Klimatzoner & växtlighet
Klimatzoner och växtlighet Olika växter har olika krav på sin miljö. Till exempel kräver träden i den tropiska regnskogen en varm och fuktig miljö medan barrträden klarar sig bäst där det är betydligt torrare och kallare. Klimatet och tillgången på vatten bestämmer vilka olika växter som klarar att växa inom ett visst område. Jorden brukar delas in i fyra områden med olika klimat. Områden kallas för klimatzoner: den tropiska zonen, subtropiska zonen, tempererade zonen och polarzonen. Polarzonen Tempererade zonen Subtropiska zonen Tropiska zonen Tropiska zonen: I den tropiska zonen är solstrålningen intensiv. Solen står mitt på dagen i zenit under en stor del av året och det blir mycket varmt. Vid ekvatorn stiger varm och fuktig luft som kyls av och ger regn. Det inträffar så gott som varje dag under hela året. En bit norr och söder om ekvatorn regnar det bara under vissa delar av året. De tropiska regnen kan vara mycket häftiga med stora, tunga regndroppar och det kan komma enorma mängder under kort tid.
Regnskog Regnskogar finns i den tropiska zonen norr och söder om ekvatorn. De största områdena finns i Kongo i Afrika och Amazonas i Sydamerika. Klimatet i regnskogen är ungefär som i ett växthus, mycket varmt och fuktigt. Tänk dig att bo hela ditt liv i ett växthus där det dessutom regnar så gott som varje dag. Det är lätt att förstå att den varma och fuktiga miljön är påfrestande. Tropiska sjukdomar som malaria är dessutom vanliga. Människan är dåligt anpassad till att klara miljön i regnskogen och det bor ganska få människor där. Det finns hundratals olika trädarter i regnskogen och flera kan bli upp till 60 meter höga. I regnskogen finns det nästan inga växter på marken dit ljuset har svårt att nå. Alla växter finns i träden. Olika sorters växtsamhällen växer på olika höjd i trädens kronor. Löven som faller ner på marken bryts fort ner och näringen sugs upp med en gång av trädens rötter. Detta gör att jorden är väldigt näringsfattig, all näring finns bunden i växterna. Som du antagligen känner till försvinner jordens regnskogar i snabb takt. Stora skogsbolag kalhugger skogen på jakt efter värdefulla träslag som mahogny och jakaranda. Men regnskogens värdefulla träd används också till att göra pappersmassa. Den näringsfattiga jorden gör att ny skog inte växer upp efter en avverkning. De häftiga tropiska regnen kan dessutom leda till att den nakna jorden spolas bort, s.k. erosion. För mer information om regnskogen och dess utmaningar, se häftet från Världsnaturfonden Var i världen finns våra skogar? Regnskogsavverkning i Borneo
Svedjebränning Regnskogen huggs också ner för att ge plats åt betesmarker. Där föder man sedan upp biffkor. Köttet säljs på export. Men mycket av regnskogen försvinner för att ge plats åt små jordbruk. Bönderna i dessa områden är ofta mycket fattiga. För att få en bit jord att odla hugger de ner och bränner skogen. Men den näringsfattiga skogen fungerar dåligt som jordbruksmark, för det går att odla några få år på en plats. Sedan måste de fattiga bönderna röja ny skog. Detta så kallade svedjebruk gör att stora regnskogsområden försvinner varje år. Subtropiska zonen: Norr och söder om den tropiska zonen är klimatet mycket varmt och torrt. Dessa områden kallas för subtropiska. Här är det nästan alltid högtryck, luften är torr och solen skiner. Solljuset är mycket starkt och dagarna blir heta. Men eftersom luften är så torr finns inga moln som kan hålla värmen när solen gått ner. Nätterna blir därför ofta kalla. Det regnar mycket sällan i dessa områden. Det finns till och med platser i Sydamerika där människor aldrig har hört talas om att det regnat någon gång. Regnskog huggs ofta ner för att ge plats år palmoljeplantager. Det mest typiska landskapet i den subtropiska zonen är öken. I öknen regnar det mycket sällan. Dessutom är det så hett att det regn som kommer avdunstar mycket snabbt. Vatten finns bara på enstaka platser i så kallade oaser. De flesta av jordens ökenområden är sten- och klippöknar, men det finns också stora sandöknar. Bristen på vatten gör att så gott som ingenting kan växa i en öken. De enstaka växter om ändå växer där har oftast ett stort rotsystem för att kunna suga upp det vatten som finns. Många växter har dessutom mycket små och tunna blad med ett skikt av vax för att hindra att vattnet avdunstar. Andra växter kan lagra vatten, till exempel kaktusar. Det är stor skillnad i temperatur mellan dag och natt. På dagen steker solen och det blir olidligt hett. På natten är himlen stjärnklar och det blir ofta ganska kallt. De flesta djur som lever i öknen är aktiva på natten. I ökensanden finns massor med frön som bara väntar på att det ska börja regna. De kan få vänta länge, men när regnet kommer växer de snabbt och öknen blommar. Mycket få människor lever i jordens öknar.
