EMÅFÖRBUNDET Växtplankton i Emåns vattensystem 217 En undersökning i arton sjöar 218-6-18
Växtplankton i Emåns vattensystem 217. En undersökning i arton sjöar. Rapportdatum: 218-6-18 Version: 1. Projektnummer: 3284 Uppdragsgivare: Utförare: Författare: Kvalitetsgranskare: Emåförbundet Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel +46 31-338 35 4 www.medinsab.se Org. nr 556389-2545 Ingrid Hårding Iréne Sundberg Allt bildmaterial i rapporten omfattas av, om inte annat anges är ackrediterat av SWEDAC i enlighet med ISO 1725 (ackrediteringsnummer 1646) samt ISO 91 certifierat av SP (certifieringsnummer 469 M). Medins är också miljöcertifierat av SP enligt ISO 141 (certifieringsnummer 469 M).
Sammanfattning Medins Havs- och Vattenkonsulter AB har tillsammans med Emåförbundet, utfört en undersökning av växtplankton i Emåns vattensystem. Undersökningen omfattar 18 sjöar och ingår i Emåförbundets recipientkontroll. Syftet är att främst göra en statusklassning av miljötillståndet samt skapa biologiska referensdata för den framtida kontrollverksamheten. Provtagningen utfördes 8-21 augusti 217. Kvantitativa analyser av planktonbiomassan gjordes enligt SS-EN 1524: 26 och följde Havs- och vattenmyndighetens Handledning för miljöövervakning. Resultatet utvärderades enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 213:19) och Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 27). Den kvantitativa analysen visade att huvuddelen av de 18 sjöarna hade en liten till måttligt stor växtplanktonbiomassa 217. I 465 Skirösjön, 835 Nömmen och 945 Vallsjön var biomassan mycket stor. Resultatet enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten 213) gav tretton av sjöarna en hög eller god ekologisk status med avseende på näringsämnen. Två sjöar fick måttlig status och tre sjöar otillfredsställande status (Tabell 1). Efter en sammanvägning av resultaten för de tre senaste åren fick 815 Solgen, 835 Nömmen och 875 Södra Vixen måttlig näringsstatus och 465 Skirösjön otillfredsställande status. De övriga sjöarna hade god eller hög status, enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten 213) (Tabell 1). Artantalet 217 var högt respektive måttligt högt för alla sjöar utom 735 Mycklafon som hade ett artantal under 45 och blev därmed klassade som sura enligt bedömningsgrunderna. Treårsmedelvärdet (215-217) visade att 875 Södra Vixen och 735 Mycklafon, fick klassningen sur. Medins expertbedömning klassade dock samtliga sjöar till nära neutrala eftersom artantalet är på gränsen mot nära neutralt och artsammansättningen inte indikerar sura förhållanden.
Tabell 1. Statusklassning för 217 och treårsmedel enligt bedömningsgrunderna samt expertbedömning gjord av Medins Havs- och Vattenkonsulter AB. Vissa sjöar saknade värden från 215, dessa bedömdes på 2-års medel istället och har märkts ut med en astrix *. Sjö Sammanvägd näringsstatus enligt bedömningsgrunderna 217 3-års medel Sammanvägd näringsstatus enligt expertbedömningen 9 Grönskogssjön God God God 65 Grumlan* God God God 95 Storesjön God God God 415 Virserumssjön* Hög God Hög 445 Narrveten* God God God 455 Saljen* God God God 465 Skirösjön* Otillfredsställande Otillfredsställande Otillfredsställande 515 Hulingen Måttlig God God 625 Flen Hög God God 75 Nedre Svartsjön Hög God God 725 Stora Bellen God God God 735 Mycklaflon Hög Hög Hög 815 Solgen Otillfredsställande Måttlig Måttlig 835 Nömmen Otillfredsställande Måttlig Måttlig 845 Spexhultasjön God God God 875 Södra Vixen God Måttlig Måttlig 95 Ekenässjön Måttlig God Måttlig 945 Vallsjön God God God
Innehållsförteckning Inledning... 6 Metodik... 6 Provtagning... 6 Analys...8 Utvärdering...8 Resultat... 9 Totalbiomassa... 9 Andel cyanobakterier... 1 Trofiskt planktonindex (TPI)... 11 Sammanvägd näringsstatus... 13 Surhetsklassning... 14 Bilaga 1. Resultatsidor... 17 Bilaga 2. Artlistor... 36 Bilaga 3. Fältprotokoll... 61
