Uppvärmning av nya småhus

Uppvärmning av nya småhus Elvärme och värmepumpar i byggnader Elforsk rapport 07:27 Gunnar Bröms Maj 2007

Uppvärmning av nya småhus Elvärme och värmepumpar i byggnader Elforsk rapport 07:27 Gunnar Bröms Maj 2007

Förord Både EU och medlemsstaterna ställer krav på minskade utsläpp av miljö- och hälsopåverkande ämnen och inte minst av växthusgaser. Detta manifesteras i direktiv, mål och styrmedel. Exempelvis skall CO2-utsläppen begränsas genom åtgärder på både användnings- och tillförselsidan. Sverige har satt upp mål för en förbättrad miljö som omfattar ett stort antal punkter som berör luft, vatten, marker och artrikhet förutom minskade utsläpp av växthusgaser. Elvärme och värmepumpar har varit föremål för diskussion i den energipolitiska debatten. Många kritiska eller ifrågasättande synpunkter/åsikter kanske inte alltid välunderbyggda - har framförts om elvärme och värmepumpar. Elforsk har därför initierat denna studie i syfte att ta fram ett väl genomarbetat och väl förankrat material där utgångspunkten har varit att utnyttja vetenskapligt förankrade metoder och analysverktyg. Inriktningen har främst varit att studera vilka miljökonsekvenser olika typer av elvärme har jämfört med andra alternativ. Arbetet har i huvudsak koncentrerats på småhusens uppvärmning eftersom den största användningen av elvärme finns där samtidigt som man diskuterar möjligheterna att ersätta elvärmen med andra alternativ. Arbetet har skett i två etapper. I den första etappen fokuserades främst på att ta fram ett material som snabbt kunde ge en belysning åt frågeställningarna på basis av huvudsakligen sammanställningar av befintligt underlag. Kundperspektivet, d.v.s. kundernas valsituation och strategier var här en av huvudpunkterna vid sidan av en översiktlig beskrivning av miljöaspekterna. Projektet levererade underlag till skriften Hur värmer vi svenska småhus idag och i framtiden som togs fram av en arbetsgrupp med Svensk Energi som utgivare. I den andra etappen har frågeställningarna gåtts igenom mer detaljerat och kompletterande studier har genomförts för att bredda kunskapsbasen. De delstudier som har genomförts har behandlat ämnena: Vad har elvärme och värmepumpar betytt för miljö och ekonomi i ett historiskt perspektiv? Hur har elvärmen utvecklats i relation till energihushållning och byggnormer? Hur värms våra bostäder och lokaler i nuläget? Konsekvenser av val mellan energieffektivisering och konvertering. Elvärme och värmepumpar i framtiden. Inverkan av teknikutveckling och byggnormer. Hälsa och närmiljö vid uppvärmning av småhus. Jämförande analyser av emissioner från olika värmesystem och olika typhus i nuläget och framtiden. Värmepumparnas inverkan på miljö och energibehov. Elvärme och värmepumpars inverkan på eleffektbalansen CO2-utsläpp från olika uppvärmningsalternativ. Ansvar vid olika systemgränser och tidsperspektiv.

Resultaten har redovisats på olika nivåer. Mest kompakt i form av sammanfattande OH-bilder för hela projektet samt en motsvarande kort skriven executive sammanfattning. Underlaget redovisas i 9 delrapporter som även sammanfattats i OH-rapporter. Dessutom har en mindre rapport om elvärmens inverkan på elnätsdistributionen tagits fram. Projektet har letts av Vattenfall Research and Development. Arbetet har genomförts i samverkan med olika experter. För modellsimuleringar har EME Analys samt Carl Bro (numera en del av Grontmij) anlitas. Material från andra Elforskprojekt har utnyttjats som underlag för simuleringar och strukturering, bl a Elförbrukningens karaktär vid kallt väder, Marginalel och miljövärdering av el och EFFem-modellen. En referensgrupp med representanter från finansiärerna har varit kopplad till projektet. Referensgruppen har bidragit med expertkunskap inom sitt område samt har granskat analyser och slutsatser. Det är dock författarna som slutgiltigt står för rapporternas innehåll. I etapp ett har även Svensk Energi bidragit med underlag. Projektet har finansierats av Borlänge Energi AB, Göteborgs Energi, Landskrona kommun Tekniska Verken, Oskarshamns Energi AB, Ringsjö Energi AB, Skellefteå Kraft AB, EON AB, Vattenfall AB, Öresundskraft AB.

Sammanfattning Byggandet av nya småhus har sedan slutet av 1940-talet styrts av byggregler som Byggnorm, Babs och olika versioner av BBR. Dessa regler har ställt krav på isolerings tjocklek, fönsters isolerförmåga mm. så att huset skall få en av samhället eftersträvad standard. Kontinuerligt har dessa krav skärpts genom att nya regler getts ut med följden att husen blivit mer välisolerade och därmed energieffektivare. Processen karakteriseras av att ett invant och traditionellt tankesätt där byggnaden energimässigt förbättrats i steg. Orsaken till att det kommer ut nya regler är att dessa behöver följa samhällets utveckling och värderingar. Den senaste i raden av byggregler är BBR 06 som började gälla den 1 juli 2006 och skall tillämpas fullt ut från den 1 juli 2007. Kravnivåer enligt BBR 06: Byggnadskategori Specifik energianvändning (kwh/m 2, år) söder / norr* Bostäder 110 / 130 En- och tvåbostadshus med direktverkande elvärme 75 / 95 * Till norra Sverige hör Gästrikland, Dalarna och Värmland. Den specifika energianvändningen enligt BBR06 skall jämföras med den specifika energianvändningen för de hus som byggs i dagsläget som ligger på mellan 140 till160 kwh/m2, år. De hus som byggs efter den 1 juli 2007 måste därför vara ca 30 % energieffektivare än dagens och den viktigaste åtgärden blir värmeåtervinning på ventilationsluften. Vissa förändringar av byggnadsskalet kan också behövas som bättre täthet, mindre köldbryggor och effektivare fönster. De nivåer som anges i BBR 06 är min. nivåer, vilket betyder att byggföretagen måste bygga hus som i grunder är energieffektivare än vad normen anger annars kommer ett flertal av husen inte klara normen. Merkostnaden för att bygga en lägenhet som klarar kraven i BBR06 bedöms av JM att hamna mellan 100 000 och 150 000 kr per lägenhet.