Sahara Sahara är världens största öken och sträcker sig 500 mil tvärs över norra Afrika. Till ytan är denna väldiga öken nästan lika stor som USA. Klimatet är extremt, det kan bli över 50 grader varmt på dagen och under noll på natten. Heta, häftiga sandstormar hör till vardagen och det regnar förstås väldigt sällan. Västra delen av Sahara består mest av grus och klippor. Här regnar det nästan aldrig, men underjordiska floder från Atlasbergen kommer upp till ytan vid oaser. I oaserna växer dadelpalmer och akacior och där odlas fruktträd, grönsaker, hirs och vete. Vid Saharas oaser bor också de flesta av öknens två miljoner invånare. Centrala Sahara är en högplatå som ligger ungefär 600 meter över havet. Men här finns också höga bergstoppar på över 3000 meter som är snötäckta på vintern. De östra delarna av Sahara, den libyska öknen, är allra torrast. Här dominerar sanden, flera hundra meter höga sanddyner är inte ovanliga. Här finns väldigt få oaser och nästa inga växter eller djur. Mr. Mohlin i den libyska öknen Att leva i torra områden I alla subtropiska områden är det torrt. Dels regnar det sällan, dels är det hett och vattnet avdunstar fort. De människor som trots allt bor här har anpassat sig till ett liv med långa perioder utan regn. Ofta har de levt som nomader och flyttat mellan olika platser där det har funnits vatten. Beduinerna i Saudiarabien och Sahara har i flera tusen år vandrat genom öknarnas utkanter och mellan oaserna för att finna vatten och bete åt sina kameler och getter. Även utanför de rena öknarna är det mycket torrt. När klimatet blir varmare p.g.a. växthuseffekten kan det leda till ännu mindre regn i dessa områden. Redan idag har människorna som bor här svårt att klara sig, särskilt när det blir långa perioder av torka. Deras boskap betar marken så hårt att allt gräs försvinner och jorden ligger bar. När regnet förr eller senare kommer kan den nakna jorden spolas bort. Överbetning och jordförstöring har redan medfört svältkatastrofer i de torra områdena. Risken är stor för nya katastrofer i framtiden, och det finns också en risk att stora delar av marken förvandlas till obrukbar öken.
