Restaureringsplan Värmlandsskärgården



Relevanta dokument
Restaureringsplan Värmlandsskärgården

Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE i Varbergs kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Lyngby, SE i Kristianstad kommun

Restaureringsplan Kalvö skärgård

Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig

Naturreservatet Rosfors bruk

Bilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta.

Restaureringsplan Fågelskär i Vänern

Naturreservat i Säffle kommun

Restaureringsplan för Natura området Tjurpannan, SE i Tanums kommun

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016

Strandinventering i Kramfors kommun

Bevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: /

7.5.7 Häckeberga, sydväst

Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg

Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun

Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6

Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix

Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken i Karlstads kommun

Förvaltningsplan Natura 2000

Restaureringsplan för Natura 2000-området, Haverdal SE i Halmstads kommun, Hallands län

Restaureringsplan för Natura området Rånö Ängsholme, SE i Haninge kommun

Naturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun

NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV

Vanliga frågor och svar om Natura 2000

Svenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn

Naturvärdesinventering av Nya Älvstaden, Trollhättans stad, 2014

Maren. Berggrunden i området består av äldre granit med betydliga inslag av basiska bergarter. Jordarter runt sjön är morän och kalt berg.

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN

NATURINVENTERING SKUTHAMN

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Bevarandeplan. Åtmyrberget SE

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Blekinge län

Översiktlig avgränsning av naturvärden och gröna samband inför detaljplanering Alfred Nobels allé

Förslag till nytt naturreservat

4126 Gyllebo. Areal värdekärna 41 ha Areal skyddszon 0 ha Areal utvecklingsmark 49 ha Areal arronderingsmark 0 ha

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Ängelholms strandskog, SE i Ängelholms kommun

RAPPORT. Naturvärdesinventering Kristineberg VALLENTUNA KOMMUN SWECO ENVIRONMENT AB UPPDRAGSNUMMER

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN

Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002.

Inventering av naturvärdesträd på Graninge stiftsgård. Graninge stiftsgård, Nacka kommun

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa

rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun

ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Återinventering av stormusslor i Edsån 2008

Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning för föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri

Vikten av småbiotoper i slättbygden.

Bilaga 1 FÖP Överum. Miljöbedömning av föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri

Ansökan om bidrag för Fjärilarnas marker i Stora Vika

Slutversion. Naturinventering och översiktlig spridningsanalys. Solskensvägen Tullinge

Morakärren SE

Täkters betydelse för biologisk mångfald. Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter.

Skogsbruksplan. Öbyn 1:36 Blomskog Årjäng Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Sven Åke Martinsson

BROBÄNKEN LANDSKAPSANALYS

Upptäck lederna i. Biskopstorp!

Med det basta fran Oland! LINDBY. Tomt om hela kvm på mellersta Öland med ett lantligt läge på lugn återvändsväg!

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING

Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun

INVENTERING AV SVAMPAR I

Tätortsnära skogar i Skellefteå stad. Del 3.

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning

NATURRESERVAT I HALLANDS LÄN. Upptäck. Biskopstorp

Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun

Bränningsplan Ämtö. eldskäl

Undersökning av brandfält på Stora Getryggen i Delsjöområdets och Knipeflågsbergens naturreservat. Göteborgs och Partille kommuner

Naturvärdesinventering i skogsområden söder om Ängersjö

7.5.4 Risen - Gräntinge

Nissebo Dösjebro direkt, I5 16/12/2014

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Verkeåns dalgång, SE , delområde Drakamöllan och Kumlan.

1 Befintliga förhållanden

Åtgärdsförlag för att främja natur- och rekreationsvärden längs Saxån och Braån

E18 Enköping-Stockholm,Tpl Kockbacka

Norra Dalarnas glesbygd. Projektets samhällsintresse

Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga och nya bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 m.fl.