Inledning Växtplankton i sjöar studeras inom miljöövervakningen av främst två skäl: Dels för att växtplanktonsamhällets mängd och sammansättning avspeglar näringstillståndet i den aktuella sjön. Dessutom kan en del växtplankton själva bli ett direkt problem, t.ex. vid toxiska algblomningar eller om problemskapande arter uppträder i dricksvattentäkter. I denna undersökning studerades växtplankton främst av det första skälet. På uppdrag av Emåförbundet har Medins Havs- och Vattenkonsulter AB genomfört undersökningar av planktiska alger i 18 sjöar i Emåns vattensystem år 217. Undersökningen är en del av recipientkontrollprogrammet för Emåns vattensystem som omfattar såväl fysikaliska-kemiska som biologiska undersökningar. Undersökningens syfte är att ge underlag för en biologisk bedömning av miljötillståndet och eventuell miljöpåverkan samt skapa biologiska referensdata för framtida kontrollverksamhet. Metodik Artsammansättningen hos växtplankton varierar mellan olika typer av sjöar. Viktiga faktorer som styr artsammansättning och biomassa är bl.a. näringstillgång, ljus, temperatur, humushalt och ph. Det övriga ekosystemets sammansättning, t.ex. artsammansättning och biomassa av fisk, djurplankton och undervattensvegetation har också stor betydelse. När någon av ovanstående faktorer ändras kan det påverka växtplanktonsamhället och eftersom växtplankton är relativt kortlivade organismer kan förändringar ske snabbt. Eftersom olika växtplanktonarter har olika krav på omvärldsförhållandena kan man genom att studera växtplanktonsamhället få information om framförallt sjöars näringssituation och surhet. Provtagning Provtagningen av växtplankton utfördes under perioden 8 till 21 augusti av Emåförbundet och omfattade 18 sjöar (Figur 1 och Tabell 2). En beskrivning av omständigheterna vid provtillfället och en lägesangivelse med bl.a. koordinater finns sammanställt i fältprotokoll i Bilaga 3. Provtagningen genomfördes i enlighet med Havs och vattenmyndighetens handledning för miljöövervakning (Havs och vattenmyndigheten 216.) och den vedertagna standarden SS-EN 16698: 215 (SIS 215) (se fältprotokoll i Bilaga 3). Dessutom togs ett håvprov genom vertikal håvning i alla sjöarna. Håvens masktäthet var 25 µm. Samtliga prov konserverades med Lugols lösning. 6
Tabell 2. Sjöar som undersöktes i Emåns vattensystem 217. Koordinaterna anger provplatsens läge i RT 9 2.5 gonv. Sjö Delavrinningsområde Vattenkoordinater Lokalkoordinater x y x y 9 Grönskogssjön 1. Huvudfåran utlopp 633734 15341 633753 15328 65 Grumlan 4. Huvudfåran övre 636394 145583 63635 14545 95 Storesjön 4. Huvudfåran övre 637788 143448 63791 14329 415 Virserumssjön 7. Gårdvedaån 635472 148648 635435 148595 445 Narrveten 8. Skärveteån 63591 148373 63598 14827 455 Saljen 8. Skärveteån 635746 14788 63575 1476 465 Skirösjön 8. Skärveteån 635919 147488 636 14745 515 Hulingen 9. Silverån 636866 15376 637149 15326 625 Flen 12. Sällevadsån 637382 148784 63745 14861 75 Nedre Svartsjön 13. Pauliströmsån 636894 148513 636923 14847 725 Stora Bellen 13. Pauliströmsån 637794 147338 63835 14713 735 Mycklaflon 13. Pauliströmsån 638146 14691 63824 14673 815 Solgen 15. Solgenån nedre 63811 145865 63828 14594 835 Nömmen 16. Solgenån övre 63828 144298 638195 14427 845 Spexhultasjön 16. Solgenån övre 638925 143297 63888 14328 875 Södra Vixen 16. Solgenån övre 63917 144472 63892 14447 95 Ekenässjön 3. Huvudfåran mellan 637356 145274 6474 14523 945 Vallsjön 4. Huvudfåran övre 636887 143795 636661 14371 Figur 1. Översiktskarta över de sjöar som återkommande undersöks i Emåns vattensystem. Ur GSD-Röda kartan, copyright Lantmäteriet 81 82 Gävle. Änr: M 2/135 7
Analys Artbestämning, räkning och mätning av växtplankton gjordes av Lars Edler, WEAQ AB, med hjälp av ett omvänt faskontrastmikroskop enligt så kallad Utermöhlteknik (Utermöhl 1958) i enlighet med SS-EN 1524 (SIS 26). Sedimenterad volym var 3 eller 1 ml för alla sjöar. Det gjordes beräkningar av individtätheter och biovolymer enligt Havs- och vattenmyndighetens handledning för miljöövervakning (Havs- och vattenmyndigheten 216). Artlistor med biomassa redovisas i Bilaga 2. Utvärdering Utvärderingen gjordes av Ingrid Hårding, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, och följer Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten 213) och Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 27). För klassificering av växtplankton har sjöarna i Sverige delats in i fem typer beroende på geografiskt läge och humushalt. Vilken sjötyp de undersökta sjöarna tillhör framgår av resultatsidorna i Bilaga 1. Klassificeringen av sjöns näringsstatus görs genom en sammanvägning av följande parametrar: totalbiomassa av växtplankton, andel cyanobakterier och trofiskt planktonindex (TPI). De tre parametrarna redovisas och bedöms även var för sig. Klassningen av näringsstatus sker i en femgradig skala: hög status, god status, måttlig status, otillfredsställande status och dålig status. För bedömning av vattnets surhet används en parameter, nämligen antalet