voro godsägare. Anmärkas bör emellertid, att, medan tab. E upptager yrkesfördelningen vid början av 1918 års riksdag, den i tab. 1 meddelade yrkesbeteckningen avser tidpunkten för de resp. valen, varför hänsyn där ej tagits till efter dessa möjligen inträffade förändringar i riksdagsmännens yrken. Av tabellen framgår bland annat, att sedan år 1915 har antalet bruks- och fabriksidkare, handelsidkare samt direktörer och tjänstemän i banker'och försäkringsbolag ökats rätt avsevärt, varemot antalet civila statstjänstemän av högre grad minskats. Om samtliga civila, militära och ecklesiastika statstjänstemän, kommunala tjänstemän och läkare sammanföras till en enda grupp, omfattade denna år 1918 53 av kammarens ledamöter mot 69 år 1915, 77 år 1912 och 87

FÖRSTA KAMMARENS SAMMANSÄTTNING. ÅLDERSFÖRDELNING. 17 Tab. F. Åldersfördelning bland Första kammarens ledamöter. vid riksdagen år 1909. Denna grupp har sålunda successivt avtagit. Antalet ledamöter av statsrådet voro vid 19.18 års riksdag endast 2, däremot hade icke mindre än 11 förutvarande statsråd plats i kammaren, av vilka 9 tillhörde det moderata och 2 det liberala partiet. Åldersfördelningen av Första kammarens ledamöter vid början av år 1918 utfaller på sätt tab. F närmare angiver, varvad till jämförelse även meddelas dylika uppgifter för år 1915. En blick på tabellen visar, huru väsentligt olika åldersfördelningen är inom de olika partierna. Inom det moderata partiet äro riksdagsmännen anmärkningsvärt talrika i de högre åldersklasserna men fåtaliga inom de lägre. I motsats härtill äro de liberala riksdagsmännen relativt talrikare än de moderata inom de lägre åldersklasserna. De socialdemokratiska riksdagsmännen slutligen äro i sin ordning relativt talrikare än de liberala inom samma åldersklasser och fåtaliga inom de högre åldersklasserna.

18 FÖRSTA KAMMARENS SAMMANSÄTTNING. ÅLDERSFÖRDELNING. Antalet moderata riksdagsmän yngre än 50 år uppgick sålunda till endast 11 (12'5 %) mot 77 i högre åldrar och antalet liberala till 17 (37'8 %) mot 28, medan inom det socialdemokratiska partiet 9 (52"9 %) av dess 17 medlemmar ännu icke fyllt 50 år. En följd av denna olika åldersfördelning är, att medelåldern inom det moderata partiet är betydligt högre än inom det liberala partiet, och medelåldern inom sistnämnda parti i sin ordning högre än inom det socialdemokratiska partiet. För riksdagsmän tillhörande det moderata partiet är densamma 58's år, för de liberala 52'8 år och för socialdemokraterna 49'0 år. Till följd bl. a. av den starka omsättning, som ägde rum inom Första kammaren under treårsperioden 1909 1911, hade medelåldern för samtliga kammarledamöter, vilken vid 1909 års riksdag utgjorde 58'2 år, år 1912 nedgått till 53'0 år, den lägsta medelålder, som vid någon riksdag iakttagits sedan år 1867. I jämförelse härmed kan för åren 1915 och 1918 åter konstateras någon höjning av medelåldern för varje kammarledamot, alldenstund densamma vid början av nämnda år utgjorde resp. 54'7 och 55'9 år.