Svenska Björn SE

FÖREBILD. fångstgropar! och långskägg. Se upp för. Med naturen som. Bland dofttickor. Vandra på fina stigar MÅNGFALDSPARK I SOLLEFTEÅ KOMMUN

Mål och riktlinjer för Karlstads kommuns skogsbruk på förvaltningsskogen

Brännvinsberget, hotad skog i Ore socken, Rättviks kommun

Metapopulation: Almö 142

Trädesmarker i västra Åhus

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Bödakustens västra, SE , Borgholms kommun, Kalmar län

Beställare: Norrköpings kommun Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering. Södra Vrinnevi. - Skötselplan

BILDANDE AV NATURRESERVATET GERMANDÖN I LULEÅ KOMMUN

ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING

Stensjön. Berggrunden i området utgörs av grovkornig granit av Växjötyp. Jordarterna domineras av morän men även kalt berg och torv finns.

Skoglig inventering/naturvärdesinventering inom Grundviken

Virke till salu Rotpost

E4 Förbifart Stockholm

Kartläggning av atlantisk vårtlav

Naturvärdesinventering

Användbara växter i naturen

Granskning av Holmen Skogs skogsbruk i Härjedalen. Rapport från Fältbiologernas skogsnätverks inventeringsresa augusti 2015

Naturvärdesinventering av. Upsala Golfklubb - en uppföljning. Utförd av:

Restaureringsplan för Natura området på Utlängan, SE , i Karlskrona kommun

Transkript:

RESTAURERINGSPLAN Datum 2016-02-12 Referens 512-255-2016 Sida 1(6) Restaureringsplan Värmlandsskärgården Natura 200-kod och namn: SE0610006 Värmlandsskärgården Projektområde: 3 Kommun: Grums kommun & Säffle kommun Skyddsstatus: Natura 2000 SPA/SCI Markägare: Naturvårdsverket: Knipöarna 1:1 (Harvelsön), Bärön 1:1 Målnaturtyper: 9010 Taiga Planerade åtgärder inom LIFE+ Vänern: C3 Naturvårdsbränning D1 Uppföljning av projektåtgärder E1 Informationsskyltar Se även: Restaureringsplan för fågelskär samt restaureringsplan för boplattformar. Gran växer in bland tallarna och skapar en mörkare miljö (Harvelsön). Revideringshistorik Datum Namn Åtgärd 2016-02-12 Oscar Säwström Första version Postadress: Länsstyrelsen Värmland, 651 86 KARLSTAD Besöksadress: Våxnäsgatan 5 Telefon: 010-224 7000 (växel) E-post: varmland@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/varmland

Sida 2(6) Beskrivning av objekt Värmlandsskärgården är ett stort område som består av åtta mindre områden längs med hela den norra kusten av Vänern. I området ryms omkring 1000 öar. I Vänern finns Sveriges största sötvattensskärgård, med karaktäristiska stenstränder med vindpinade tallar och stenhällar täcka med lavar. I mer skyddade områden på de större öarna växer frodig vegetation och lövskogar. I de inre delarna av skärgården finns inslag av sandstränder, grundavassbäddar och strandängar. På många öar som ligger i de inre delarna har tidigare ytor brukats som betesmarker och åkrar, de flesta av dessa håller nu på att växa igen med bl.a. en, asp och ljung. Området hyser ett rikt fågelliv, speciellt under häckning- och flyttsäsongerna. Arter som oftast förknippas med havsmiljöer påträffas här jämsides med insjöarter. Exempel på några arter är olika typer av tärnor så som fisktärna, silvertärna och skräntärna. Även havsörn, fiskgjuse och storlom finns i området. Harvelsön ligger på östra sidan av Värmlandsnäs vid inloppet till Kyrkebysjön och Liljedal, relativt nära fastlandet. Ön är till stor del klädd i tallskog och blandskog. Bärön ligger i västra delen av Segersta skärgård och kantar infarten till Åsfjorden och Grums (se översiktskarta figur 1). Harvelsön Skogen på Harvelsön bedöms inte ha tillräckliga naturvärden idag för att klassas som 9010 Taiga eftersom skogen inte har den ålder eller de strukturer som krävs. Den har dock potential som utvecklingsmark. En naturvårdsbränning bedöms öka beståndets naturvärden genom att glesa ur beståndet, skapa stående och liggande död tallved samt skada en del tallar som på sikt kan bli solbelysta gammeltallar av god kvalitet för t.ex. reliktbock. En bränning dödar också en del granar vilket snabbt ökar mängden död ved. Skogen på Harvelsön kan delas in i två delområden. I den centrala delen av ön och den norra delen finns hällmarkstallskog. Här sluttar berget brant ner mot stranden. Längs den södra stranden dominerar istället gran, och här är det inte lika brant ner mot stranden. Boniteten verkar vara god med högvuxna granar och det finns inslag av framförallt björk, men även asp och al. Bävern har dock fällt de flesta av asparna och har en hydda på västra stranden. Bärön Skogen på Bärön bedöms bitvis redan idag ha tillräckliga naturvärden för att räknas till naturtypen 9010 Taiga, framförallt yttre zonen mot väster, söder och öster där hällmarkstallskogar breder ut sig. Den är dock inte i fullgod status, eftersom det i viss mån saknas gamla träd och död ved. Öns inre delar består av en mosaik av kalhyggen med snabbt tätnande lövsly, fuktigare partier med alkärr och björkdungar, tallbeväxta småmyrar och områden med barrblandskog. En naturvårdsbränning i hällmarkstallskogarna och