Projektet har tagit del av en BBR beräkning som genomförts på en mindre villa på 116 m2 med ett beräknat värmebehov på 18,6 MWh/m2. För detta hus har några olika värmelösningar beräknats med följande resultat. Uppvärmningsmöjlighet Värmebehov MWh/år Mekanisk ventilation utan värmeåtervinning 18,6 Mekanisk ventilation med värmeåtervinning (n=75%) 12,9 Luftvärmepump 10,5 Markvärmepump (energitäckning 90 % ) 7,5 Värmefaktor 3 Markvärmepump (energitäckning 90 % ) 6,6 Värmefaktor 4 Mekanisk ventilation med värmeåtervinning (n=75%) 5,2 samt en markvärmepump med värmefaktor 3 Mekanisk ventilation med värmeåtervinning (n=75%) 4,2 samt en markvärmepump med värmefaktor 4 Framtidens villa med mekanisk ventilation med 3,2 värmeåtervinning (n=75%) och heltäckande mark vp Med värmefaktor 4 Kundens behov av köpt energi kan i ovanstående villa minskas från ca 160 kwh/m 2 ner till ca 30 till 40 kwh/m 2.

Summary Since the late 1940s, construction of single-family homes has been governed by building codes such as Swedish Building Norms, the National Property Board s Building Regulations (BABS) and different versions of the National Building Requirements (BBR). These rules have set requirements for criteria such as insulation thickness, the insulation value of windows, etc., to ensure that homes meet the desired quality standards. Through continuous sharpening and updating of the applicable rules, Swedish homes have become more well insulated and therefore also more energy-efficient. The process is characterized by an ingrained and traditional approach in which the energy performance of buildings is improved in stages. The motive for issuing new rules is that these need to keep pace with changes in society and values. The most recent in the series of building codes is BBR06, which went into effect on 1 July 2006 and will be implemented in full as of 1 July 2007. Required levels according to BBR06: Building category Specific energy usage (kwh/m 2 per year) south / north* Residential 110 / 130 One- and two-dwelling units with direct electric heating 75 / 95 * Northern Sweden includes the provinces of Gästrikland, Dalarna and Värmland. Specific energy usage according to BBR06 should be compared to that for homes being built under the current regulations, which lie between 140 and 160 kwh/m 2 per year. Homes built after 1 July 2007 must therefore be approximately 30% more energy-efficient than today, and the most important measure will be to install heat recovery systems that extract heat from ventilation airflows. Certain changes in the building envelope may also be necessary, such as improved air tightness, fewer cold bridges and more efficient windows. Because the values stated in BBR06 represent minimum levels, it will be necessary for the construction companies to build homes that are fundamentally more energy-efficient than required by the norm in order to avoid falling outside the permitted range. The property company JM estimates the additional cost for building an apartment that meets the requirements in BBR06 at between SEK 100,000 and SEK 150,000 per unit. The project has studied a BBR calculation performed on a small single-family home with an area of 116 m 2 and an estimated annual heating requirement of 18.6 MWh/m 2. A few different heating solutions have been calculated for this home with the following results.

Heating solution Heating requirement MWh/year Mechanical ventilation without heat recovery 18.6 Mechanical ventilation with heat recovery (n=75%) 12.9 Air-source heat pump 10.5 Ground-source heat pump (energy coverage 90%) 7.5 with a heating factor of 3 Ground-source heat pump (energy coverage 90% ) 6.6 with a heating factor of 4 Mechanical ventilation with heat recovery (n=75%) 5.2 and a ground-source heat pump with a heating factor of 3 Mechanical ventilation with heat recovery (n=75%) 4.2 and a ground-source heat pump with a heating factor of 4 Future single-family home with mechanical ventilation 3.2 with heat recovery (n=75%) and a full coverage ground-source heat pump with a heating factor of 4 In the above example, the need for purchased energy can be reduced from around 160 kwh/m 2 to around 30-40 kwh/m 2.

1 Inledning 1 1.1 Bakgrund... 1 Mål 2 2 Småhusmarknaden 3 2.1 Inledning... 3 2.2 Energianvändning inom bostadssektorn... 4 2.3 Energianvändning för småhus... 4 2.4 Energianvändning för uppvärmning av småhus per värdeår.... 5 3 Värmebehov för dagens småhus 6 3.1 Inledning... 6 3.2 Värmebehov enligt BBR-beräkning... 7 3.3 Energiberäkningar visande kundens behov av köpt energi för värme... 7 3.4 Kundens behov av köpt energi med olika värmelösningar... 8 3.5 Energianvändning i dagens bostäder... 10 4 Nya energikrav i BBR 06. 11 4.1 Inledning... 11 4.2 Revidering av byggreglerna... 11 4.3 Energihushållning i BBR 06... 12 4.4 Vilka gäller reglerna för?... 12 4.5 Byggnadens energianvändning... 12 4.6 Systemgränser... 12 4.7 Kravnivåer i BBR 06... 13 De kravnivåer som Boverkat angivit i BBR 06 gällande för bostäder ses i nedanstående tabell. Här finns ett krav för norra Sverige och ett för södra. Här hör Gästrikland, Dalarna och Värmland till Norrland. Det finns också ett hårdare krav för att få använda direktverkande elvärme.... 13 4.8 Uppföljning av energianvändning... 14 5 Lågenergihus 15 5.1 Inledning... 15 5.2 Trender... 15 5.3 Principen för passivhus... 15 1.1 Marknaden för lågenergihus... 16 5.4 16 5.5 Marknadsläget för lågenergihus... 17 5.6 Energibehov... 18 5.7 Lindås Egnahemsbolaget... 18 5.8 Glumslöv - Landskronahem... 19 5.9 Värnamo - Oxtorget... 20 5.10 Under byggnation... 21 5.10.1 Frillesås Eksta bostads AB... 21 5.10.2 Enfamiljsvilla i Lidköping... 21 5.10.3 Renovering av Brogården i Alingsås... 22 5.10.4 Under projektering... 22 5.11 Jämförelse av U-värden mellan dagens småhus och huset i Lindås... 23 6 Konsekvenser av BBR 06 24 6.1 Inledning... 24 6.2 Hur kan energianvändningen förändras?... 24 6.3 Konsekvenser för husfabrikanter och byggare... 24 6.3.1 Energibesparandeåtgärder... 25 6.3.2 Energianvändning och påverkan... 26