RIKSDAGENS ANDRA KAMMARE. 19 Riksdagens Andra kammare. I. Nya röstsammanräkningar åren 1915 1917. För utseende av efterträdare till riksdagsman, som avsagt sig uppdraget eller eljest avgått före utgången av den tid, för vilken han blivit vald, galla liknande bestämmelser för Andra kammaren som beträffande den första. Jämlikt vallagens bestämmelser skall sålunda i regel nytt val icke förrättas utan i stället efterträdaren till den avgångne utses genom ny röstsammanräkning, som ofördröjligen verkställes. Samtliga under åren 1915 1917 inträffade ledigheter i Andra kammaren hava fyllts på sistnämnda sätt. Av de hösten 1914 valda kammarledamöterna avgingo före höstvalen 1917 17, och efter 16 av dessa anställdes nya röstsammanräkningar under åren 1915 1917. Dessutom företogos under år 1917 nya röstsammanräkningar efter 2 riksdagsmän, som valts till ledamöter av kammaren för perioden 1918 1920. Inalles företogos sålunda under åren 1915 1917 18 nya röstsammanräkningar efter avgångna kammarledamöter. Till jämförelse härmed må erinras om, att antalet nya röstsammanräkningar under åren 1912 1914 utgjorde 21 samt under åren 1909 1911 4, varjämte under sistnämnda period 12 fyllnadsval ägde rum enligt de gamla bestämmelserna om majoritetsval. De orsaker, som föranlett ifrågavarande röstsammanräkningar under åren 1915 1917, och de särskilda år, under vilka de företagits, framgå av nedanstående tablå: Bland de riksdagsmän, som avsagt sig sitt uppdrag, voro fem vilka under år 1916 eller 1917 valts till ledamöter av Första kammaren. Beträffande de nya röstsammanräkningar (intill början av 1918 års lagtima riksdag), som ägt rum på grund av sådana kammarledamöters avgång, vilka utsetts vid de allmänna valen hösten 1917, hänvisas till anmärkningarna under tab. 8. II. Allmänna valen för riksdagsperioden 1918 1920. A. Valkretsindelning. Enligt 18 i lagen om val till Riksdagen är riket för val till Andra kammaren indelat i 56 valkretsar, som vardera välja 3 8 representanter.

20 VALKRETSINDELNING. För valkretsindelningen är närmare redogörelse meddelad i Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser angående riksdagsmannavalen åren 1909 11 samt våren 1914, vartill torde få hänvisas. Sedan senast förrättade val äro emellertid i nämnda indelning åtskilliga förändringar vidtagna. Bromma valdistrikt, som 1914 tillhörde Stockholms läns södra valkrets, införlivades den 1 januari 1916 med Stockholms stad och var vid 1917 års val en del av Stockholms stads första valkrets. I stället överfördes Klara församling från första till andra kretsen. Den 1 januari 1915 införlivades Limhamns köping med Malmö och blev på så sätt överflyttad från Malmöhus läns södra valkrets till Malmö stads valkrets. Utom dessa förändringar mellan valkretsarna hava även en del större förändringar ägt rum inom några valkretsar, exempelvis Östra Enebys inkorporering med Norrköping den 1 januari 1916 samt Trollhättans, Katrineholms och Sollefteås erhållande av stadsrättigheter att åtnjutas beträffande Trollhättan från 1910 års början och för de övriga från 1917 års början. Det antal representanter, varje valkrets äger välja, regleras efter folkmängden vart tredje år, och gällde för nu ifrågavarande val nådiga kungörelsen den 23 april 1917, varigenom antalet representanter valkretsvis reglerats för riksdagsperioden 1918 1920 på grundval av valkretsarnas folkmängd den 1 januari 1916. Genom dessa bestämmelser ökades antalet representanter för Stockholms stads andra valkrets från sju till åtta och för Kopparbergs läns västra valkrets från tre till fyra, medan för Kalmar läns södra och Malmöhus läns mellersta valkretsar deras antal minskades från resp. sex och fem till fem och fyra. I tab. Gr meddelas för varje valkrets uppgift å folkmängden den 1 januari 1917 med fördelning på landsbygd och städer, antal representanter samt den beräknade folkmängden per representant. Valkretsarnas storlek med fördelning efter folkmängden framgår av följande tablå: De till folkmängden minsta valkretsarna voro nu liksom vid de båda närmast föregående valen Gfottlands läns och Jämtlands läns norra, av vilka den förra hade 55 814 invånare och den senare 61 048. Folkrikast var liksom vid valen år 1914 Stockholms stads första valkrets med en folkmängd av 208 221