Remissvar på förslag till nya föreskrifter för Djurö nationalpark. Ärendenummer NV

Relevanta dokument
Sammanfattning remissvar till Naturvårdsverkets förslag till ändrade föreskrifter för Djurö nationalpark

Kajen i Sanna är tyvärr avstängd (2006) p g a rasrisk.

Naturreservatet Hällsö

Naturreservatsplan Horssten 1:1 m.fl

Restaureringsplan för Björnön och Dragsö i Natura 2000-området Stora Hammar-Varö-Lillö, i Karlskrona kommun.

Restaureringsplan för Natura 2000-området Vendelsö, SE i Varbergs kommun

Översyn av föreskrifter för Djurö nationalpark - konsekvensanalys

Mellanskärgårdens Intresseförening (Mif)

NATURRESERVAT I VÄRMLANDS LÄN VÄSTRA LÅNGHOLMEN EN DEL AV NATURRESERVATET VÄRMLANDSSKÄRGÅRDEN

Restaureringsplan för Natura området på Utlängan, SE , i Karlskrona kommun

Fina seglingsvatten för Meginjollar i Sverige Mikael Stenström (CLVII Plums)

62 23,7N 17 21E. ...det stora industriområdet (SCA s pappersbruk) finns Sundsvalls hamn- och varvsförenings

Ansökan om bidrag för Ådalen

Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Restaureringsplan Värmlandsskärgården

Förslag till föreskrifter för Kosterhavets nationalpark.

Översiktlig naturinventering Vansta 3:1

Tyresö 1:99, Bofinksvägen 19

HÅLLBAR TURISM I SKYDDADE OMRÅDEN

Havängs Museiförening vill framföra följande synpunkter på, rubricerade förslag:

Natur- och kulturvärden i Holmöskärgården en resurs för framtida utveckling

Svenska Kryssarklubben Bottenhavskretsen

Översyn av föreskrifter för nationalparker

Naturreservat i Hamrångeområdet

JÄVERÖN EN SKÄRGÅRDSPÄRLA

Stockholms skärgård; yttre delen - karta 1

PROJEKT ÅSNENS NATIONALPARK

Naturreservatet Pipmossens domänreservat

Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Restaureringsplan för Järkö i Natura 2000-området Järkö, SE , i Karlskrona kommun

Tips för ett säkrare Tjörn Runt

Länsstyrelsens remiss om utökat strandskydd KS-2014/625

SÖDRA HYN VANDRA I VACKERT NATURLANDSKAP

Naturvårdsverkets författningssamling

Hur hanterar vi klimatets, och dess förändrings, påverkan på vägnätet? Håkan Nordlander

Riktlinjer för byggande utanför detaljplanelagt område. Antagen SBN

Kommunal Författningssamling

Stränders betydelse för samhällsutvecklingen

Om Skogsbruksplanen kommentar 2015

Övergripande och förberedande skötselplan för Telestadshöjden, Växjö kommun

MÖRHULT DETALJPLAN FÖR FJÄLLBACKA 163:1 M.FL. TANUMS KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN BEHOVSBEDÖMNING

Restaureringsplan för Kalvö i Natura området Sonekulla, Ronneby kommun.

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE Bjärekusten i Båstads kommun

Dagensbåtliv.se ger här färdtips på Åland, några naturhamnar och ett par exotiska hamnar som inte brukar förekomma i turistbroschyrer.

7.4.9 Veberöd, sydväst

LANDSBYGDSUTVECKLING

Resö 12:1 m.fl. Tanums kommun

Friluftsliv och naturturism i skyddad natur. Tips, råd och regler för organiserad verksamhet

RORSMANSMÄRKET. Anvisningar för prövning. för Rorsmansmärket

Strandskydd och boende vid stranden. Foto: Jana Andersson

Lustigkulle domänreservat

Grönområdena har indelats i skötselområden och numrerats. Se karta sid 2.

Ordningsföreskrifter i naturreservat. Björn Carlberg Enheten för naturvård Länsstyrelsen Stockholm

Översyn av föreskrifter för Sonfjällets nationalpark - konsekvensanalys

Allemansrätten en unik möjlighet

Naturvårdsverkets författningssamling

Restaureringsplan för Arpö, Vagnö och Slädö inom naturreservatet Listerby skärgård i Natura området Tromtö-Almö, SE i Ronneby kommun

STYRESHOLM OCH PUKEBORG

Yttrande över förslag till beslut om naturreservatet Örnsätraskogen

Pilgrimsegling Franciscus

H1b. J, -l. ~ Område inom vilket gällande detaljplan upphävs. Antagen av Byggnadsnämnden den 16 juni Laga kraft den 11 juli 1997.