1 Inledning Bakgrund Byggandet av nya småhus har sedan slutet av 1940-talet styrts av byggregler som Byggnorm, Babs och olika versioner av BBR. Dessa regler har ställt krav på isoleringstjocklek, fönsters isolerförmåga mm. så att huset skall få en av samhället eftersträvad standard. Kontinuerligt har dessa krav skärpts genom att nya regler getts ut med följden att husen blivit mer välisolerade och därmed energieffektivare. Processen karakteriseras av att ett invant och traditionellt tankesätt där byggnaden energimässigt förbättrats i steg. Orsaken till att det kommer ut nya regler är att dessa behöver följa samhällets utveckling och värderingar. Den senaste i raden av byggregler är BBR 06 som började gälla den 1 juli 2006 och skall tillämpas fullt ut från den 1 juli 2007. Verklighet visar att nybyggda hus klarar gällande byggregler men inte mer underblåst av att det har funnits och finns en tro i byggbranschen att det inte finns en betalningsvilja eller efterfrågan hos kunderna på att byta en högre investeringskostnad mot en framtida lägre driftkostnad. Under senare år har dock detta mönster brutits något genom att det börjat byggas lågenergihus som gått under benämningar som Hus utan värmesystem, Framtidshus, Passivhus e.tc. Dessa hus kännetecknas av att värmebehoven är så små att det inte finns behov av ett separat värmesystem. Det värmetillskott som behövs vid kall väderlek är normalt så litet att det kan tillföras via tilluften eller en braskamin e.tc. De politiska signalerna är att Sverige skall bli energieffektivt. Detta understöds av direktiv från EU, nya regler för nybyggande och privata initiativ med lågenergihus. De nya byggreglerna- BBR 06 utgör lite av ett systemskifte då dessa tar höjd för att ställda krav på energianvändning skall uppfyllas i verkligheten och inte enbart i teorin. Byggherren har i BBR 06 också blivit ansvarig för att kraven på energianvändningen uppfylls och att den skall mätas inom en 24- månadersperiod. Införandet av BBR 06 innebär att kraven ökat på våra nya bostäders energianvändning. Speciellt har kraven ökat på hus byggda med direktverkande el. Trots detta planerar Boverket för ytterligare skärpta krav och en remissomgång har varit ute där fokus varit på användning av el för uppvärmning. Revideringen förväntas bli införd under 2007 förutsatt att Boverket får bemyndigande av regeringen. Boverkets målsättning med de nya byggreglerna är att reglerna ska styra så att nya byggnaders energianvändning blir effektiv samt att byggnader uppförs med flexibla energisystem. Detta bedöms kunna nås bl.a. genom att formulera krav på byggnadens specifika energianvändning som kwh per m 2 och år samt krav på installation av mätsystem för uppföljning av energianvändningen. Boverket anser också det viktigt att tydligt beskriva utgångspunkterna för revideringen av avsnitt 9,- energihushållning, eftersom avsnittet genomgått en genomgripande förändring och utgångspunkten för hur kraven ställs har ändrats. Nu gällande regler ställer krav på att begränsa byggnadens energiförluster. De föreslagna reglerna innebär att krav ställs på byggnadens specifika energianvändning, formulerat som en maximal energimängd per golvarea och år. 1

Byggnadens energianvändning har definierats såsom levererad energi till byggnaden, oftast benämnd köpt energi. Hushållsel och verksamhetsel ingår inte. Kravnivåer enligt BBR 06: Byggnadskategori Specifik energianvändning (kwh/m 2, år) söder / norr* Bostäder 110 / 130 En- och tvåbostadshus med direktverkande elvärme 75 / 95 * Till norra Sverige hör Gästrikland, Dalarna och Värmland. I det remissförslag som skickats ut från Boverket har kraven på att använda el för uppvärmning förändrats så att det omfattar all elvärme, samtidigt som kraven på elvärme ökats. Kravnivå på elvärme enligt Boverkets remiss: Byggnadskategori Specifik energianvändning (kwh/m 2, år) söder / norr Bostäder 55 / 75 Därtill har ett eleffektkrav tillkommit så att den installerade eleffekten maximalt får vara 50respektive 60 % av det dimensionerande effektbehovet. Boverket har också arbetat med framtidsstudier som God bebyggd miljö där kravnivån på nya byggnader angivits till högst 60 kwh/m2 år 2020 Konceptet Byggnader utan värmesystem bör kunna betraktas som ett strategiskt steg för att kunna nå detta framtidsmål. Konceptet har demonstrerats i några objekt som t.ex. Lindås utanför Göteborg vilket omfattar 20 radhus. Mål Målet med denna studie är att beskriva och sammanfatta värmebehoven i dagens småhus och framförallt morgondagens småhus. Utgångspunkten är att resonera utifrån de hus byggs idag och vad de nya byggreglerna kommer att innebära för framtidens byggande. 2

2 Småhusmarknaden 2.1 Inledning Marknaden för bostadsbyggande styrs till stor del av faktorer som behov, konjunktur, finansiella förutsättningar som bidrag, inflation, ränteläge mm. Detta har historiskt skapat stora svängningar vilket illustreras av nedanstående bild som visar den årliga nyproduktionen av småhus och flerbostadshus. Här ses att nybyggnadstakten efter den finansiella krisen i början av 1990-talet var mycket låg. I dagsläget finns dock en positiv marknadstrend där förhoppningen i småhusbranschen är att nybyggnationen skall kunna nå från dagens nivå runt 12 000 småhus ända upp mot ca 20 000 småhus per år. Bild 2.1 Bostadsbyggandet i Sverige under 35 år. Källa SCB Jämfört med några av våra grannländer är dock bostadsbyggandet fortfarande lågt. Starkt bostadsbyggande kan dämpas av en ränteuppgång De senaste årens tillväxt i bostadsbyggande håller i sig. Förra året påbörjades 32 000 lägenheter och antalet beviljade bygglov fortsatte att öka vilket indikerar att 2007 blir ännu ett år med stigande bostadsinvesteringar. Högre räntor och minskade byggsubventioner innebär dock att ökningstakten kan bli lägre framöver. En långsammare prisutveckling påverkar framförallt nyproduktionen av ägande- och bostadsrätter samtidigt som byggandet av hyresrätter förväntas minska till följd av minskade subventioner. Det finns således tecken på att marknaden för bostäder kan komma att mattas. Hus på landet, lägenhet i stan Boendet varierar stort mellan olika delar av landet. I kommuner med färre än 75 000 invånare bor en stor andel, närmare 70 procent, i småhus. I Stor-Stockholm ser det annorlunda ut. Här bor nästan 60 procent i lägenhet i flerbostadshus. Även i Stor-Göteborg och andra städer med mer än 75 000 invånare bor majoriteten i lägenhet. 3

2.2 Energianvändning inom bostadssektorn Med en nybyggnadstakt motsvarande dagens på 12 000 till 15 000 småhus per år och ungefär lika mycket lägenheter i flerbostadshus kommer de nybyggda bostäderna fram till år 2050 att utgöra 20 till 25 % av det totala beståndet. Nyproduktionen kommer således i det korta och medellånga perspektivet inte att påverka sektorns energianvändning på något påtagligt sätt även om kraven på nya bostäder skärpts, men i ett långsiktigt perspektiv blir dock de nya bostäderna mycket viktiga. De nya bostäderna utgör också en viktig förebild och inspirationskälla för det äldre beståndet då ny teknik och nya lösningar som tillämpas i nyproduktionen kan överföras till de äldre småhusen då dessa skall renoveras och energieffektiviseras. 2.3 Energianvändning för småhus Energianvändningen i småhussektorn som redovisas i följande bilder baseras på SCB:s stora undersökning från 2003. I nästa bild redovisar hur vi värmer våra småhus och här framgår att el för uppvärmning finns i någon form i ca 1 100 000 av våra småhus. De flesta återfinns i gruppen som använder el i kombination med andra energikällor som ved och olja. Därefter följer direktelväme och elpannor. Antalet värmepumpar redovisas som ca 250 000 vilket inte stämmer med den bild som värmepumpbranschen och dess branschorganisation har. El,olja,bio El direktverkande El vattenburen Bergvärmepumpar m m Olja Fjärrvärme Elvärme med frånluftsvärmepump Bio Olja,bio Gas 0 100 200 300 400 Bild 2.3 Så värmer vi våra småhus, statistik från SCB 2003. 4

