Forskarmöte 2005. Umeå - universitetet



Relevanta dokument
Populationsstruktur Hos Kräftdjuret Nitocra Spinipes Inom Bedömning Av Sedimentkvalitet

beskrivning av transport och spridning

ISOTOPIA. Species specifik isotopspädning för bestämning av gasformiga kvicksilverföreningar. Tom Larsson, Lars Lambertsson och Erik Björn

Forskarmöte 15 mars Abstracts Talare

Stark ställning i Norr erfarenheter från Marksaneringscenter Norr (MCN) Mats Tysklind

Läkemedelsrester i avloppsvatten och slam

Platsspecifik bedömning av skyddet av markmiljön inom förorenade områden resultat från projektet Applicera

Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun

Verktyg för att bestämma polycykliska aromatiska föreningars tillgänglighet och mobilitet. Anja Enell

Provtagning hur och varför?

Platsspecifik ekologisk riskbedömning

Passiv provtagning av PCB-halter i Väsbyån

Ser du marken för skogen?

Krondroppsnätet. Miljöövervakning, metodutveckling och forskning. Krondroppsnätet

Per Ericsson Norrvatten

Bakgrund. Utvecklingsprojekt Metodik för provtagning och analys av förorenad betong föddes

TBT i Västerås Anna Kruger, Västerås stad anna.kruger@vasteras.se

Bilaga 4.1 Uppskattning av antalet erforderliga provpunkter och analyser vid detaljundersökningen. Bakgrund. Metod. Konfidensintervallens utveckling

Ekologisk riskbedömning, exempel Fönsterfabriken, Sundsvalls kommun

RISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester. Annika Nordin

Alternativa källor och spridningsvägar - Dimensionering av problemet med emissioner från varor

Dagvattenutredning, Stationsområdet, Finspång

Gifter från båtverksamhet

Retrospektiva studier av perfluoralkylsulfonsyror i den svenska miljön Andra och avslutande året av screeningundersökningen.

Läkemedelsrester i avloppsvatten och kommunala reningsverk, nuläget. Nicklas Paxéus, Gryaab AB

Kemiska bekämpningsmedel i grundvatten

Användning av schaktmassor och annat avfall för anläggningsändamål

The power of POM att använda passiva provtagare vid platsspecifik riskbedömning av PAH-förorenade områden

Implementering av en procedur för platsspecifik riskbedömning av PAHföreningar, och IBRACS

Studie angående eventuell påverkan av Albäckstippen på Albäcksån

Slamspridning på åkermark

Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet

Enskilda avlopp som källa till läkemedelsrester och kemikalier Karl-Axel Reimer, Södertälje kommun Helene Ejhed, IVL Svenska Miljöinstitutet

Slamtillförsel på åkermark

Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån

Övervakning av skogsvatten i Sverige, utvärdering av Balån och framåtblick

Metoder, resultat, och framsteg

Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen

Expert Team Chemicals & Energy Uppdatering och rapport från workshop 23 januari 2015

Vad är ett laktest? Laktester för undersökning av föroreningars spridningsegenskaper. Anja Enell, SGI

SÄKERHETSDATABLAD Sida 1 / 5 NESTE KIERTO 150, 320

Riskbedömning av förorenade områden

Analys av miljöfarliga ämnen på land och i sediment vid båtuppläggningsplatser

Hur temperatur och salt påverkar borttagning av metaller, näringsämner och sediment i dagvatten biofilter

Förorenad mark på bilskrotar

Vad är det vi missar? Mäter vi rätt? Vad gömmer sig bakom PCB7, PAH16, PFAS11?

Renare mark Sarah Josefsson Institutionen för vatten och miljö Sveriges lantbruksuniversitet

Produkt Testning Idag, Miljöanalys Imorgon?

Oxy-PAH Ett markproblem som sprider sig

SÄKERHETSDATABLAD (91/155/EEC-ISO 11014) Uppdatering

Planeringsunderlag för Märstaån

Miljögifter i odlingslandskapet

Biologiska undersökningar vad säger de egentligen?

Mål: Klimatanpassad och grönskande utomhusmiljö

Råd för riskbedömning av kvicksilverförorenade sediment. fokus påförutsättningar för metylkvicksilverbildning

Miljöteknisk markundersökning av Geten 2 i Falköping

Förorenade områden. Underlag till ÖP16

Projekt Östersjön-Florsjön

Smittspridning och mikrobiologiska risker i grundvattentäkter

ATT ANVÄNDA TOX TESTER SOM INDIKATORER I EKOLOGISK RISKBEDÖMNING. Maria Larsson och Magnus Engwall Örebro universitet

Projektet. Projektets upplägg. Bakgrund till projektet De senaste rönen om infiltrationsanläggningar och markbäddar