Baggensudden 2:1, Saltsjöbadens båtklubb Ansökan om strandskyddsdispens för flytbrygga

Förord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer

Restaureringsplan för Vagnö i Natura 2000-området Tromtö-Almö, Karlskrona kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Backåkra inom Natura 2000-området, SE Sandhammaren i Ystads kommun

Biotopskydd och skötselplaner. Viveca Jansson, kommunekolog

Sotenäs kommun Kungshamn

Grönholmarnas naturreservat

ANSÖKAN om strandskyddsdispens

Tvärvillkor för Miljö - Biologisk mångfald

skärgårdsstiftelsens pärlor

Naturvårdsverkets förslag till ändrade föreskrifter för Gotska Sandöns nationalpark

REMISS Ärendenr: NV Sändlista. Kompletterande remiss om förslag till bildande av Nationalpark Åsnen.

Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3

Översyn av föreskrifter för Tresticklans nationalpark - konsekvensanalys

Remissvar angående förslag till detaljplan för Stuvaren 1 m fl. Kungsholmen, SDp

DOM Stockholm

Restaureringsplan för Natura 2000-området Kungsbackafjorden, SE i Kungsbacka kommun

Svensk författningssamling

Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet

Arbetsplan för N2000-området Jungfruvassen SE inom projektet Life Coast Benefit LIFE12 NAT/SE/000131

BESLUT. Kumla kommuns beslut med föreskrifter angående bildande av. Med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) förklarar kommunfullmäktige

Skötselplan för JONSBOL Arvika kommun, Värmlands län

Granskningsutlåtande

PARGAS ÄNDRING AV DELGENERALPLANEN FÖR KORPO SÖDRA SKÄRGÅRD BJÖRKÖ-ÅNSÖREN PLANBESKRIVNING. Lantmätare Ab Öhman

Restaurering av Wikparken

Prövningsansvar inom Nordöns naturvårdsområde

Natur- och kulturvärden i landskap med våtmarksäng - Beckomberga

NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika,

Konsekvensutredning för fartbegränsning i Saltholmens yttre hamn i Göteborgs kommun

Inventering av fa glar info r gra smarksrestaurering pa tre o ar i Luro ska rga rd 2014

DOM meddelad i Nacka strand

Arbetsplan för N2000-området Skärgårdsreservaten, delområde Lacka inom projektet Life Coast Benefit LIFE12 NAT/SE/000131

Glädje och ansvar på Didriksdal

VÅTMARKER I ESKILSTUNA

Yttrande över förslag till vindbruksplan för Bengtsfors kommun

Dnr: LSK Kommunstyrelsen Datum:

Transkript:

Yttrande_v2 Djurö NV-04891-13 2014-04-06 1(7) Remissvar på förslag till nya föreskrifter för Djurö nationalpark. Ärendenummer NV-04891-13. Skaraborgs Naturskyddsförening, Naturskyddsföreningen i Värmland och Svenska Kryssarklubbens Vänerkrets avger följande gemensamma yttrande. Utöver synpunkter på de föreslagna förändringarna kommenterar vi även skötseln och tillgängligheten i nationalparken. Sammanfattning. Djurö skärgård utgör ett stycke sötvattensskärgård, en naturtyp som även i ett globalt perspektiv är ovanlig. De dominerande naturtyperna och fågellivet är typiska för Vänerns ytterskärgårdar. Ett besök ger kunskap och förståelse för Vänerns havspräglade insjöskärgårdar och dess värden. Skärgårdens och särskilt huvudöns särart ligger i dess kulturhistoria, kulturmarkerna, hur ön brukats, fyrplatsen och jaktvillan. Möjligheterna att besöka nationalparken är begränsade, antalet besökande är mycket lågt. Det båtburna friluftslivet är väderberoende, kommersiellt arrangerade båttuter förekommer mycket sparsamt. Besök med egen båt och möjlighet till kommersiellt arrangerade båtturer med guidning måste underlättas. Djuröskärgårdens isolerade läge innebär att antalet besökare fortsatt kommer vara begränsat. Skärgårdens orördhet och vildhet skall vara ett signum även i framtiden men också att fler besöker nationalparken. För att dessa tillsynes motstridiga målsättningar skall vara förenliga behövs information till besökarna och en aktiv förvaltning som kräver tillstånd för mer omfattande eller kontinuerligt pågående verksamheter. Tillgänglighet och information. Djurö skärgård har ett mycket väderutsatt läge, väderskyddade tilläggningsplatser är grunda och svårtillgängliga, skärgårdens inre vattenområden är steniga och svårnavigerade. Malbergshamn är däremot en god hamn med för fritidsbåtar godtagbara djupförhållanden men dock utsatt för besvärande sjöhävning vid nordliga vindar. Årans hamn är också öppen för nordlig vind med flera grund i sin mest skyddade del söder om Tribergsön. I södra delen av sundet vid Långholmen finns också väl skyddade ankringsplatser som dock inte kan nås av djupgående segelbåtar.