växtplanktonarter i provet. Parametern är dock svårtolkad och skall främst användas om man misstänker att en sjö är påverkad av försurning. Klassningen av surhet sker enligt en fyrgradig skala: nära neutralt, surt, mycket surt och extremt surt. Vid statusklassningen gjordes även en expertbedömning. I expertbedömningen tas t.ex. hänsyn till erfarenhet från det aktuella vattnet/ avrinningsområdet samt förekomst av partiklar, bentiska alger och vissa djurplanktontaxa i provet. Dessutom beaktas förekomsten av indikatorer och ytterligare ett antal index bl.a. de som fanns med i Naturvårdsverkets tidigare bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999 a, b). Enligt de gällande bedömningsgrunderna (Havs- och vattenmyndigheten 213 & Naturvårdsverket 27) bör statusklassning med hjälp av växtplankton helst göras på treårsmedelvärden om sådana finns tillgängliga. I textdelen i denna rapport har det fokuserats på att redovisa treårsklassningar. Detaljredovisningen av resultaten från 217, samt tidsserier av växtplanktonbiomassans utveckling i de olika sjöarna, återfinns i bilagorna. I Bedömningsgrunder för växtplankton (Hårding et al 211) finns fakta om växtplankton i allmänhet samt om de kriterier som använts för bedömningen av påverkan. Beräknade indexvärden finns i detta kapitel presenterade i tabeller. I Bilaga 1 finns alla beräknade parametrar och en kommentarstext. Artlistor för varje lokal finns i Bilaga 2. 8
Resultat I Bilaga 1 redovisas resultaten från 217 i detalj för varje sjö för sig. Nedan följer en övergripande redovisning av resultatet från samtliga sjöar, med tonvikt på en klassificering baserad på medelvärden från de senaste tre åren (215-217). Fem av sjöarna, 65 Grumlan, 415 Virserumssjön, 445 Narrveten, 455 Saljen och 465 Skirössjön provtogs med en annan metodik 215 och istället för treårsmedel användes tvåårsmedel från 216-217. Totalbiomassa Biomassan är en viktig parameter för bedömningen av näringstillståndet i en sjö. Biomassan varierar dock relativt mycket, såväl under säsongen som mellan åren. Totalbiomassan (treårsmedel) ingår som en av parametrarna vid sammanvägningen av en sjös näringsstatus enligt bedömningsgrunderna (Havs- och vattenmyndigheten 213). Sex av sjöarna hade en mycket liten eller liten biomassa (<,6-1,2 mg/l). I nio sjöar var biomassan mellan 1,2 till 1,9 mg/l och därmed måttlig stor. Tre sjöar hade en mycket stor biomassa av växtplankton 217 (Figur 2). Treårsmedel kan ibland skilja sig från de enskilda årens resultat (Tabell 3 och Figur 2), framförallt i sjöar där potentiellt besvärsbildande nålflagellaten Gonyostomum semen påträffas vissa år. Mängden av arten i vattenmassan kan variera eftersom den kan migrera vertikalt under dygnet. I 95 Storesjön, 445 Narrveten och 845 Spexhultasjön brukar G. semen utgöra en betydlig del av biomassan (se även Bilaga 1). Tabell 3. Klassning av biomassa 217 och utifrån treårsmedel (215-217) enligt Havs- och Vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 213:19). För sjöar med * beräknades tvåårsmedel för åren 216 och 217. Biomassa Namn 217 treårsmedel 215-217 mg/l Status mg/l Status 9 Grönskogssjön 1,5 God,7 God 65 Grumlan* 1,53 Måttlig 1,24 Måttlig 95 Storesjön 2,53 Måttlig 1,57 Måttlig 415 Virserumssjön*,34 Hög,5 Hög 445 Narrveten*,68 God,94 God 455 Saljen* 1,31 Måttlig,87 God 465 Skirösjön* 6,52 Dålig 5,5 Otillfredsställande 515 Hulingen 2,61 Måttlig 1,6 Måttlig 625 Flen,39 Hög,68 God 75 Nedre Svartsjön 1,46 Måttlig,88 God 725 Stora Bellen,88 God,7 God 735 Mycklaflon,44 Hög,3 Hög 815 Solgen 2,71 Måttlig 1,75 Måttlig 835 Nömmen 6,37 Dålig 3,9 Otillfredsställande 845 Spexhultasjön 2,26 Måttlig 1,73 Måttlig 875 Södra Vixen 1,83 Måttlig 1,74 Måttlig 95 Ekenässjön 6,67 Dålig 3,86 Otillfredsställande 945 Vallsjön 1,34 Måttlig,69 God 9
9 Grönskogssjön 65 Grumlan* 95 Storesjön 415 Virserumssjön* 445 Narrveten* 455 Saljen* 465 Skirösjön* 515 Hulingen 625 Flen 75 Nedre Svartsjön 725 Stora Bellen 735 Mycklaflon 815 Solgen 835 Nömmen 845 Spexhultasjön 875 Södra Vixen 95 Ekenässjön 945 Vallsjön Totalbiomassa 217 Totalbiomassa treårsmedel 215-217, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, Biomassa (mg/l) Figur 2. Totalbiomassa i de undersökta sjöarna i Emåns vattensystem 217 samt treårsmedel för perioden 215-217. För sjöar med * beräknades tvåårsmedel för åren 216 och 217. Andel cyanobakterier En vanlig effekt av stigande näringstillgång är att den andel av växtplanktonbiomassan som utgörs av