Nyhetsbrev Nr 1 2015 Kära forskarvänner! Tiden flyger och så känns det definitivt just nu för mig. De fyra år jag varit föreståndare för FoU-Centrum och Centrum för Klinisk forskning Sörmland (CKFD) har förlöpt påtagligt snabbt. I höst avslutar jag mitt uppdrag och rekrytering av en ny föreståndare pågår. Jag har trivts utmärkt bra på arbetsplatsen och i landstinget Sörmland. Jag har sagt det många gånger förut och upprepar gärna att landstinget Sörmland ger oss anställda goda förutsättningar att bedriva klinisk forskning. Allt tyder också på att landstinget kommer att fortsätta på den inslagna vägen. Vi har också anledning att vara stolta över kvaliteten och tillgången på statistiskt stöd inom landstinget. Det, som kan förbättras, är antalet på seniora forskare, som har kompetens att handleda på doktorandnivå. Därför hoppas jag att många sörmlänningar, som disputerar, fortsätter att forska också efter sin doktorsexamen för att uppnå docentkompetens och kunna fungera som handledare. Dessutom finns möjligheter att rekrytera docenter till kliniska positioner inom landstinget, eftersom även det finansiella stöd som landstinget Sörmland erbjuder seniora forskare är mycket konkurrenskraftigt. För att intressera fler medarbetare i landstinget för klinisk forskning är det av stor vikt att vi har kvar möjligheter för nybörjare att få prova på forskning under god handledning. Den verksamheten fungerar väl idag via vår forskningsförberedande kurs och möjligheten att erhålla planerings- och projektanslag. Planeringsanslag kan för övrigt sökas nu under våren, övriga anslag söks till hösten. Kom gärna på våra spännande lunchseminarier. Närmast i tid arrangerar vi ett seminarium på Mälarsjukhuset den 10/3 om oegentligheter inom klinisk forskning och den 19/5 kommer docent Jonas Oldgren till Nyköpings lasarett och berättar om hur Uppsala Clinical Research Centre (UCR) kan stödja oss i olika faser av forskningsprocessen. Glöm heller inte att anmäla er till vårens vetenskapliga högtidsdag, vår FoU-dag, som i år äger rum den 21/4 på Mälarsjukhuset. Där utdelas pris till landstingets forskningsvänligaste enhet, inbjudna föreläsare av hög kaliber och med intressanta budskap kan avlyssnas och, inte minst, får vi höra sörmländska forskare berätta om sina aktuella forskningsresultat. -- Tack för mig! Ove Axelsson
Ny samhällsmedicinsk publikation visar att tuffa uppväxtvillkor ger sämre hälsa som vuxen Hans-G. Eriksson och Fredrik Granström, två av statistikerna vid FoU-centrum, har tillsammans med Anu Molarius, epidemiolog vid Landstinget Västmanland, nyligen publicerat en rapport om hur uppväxtvillkoren hänger ihop med hälsan i vuxen ålder. Rapporten Uppväxtvillkor och hälsa i vuxen ålder visar att ekonomiska svårigheter och nedlåtande behandling under uppväxten har tydliga samband med hälsan som vuxen. Även när hänsyn tas till ekonomiska svårigheter och nedlåtande behandling i vuxen ålder, kvarstår detta samband. I analyserna har också kontrollerats för en rad andra faktorer som födelseland, utbildning, sysselsättning och levnadsvanor. Kvar blir ändå en betydande effekt på hälsan av uppväxtvillkor. Framförallt är det den psykiska hälsan som skattas lägre men även det allmänna hälsotillståndet uppfattas av personerna som sämre än för personer som inte har haft liknande uppväxtvillkor. Rapporten visar att fyra av tio kvinnor och män anger att de haft ekonomiska svårigheter under uppväxten. Ungefär lika många anger att de varit med om nedlåtande behandling i skolan eller i hemmet ofta eller ibland under uppväxten. Vår förhoppning är att rapportens resultat ska kunna öka förståelsen, hos beslutsfattare i olika positioner, att en förutsättning för framgångsrika folkhälsoinsatser är att levnadsförhållanden under livets alla faser beaktas, säger