Yttrande_v2 Djurö NV-04891-13 2014-04-06 2(7) Malbergshamn är entrén till Djurö nationalpark, hamnen och den längst in placerade bryggan är mycket välbesökt. Vackra högsommardagar är det svårt att hitta en lämplig tilläggningsplats. (Bilaga 1.) Bryggan är primärt uppförd för sophämtning och för angöring med turbåtar. Redan i dag innebär de begränsade möjligheterna för tilläggning att antalet besökande är lägre än det eljest skulle ha varit och uppskattas ligga i intervallet 2 500-3 500 besökare per år i hela skärgårdsområdet. (Not 1.) Leder och ledmarkeringar på land anordnas för att visa besökarna sevärda och vackra naturområden samt för att också undvika slitage och störningar i de mest känsliga områdena. Med samma motiv bör också farleder utprickas i Djurö skärgård. Utprickade leder i skyddade farvatten höjer också sjösäkerheten. Naturen i Djurö skärgård är typisk för Vänerns yttre skärgårdar. Dess särart ligger i de kulturpåverkade delarna, i öns historia och ögruppens otillgänglighet. Det finns få exempel längs Sveriges kuster, om ens något, på bosättningar, jordbruk och fyrplats på en så isolerad plats. Ett ökat antal besökare med egen båt till Djurö nationalpark och en samtidig ökning av kommersiellt arrangerade turer kräver att nuvarande brygga frigörs för tilläggning med turbåtar och att en separat brygga med 10-15 platser för besökare med egen båt anordnas i Malbergs hamn. Bryggan utförs lämpligen som flytbrygga i helbetong. (Bilaga 2.) I Malbergshamn finns i dag en förtöjningsboj "Kryssarklubbsboj" som Svenska kryssarklubbens Vänerkrets ansvarar för. Bojen bör finnas kvar som ett komplement till en ny brygga. Djurö är en utskärgård omgiven av oskyddade farvatten. Målsättningen att öka antalet besökare innebär också ett ansvar för att besökare med egen båt skall kunna finna säker förtöjning i skyddade hamnlägen vid hård vind med grov sjö. En förtöjningsboj kan lämpligen läggas ut i det skyddade vattenområdet söder om Tribergsön. Inseglingen från väster säkerställs med några enstavlor och någon isprick. Befintlig brygga vid Långholmen byggs ut för att ge plats för fler båtar. Vid Dunderkaren finns en mindre servicebrygga för tillsynsman belägen i mycket skyddat läge. Bryggan är oftast fullbelagd. Befintlig brygga byggs ut alternativt byggs en ny brygga för att ta emot fler båtar. En skutled löpte förr från Gisslan norr ut genom Djuröskärgårdens östra delar. Leden går genom ett mycket vackert skärgårdsområde som bör öppnas för såväl fritidsbåtar som turbåtar. Från denna led utprickas även inseglingen från öster, mellan Tribergsön och Kidholmen, till Årans hamn. Utprickningen utförs lämpligen med enstavlor och endast ett fåtal isprickar. (Bilaga 3.) Underhållet av befintliga vandringsleder och ledmarkeringar på huvudön är kraftigt eftersatt. Igenväxta skogsdiken och försämrad avvattning har