Denna marknadsbild har förändrats något utifrån SCB:s undersökning från 2005. Här redovisas att antalet värmepumpar ökat till ca 440 000 st. och i en beräkning med hänsyn till försäljningsstatistiken gjord för Energimyndigheten (ingår i Effektivare primärenergianvändning, rapport ER 2006:32) pekar nivån mot ca 480 000 värmepumpar i småhusen. Det torde därför i dagsläget i slutet av år 2006 finnas omkring 600 000 st. värmepumpar i våra småhus. Således finns det en värmepump i ungefär vart tredje småhus. 2.4 Energianvändning för uppvärmning av småhus per värdeår. Energianvändningen har sedan 1970-talet kontinuerligt minskat i våra småhus, men under början av 2000-talet började den åter att öka. Detta var en av anledningarna till att arbetet med att revidera byggreglerna startade och gavs en annan utformning. Nedan redovisas hur energianvändningen i småhus förändrats sedan 1970. MWh/hus 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 1970 1972 Energianvändning för uppvärmning i småhus per värdeår 1974 1980 Årtal 1990 2000 2002 Bild 2.4 Energianvändningen för uppvärmning i småhus per värdeår 5

3 Värmebehov för dagens småhus 3.1 Inledning För att få en bild av värmebehoven i de småhus som byggs i dagsläget, byggda innan BBR 06, har vi tagit del av beräkningar som genomförts med datorprogrammet E-norm från två företag, NCC och Trivselhus, samt intervjuat några småhusägare om vad byggföretagen redovisar som husets behov av värme. Företagen gör normalt två olika beräkningar för det nya huset. En beräkning enligt de krav som ställs i byggreglerna och en beräkning som redovisar husets värmebehov då huset är bebott. Den senare beräkningen skiljer sig från den första genom att den tar hänsyn till husets verkliga läge och den inomhustemperatur som småhusägaren förväntas ha. Nedan redovisas en BBR-beräkning som utförts på ett standardhus med en yta på 116 m 2 placerat i Stockholmstrakten. Villan kan betraktas som något mindre än de som normalt byggs. Beräkningarna visar dock med tydlighet var och hur energiförlusterna uppstår och hur behovet för uppvärmning och ventilation kan förändras utifrån några olika lösningar. Beräkningsförutsättningar; Definition Värde Boyta 116 m 2 Fönsteryta 29,6 m 2 Luftläckage vid 50 Pa 0,8 l/s Värmekapacitet 80 Wh/m 2 och grad Omslutande yta 371,8 m 2 Ventilation, luftomsättning 0,5 oms per timme I beräkningarna har följande U-värden använts. Byggnadsdel U-värde Fönster 1,1 Väggar 0,25 Tak 0,13 Golv 0,15 Dörrar 1,0 6

3.2 Värmebehov enligt BBR-beräkning Resultatet av utförda BBR-beräkningarna redovisas nedan: Byggnadens värmebehov MWh Transmissionsförluster +läckage 12,5 Ventilationsförluster 6,4 Summa Förluster 18,9 Solinstrålning 5,3 Värmetillskott från apparater 4,5 Netto värmebehov 9,1 Varmvatten 3,9 Byggnadens värmebehov 13,0 Byggnadens specifika värmebehov enligt BBR blir därmed 112 kwh/m 2. 3.3 Energiberäkningar visande kundens behov av köpt energi för värme För att få ett realistiskt värde på husets behov av värme behövs en energiberäkning. Här tas hänsyn till husets läge och placering, familjens komfortkrav, vanor och varmvattenförbrukning. Enligt NCC uppvisar energiberäkning normalt en god överensstämmelse med verkligheten då inomhustemperaturen ansätts till 22,5 grader Celsius. Energiberäkningen får då följande utseende. Byggnadens värmebehov MWh Transmissionsförluster +läckage 15,7 Ventilationsförluster 7,6 Summa Förluster 23,3 Solinstrålning 2,1 Värmetillskott från apparater 6,5 Netto värmebehov 14,7 Varmvatten 3,9 Byggnadens värmebehov 18,6 Byggnadens specifika värmebehov blir i detta fall ca 160 kwh/m 2. Genomförs dessa beräkningar på ett större hus sjunker den specifika energianvändningen förutsatt allt annat lika. Nivån på den specifika energianvändningen för nya småhus bedöms därför ligga mellan 140 och 160 kwh/m 2. 7

3.4 Kundens behov av köpt energi med olika värmelösningar Det typhus som valts har enligt beräkningarna i kap. 3.3 ett värmebehov av 18,6 MWh/år och är på 116 m 2. Huset kan sedan värmas på ett flertal olika sätt beroende på husets läge i samhället och därmed lämplighet för olika energilösningar som tillgänglighet till fjärrvärme, avstånd till berggrund, markens beskaffenhet, tomtens storlek mm. Huset kan också förses med energibesparande lösningar som värmeåtervinning ur ventilationsluften. Det går naturligtvis också att kombinera dessa möjligheter. Nedan redovisas hur småhusägarens behov av köpt energi förändras med några olika lösningar. 1. Villa med mekanisk ventilation utan värmeåtervinning ur ventilationsluften: (18,6 MWh) Detta motsvaras av den beräkning som genomförts och värme kan tillföras genom fjärrvärme, bio, olja eller elpanna. Värmebehovet är här 18,6 MWh/år 2. Villa med mekanisk ventilation med värmeåtervinning: (12,9 MWh) Denna lösning medför att ventilationsförlusterna minskar med 75 %, motsvarande ca 5,7 MWh per år. Värmebehovet blir därmed 12,9 MWh. 3. Villa med frånluftvärmepump: (10,5 MWh) Detta är troligtvis den vanligaste lösningen i dagens nybyggda småhus. Här återvinns värmen ur frånluften med en frånluftvärmepump som med första prioritet värmer tappvarmvattnet och därefter husets värmesystem. Resterande värmebehov täcks vanligtvis av en i värmepumpen inbyggd elvärmare. En frånluftvärmepump täcker ungefär hälften av husets behov av värme och tappvarmvatten. 4. Villa med markvärmepump: (7,5 MWh) Huset kan också värmas med en marvärmepump som normalt dimensioneras för ca 65 % av husets effektbehov. Denna får då en energitäckning på över 90 %. Detta reducerar husets behov av att köpa energi med ca 11,1 MWh. Om värmepumpen har en värmefaktor på 3,0. 5. Villa med markvärmepump: (6,6 MWh) Huset kan också värmas med en marvärmepump som normalt dimensioneras för ca 65 % av husets effektbehov. Denna får då en energitäckning på över 90 %. Detta reducerar husets behov av att köpa energi med ca 12 MWh. Om värmepumpen har en värmefaktor på 4,0. 6. Villa med markvärmepump och värmeåtervinnig ur frånluften via en roterande värmeväxlare: (5,2 MWh): Detta är ur kundperspektiv en energieffektiv lösning då behovet av köpt energi reducerats med ca 13,4 MWh. Lösningen innebär att både en mekanisk ventilation med 75 % verkningsgrad på värmeåtervinningen och en värmepump med en energitäckningsgrad på 90 %. Värmepumpen har en värmefaktor på 3. 8