cyanobakterier (blågrönalger) ökar. Andel cyanobakterier finns därför med som en parameter vid sammanvägningen av sjöns näringsstatus enligt bedömningsgrunderna (Havs- och vattenmyndigheten 213). Stor biomassa av cyanobakterier eller så kallad vattenblomning kan orsaka problem såväl i vattenverk som i badsjöar. Cyanobakterierna ger vattnet en obehaglig lukt och smak och flera arter är också potentiellt toxinbildande (giftbildande). Bad bör undvikas och djurägare bör se till att husdjur och boskap inte dricker av vattnet om det pågår vattenblomning i en sjö. 465 Skirösjön brukar ha problem med cyanobakterier som ofta utgör en stor del av biomassan i sjön. Så även 217 då växtplanktonsamhället i sjön dominerades av de potentiellt toxiska cyanobakterierna Dolichospermum spp. och Aphanizomenon spp. Andelen cyanobakterier var så stor att det misstänks ha varit en pågående vattenblomning och risken för framtida blomningar bedöms som stor. Även i 835 Nömmen och 815 Solgen var mängden cyanobakterier betydande 217, (över 1 mg/l) och utgjorde mer än 3% av biomassan (Figur 3). I övriga sjöar var mängden cyanobakterier under 1 mg/l år 217 och det räknas som liten eller mycket liten mängd. Treårsmedelvärden visar att 465 Skirösjön är sjön med i särklass störst andel och störst mängd cyanobakterier (Figur 3). 1
9 Grönskogssjön 65 Grumlan* 95 Storesjön 415 Virserumssjön* 445 Narrveten* 455 Saljen* 465 Skirösjön* 515 Hulingen 625 Flen 75 Nedre Svartsjön 725 Stora Bellen 735 Mycklaflon 815 Solgen 835 Nömmen 845 Spexhultasjön 875 Södra Vixen 95 Ekenässjön 945 Vallsjön Andel cyanobakterier treårsmedel 215-217 Andel cyanobakterier 217 1 2 3 4 5 6 Andel cyanobakterier (%) Figur 3. Andel av biomassan som utgörs av cyanobakterier i de undersökta sjöarna i Emåns vattensystem 217 samt treårsmedel för perioden 215-217. För sjöar med * beräknades tvåårsmedel för åren 216 och 217. Trofiskt planktonindex (TPI) Trofiskt planktonindex (TPI) är ett index som baseras på biomassan av ett antal indikatorarter (Havs- och vattenmyndigheten 213). I samtliga sjöar påträffades minst 5 indikatorarter, vilket är ett minimum för att indexet skall kunna användas. Bedömningen skall helst grundas på treårsmedel. Ett lågt index indikerar näringsfattiga förhållanden och ett högt index indikerar näringsrika förhållanden. Av de arton undersökta sjöar hade sex sjöar ett TPI mindre än 1 räknat som treårsmedel (214-216), vilket innebär en god eller hög status med avseende på TPI (Figur 4). Av de övriga hade nio sjöar måttlig status och tre sjöar otillfredsställande status (Tabell 4). Resultatet visar att värdet på TPI kan skilja sig relativt mycket mellan åren framförallt i sjöar som är näringsfattiga eller måttligt näringsrika, exempelvis 415 Virserumssjön (Figur 4 och Tabell 4). Kolonibildande eutrofiindikerande (näringsgynnade) taxa som cyanobakterier i släktet Dolichospermum eller grönalger i släktet Pediastrum ger stora skillnader i index beroende på om de påträffas i proven eller inte. 11
9 Grönskogssjön 65 Grumlan* 95 Storesjön 415 Virserumssjön* 445 Narrveten* 455 Saljen* 465 Skirösjön* 515 Hulingen 625 Flen 75 Nedre Svartsjön 725 Stora Bellen 735 Mycklaflon 815 Solgen 835 Nömmen 845 Spexhultasjön 875 Södra Vixen 95 Ekenässjön 945 Vallsjön TPI treårsmedel 215-217 TPI 217-3, -2, -1,, 1, 2, 3, TPI Figur 4. Trofiskt planktonindex (TPI) i de undersökta sjöarna i Emåns vattensystem 217 samt treårsmedel för perioden 215-217. För sjöar med * beräknades tvåårsmedel för åren 216 och 217. Ett lågt index indikerar näringsfattiga förhållanden. Linjen anger gränsen mellan god och måttlig status i både humösa och klara sjöar i Södra Sverige. Tabell 4. Statusklassning med avseende på näringsämnen 217 utifrån TPI enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten 213). Treårsmedel för perioden 215-217. För sjöar med * beräknades tvåårsmedel för åren 216 och 217. Sjö Statusklassning TPI 217 treårsmedel 9 Grönskogssjön Måttlig Måttlig 65 Grumlan* Måttlig Måttlig 95 Storesjön God God 415 Virserumssjön* God Måttlig 445 Narrveten* Måttlig Måttlig 455 Saljen* God Måttlig 465 Skirösjön* Otillfredsställande Otillfredsställande 515 Hulingen Måttlig Måttlig 625 Flen God God 75 Nedre Svartsjön Hög God 725 Stora Bellen God God 735 Mycklaflon God God 815 Solgen Otillfredsställande Otillfredsställande 835 Nömmen Otillfredsställande Otillfredsställande 845 Spexhultasjön God Måttlig 875 Södra Vixen Måttlig Måttlig 95 Ekenässjön God Måttlig 945 Vallsjön Otillfredsställande God 12