Tempererade zonen: I Europa når den tempererade zonen ändå från Medelhavet till nordligaste Skandinavien. Vad finns det då för likheter mellan klimatet på Sicilien och i Lappland? Kanske är skillnaderna större än likheterna. Men både Lappland och Sicilien har olika årstider, vilket är det mest typiska för den tempererade zonen. Klimatet kan alltså variera mycket inom denna zon. Norra Skandinavien har förstås ett mycket kallare klimat än Medelhavsländerna. Det kan också vara stora skillnader mellan områden som ligger vid havet och områden som ligger långt in på en kontinent, till exempel i Asien. Vindar och havsströmmar har stor inverkan på klimatet. I Europas norra delar ger Golfströmmen ett mildare klimat. Stora delar av den tempererade zonen består av jordbruksbyggder. Här ligger också nästan alla jordens industriländer. Klimatet i Skandinavien Skandinavien är stort. Från Malmö i söder till Nordkap längst upp i norr är det lika långt som från Malmö till mitten av Italien. Det gör att klimatet skiljer sig väldigt mycket mellan Skåne och nordligaste Lappland. Typiskt för vårt klimat är lågtrycken som kommer från Atlanten. De följer Golfströmmen och för med sig varm och fuktig luft. När ett sådant lågtryck passerar betyder det oftast regn. När lågtrycket dragit förbi blir det uppehåll i några dagar, kanske till och med sol, innan nästa lågtryck anländer. Så kan det hålla på ganska länge, särskilt på hösten och vintern. Men ibland stoppas den eviga vandringen av lågtryck av ett stabilt högtryck. Detta kommer ofta österifrån, från Ryssland. På vintern ger högtrycken soligt och kallt väder, på sommaren soligt och varmt väder. Kustklimat och inlandsklimat Havet har också en stor inverkan på klimatet. Typiskt kustklimat har Norges västkust med liten skillnad i temperatur mellan sommar och vinter. Också där har Golfströmmen stor inverkan och det regnar ofta och mycket. Även svenska västkusten har ett klimat som påverkas av havet med soliga somrar och milda men regniga vintrar. Norra Sverige och de inre delarna av södra Sverige påverkas inte av havet. De har inlandsklimat. Det innebär att vintrarna är kalla, särskilt i Norrland förstås. På sommaren kan det bli mycket varmt, vilket ibland ger åska och regnskurar på eftermiddagarna. Men totalt sett regnar det mindre i inlandet än vid kusterna
Stäpp Ett landskap som består av vidsträcka grässlätter kallas stäpp. Stäpp finns i torra områden i de södra delarna av den tempererade zonen. Där är det för torrt för att det ska kunna växa träd. Stora stäpper finns i Asien och Australien. I Nordamerika kallas stäppen för prärie och i Sydamerika för pampas. Stäppområden finns också i tropikerna, mellan öknen och savannen. Stäppens jord är bördig och klimatet passar bra för spannmålsodling. Därför har en stor del av jordens stäpper odlats upp. Ungefär 10 procent av jordens befolkning bor i stäppområden. En ung Mr Mohlin på den mongoliska stäppen Lövskogar Lövskogar finns i de tempererade delarna av Europa, Asien, Nya Zeeland, Nordamerika och Sydamerika. Här fanns tidigare stora skogar med bland annat alm, lind, bok, lönn och kastanj. I dag finns det mycket lite kvar av lövskogarna. De har huggits ner och lämnat plats för jordbruk. Den bördiga jorden ger rika skördar och många har bosatt sig här. I dag ligger en stor del av jordens industriländer i dessa områden och här bor ungefär hälften av jordens befolkning. Barrskog Norra Europa och delar av norra Asien och Nordamerika täcks av barrskogar i ett bälte som går runt nästan hela jorden. Detta barrskogsbälte, som kallas taiga, består till största delen av granskog. Men här växer också tallskogar och lövträd som asp och björk. (Skog med både lövträd och barrträd kallas blandskog). I östra delen av Sibirien finns områden med lärkträd, ett barrträd som fäller sina barr på vintern. Klimatet i taigan är hårt med kalla och mörka vintrar. Marken är näringsfattig och dessutom frusen en stor del av året. Träden kan bara växa under den korta sommaren då solen å andra sidan är uppe nästan hela dygnet. I barrskogsbältet finns enorma mängder träd som huggs ner och blir till virke som används till byggnadsmaterial och till pappersmassa. Här finns också olika malmer (mest järnmalm), olja och naturgas. En mycket liten del av jordens befolkning bor i barrskogsområdet. Barrskogsbältets utbredning