Fredrik Granström. Fakta: Frågorna som ligger till grund för resultaten är hämtade från undersökningen Hälsa på lika villkor som genomfördes våren 2012 bland vuxna i åldern 16-84 år i Sörmlands, Uppsala, Västmanlands och Örebro län. Totalt besvarade cirka 28 000 personer frågorna som är aktuella i rapporten. Befolkningsundersökningar i form av enkäter genomförs regelbundet av landstingen för att få ett underlag för beslut i syfte att förbättra folkhälsan. Vanligtvis ställs frågor som behandlar hälsan, levnadsvanorna och livsvillkoren vid undersökningstillfället. Vid den undersökning som genomfördes senast lades två frågor om uppväxtvillkoren till. Information från Sjukhusbiblioteken Sörmland Referenshantering med Zotero Zotero är ett webbaserat referenshanteringsprogram som hjälper dig att samla, organisera och citera olika typer av källor. Programmet fungerar tillsammans med webbläsarna Firefox, Chrome och Safari, är gratis, lätt att använda och sparar tid åt dig när du ska arbeta med citeringar och litteraturförteckningar i textdokument. Du kan hämta referenser från olika databaser, t.ex. PubMed, bygga upp ditt eget bibliotek, sortera i mappar och sätta etiketter på referenserna. Infoga sedan referenser från ditt Zoterobibliotek i den text du håller på att skriva och du kan på så sätt få automatisk hjälp med att utforma källförteckningen i den stil du vill. Kontakta Sjukhusbiblioteken om du vill ha hjälp med att komma igång med Zotero. sjukhusbiblioteken@dll.se 016-104747
Vårdförbundets förbättringsstipendium 2013 Stipendiet vänder sig till medlemmar i Vårdförbundet och som planerar eller arbetar med ett projekt inom förbättring och utveckling av hälsa, vård och omsorg. Sofia Sandström fick år 2013, 25 000 kronor i förbättringsstipendium för sitt projekt att undersöka varför ortopedkliniken på Nyköpings lasarett har en relativt stor andel patienter som känner sig missnöjda ett år efter höftledsoperation. Jag blev otroligt sporrad av att få förbättringsstipendiet. Min målsättning är att bidra till förbättringsarbete på kliniken samt att det arbetet ska inspirera andra kliniker och sjukhus. Av 155 patienter som opererades på Nyköpings lasarett 2011 var det ett 15-tal som var missnöjda ett år efter operation. Sofia har våren 2014 intervjuat 14 patienter som i undersökningar uttryckt sig vara missnöjda eller tveksamt nöjda, men även några som är mycket nöjda med sitt operationsresultat. Jag tror att det handlar mycket om patientens förväntningar, som inte alltid infrias. Därför är det så viktigt att patienterna får adekvat information, ett gott bemötande och att det finns möjlighet till en fungerande rehabilitering. Jag har även gått en forskningsförberedande kurs som väckte intresse för mitt nu pågående projektarbete jag även gått en fördjupningskurs i kvalitativmetod båda kurserna har varit i FoU-centrums regi. Planeringsbidrag samt projektanslag från FoU-centrum har använts för att planera och förbereda studien, söka etiskt tillstånd, samt genomgång av tidigare forskning. De senare Projektanslaget ger mig möjlighet att arbeta ca 2 dagar/v under våren -15 för att sammanställa resultatet av studien. Sofia går även magisterkursen Utvecklingsarbete i omvårdnad på Mälardalens högskola sedan vårterminen 2014 och kommer att genomföra intervjustudien som en del av utbildningen, som hon läser på distans. Det här är ett projekt som jag växer med och jag lär mig hela tiden. Målet är att vara klar våren 2015, då jag hoppas kunna börja sprida mina kunskaper och slutsatser. Vårdförbundets motivering Lyfter fram och tar tillvara omvårdnadskunskap som finns kring patientgruppen. Registerdata ska bidra till att ändra vårdrutiner det är viktigt att sjuksköterskan ser sin roll i detta. En viktig åtgärd som vänder sig till en stor patientgrupp.