Sammanvägd näringsstatus Vid bedömningen av näringsstatus görs en sammanvägd bedömning som baseras på totalbiomassa, andel cyanobakterier och trofiskt planktonindex TPI (Havs- och vattenmyndigheten 213). Undersökningen visade att huvuddelen av sjöarna hade en god eller hög näringsstatus. Fyra sjöar, 815 Solgen, 835 Nömmen 875 Spexhultasjön och 95 Ekenässjön fick måttlig status i expertbedömningen och en sjö, 465 Skirösjön, visade otillfredsställande status (Tabell 5). I Tabell 5 redovisas dels treårsresultaten vad gäller de olika delkriterierna, dels den sammanvägda statusklassningen för tre år. I expertbedömningen har statusen ändrats för två sjöar vad gäller sammanvägd bedömning för tre år. För 415 Virserumsjön höjdes näringsstatusen från god enligt bedömningsgrunderna till hög status enligt expertbedömningen. Tabell 5. Statusklassning med avseende på näringsämnen 217 och baserad på treårsmedel för perioden 215-217 enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten 213), samt expertbedömning gjord av. För sjöar med * beräknades tvåårsmedel för åren 216 och 217. Sjö Sammanvägd näringsstatus enligt bedömningsgrunderna 217 3-års medel Sammanvägd näringsstatus enligt expertbedömningen 9 Grönskogssjön God God God 65 Grumlan* God God God 95 Storesjön God God God 415 Virserumssjön* Hög God Hög 445 Narrveten* God God God 455 Saljen* God God God 465 Skirösjön* Otillfredsställande Otillfredsställande Otillfredsställande 515 Hulingen Måttlig God God 625 Flen Hög God God 75 Nedre Svartsjön Hög God God 725 Stora Bellen God God God 735 Mycklaflon Hög Hög Hög 815 Solgen Otillfredsställande Måttlig Måttlig 835 Nömmen Otillfredsställande Måttlig Måttlig 845 Spexhultasjön God God God 875 Södra Vixen God Måttlig Måttlig 95 Ekenässjön Måttlig God Måttlig 945 Vallsjön God God God 13
Surhetsklassning För bedömning av vattnets surhet bestäms artantal, dvs. antalet planktonarter i provet (Havs- och vattenmyndigheten 213). Parametern är framförallt tänkt att användas vid misstanke om att en sjö är utsatt för försurning eftersom indikatorn är svårtolkad och mycket beroende av analysansträngning. Av de 18 sjöar, som är undersökta 217 finns det fyra, 725 Stora Bellen, 735 Mycklafon, 875 Södra Vixen och 945 Vallsjön som klassificerats som klara i södra Sverige där gränsen för att klassas som sur är 45 arter. För övriga sjöar är gränsen 4. Artantalet 217 var högt respektive måttligt högt för alla sjöar utom 735 Mycklafon som hade artantal under 45 (Tabell 6). Två sjöar, 735 Mycklafon och 875 Södra Vixen, blev klassad som sur även i treårsmedelvärdet, för perioden (2o15-217), med 37 resp. 42 arter (Tabell 6. Medins expertbedömning klassar båda sjöarna som nära neutrala eftersom artsammansättningen inte indikerar surhet. Tabell 6. Klassning av surhet 217 och utifrån treårsmedel (215-217) av antalet noterade arter enligt Havs och Vattenmyndigheten föreskrift, (HVMFS 213:19) samt expertbedömning gjord av Medins Havsoch Vattenkonsulter. För sjöar med * beräknades tvåårsmedel för åren 216 och 217. Sjö Antal arter Statusklassning surhet 217 217 3 år Expertbedömning 9 Grönskogssjön 66 Nära neutralt Nära neutralt Nära neutralt 65 Grumlan* 59 Nära neutralt Nära neutralt Nära neutralt 95 Storesjön 52 Nära neutralt Nära neutralt Nära neutralt 415 Virserumssjön* 51 Nära neutralt Nära neutralt Nära neutralt 445 Narrveten* 62 Nära neutralt Nära neutralt Nära neutralt 455 Saljen* 5 Nära neutralt Nära neutralt Nära neutralt 465 Skirösjön* 57 Nära neutralt Nära neutralt Nära neutralt 515 Hulingen 74 Nära neutralt Nära neutralt Nära neutralt 625 Flen 45 Nära neutralt Nära neutralt Nära neutralt 75 Nedre Svartsjön 55 Nära neutralt Nära neutralt Nära neutralt 725 Stora Bellen 5 Nära neutralt Nära neutralt Nära neutralt 735 Mycklaflon 41 Surt Surt Nära neutralt 815 Solgen 62 Nära neutralt Nära neutralt Nära neutralt 835 Nömmen 6 Nära neutralt Nära neutralt Nära neutralt 845 Spexhultasjön 54 Nära neutralt Nära neutralt Nära neutralt 875 Södra Vixen 52 Nära neutralt Surt Nära neutralt 95 Ekenässjön 71 Nära neutralt Nära neutralt Nära neutralt 945 Vallsjön 44 Nära neutralt Nära neutralt Nära neutralt 14