7. Villa med markvärmepump och värmeåtervinnig ur frånluften via en roterande värmeväxlare: (4,2 MWh): Detta är ur kundperspektiv en energieffektiv lösning då behovet av köpt energi reducerats med ca 14,4 MWh. Lösningen innebär att både en mekanisk ventilation med 75 % verkningsgrad på värmeåtervinningen och en värmepump med en energitäckningsgrad på 90 %. Värmepumpen har en värmefaktor på 4. 8. Framtidens villa med vvx (80 %) och heltäckande mark värmepump: Framtidens småhus kommer naturligtvis att byggas utifrån framtidens regelverk och produkter. Ett första steg i att skapa framtidens hus utgör BBR 06, vilken med stor sannolikhet kommer att kompletteras med nya regler utifrån den takt som samhället utvecklas och de krav som ställs på framtidens samhälle och boende. Behoven av köpt energi i de småhus som byggs i vår nära framtid diskuteras i nästa kapitel och med de nya BBR kraven och de nya varvtalsstyrda monovalenta värmepumparna bör nivån på köpt energi kunna komma ner mot 3,2 MWh per år i vår villa. Sammanställning av ovanstående uppvärmningsmöjligheter. Uppvärmningsmöjlighet Värmebehov MWh/år Mekanisk ventilation utan värmeåtervinning 18,6 Mekanisk ventilation med värmeåtervinning (n=75%) 12,9 Luftvärmepump 10,5 Markvärmepump (energitäckning 90 % ) 7,5 Värmefaktor 3 Markvärmepump (energitäckning 90 % ) 6,6 Värmefaktor 4 Mekanisk ventilation med värmeåtervinning (n=75%) 5,2 samt en markvärmepump med värmefaktor 3 Mekanisk ventilation med värmeåtervinning (n=75%) 4,2 samt en markvärmepump med värmefaktor 4 Framtidens villa med mekanisk ventilation med 3,2 värmeåtervinning (n=75%) och heltäckande mark vp med en värmefaktor på 4 Kundens behov av köpt energi kan i ovanstående villa minskas från ca 160 kwh/m 2 ner till ca 30 till 40 kwh/m 2. 9

3.5 Energianvändning i dagens bostäder Vid Energipuls seminarium om nya byggreglerna den 13 sept. 2006 redovisade Kjell-Åke Henriksson på JM i Stockholm att energianvändningen för nya lägenheter i flerbostadshus är ca 140 kwh/m 2. Nivån baseras på mätningar av 1 500 st. bostäder. Energianvändningen baserad på nyckeltal fördelar sig enligt 10

4 Nya energikrav i BBR 06. 4.1 Inledning Den 1 juli 2006 trädde Boverkets ändrade byggregler, BBR 06 ( BFS 1993:57 t.o.m. BFS 2006:12) i kraft. Ändringarna berör avsnitten om hygien, hälsa och miljö, bullerskydd, energihushållning och allmänna regler om byggnader. Reglerna i avsnitten har fått en grundlig genomarbetning. Kraven på verifiering och mätning har blivit tydligare, samtidigt som reglerna har EU-anpassats, bl.a. genom att nya europastandarder har förts in. De största förändringarna är i avsnitten om fukt och energihushållning. Övergångsbestämmelserna till de ändrade reglerna gäller under ett år. Det betyder att de gamla reglerna får tillämpas på arbeten som kräver bygganmälan och för vilka bygganmälan görs före den 30 juni 2007. Övergångsbestämmelserna gäller naturligtvis också för arbeten som inte kräver bygganmälan om de påbörjas före detta datum. Nya regler för elvärmda byggnader har varit ute på remiss (BVF 10 ändras från direktelvärme till all elvärme) och bedöms träda i kraft under 2007. I remissen görs ingen skillnad på vilken typ av elvärme som används samtidigt som kraven på att använda el för uppvärmning skärpts. En översyn för att ytterligare skärpa energikraven planeras med start under hösten 2006. 4.2 Revidering av byggreglerna Boverket tydliggör i sina skrivningar att Byggreglerna ska motsvara samhällets krav på ett gott byggande varför reglerna behöver uppdateras i samma takt som samhället utvecklas. Under 2004 inleddes därför en översyn av avsnitten 1 Inledning, 2 Utförande och driftinstruktioner, 6 Hygien, hälsa och miljö, 7 Bullerskydd samt 9 Energihushållning och värmeisolering. Inför revideringen har Boverket tagit fram ett antal grundläggande principer för förvaltandet av byggreglerna. Dessa syftar till att öka reglernas verifierbarhet och tydlighet, klargöra de juridiska ramarna, stödja de nationella miljökvalitetsmålen. Åtminstone säkerställa att dessa inte motverkas. anpassa byggreglerna till EU införa livslängdstänkande i byggreglerna. Boverket uttrycker att orsaken till att nya byggregler införts är bl.a. att de tidigare byggreglerna skapat en problembild där trenden att energianvändningen i nya byggnader minskar har avstannat det finns exempel på byggnader med såväl mycket hög som låg energianvändning en otydlig beräkningsmodell har använts som grund för byggande och bygglov det finns ett beroende av uppvärmningssystem och geografiskt läge direktiv om energiprestanda skall införas Boverkets vision med de nya byggreglerna är att energikraven i byggreglerna skall styra så att bostäder och lokaler uppförs med effektiv 11