Sida 3(6) barrblandskogarna bedöms öka mängden död ved, gynna tall framför gran samt öka solinstrålningen. Bränningsområdet på Bärön måste besökas i fält för detaljplanering och avgränsning innan bränning sker. I dagsläget är tre områden utritade (se områdeskarta bilaga 2) som potentiella bränningsobjekt, men de kan komma att bytas mot andra områden som visar sig vara mer lämpliga vid fältbesök. Totalt ska ca 2 ha brännas på Bärön. Figur 1. Översiktskarta över den del av Värmlandsskärgården där Harvelsön och Bärön ligger. Syfte med åtgärd Bränningen sker i syfte att öka arealen och förbättra status för habitatet 9010 Taiga. Se förväntade resultat nedan för längre beskrivning och areal. Beskrivning av åtgärd C3 Naturvårdsbränning Bränningen sker under sommaren när markvegetationen är torr nog att brinna med en tillräcklig intensitet. Tändningsområdet anpassas efter rådande väderförhållanden. Målet är att döda granar och att glesa ut tallbeståndet något, samt att skapa död ved av god kvalitet. Minst 60 % av de äldre tallarna ska överleva. En skadad tall producerar mer kåda vilket ofta ökar deras funktionsperiod, både som levande och dött träd. Harvelsön: 2,65 ha Bärön: ca 2 ha (Detaljplanering för bränningsområdet är inte gjord)

Sida 4(6) E1 Skyltning Tillfälliga skyltar kommer att sättas upp för att informera om projektet. Det ska även upp en permanent skylt om naturvårdsbränning upp på båda bränningsöarna. D1 Uppföljning av projektets effekter Fotografering av områdena kommer utföras före och efter, vid fasta fotopunkter. Uppföljning av bränning, enligt Naturvårdsverkets manual, kommer att ske före, under och efter åtgärderna. Tillvägagångssättet vid bränningarna kommer också att dokumenteras. Förväntade resultat 9010 Taiga Taiga förekommer i hela landet och består av ett brett spektrum av olika typer av barrskogar och triviallövskogar. Skogarna kan växa på torra blöta marker och fältvegetationen varierar mellan olika områden med olika fuktighet och näringsrikedom. I sydligaste länen inom kontinental biogeografisk region finns dock endast få förekomster. Bränningen förväntas gynna tallskog framför gran och skapa en mer ljusöppen miljö. Mängden både stående och liggande död ved förväntas öka och skapa bra förutsättningar för insektsliv och fågelliv. Yta: ca 4,6 ha Tidsplan 2014: Planering. 2015: Uppföljning innan åtgärder Harvelsön. Bränning genomförs på Harvelsön. Uppföljning efter åtgärder. 2016: Planering Bärön. Uppföljning innan åtgärder Bärön. Informationsskylt naturvårdbränning. 2017: Bränning genomförs på Bärön. Uppföljning efter åtgärder. 2018: Reservår för bränning på Bärön om inte lämpliga förhållanden infinner sig under 2017. Bilagor Bilaga 1: Områdeskarta Bärön (Översikt Segersta skärgård samt detaljkarta) Bilaga 2: Områdeskarta Harvelsön

Bilaga 1. Bärön, översikt Segersta skärgård samt detaljkarta nederst. Sida 5(6)

Bilaga 2. Harvelsön Sida 6(6)