Referenser Bergh, R., Christensson, M., Garberg, Å., 215. Växtplankton i Emåns vattensystem 215. En undersökning av växtplankton i arton sjöar. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB. Rapport till Emåförbundet. Bloch, I., Garberg, Å., Hårding, I & Sundberg, I. 214. Växtplankton i Emåns vattensystem 213. En undersökning av växtplankton i nitton sjöar. Medins Biologi AB. Rapport till Emåförbundet. Bloch, I., Garberg, Å., Hårding, I & Nilsson C. 213. Växtplankton i Emåns vattensystem 212. En undersökning av växtplankton i nitton sjöar. Medins Biologi AB. Rapport till Emåförbundet. Bodin, I. 217. Växtplankton i Emåns vattensystem 216. En undersökning av växtplankton i arton sjöar. Medins Havs- och vattenkonsulter AB. Rapport till Emåförbundet. Havs- och vattenmyndigheten 213. Havs- och vattenmyndighetens författningssamling. Havs och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 213:19 Hårding, I. & Nilsson C. 29. Växtplankton i 19 sjöar i Emåns vattensystem 28. Medins Biologi AB. Rapport till Emåförbundet. Hårding, I., Nilsson C. & Svensson J-E. 211. Växtplankton i Emåns vattensystem 21. En undersökning av växtplankton i nitton sjöar. Medins Biologi AB. Rapport till Emåförbundet. Hårding I., Liungman, A., Nilsson, C., Sundberg I., Svensson J-E. 211. Bedömningsgrunder för växtplankton. Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer växtplankton i sjöar och vattendrag. Medins Biologi AB. (www.medins-biologi.se) Hårding I., Sundberg, I. 212. Växtplankton i Emåns vattensystem 211 - En undersökning av växtplankton i nitton sjöar. Medins Biologi AB. Rapport till Emåförbundet. Naturvårdsverket.1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket, rapport 4913. Naturvårdsverket. 1999b. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport, biologiska parametrar. Naturvårdsverket, rapport 4921. Naturvårdsverket, 27. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 27:4, utgåva 1 december 27. Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Havs och vattenmyndigheten 216. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp: Växtplankton i sjöar. Version 1:4. 216-11-1. Nilsson C. & Pettersson A. 28. Planktiska alger i Emåns vattensystem 26. En planktonundersökning i 19 sjöar. Medins Biologi AB. Rapport till Emåförbundet. Nilsson C. & Hårding, I. 21. Växtplankton i Emåns vattensystem 29: en undersökning av växtplankton i nitton sjöar. Medins Biologi AB. Rapport till Emåförbundet. 15
SIS, 26. Svensk Standard, SS-EN 1524: 26, Water quality- Guidance standard on the enumeration of Phytoplankton using inverted microscopy (Utermöhl technique) Utgåva 1. Sundberg, I. & Nilsson, C. 23. Planktiska alger i Emåns vattensystem 22. En planktonundersökning i 19 sjöar i augusti 22. Medins Sjö- och Åbiologi AB. Rapport till Emåns Vattenförbund. Sundberg, I. & Nilsson, C. 24. Planktiska alger i Emåns vattensystem 23. En planktonundersökning i 19 sjöar i augusti 23. Medins Sjö- och Åbiologi AB. Rapport till Emåns Vattenförbund. Sundberg, I. & Ericsson, U. 25. Planktiska alger i Emåns vattensystem 24. En planktonundersökning i 19 sjöar i augusti 24. Medins Sjö- och Åbiologi AB. Rapport till Emåns Vattenförbund. Sundberg, I. & Pettersson, A. 26. Planktiska alger i Emåns vattensystem 25. En planktonundersökning i 19 sjöar i augusti 25. Medins Sjö- och Åbiologi AB. Rapport till Emåns Vattenförbund. Sundberg, I. & Svensson J-E. 28. Planktiska alger i Emåns vattensystem 27. En planktonundersökning i 19 sjöar. Medins Biologi AB. Rapport till Emåförbundet. Utermöhl, H. 1958. Zur Vervollkommung der quantitativen Phytoplankton-Methodik. Mitteilungen Int. Ver. Limnol. 9: 1-38. 16
Bilaga 1. Resultatsidor Förklaring till resultatsida växtplankton Havs- och Vattenmyndighetens föreskrift (213). För att klassificera näringsstatus används de tre basparametrarna 1) totalbiomassa av växtplankton, 2) andelen cyanobakterier (blågrönalger) av totalbiomassan, samt 3) trofiskt planktonindex (TPI). Med hjälp av dessa parametrar beräknas ett värde på sammanvägd näringsstatus. För att klassificera försurning/surhet använder bedömningsgrunderna endast parametern artantal. Naturvårdsverkets kriterier (1999) Naturvårdsverkets parametrar används för att beskriva tillstånd och avvikelse från jämförvärde i en sjö med avseende på planktiska alger vid augustiprovtagning (Naturvårdsverket 1999). TPI (trofiskt planktonindex). Beräknas med hjälp av 1) biomassan av de eventuella indikatorarter som finns i provet och 2) indikatortalet hos dessa indikatorer. TPI kan teoretiskt variera mellan -3 (mest oligotrofa växtplanktonsamhällena) till +3 (mest eutrofa växtplanktonsamhällena). Indikatortal. Indikatortal för växtplanktonart som definieras i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (27) för