G-PM MILJÖTEKNISK PROVTAGNING. Tingstorget, Botkyrka kommun

Genomförande av EU-lagstiftning om utvinningsavfall

Biologisk utvärdering av kriterier för mudderdeponering

Ingen övergödning. Malin Hemmingsson

Dataanalys kopplat till undersökningar

Olja och miljö. Miljöeffekter. Skyddsåtgärder. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Datum

Slamspridning på åkermark

Till lunch kommer ni att veta

Riktlinjer för båtbottentvättning av fritidsbåtar. Framtagna av HaV, på uppdrag av regeringen, för att minimera miljöpåverkan i augusti 2012

Kemisk oxidation av PAHer i jord

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Möte om livsmedel, växtnäring och avloppsslam i Stockholm den 5/

Markens geofysiska och kemiska egenskapers påverkan på biotillgängligheten i antropogena jordar

SÄKERHETSDATABLAD Sida 1 / 5 PRIMAFRESH 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET 2. FARLIGA EGENSKAPER

Water Profile för den svenska skogsindustrin

Om att använda statistik vid förorenade områden. Tidigare arbeten. Upplägg. Målsättning. Syften och strategier vid miljötekniska

I nödsituationer ring 112 och begär giftinformation. För information om produkten ring Ali Khaldi EG-nr

In-situ övertäckning av förorenade sediment

Dricksvatten och Hälsa Grundvatten

Workshop om remiss för riskbedömning

Sakkunniga vid artbestämning av djur och växter t.o.m. den 31 oktober 2009.

Att äga, köpa eller sälja en förorenad fastighet ditt ansvar. Länsstyrelsernas juristsamverkansgrupp för efterbehandlingsfrågor 2016

Sjön saneras från kvicksilver

Varför är det viktigt med god kemikaliekontroll?

EKA projektet. Rapportförteckning

Motion 2015:34 av Anna Sehlin (V) om att förbjuda mikroplaster i landstingets verksamhet

2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv

1. Viktiga egenskaper som potentiella (tänkbara) miljögifter har är att de är: 1) Främmande för ekosystemen. X) Är lättnedbrytbara. 2) Fettlösliga.

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten

Rent eller förorenat, vad måste jag tänka på?

SÄKERHETSDATABLAD SÄKERHETSDATABLADSMODUL Omarbetad: Internt nr: Ersätter datum:

Sannolikhetsbaserad riskmodell för beräkning av riskreduktion - exempel från ett dioxinförorenat område

Vilken betydelse har ÅLDERN för lärprocessen?

Malmö stads riktlinjer för kemisk bekämpning

Tillämpad forskning med spets visst går det! Och med fördel tillsammans med branschen

Undersökning av förorenade områden i Ankarsrum Avseende metall- och tjärföroreningar

PFAS SYF ÅRSMÖTE, JÖNKÖPING 9-10 MARS 2017

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001

Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar

Transkript:

Umeå - universitetet

Inledningsföredrag Forskningsarbete inom efterbehandlingsprojekt - ett förbisett trumfkort? Olof Regnell, Lunds universitet Forskning Utredning Svarar på frågor Grundläggande frågor Utvecklar nya verktyg Specifika frågor Utnyttjar befintliga verktyg

Ämnet/källan Forskarmöte 2005

Förorenad mark kvantifiering och visualisering av osäkerheter Peter Starzec, Statens geotekniska institut, Göteborg Vad är en korrekt/sann beskrivning av källan? Provtagningsstrategi Antalet prover Valet av provpunkter Representativa prover Statistisk bearbetning interpolering korsvalidering sannolikhet kvantifiering av osäkerheter

Kartläggning av klororganiska föroreningar instrumentell analys med GC-MS samt bioanalytisk screening med CAFLUX Malin Nordling och Ylva Persson, Miljökemi, Umu Sammanfattning GC-MS Sammansättning i den förorenade jorden skiljer sig från det tekniska preparatet Fåtal kongener dominerar Sammanfattning CAFLUX CAFLUX kan användas för screening av dioxinförorenade jordprov. För tolkning av resultat krävs kalibrering mot dioxinprofilen på varje förorenad tomt Många prover kan analyseras på kort tid, effektiv extraktion och upparbetning

Fördelning av organiska föroreningar mellan fast och löst naturligt organiskt material Sofia Frankki, SLU, Umeå % bundet till fast OM 100 98 96 94 92 90 5 4 3 2 1 0 % fritt eller bundet till löst OM fast OM löst OM fritt DCP TCP PCP NB anilin TNT