Nya doktorander Anastasia Trouva Jag arbetar i Landstinget Sörmland sedan 2010. 2013 tog jag min specialistkompetens i internmedicin och sedan dess fortsätter jag min subspecialisering i endokrinologi och diabetologi som planeras vara klar till juni 2015 efter min randning på Akademiska- och Karolinska Universitetssjukhuset där jag har fått spetsutbildning. Behandling av gravida med diabetes samt gynekologisk endokrinologi har alltid varit mina intresseområde, både kliniskt och forskningsmässigt. Mitt ST-arbete handlade om Diabetes under graviditet och neonatalt utfall i Sörmland. Jag är medlem i EASD (European Association for the Study of Diabetes), Endocrine Society samt Sveriges Läkarförbundet. Sedan augusti 2014 är jag doktorand vid Karolinska Institutet och jag är tacksam att ha fått stöd från FoU-Centrum för att kunna forska på nedanbeskrivet projekt. Trots modern behandling får kvinnor med typ 1-diabetes (T1D) komplikationer av metabola rubbningar och har även nedsatt fertilitet. Två mindre studier har visat ökad förekomst av polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) vid T1D men ingen studie är gjord på svensk population som har en av de högsta incidenserna av T1D i världen. Både dessa sjukdomar kan påverka fertilitet, bentäthet, ventrikeltömning och aptit samt förekomst av hjärtkärlsjukdom. Projektets syfte är att undersöka: 1. Prevalensen av PCOS i en svensk population med T1D jämfört med kontrollgrupp. 2. Faktorer av betydelse för patogenesen av PCOS vid T1D (daglig insulindos, typ och duration av behandling). 3. Bentäthet och kroppssammansättning. 4. Regleringen av ventrikeltömning/aptit. Patienterna rekryteras från Endokrinologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna. En matchad kontrollgrupp väljs ur Statens personadressregister. Båda grupper kommer att undersökas ur endokrinologisk samt gynekologisk synvinkel. Blodprover ska analyseras för könshormoner, metabola samt benmetabola variabler. Bentäthetsmättning samt ventrikeltömningstest kommer också att göras. Resultaten kan ge svar på om incidensen av PCOS är kopplad till högre insulindoser. Detta kan leda till ändrade riktlinjer för behandling (metformin eller insulinpump ger lägre insulindoser) med positiva konsekvenser för de metabola rubbningarna och den nedsatta fertiliteten. Emil Johansson Integrerad PET-MR avbildning av typ-2 diabetes: metodutveckling och applikation Bakgrund Mitt namn är Emil Johansson, 32 år och är leg. Sjukhusfysiker samt anställd vid Medicinsk Fysik och Teknik, Mälarsjukhuset sedan 2008 med yrkesinriktning mot nuklearmedicin och magnetisk resonanstomografi. Tidigare har jag varit verksam som sjukhusfysiker vid Århus Universitetshospital, Danmark. Sedan mars 2014 är jag halvtidsdoktorand vid Uppsala Universitet och institutionen för kirurgiska vetenskaper och enheten för radiologi. Jag är född och uppvuxen i Bergsjö, Hälsingland och genomförde min grundutbildning inom medicinsk strålningsfysik vid Lunds Universitet 2002-2007. Projektbeskrivning Simultan funktionell och morfologisk studie av metabola sjukdomar som T2D med PET-MR kamera har visat sig fruktbärande med intressanta resultat som öppnar för nya frågeställningar kring en sjukdom med betydande kunskapsluckor. I tidigare studier har endast begränsade anatomiska områden studerats. I aktuellt avhandlingsprojekt skall kliniska patienter studeras med PET-MR kamera i syfte att karakterisera vävnaders insulinresistens och sammansättning samt dess betydelse för T2D. Projektet består av 4 st. delstudier; (1) Metodutveckling av PET- MR helkroppsprotokoll i kombination med hyperinsulinemic euglycemic clamp, (2) Tvärsnittsstudie av normaler, prediabetiker och T2D, (3) Interventionsstudie av patienter som genomgått gastric bypass, (4) Longitudinell studie av T2D progress. Avhandlingen kommer att försöka besvara en rad viktiga frågor kring specifika vävnaders inverkan och samverkan för T2D och dess substadier samt effekter vid GBP intervention. Resultaten kan få stor betydelse i förståelsen och hanteringen av kliniska T2D patienter. Huvudhandledare är Docent Joel Kullberg, Uppsala universitet. Projektet är ett samarbete mellan Landstinget Sörmland och Uppsala Akademiska Sjukhus/Uppsala universitet. Ekonomiska medel för halvtidsdoktorandtjänst utgår från regionala forskningsrådet i Uppsala-Örebroregionen samt FoU-centrum/CKF Sörmland. PET: Positronemissionstomografi MR: Magnetresonanstomografi T2D: Typ-2 diabetes GBP: Gastric ByPass