Polarzonen: Kring jordens båda poler är klimatet arktiskt. Det betyder långa, kalla och mörka vintrar. Solen visar sig inte på flera månader och temperaturen i luften kan sjunka ner mot -50 grader. Men ett arktiskt klimat betyder också ljusa sommarmånader då solen är uppe hela dygnet. Den når dock inte särskilt högt över horisonten, så även på sommaren är det kyligt. Snön och isen reflekterar en stor del av solljuset, som då inte kan värma upp landytan. Den kalla luften bildar ett högtryck som stoppar lågtrycken från söder och därför regnar det och snöar väldigt lite. Antarktis är en kontinent vid Sydpolen som täcks av en gigantisk inlandsis. Arktis kallas området kring Nordpolen. Arktis Största delen av Arktis består av ett hav som kallas Norra ishavet. En stor del av detta hav är täckt av is hela året. Ungefär mitt i Norra Ishavet ligger Nordpolen som bara är en punkt ute på isen. Områden längst upp i norr där medeltemperaturen för årets varmaste månad är lägre än 10+ grader brukar räknas till Arktis. Det är ungefär den del av jordklotet som ligger norr om Polcirkeln. När klimatet blir så kyligt klarar träden inte längre att växa. Det finns därför inga träd i Arktis. Is och tundra Även på land finns mycket is i Arktis. Största isen är den inlandsis som täcker nästan hela Grönland. Det finns också många stora och små glaciärer. Isen täcker ungefär en tredjedel av fastlandet. I de norra delarna av Sibirien, Alaska och Kanada är marken frusen hela året. På sommaren tinar bara det översta jordlagret. Sådan frusen mark kallas tundra och där växer mest lavar, mossor, gräs och låga buskar. Jordens klimat har blivit varmare och allra mest har medeltemperaturen stigit i Arktis. Det har gjort att tundran har tinat upp mer än tidigare. Hur och vägar som varit byggda direkt på den frusna marken har sjunkit ner i jorden och förstörts. Växter och djur i Arktis Livet i Arktis är hårt. Många djur är bara där under den korta sommaren. Flyttfåglar kommer för att häcka. När det blir höst flyttar de söderut igen. Även vildrenarna flyttar söderut till skogslandet. Kvar i den arktiska vintern blir myskoxar, vargar, harar och fjällripor. Många isbjörnar går iland på våren och strövar utmed stränderna i jakt på föda. När hösten kommer ger de sig ut på havsisen för att jaga säl. P.g.a. det varmare klimatet är det inte längre säkert att havet fryser ända in till stranden. Isbjörnarna blir då kvar på land och dör av svält under vintern.
Antarktis Antarktis längst ner i söder vid Sydpolen är en kontinent, en jättelik landmassa som är täckt av en väldig inlandsis. Till ytan är Antarktis en och en halv gång så stort som Europa. Det har aldrig funnits några bofasta människor på denna iskalla kontinent. Däremot har både valfångare och forskare bott här under kortare eller längre tid. Klimatet på Antarktis går inte att jämföra med något annat på planeten jorden. Orkanvindar är vardagsmat och även på sommaren är temperaturer kring 30 minusgrader inte ovanliga. F.d. science-läraren på IES i Jönköping, Anne-Marie Wotkyns, på Sydpolen. Växter och djur i Antarktis En mycket lite del av Antarktis yta är faktisk isfri. Där växer ett litet antal lavar och några olika arter av mossa finns också. Men det finns bara en enda blommande växt som klarar att leva här. De djur som finns på land är bara där för en kort tid för att para sig och föda upp sina ungar. De söker alla sin föda i havet, som i jämförelse med landisen kryllar av liv. Norr om Antarktis finns jordens stormigaste hav. I detta hav lever flera arter av en centimeterstor räka som kallas krill. På sommaren finns krillen i enorma mängder. Valar kommer ända från ekvatorn för att kalasa på krillen. Fiskar äter också mycket krill som i sin tur blir föda åt pingviner och sälar. Det kanske mest kända djuret på Sydpolen, Kejsarpingvinen.