energianvändning och flexibla lösningar ställa krav på byggnadens egenskaper. Oavsett energitillförselsystem skall energianvändningen i byggnaden vara effektiv 4.3 Energihushållning i BBR 06 Energihushållning i BBR 06 - nyheter Övergripande krav ställs på byggnaders energianvändning. Kravnivåerna är anpassade efter två klimatzoner. Användning av energi för komfortkyla skall inräknas i kravnivån. Kraven för småhus som värms med direktverkande el har skärpts. Alternativa krav för mindre byggnader har införts. Kravet på verifiering av energianvändningen har tydliggjorts genom att det faktiska energibehovet bör mätas i efterhand. Energihushållning definieras i BBR 06 i kapitel 9. Här redovisas några av de viktigaste ändringarna. Ökad ambitionsnivå alla ska följa kraven. Systemskifte - energianvändning redovisat som kwh/m 2 och år Det är resultatet som räknas, inte modellen. Krav på att byggnadens energianvändning kontinuerligt ska kunna följas upp genom mätning. Tidigare undantag från krav på värmeåtervinning eller motsvarande åtgärd för byggnader som i huvudsak värms med förnyelsebar energi, t.ex. biobränsle är borttaget. 4.4 Vilka gäller reglerna för? Reglerna gäller för alla byggnader förutom Växthus eller motsvarande Byggnader som endast används kortare perioder Byggnader där inget uppvärmnings- eller kylbehov finns under större delen av året Där värmetillskottet från industriella processer täcker större delen av värmebehovet redovisas i utredning. 4.5 Byggnadens energianvändning Byggnadens energianvändning definieras som den energi som, vid normalt brukande, under ett normalår behöver levereras till en byggnad (oftast benämnd köpt energi) för uppvärmning, kyla, tappvarmvatten samt drift av byggnadens installationer som pumpar fläktar, etc. och övrig fastighetsel. 4.6 Systemgränser Boverket använder huset som systemgräns. Detta har medfört en diskussion angående t.ex. fjärrvärme och placering av solfångare. Sitter solfångaren på huset ligger den inom systemgränsen men sitter den på garaget ligger den utanför o.s.v. 12

4.7 Kravnivåer i BBR 06 De kravnivåer som Boverkat angivit i BBR 06 gällande för bostäder ses i nedanstående tabell. Här finns ett krav för norra Sverige och ett för södra. Här hör Gästrikland, Dalarna och Värmland till Norrland. Det finns också ett hårdare krav för att få använda direktverkande elvärme. Byggnadskategori Specifik energianvändning (kwh/m 2, år) söder / norr Bostäder 110 / 130 En- och två bostadshus med direktverkande elvärme 75 / 95 Lokaler 100 / 120 Nya regler för elvärmda byggnader har varit ute på remiss (BVF 10 ändras från direktelvärme till all elvärme) och planeras att träda i kraft den 1 jan 2007.I remissen görs ingen skillnad på vilken typ av elvärme som används samtidigt som kraven skärpts. 13

Remissförslag för krav på elvärme: Specifik energianvändning Byggnadskategori (kwh/m 2, år) söder / norr Bostäder 55 / 75 Lokaler med elvärme och elkyla 55 / 75 Därtill har ett eleffektkrav tillkommit så att den installerade eleffekten maximalt får vara 50 respektive 60 % av det dimensionerande effektbehovet. 4.8 Uppföljning av energianvändning Uppföljning av energianvändningen skall ske inom 24 månader. För bostadshus gäller att: uppmätt värde korrigeras till normalår samt för onormal tappvarmvattenanvändning och vädring. För Lokaler gäller. uppmätt värde korrigeras till normalår samt för onormal tappvarmvattenanvändning, vädring och värmetillskott. 14

5 Lågenergihus 5.1 Inledning Energieffektiva byggnader är ett viktigt medel för myndigheterna för att uppfylla de svenska miljömålen. I december 2005 tog Energimyndigheten därför beslutet att satsa på ett samlat program för lågenergihus i form av s.k. passivhus. Lågenergihus har under 2000-talet växt fram som begrepp då det via några byggprojekt visats att det går att planera och bygga hus med så små värmebehov att det inte behövs speciella värmesystem. Här har skapats många namn och begrepp som Hus utan värmesystem, Framtidshus, Passivhus o.s.v. Av koncepten för lågenergihus har begreppet passivhus visat sig vara en konstruktion som är tydlig och energieffektiv. Det gör konceptet passivhus till en bra förebild och målsättning vid byggande av lågenergihus. Passivhus beskrivs som byggnader där hög komfort, bra inomhusmiljö och låg energianvändning förenas. Centralt för konceptet är att minimera värmeförlusterna genom klimatskalet och förlusterna via ventilationen. Detta innebär i praktiken ett mycket välisolerat och lufttätt klimatskal (väggar, fönster, golv och tak) och en mekanisk ventilation med effektiv värmeåtervinning. För att åstadkomma ett passivhus krävs ingen ny teknik eller nya material utan enbart ett delvis nytt synsätt på byggande där noggrannhet och kontroll är vitalt. Idag finns några passivhusprojekt där familjer redan flyttat in. I Lindås utanför Göteborg finns 20 stycken radhuslägenheter, i Landskrona 35 radhuslägenheter och i Värnamo 40 lägenheter. Fler byggprojekt är påbörjade och under 2006 färdigställs 12 lägenheter i Frillesås utanför Kungsbacka och i Lidköping byggs Sveriges första villa. I Alingsås påbörjas under 2006 en omfattande renovering av bostadsområdet Brogården. Där omkring 300 lägenheter kommer att renoveras enligt passivhus konceptet. 5.2 Trender Det finns två trender när det gäller intresset för lågenergihus. Den tydliga trenden är att intresset ökar och att fler byggherrar undersöker möjligheterna att bygga energieffektiva byggnader. Den andra trenden är att flera aktörer har gjort studiebesök i Tyskland och insett att där finns kompetens och betydligt längre erfarenhet av att bygga passivhus. 5.3 Principen för passivhus Målsättningen med passivhus är att bygga hus med hög komfort och bra inomhusmiljö med en låg energianvändning. Passivhus definieras som en byggnad för vilken termisk komfort kan uppnås genom temperering av den mängd tilluft som krävs för tillräcklig luftkvalitet utan att använda återcirkulation av luft. För att åstadkomma passivhus krävs inga nya tekniker eller material. Centralt för konceptet är att minimera värmeförlusterna genom klimatskalet och via ventilationen. Passivhus kännetecknas av ett mycket välisolerat och lufttätt klimatskal och mekanisk ventilation med effektiv värmeåtervinning. Målsättningen är att kostnaden för ett separat värmedistributionssystem kan sparas och istället användas till andra åtgärder som mer isolering och högre lufttäthet i byggnadsskalet. 15

För att uppfylla passivhusprincipen finns funktionskrav. Det mest centrala kravet är att effektbehovet för uppvärmning skall vara max 10-12 W/m². Med detta låga effektbehov räcker det normala luftflödet för distribution av värmen. 5.4 Marknaden för lågenergihus Fram till år 2003 fanns enbart de 20 radhusen i Lindås. Idag finns 107 st lägenheter byggda som passivhus. Detta skall jämföras med att det i år byggs över 30 000 st. bostadslägenheter. Utvecklingen av passivhus i Sverige går således framåt men så här i början lite långsamt. I dagsläget finns ett antal byggprojekt som håller på att planeras eller genomförs och som alla fungerar som demonstrationsprojekt. Ett ökande antal demonstrationsprojekt ökar spridningen av denna kunskap i branschen och ökar förhoppningsvis intresset på marknaden. Nästa år väntas mer än 400 stycken passivhuslägenheter att finnas på marknaden och 2008/09 förväntas ytterligare byggprojekt ha färdigställts så att över 700 passivhuslägenheter kommer att finnas klara på den svenska marknaden. Därtill kommer ett antal andra typer av objekt som använder passivhusprincipen att byggas, först ut är en grundskola i Storfors kommun. I samband med utbyggnaden av stadsdelen Stadsskogen i Alingsås planeras en förskola samt kontor och småindustrier enligt passivhus principen. Aktiviteterna är många och flera byggprojekt börjar ta fart. I Tyskland, Österrike och Schweiz har det byggts mer än 9 000 bostäder enligt passivhusprincipen. I Tyskland finns ett institut för Passivhus, Passivhaus Institut, som teknisk doktor Wolfgang Feist startade för 15 år sedan. 16