Nya doktorander Ökad patientsäkerhet med säkrare kirurgi Doktorand: Ninos Oussi Bakgrund: Läkarexamen från Karolinska Institutet 2005. Specialistläkare i kirurgi och urologi på Mälarsjukhuset, Eskilstuna 2013. Doktorand på CAMST, Karolinska Institutet, Huddinge och CKFD-Sörmland, sedan maj 2014. Projektet: Laparoskopisk kirurgi (även kallad titthålskirurgi) är sedan 90-talet en etablerad och mycket vanlig operationsmetod för flera operationsingrepp och blir allt vanligare. Laparoskopi är ofta skonsammare för patienter än vanlig öppen kirurgi. Dessvärre gäller inte detsamma kirurger som opererar med laparoskopi. De kan istället drabbas av belastningsbesvär men även ökad stress till följd av ny teknisk utrustning. Det är framför allt kirurger, gynekologer och ortopeder som opererar med titthålskirurgi. När det kommer till kirurgisk träning har man innan detta sekel framför allt tränat på patienter. Hittills har det inte erbjudits några bra alternativ för kirurgisk träning i operationssal utan närvaro av patienter. Ökade möjligheter till simulatorträning har dock visat sig förbättra de praktiska färdigheterna hos kirurgen. Färdigheter som i sig gagnar patienten. Yngre kirurger får allt mindre operationstid, och äldre kirurger utsätts för ny teknik som i ovana händer är direkt livshotande för patienten. Genom simulatorträning kan man minska antalet kirurgiska misstag. Optimering av den ergonomiska arbetsställningen i samband med operation har också visat sig minska andelen med belastningsskador, som ger färre andel sjukskrivna, vilket har direkta positiva effekter på samhällsekonomin. Outcomes: - Ur kvalitetsregistret GallRiks följa kirurgernas utfall gällande postoperativa komplikationer. - Jämföra skillnader i övningsresultat vid låg- respektive högkostnadssimulatorträning. - Följa stressnivåer, se om ökad stress ger upphov till fler fel och därigenom fler pre- och postoperativa komplikationer. - Observera och registrera kirurgens arbetsställning, - Inhämta information om belastningsbesvär genom enkätundersökningar. Syfte: Studien skall dels jämföra om det är någon skillnad på träning av kirurger i låg- mot högkostandssimulatorer, dels mäta stress-nivåer genom salivprov, samt genom frågeformulär fråga efter olika belastningsbesvär. Genom att pröva olika ergonomiska ställningar kunna identifiera belastningsbesvär och söka vägar att minska dessa, med ökad patientsäkerhet som följd. Målsättning: Vi hoppas att fynden kan resultera i förändring av arbetställning i samband med kirurgi till förmån för kirurgen samt en minskning av patientskada då ökad träning visat sig ge förbättrade praktiska färdigheter hos kirurgen direkt korrelerade till en minskning av pre- och postoperativa komplikationer hos patienterna.
Att söka forskningsstöd från FoU-centrum Vid vårens ansökningstillfälle med sista ansökningsdag 1 april 2015 sökes framförallt medel för att kunna starta upp helt nya projekt och man söker då s.k. planeringsanslag. Ett planeringsanslag ger upp till 2 veckors forskningstid för att möjliggöra en ordentlig litteraturomgång, för att kunna diskutera projektupplägg med statistiker och/eller handledare och för att efter detta kunna skriva en genomarbetad forskningsplan. I förekommande fall skall även en etisk ansökan skrivas med hjälp av planeringsanslaget. Målsättningen är att en fullständig ansökan om projektstöd sedan skall kunna lämnas in vid nästkommande ansökningstillfälle. Vårens ansökningsomgång är även öppen för de som lämnat in en ansökan vid höstens ansökningsomgång och i sitt beslut fått information från FoU-centrum om att de kan söka ett s.k. kompletteringsanslag på våren. Alla som är anställda inom landstinget Sörmland och alla privata vårdgivare med avtal med landstinget Sörmland har rätt att söka. Under förutsättning att anställningen/avtalet gäller minst 50 % av heltid. Aktiviteter som förväntas ingå i verksamhetens ordinarie uppdrag kan inte beredas medel. Dit hör exempelvis det obligatoriska