Instuderingsfrågor 1. Beskriv ett tropiskt regn. 2. Hur är klimatet i en tropisk regnskog? 3. Varför hugger man ner jordens regnskogar? 4. Hur stor del av jordens växt- och djurarter finns i regnskogen? 5. Markera jordens regnskogar på en karta. Använd kartboken. 6. Beskriv kort klimatet i Sahara. 7. Vad är en oas? 8. Hur överlever växterna i en öken? 9. Vad är gemensamt för klimatet på Sicilien och Lappland? 10. Vilka skillnader finns det mellan klimatet på Sicilien och Lappland? 11. Hur ser ett typiskt stäpplandskap ut? 12. Vad kallas stäppen i a) Nordamerika? b) Sydamerika? 13. Vad kallas det vidsträcka barrskogsområde i norr med ett annat namn? 14. Hur är klimatet i det norra barrskogsbältet? 15. Vad finns det för naturtillgångar förutom skogen? 16. Hur är ett arktiskt klimat på a) sommaren? b) vintern? 17. Var går gränsen till Arktis? 18. Hur stort är Arktis i jämförelse med Europa. Och så lite svårare 19. Varför är det varmt och fuktigt kring ekvatorn? 20. Rita ut ekvatorn på kartan. 21. Är ekvatorn en längdgrad eller breddgrad? 22. Vilken grad har ekvatorn? 23. Nämn minst tre länder som ekvatorn går igenom. 24. Varför finns det nästan inga växter på marken i en tropisk regnskog? 25. Varför är det hett och torrt i den subtropiska zonen? 26. Varför blir det så hett på dagen och så kallt på natten i en öken? 27. Sahara är en gigantisk öken som sträcker sig över många länder. Vilka? 28. Bara en del av Sahara är sandöken. Hur ser resten av Sahara ut? 29. Det finns faktiskt snö i Sahara. Hur förklarar du det? 30. Hur har människor som levt i Sahara kunnat överleva i det torra klimatet? 31. Vad beror de svåra svältkatastroferna på som drabbat jordens torra områden? 32. Hur skulle du beskriva klimatet i Skandinavien? 33. Varför finns det så få områden med lövskogar kvar i världen? 34. Hur är växterna i Arktis anpassade till ett liv i det hårda klimatet? 35. Ge exempel på hur olika djurarter överlever vintern i Arktis? 36. Vilken betydelse för djurlivet har krillen i haven kring Antarktis? 37. Hur påverkar Golfströmmen klimatet i norra Europa?
38. Beskriv kort ett typiskt kustklimat. 39. Beskriv kort ett typiskt inlandsklimat. 40. Ge exempel på några amerikanska stater där det finns prärie. Använd kartbok. 41. I vilka länder i Asien finns stora stäppområden. Använd kartbok. Att fundera över A) Jordens regnskogar är jordens lungor som fångar upp koldioxid och producerar syre. En stor del av regnskogen huggs nu ner av fattiga bönder för att de ska ha någonstans att odla. Har vi i den rika delen av världen rätt att hindra dem? B) Hur tycker du att världens ledare ska göra för att skydda och bevara regnskogen? C) Den globala uppvärmningen av vår planet kan leda till att det regnar ännu mindre i den subtropiska zonen i framtiden och att det blir värre i redan torra områden med exempelvis långa perioder av torka. Fundera fritt och skriv ner några saker du tycker är viktiga för att minska klimatförändringarna. D) Se filmen på nedanstående länk. Skriv en insändare till en tidning där du med fakta och argument kritiserar Shell för deras jakt efter olja på Arktis. (Detta häfte ligger också på google drive där du enkelt bara kan klicka på länken istället för att skriva av den.) http://www.greenpeace.org/sweden/se/vad-vi-jobbar-for/klimat/arktis/save-the-arctic-from- Shell/?gclid=CJOiuvPU_bgCFXN2cAodvTwA5Q E) Vilken av de fyra klimatzonerna skulle du helst vilja bo i? Motivera ditt svar. F) Ta reda på minst fyra olika livsmedel som innehåller palmolja. Försök också hitta alternativ till dessa livsmedel som inte innehåller någon palmolja.