5.5 Marknadsläget för lågenergihus Nedan ges en lista på färdigställda byggnader samt projekt som är under projektering och byggande. Projekt Beställare Antal bostäder/lgh Energiprestanda Lindås Egnahemsbolaget, 20 radhus lgh Installerad effekt 8 PEAB W/m2 Genomsnittligt energibehov (Uppmätt) 68 kwh/m²år Inflyttning 2001 Glumslöv Landskronahem 35 radhus lgh Totalt energibehov, beräknat, 60 kwh/m²år Oxtorget Finnvedsbostäder 40 lgh Projekterat ca 15 kwh/m², år till uppvärmning vid innetemperatur 22 C Frillesås Eksta Bostads AB 12 lgh Projekterat ca 16 kwh/m², år till uppvärmning vid innetemperatur 20 C Lidköping Vårgårdahus 1 villa Projekterat ca 20 kwh/m², år till uppvärmning vid innetemperatur 22 C 2004 2006 2006 2007 Viskafors Viskaforshem AB 20 parhus lgh 2007 Brogården/Alingsås Alingsåshem AB 300 lgh i flerbostadshus Projekterat ca 30 kwh/m², år till uppvärmning vid innetemperatur 20 C 2007 17

5.6 Energibehov Nybyggda radhus har en total energianvändning på omkring 15 000 kwh/år, att jämföras med de utvärderade radhusen i Lindås med en genomsnittlig användning på 8 300 kwh/år. Det finns alltså en potential att halvera energianvändningen i det nybyggda beståndet. I Boverkets förslag på byggregler (BBR) kräver man för bostäder en maximal energianvändning för uppvärmning, varmvatten och driftel/fastighetsel på 110 kwh per kvadratmeter och år i södra klimatzonen och 130 kwh/m²år i den norra. För elvärmda hus föreslås i södra klimatzonen kravet 55 kwh/m² och år och i norra klimatzonen 75 kwh/m² och år. Radhusen i Lindås (som ligger i södra klimatzonen) visar att man kan klara sig med 36 kwh/m²år för uppvärmning, varmvatten och driftel jämfört med den föreslagna normen på 55 kwh/m² och år. 5.7 Lindås Egnahemsbolaget I Lindås söder om Göteborg finns 20 omskrivna radhus. Dessa är Sveriges första passivhus. Radhusen började projekteras under 90-talet och färdigställdes under 2001. Husen är byggda på totalentreprenad av PEAB för Egnahemsbolaget AB. SP (Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut) har genomfört mätningar och provningar under byggtiden och under 2 år i de färdiga byggnaderna. Det som främst särskiljer dessa radhus från konventionella småhus är att de saknar värmesystem. Lägenheterna är på 120 kvadratmeter och har fyra rum och kök, två hallar, två badrum och ett loft. Tanken med radhusen är att värmeförlusterna ska vara så små att personvärme, instrålad solenergi och värme från hushållsapparater och belysning ska räcka för att behålla en komfortabel inomhustemperatur. Därför är byggnadsskalen mycket välisolerade och lufttäta och ventilationen har utrustats med en effektiv värmeväxlare för ventilationsluften med ett värmebatteri för extra tillsatsvärme under kalla dagar på 900 W. Varje radhuslägenhet har 5m 2 solfångare som täcker cirka 40 % av värmebehovet för tappvarmvatten. Bild 5.7.1 Lågenergihus i Lindås. Hämtat ur informationsbroschyr om Lindås. 18

U-värden för konstruktionsdelar U-värden i de olika konstruktionsdelar Konstruktion Genomsnittligt U-värde [W/m²,K] Golv mot mark 0.09 Yttervägg 0.10 Fönster 0.85 Ytterdörr 0.80 Yttertak 0.08 Värmebehov Husens behov av uppvärmning sker genom att tilluften värms via en effektiv värmeväxlare överskottsvärme från människor, apparater och belysning. Personvärmen motsvarar ett energitillskott på ca 1200 kwh/år. "Gratisenergi" från belysning, kyl, frys, spis m fl. apparater beräknas bli ca 2900 kwh/år, om man använder de el-effektiva apparater som finns på marknaden. Husen har konstruerats och dimensionerats för normala klimatförhållanden. Låga utomhustemperaturer under längre perioder är sällsynta och betraktas som extrem väderlek. Då kan inomhustemperaturen sjunka någon grad. Beräknad energianvändning under ett normalår: Hushållsel 2900 kwh Varmvatten 1500 kwh (50 % av 3000 kwh, resten från solfångare) Driftel, fläktar, pumpar mm. 1000 kwh Summa 5400 kwh 5.8 Glumslöv - Landskronahem Det andra lågenergihuset som byggdes i Sverige var Glumslöv som byggdes av Landskronahem år 2004 och bestod av 35 stycken radhus. Utgångspunkten var att byggherren ville ha en låg hyreskostnad och en livscykelanalys visade att passivhus var den bästa lösningen. Erfarenheter från byggprojektet i Glumslöv visar att livscykelkostnaden för ett hus kan sänkas med omkring 25 % utan att för den skull medföra mer än marginellt högre byggkostnader. Hyrorna kan sättas på en nivå som ligger under det normala för nyproduktion. Beräkningar uppskattar det specifika energibehovet till ca 60 kwh/m 2 och år, vilket motsvarar ca 50 % av en nyproducerad lägenhets totala energibehov. Ett FTX aggregat med motströms plattvärmeväxlare har installerats. Verkningsgraden för värmeväxlingen är enligt leverantören 85 %. Som tillsatsvärme används en 900 W elektrisk eftervärmare. 19