projektarbetet inom ST-läkarutbildningen. De forskningsprojekt som FoU-centrum ger stöd till skall vara kliniskt patientnära och knyta an till landstingets olika verksamhetsområden med patient och verksamhetsnyttan i fokus. FoU-centrum ger även stöd åt forskningsprojekt vars målsättning är att uppnå ny kunskap för att bättre kunna arbeta sjukdomsförebyggande. Kravet på alla projekt är att en vetenskaplig frågeställning ska framgå ur ansökan. Forskningsmedel kan sökas för att ersätta egen tid som ägnas åt forskningsarbete, man begär då tjänstledigt med lön för forskning från sin ordinarie tjänst och FoU-centrum ersätter kliniken för den tid som ägnas åt forskning. Forskningsmedel kan också sökas för att täcka kostnader i ett projekt som litteratur, analyskostnader och resor. FoU-centrum ger stöd till alla typer av kliniska forskningsprojekt, allt ifrån små lokala projekt som startas upp från grunden till stora mångåriga forskningsprojekt som kanske sker i samverkan med universitet eller högskola eller som ingår i en forskarutbildning. Alla yrkeskategorier har samma möjligheter att söka forskningsstöd från FoU-centrum. Generellt kan man säga att FoU-centrum brukar bevilja två veckors forskningstid för att komma igång med helt nya projekt planeringsanslag. Ett ordinärt större projekt brukar beviljas cirka en månads forskningstid per år, projektanslag. FoU-centrum har även möjlighet att ge stöd till den som genomgår forskarutbildning, doktorandstöd. För att söka forskningsstöd besök vårt webbaserade ansökningssystem www.researchweb.org/is/dll där man kan börja med att göra ett personkort med CV som är ett obligatorium för att få ansökan att gå vidare till granskning. Man kan också göra en provansökan. Är man intresserad av forskning som pågår eller om man vill ha samarbetspartners inom ett visst forskningsområde så surfa in på FoU i Sverige, http://researchweb.org/is/sverige. Där kan man registrera sin projektbeskrivning och läsa om andras projekt. Vill du lämna din projektbeskrivning använder du samma inloggning som när du gör en ansökan i systemet men går in under fliken Lämna din projektbeskrivning här. För ytterligare information om ansökningssystemet eller ansökningsomgångar vänligen kontakta Pernilla Larsson, 016-10 54 01, FoU-administratör.
Kurser som FoU-centrum håller 2015 Forskningsförberedande kurs 2015 Höstens forskningsförberedande kurs kommer att hållas i Eskilstuna. Datumen är 8 september, 22 september, 13 oktober, 3 november. Sista anmälningsdag är 7 juni 2015 Mer information och anmälningsblankett finns på: www.landstingetsormland.se/ffkurs Evidensbaserad omvårdnad 2015 Evidensbaserad omvårdnads kurs hålls i Eskilstuna med datum: 21 maj, 11 juni, 27 augusti, 17 september. Sista anmälningsdag är 20 april 2015. Mer information och anmälningsblankett: www.landstingetsormland.se/evidens Scientific writing 2015 Kursen vänder sig till alla i Landstinget Sörmland som är aktiva inom klinisk forskning eller intresserad av klinisk forskning. Kursdatum: 23 april, 30 april, 7 maj, 21 maj, 28 maj. Sista anmälningsdag 30 mars 2015 Till anmälan: www.landstingetsormland.se/sw FoU-dag 2015 Den 21 april 2015 arrangeras FoU-dagen på Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Sista anmälningsdag är 9 april Mer information finns på: www.landstingetsormland.se/foudag Forskningspris 2015 Nominera den mest forskningsvänliga klinik/enhet inom landstinget Sörmland, gärna med en slogan Priset delas ut på FoU-dagen den 21 april. Nominera senast den 23 mars till fou-centrum@dll.se Lunchseminarium våren 2015 10 mars klockan 12.00-13.00, Mälarsjukhuset, Eskilstuna, kommer Stefan Eriksson, docent, Centrum för forsknings- och bioetik, Uppsala universitet och föreläser om Finns det en fuskindustri inom vetenskapen? För mer information och anmälan: fou-centrum@dll.se, sista anmälningsdag 1 mars 19 maj, klockan 12.00-13.00, Nyköpings lasarett, Nyköping, kommer Jonas Oldgren, docent, UCR, Uppsala Clinical Research - mer information och anmälningsblankett kommer
Kontaktuppgifter: FoU-centrum Kungsgatan 41 631 88 Eskilstuna Tfn: 016-10 54 01 E-post: fou-centrum@dll.se Hemsida: www.landstingetsormland.se/fou-centrum Ansvarig utgivare: Ove Axelsson, föreståndare