ca 35 oligtrofi- och ca 6 eutrofiindikatorer. Indikatortalet varierar från -3 (de bästa oligotrofiindikatorerna) till +3 (de bästa eutrofiindikatorerna). Ekologisk kvalitetskvot (EK). Bestäms av relationen mellan det uppmätta värdet av en basparameter och ett referensvärde som är unikt för den aktuella sjötypen och som redovisas i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Varierar mellan (sämst) och 1 (bäst). Expertbedömning. Vid expertbedömningen av näringsstatus tar vi hänsyn till naturvårdsverkets kriterier, andra kriterier som kan vara relevanta (t ex mängd Gonyostomum, förekomst av indikatorarter enligt andra bedömningssystem, antal taxa av potentiellt toxiska cyanobakterier) samt annan erfarenhet, t.ex. från det aktuella vattnet/avrinningsområdet. 17
Antal taxa 9. Grönskogssjön, djuphålan Datum: 217-8-8 S. Sverige, humösa sjöar, >3 mg Pt/l Koordinat: 633753 / 15328 Klassning enligt HVMFS 213:19 Årsvärde Treårsmedel EK Status/surhetsklass * Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) Sammanvägd näringsstatus Artantal (surhetsklassning) Naturvårdsverkets kriterier (1999) Gonyostomum semen (mg/l) 1,5,36 1,56 3,51 66,,7 1,38 1,92 3,61 56,28 1,,16 God Hög Måttlig God Nära neutralt Mycket liten biomassa Expertbedömning Näringsstatus God Surhetsklassning Alggrupp Biomassans fördelning Biomassa på olika grupper Taxa mg/l % antal % Cyanobakterier Övriga Rekylalger,,4 1 1,5 4% 8% Konjugater Rekylalger 13%,9 8,1 5 7,6 Guldalger Pansarflagellater,, 5%, Guldalger,5 4,7 5 7,6 Kiselalger Grönalger,53 5,3 16 24,2 Ögonalger 12%,9 8,2 3 4,5 Grönalger,12 11,7 2 3,3 Konjugater,13 12,7 9 13,6 Ögonalger Gonyostomum8%,,, Övriga,4 3,9 Kiselalger 7 1,6 Summa 1,5 1 5% 66 1 7 6 5 4 3 2 1 Nära neutralt * Status avser årets värden Arternas fördelning på indikatortal Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) -3-2 -1 1 2 3 Jämförelse med tidigare år År: 1 11 12 13 14 15 16 17 Sammanvägd näringsstatus (NV 27/HVMFS 213): H H H H H G G G Expertbedömning: - - - - H G G G Biomassa (mg/l) 1,5 1,5 Övriga Gonyostomum Kiselalger Cyanobakterier H = Hög G = God M = Måttlig O = Otillfredsställande D = Dålig 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 Kommentar Växtplanktonbiomassan var liten och dominerades av kiselalger. Andelen cyanobakterier var mycket liten. Det förekom dock flera eutrofiindikerande (näringskrävande) arter särskilt bland ögonalgerna och TPI-indexet blev därför högt och visade måttlig status. Den sammanvägda näringsstatusen enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrift gav god status. Sjön bedömdes ha god status även i expertbedömningen. Biomassan var större i år än de flesta föregående år. Men biovolymen har aldrig varit högt över 1 mg/l. Risken för långvariga algblomningar av toxiska alger bedöms som ingen eller obetydlig. Den potentiellt besvärsbildande nålflagellaten Gonyostomum semen påträffades inte i provet. 18
Antal taxa 65. Grumlan, djuphålan Datum: 217-8-16 S. Sverige, humösa sjöar, >3 mg Pt/l Koordinat: 63635 / 14545 Klassning enligt HVMFS 213:19 Årsvärde Treårsmedel EK Status/surhetsklass * Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) Sammanvägd näringsstatus Artantal (surhetsklassning) Naturvårdsverkets kriterier (1999) Gonyostomum semen (mg/l) 1,53 5,42 1,45 3,37 59, 1,24 4, 1,97 3,34 55,2 1,,17 Måttlig Hög Måttlig God Nära neutralt Mycket liten biomassa Expertbedömning Näringsstatus God Surhetsklassning Alggrupp Biomassans fördelning Biomassa på olika grupper Taxa Övriga mg/l % antal % Cyanobakterier Cyanobakterier Konjugater 5%,8 6% 5,4 Rekylalger8 13,6 4% 7% Rekylalger,1 6,9 6 1,2 Pansarflagellater Pansarflagellater Grönalger,3 1,9 2 2% 3,4 5% Guldalger,2 1,6 Guldalger 4 6,8 Kiselalger 1,6 69,4 2% 12 2,3 Ögonalger,,, Grönalger,8 5,3 13 22, Konjugater,7 4,4 5 8,5 Gonyostomum,,, Övriga,8 5,2 9 15,3 Summa Kiselalger 1,53 1 59 1 69% Jämförelse med tidigare år År: 9 1 11 13 14 15 16 17 Sammanvägd näringsstatus (NV 27/HVMFS 213): G M G G G - G G Expertbedömning: - - - G G - G G Biomassa (mg/l) 3,5 3 2,5 2 1,5 1,5 Övriga Gonyostomum Kiselalger Cyanobakterier Nära neutralt * Status avser årets värden Kommentar Växtplanktonbiomassan var måttligt stor och dominerades av kiselalger. Andelen cyanobakterier var mycket liten. Det identifierades färre arter som indikerar näringsfattiga förhållanden (oligotrofiindikatorer) än de som indikerar näringsrika (eutrofiindikatorer). Den sammanvägda näringsstatusen enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrift gav god status, vilket överensstämmer med Medins expertbedömning. År 21 bedömdes sjön ha måttlig näringsstatus och det identifierades en större andel cyanobakterier (26 %) än övriga år. Den potentiellt besvärsbildande nålflagellaten Gonyostomum semen påträffades inte 217. 7 6 5 4 3 2 1 Arternas fördelning på indikatortal Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) -3-2 -1 1 2 3 H = Hög G = God M = Måttlig O = Otillfredsställande D = Dålig 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 19