Konstruktion Genomsnittligt U-värde [W/m²,K] Golv mot mark 0.10 Yttervägg 0.10 Fönster 0.9 1.0 Ytterdörr - Yttertak 0.08 Resultat: Detta projekt har nått långt vad det gäller klimatskalets täthet. Mätningar utförda av SP visar att luftläckaget endast är 0.1 l/s, m² (area mot ute) vid 50 Pa. 5.9 Värnamo - Oxtorget Under 2005-2006 har Finnvedsbostäder byggt 40 energisnåla lägenheter i kvarteret Oxtorget i Värnamo. Målsättningen för projektet är att erbjuda nybyggda energieffektiva lägenheter till låg hyreskostnad och låg driftskostnad. De 40 lägenheterna är fördelade över fem huskroppar i två eller två och ett halvt plan. Lägenheterna ventileras med ett FTX-system där värmeåtervinnaren har en verkningsgrad på 85 % enligt tillverkaren. Tilluftsfiltret är klass EU7. Eftervärmningsbatteriet är eldrivet och har en maximal effekt på 900 W respektive 1800 W beroende på lägenhetens storlek. Solfångare är monterade på taken. Varje fastighet har en undercentral som försörjer ett hus. Det varmvatten som inte täcks av solfångarna värms av en elpatron. Det totala energibehovet är beräknat till 80 kwh/m², år, dvs uppvärmning av bostad, varmvattenberedning samt hushållsel. Genomgående energisnåla elapparater och armaturer har använts med A++ märkning på vitvaror. Individuell mätning kommer att utföras av el och tappvatten i respektive lägenhet. U-värden i de olika konstruktionsdelar: Konstruktion Genomsnittligt U-värde [W/m²,K] Golv mot mark 0.09 Yttervägg 0.10 Fönster 0.85 Ytterdörr 0,6 Yttertak 0.08 Lufttäthet ¼ av normen Betongstomme Extra tjock Värme Ej fjärrvärme Resultat: Täthetsprovningar visar att lägenheterna håller en genomsnittlig lufttäthet på 0,2 l/s, m 20

5.10 Under byggnation 5.10.1 Frillesås Eksta bostads AB Eksta Bostads AB färdigställer under 2006 12 hyresrätter enligt passivhusprincipen i Frillesås, Kungsbacka. Inflyttning kommer att ske den 1 december 2006. Varje lägenhet förses med ett FTX-aggregat med en återvinningsgrad, enligt tillverkaren, på 85 %. Eftervärmningsbatteriet är vattenburet och anslutet till fjärrvärme. För ökad komfort är en vattenburen golvvärmeslinga monterad i badrumsgolvet. I ett separat apparathus bredvid de tre fastigheterna bereds varmvatten och värmevatten. På apparathusets tak är solfångare monterade. Det varmvatten som inte täcks av solfångarna värms av fjärrvärme. U-värden i de olika konstruktionsdelar Konstruktion Genomsnittligt U-värde [W/m²,K] Golv mot mark 0.10 Yttervägg 0.10 Fönster 0.8 Ytterdörr 1.0 Yttertak 0.08 5.10.2 Enfamiljsvilla i Lidköping I Lidköping bygger Vårgårdahus en enfamiljsvilla på 170 m2 enligt passivhus principen. Huset är det första enfamiljshuset som byggts som passivhus i Sverige och kommer att vara klart för inflyttning våren 2007. Utgångspunkt för projektet är kundens önskemål om ett underhållsfritt, energieffektivt boende med rimliga kostnader. Huset byggs monteringsfärdigt inomhus på fabrik och sätt sedan ihop på plats. Ventilationen sker via ett FTX-aggregat med en verkningsgrad, enligt tillverkaren, på 85 %. Det extra värmetillskott som behövs på tilluften vid låga utetemperaturer sker via ett vattenburet batteri. Värmevatten för batteriet samt varmvatten värms med fjärrvärme. Tabell 10 U-värden i de olika konstruktionsdelar Konstruktion Genomsnittligt U-värde [W/m²,K] Golv mot mark 0,1 Yttervägg 0,09 Fönster 0,85 Ytterdörr 1,0 Yttertak 0,07 21

5.10.3 Renovering av Brogården i Alingsås Bostadsområdet Brogården, byggt 1970, står inför en omfattande renovering. Fastighetsägaren Alingsåshem beslöt att samtidigt som det allmänna underhållet skulle göras skulle också energieffektiviteten ses över. De omkring 300 lägenheterna kommer att börja renoveras med start våren 2007. Den nuvarande energiförbrukningen på 216 kwh/m 2 skall reduceras till runt 90 kwh/m 2 genom bland annat installation av ventilation med värmeväxlare, tilläggsisolering, flytt av balkonger för att undvika köldbryggor, individuell mätning, energisnåla apparater, fönsterbyte samt solfångare för varmvatten. I dagsläget pågår projektering av ombyggnaden. Projektet skall drivas med partneringsamarbete, vilket ännu inte är upphandlat. Den projektgrupp som hittills medverkas är de som nämns i listan nedan. Tabell 12 U-värden i de olika konstruktionsdelar Konstruktion Genomsnittligt U-värde [W/m²,K] Golv mot mark 0.25 Yttervägg 0.14 Fönster 0.8 Ytterdörr 1.0 Yttertak 0.10 5.10.4 Under projektering Ett flertal projekt ligger i startgroparna. Ett flertal aktörer diskuterar projekt som uppfyller passivhus definitionen och flera aktörer har energi effektiva byggnadslösningar. Nedan följer en kortfattad genomgång av aktörer och en introduktion till några av de byggprojekt som planeras. Nedan listade projekt har nått olika lång i processen. Göteborg - Älvstranden Utveckling Älvstranden Utveckling AB med ansvar för Norra samt Södra Älvstranden i Göteborg, har genom aktivt arbete för energieffektivt boende projekterat ett flerbostadshus enligt passivhusprincipen med totalt 116 lägenheter vilka väntas vara klara för inflyttning. 22

5.11 Jämförelse av U-värden mellan dagens småhus och huset i Lindås Jämför vi husen i Lindås med det hus vi använt i våra BBR beräkningar fås följande. Byggnadsdel Lindås U-värde W/m 2 K Vårt hus U-värde W/m 2 K Fönster 0,85 1,1 Väggar 0,1 0,25 Tak 0,08 0,13 Golv 0,09 0,15 Medel 0,15 23

6 Konsekvenser av BBR 06 6.1 Inledning Hur kommer morgondagens småhus att byggas? Vilka värmebehov kommer de att ha? Vilka krav kommer framtidens kunder d.v.s. våra barn och samhället att ställa på energianvändning, komfort och inomhusmiljö i sina hem? Detta är några viktiga frågor att fundera kring. Samhällets olika intressenter verkar redan vara i igång med att hantera dessa frågor. Dels utifrån de konsekvenser som de nya kraven i BBR 06 skapar och dels genom initiativ där byggbranschen bygger nya typer av framtidshus benämnda lågenergihus, passivhus och hus utan värmesystem etc. Samhällets införande av de nya Byggreglerna skärper således upp energikraven på byggande av nya bostäder. 6.2 Hur kan energianvändningen förändras? Den energianvändning som byggföretagen skall garantera utifrån de krav som ställs i BBR 06 är 110 kwh/m 2 i söder och 130 kwh/m 2 i norr och år består av följande. 6.3 Konsekvenser för husfabrikanter och byggare De nya byggreglerna innebär att byggarna måste anpassa de nya småhusen till kraven i BBR 06. Bostäder byggda utifrån BBR 06 kommer att utrustas med en frånluftvärmepump eller mekanisk ventilation med värmeåtervinning med hög verkningsgrad. Vissa förändringar av byggnadsskalet kan behövas samtidigt som byggnadsskalets täthet behöver bli bättre. 24