Yttrande_v2 Djurö NV-04891-13 2014-04-06 3(7) medfört att lederna ofta är blöta och svårframkomliga. Lederna måste läggas om och/eller kompletteras med spänger. Malbergshamn och en ny besöksbrygga är den naturliga entrén till Djurö nationalpark. I anslutning till bryggan uppförs en informationscentral, under tak. Informationen skall framhäva de kulturhistoriska minnen som skapar öns mystik och manar till eftertanke och försiktighet. Berättelser, historik och bilder kan Vänermuseet i Lidköping ta fram. Djuröskärgårdens särart är det som minner om den skärgårdskultur som fanns på huvudön i den mycket isolerade skärgården. Naturvård och hänsynsregler. Syftet med Djurö nationalpark är att bevara ett skärgårdslandskap i Vänern i väsentligen oförändrat skick. Förutom de kulturpåverkade delarna på huvudön så torde övriga områden utvecklas bäst på egen hand, så kallad fri skötsel. Begränsade åtgärder i anslutning till besöksytor och strandområden med höga natur- eller rekreationsvärden kan dock behövas. Stora delar av huvudöns skogsområden är påverkade av tidigare skogsbete som nu ersatts av ett begränsat bete av hjortarna. På sikt kan en röjning i randområden kring tidigare jordbruksmarker krävas. Den ändrade regleringsregimen i Vänern kräver kontinuerligt återkommande röjning av fågelskär och strandängar. Kulturmarkerna på huvudön är rester av den skärgårdskultur som förr utmärkte flera av Vänerns skärgårdar. Som kulturarv har kulturmiljöerna på Djurö därför ett högt bevarandevärde. På grund av försumpning och lågt betestryck utarmas nu dessa miljöer. En utökad aktiv skötsel är nödvändig. Ett besök i Djurö skärgård är en upplevelse av orörd natur, tystnad och vildhet som måste värnas. Målsättningen att öka antalet besökare och att underlätta för naturturismföretag innebär att såväl skötsel, tillsyn och hänsynsregler måste skärpas. Tidigare jordbruksmark försumpas. Avrinningen måste förbättras. Befintliga diken öppnas och rensas. Granuppslag i kulturmarkernas yttre delar röjs bort. Ek och lind gynnas och frihuggning av såväl äldre som nyetablerade träd krävs. Kulturmarkerna måste restaureras. En utökad skötsel krävs genom slåtter och lövängsskötsel och utökat bete med andra betesdjur än hjortarna på de platser där så är lämpligt. Fler besökare i Djuröskärgården och att havsörnen blivit en allt vanligare häckfågel i Vänerlandskapet innebär att såväl förbudstiderna som tillträdesförbudens omfattning måste ses över. För fågelskyddsområdena i Djurö skärgård bör förbudstiden vara 1 februari-15 augusti och ytterligare några viktiga fågellokaler bör ingår t.ex. Lågskär (anges felaktigt som fågelskyddsområde i den aktuella remissen).

Yttrande_v2 Djurö NV-04891-13 2014-04-06 4(7) Hastighetsbegränsning till 7 knop skall gälla hela vattenområdet inom nationalparken och inte bara 100 m närmast land. Hastighetsbegränsningen skall införas på de officiella sjökorten vilket inte är fallet i dag. Djuröskärgården skall vara ett hänsynsområde liknade de som skapats vid våra kuster (Jämför Kosterskärgården). Hastigheten 7 knop är fullt tillräcklig och förhållandevis hög i svårnavigerade områden och innebär inga negativa konsekvenser för vare sig sjösäkerhet eller tillgänglighet. Idrottstävlingar skall inte tillåtas. Företeelsen strider mot syftet med nationalparken som också är Natura 2000 område. Enklast och tydligast rutin för att reglera olämplig verksamhet i nationalparken är att tillstånd krävs för kommersiell naturturism och mer omfattande verksamhet organiserad av ideella organisationer eller enskillda. Tillgänglighet och besöksfrekvens gynnas inte av en oreglerad naturturism. Djurö nationalpark är också Natura 2000 område. Enligt Eu direktiv innebär detta att skötseln och förvaltningen är en mycket viktig del av bevarandet. Bengt Brunsell 0550-127 11 070-678 78 32 Skaraborgs Naturskyddsförening Ulla Kjellander Ordf. Naturskyddsföreningen Värmland Mikael Söderström Rosén Ordf. Svenska Kryssarklubben Vänerkretsen. Eie Bengtsson. Ordf. Bilaga 1. Malbergshamn. Bilaga 2. Ny brygga Malbergshamn Bilaga 3. Djurö farleder. Not 1. Beräkning: Månad. Antal dagar x antal båtar/dag x pers./båt. Maj. 8x5x2,5 + jun. 20x10x2,5 + jul. 25x20x3,0 + aug. 20x10x2.5 + sep. 10x5x2,5. = 2 725 besökare i fritidsbåt. Därutöver tillkommer uppskattningsvis 100-150 besökare vid kommersiellt arrangerade båtturer.

Yttrande_v2 Djurö NV-04891-13 2014-04-06 5(7) BILAGA 1 Malbergshamn Trångt vid bryggan i Malbergshamn. Malbergshamn väl skyddad men öppen för nordlig vind och sjö.

Yttrande_v2 Djurö NV-04891-13 2014-04-06 6(7) Bilaga 2. Ny brygga Malbergshamn.

Yttrande_v2 Djurö NV-04891-13 2014-04-06 7(7) Bilaga 3. Djurö Farleder