Species specifik isotopspädning för bestämning av gasformiga kvicksilverföreningar Erik Björn, Analytisk kemi, Umu Kvantifiering av gasformiga Hg species Atmosfär Hg 0 (g) Hg 0 (part) Hg 0 (aq) Hg 2+ (g) Hg 2+ (part) Hg 2+ (aq) Naturliga Hg emissioner Antropogena Hg emissioner Studier av metylerings- och reduktionsprocesser, samt emissionshastigheter Vatten Emission Hg 0 Hg 2+ Hg 0 CH 3 Hg + Hg 0 CH 3 Hg + (CH 3 ) 2 Hg (CH 3 ) 2 Hg (CH 3 ) 2 Hg Deposition Hg 2+ Naturlig avrinning av Hg Antropogen avrinning av Hg Hg 2+ Sediment CH 3 Hg + HgS

Spridning/Transport Projekt som är aktuella och intressanta, sett i ett internationellt respektive nationellt forskningsperspektiv! Fastläggningsprocesser/ urlakningsprocesser Nedbrytning/kemisk omvandling Metoder för bedömning av spridning Spridningsmodellering

Förstudie Användning av numeriska beräkningsmodeller för beskrivning av transport och spridning av föroreningar i grundvatten Sven Jonasson, Geo Logic i Göteborg AB Forskarmöte 2005 Hållbar Sanering-projekt som syftar till att beskriva den erfarenhet och kunskap om modellering av transport av föroreningar i grundvatten (för svenska förhållanden) som finns i branschen och vid universiteten Ett fåtal programvaror dominerar vid grundvattenmodellering i Sverige utanför universiteten Visual MODFLOW GMS (MODFLOW m fl) MIKE SHE (mest större projekt) Fler och fler aktörer använder grundvattenmodeller, men ofta sporadiskt

Modellering av föroreningsspridning i den omättade zonen en fallstudie vid nedlagd plantskola Martin Larsson, Inst för Skogsekologi, SLU, Umeå Spridningsmodell omättade zonen (markvatten) Spridningsmodell mättade zonen (grundvatten) Verktyg för att bedöma risken för föroreningstransport Riskbedömningsverktyg

Fastläggningsprocesser i torv som indikation på föroreningars spridning i humusrik jord Yuliya Kalmykova, FRIST Chalmers Undersöka interaktion mellan tungmetaller och organiska föroreningar på torv som absorbent

Oxy-PAH: omvandlingsprodukter som påverkar riskbedömningen Staffan Lundstedt, Miljökemi, Umeå universitet Förekomst av oxy-pah i förorenade jordar, totalhalter Σ16- PAH respektive Σ16-Oxy-PAH ug/g jord 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Σ16-PAH Σ16-Oxy-PAH Holmsund Boden Forsmo Husarviken CRM

Multivariat utvärdering av PAHers egenskaper och jordparametrars inverkan på nedbrytning med kemisk oxidation Sofia Jonsson, Miljökemi, Umu Slutsatser Oxidationen minskar med ökande hydrofobicitet Minskande oxidation med: Större specifik yta och högre glödförlust främst för 2-3 ringade PAHer Ökande ålder av förorening främst för 5-6 ringade PAHer

Exponering Hur ska miljörisker beskrivas och kvantifieras? På vilken biologisk organisationsnivå ska problemet studeras? Vad ska skyddas?

Miljöriskbedömning av nedlagd massafabrik biotillgänglighet och effekter på fisk Bengt-Erik Bengtsson, ITM

Tekniker för att studera biotillgänglig fraktion av PAHer i en förorenad jord Magnus Bergknut, Miljökemi, Umeå universitet Biotillgänglighet i mark är tre-vägs interaktionen mellan den undersökta föroreningen, jorden och organismer i jorden. Biotillgänglighet är ämnes-, plats-, och organismspecifik. Upptag av PAH:er från en gasverkstomt uppskattad genom olika biotillgänglighetshärmande tekniker. Teknik Metanol* Tween 80* HPCD* Vatten/Metanol 99:1* Vatten/Butanol 99:1* SPMD Daggmask SPME Vatten* Utbyte (%), n=3 84,06 6,33 1,00 0,16 0,13 0,09 0,08 0,04 0,02

Upptag av PAH i växter och masken Enchytraeus crypticus från en kreosotförorenad jord Ann-Sofie Allard, IVL Slutsatser PAH kan tas upp i biota Potentiella cancerogena PAH i växter och maskar PAH upp till 4 ringar Bionedbrytning dominerar PAH med > 4 ringar Upptag i växter dominerar En platsspecifik ekotoxikologisk undersökning bör inkludera ackumulering i biota t ex i växter och maskar

Populationsstruktur hos kräftdjuret Nitocra Spinipes inom bedömning av sedimentkvalitet Niklas Ricklund, ITM Svårigheter vid bedömning av sedimentkvalitet i Sverige. Hur skall resultat tolkas? Utveckla ett ekotoxikologiskt test för sediment. Accepterad standard saknas. Extrakt från sediment + Kiselgel (syntetiskt sediment) Akuttest endast vid screening av toxiska substanser. Flera tester bör utföras parallellt enligt ett minimum data set, där olika respons och arter täcks in.

Hur går vi vidare? Forskarmöte 2005