Antal taxa 95. Storesjön, djuphålan Datum: 217-8-16 S. Sverige, humösa sjöar, >3 mg Pt/l Koordinat: 63791 / 14329 Klassning enligt HVMFS 213:19 Årsvärde Treårsmedel EK Status/surhetsklass * Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) Sammanvägd näringsstatus Artantal (surhetsklassning) Naturvårdsverkets kriterier (1999) Gonyostomum semen (mg/l) 2,53 1,58,5 3,41 52,4 1,57 2,97,93 3,53 53,12 1,,25 Måttlig Hög God God Nära neutralt Liten biomassa Expertbedömning Näringsstatus God Surhetsklassning Alggrupp Biomassans fördelning Biomassa på olika grupper Taxa mg/l % antal % Övriga Cyanobakterier Cyanobakterier 1%,4 1,6 4 7,7 Gonyostomum 2% Rekylalger 16%,28 11, Rekylalger 6 11,5 11% Pansarflagellater 1,9 43,1 4 7,7 Guldalger,1,4 4 7,7 Kiselalger Konjugater,31 12,4 11 21,2 12% Ögonalger,,1 1 1,9 Grönalger,7 2,7 7 13,5 Konjugater Grönalger,29 11,6 7 13,5 3% Gonyostomum,4 15,9 1 1,9 Övriga Pansarflagellater Kiselalger,3 1,2 7 43% 13,5 Summa 12% 2,53 1 52 1 Jämförelse med tidigare år År: 8 9 1 11 13 14 15 16 17 Sammanvägd näringsstatus (NV 27/HVMFS 213): G G G G G G G G G Expertbedömning: G G G G G G G G G Biomassa (mg/l) 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1,5 Övriga Gonyostomum Kiselalger Cyanobakterier Nära neutralt * Status avser årets värden Kommentar Växtplanktonbiomassan var måttligt stor och dominerades av pansarflagellater. Andelen cyanobakterier var mycket liten. Trofiska planktonindexet (TPI) visade på god status. Det fanns mycket lite cyanobakterier, men det identifierades två potentiellt giftiga släkten 217. Sammanvägningen enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrift gav god status, liksom Medins expertbedömning. Storesjö har bedömts att ha god status sedan 28. Gonyostomum semen har påträffats i proven nästan varje år, men i varierad mängd. Algen dygnsvandrar vertikalt i vattenmassan och biomassan kan variera stort beroende på tidpunkt. Skillnaden i biomassa mellan åren beror delvis på skillnader i mängden Gonyostomum. 6 5 4 3 2 1 Arternas fördelning på indikatortal Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) -3-2 -1 1 2 3 H = Hög G = God M = Måttlig O = Otillfredsställande D = Dålig 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 2
Antal taxa 415. Virserumssjön, djuphålan Datum: 217-8-9 S. Sverige, humösa sjöar, >3 mg Pt/l Koordinat: 635435 / 148595 Klassning enligt HVMFS 213:19 Årsvärde Treårsmedel EK Status/surhetsklass * Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) Sammanvägd näringsstatus Artantal (surhetsklassning) Naturvårdsverkets kriterier (1999) Gonyostomum semen (mg/l),34 6,41 -,39 4,54 51,,5 13,65 1,23 3,68 47,89 1,,45 Hög Hög God Hög Nära neutralt Mycket liten biomassa Expertbedömning Näringsstatus Hög Surhetsklassning Alggrupp Biomassans fördelning Biomassa på olika grupper Taxa mg/l % antal % Cyanobakterier Övriga 8%,2 6,4 Cyanobakterier 7 13,7 Rekylalger Konjugater,9 28,1 7% 6 11,8 Pansarflagellater 3%,5 14,6 2 3,9 Guldalger,3 8, 3 5,9 Kiselalger Grönalger Rekylalger,4 13,2 9 17,6 18% 28% Ögonalger,,3 1 2, Grönalger,6 18,4 15 29,4 Konjugater,1 3,2 3 5,9 Gonyostomum,,, Övriga Kiselalger 13%,3 7,8 5 9,8 Summa,34 1 Pansarflagellater 51 1 Guldalger 8% Jämförelse med tidigare år År: 9 1 11 13 14 15 16 17 Sammanvägd näringsstatus (NV 27/HVMFS 213): H H H H H - G H Expertbedömning: - - - H H - G H Biomassa (mg/l) 2 1,5 1,5 Övriga Gonyostomum Kiselalger Cyanobakterier 15% 5 4 3 2 1 Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Nära neutralt * Status avser årets värden Arternas fördelning på indikatortal Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) -3-2 -1 1 2 3 H = Hög G = God M = Måttlig O = Otillfredsställande D = Dålig 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 Kommentar Växtplanktonbiomassan var mycket liten och dominerades av rekylalger. Andelen cyanobakterier var mycket liten och det observerades endast ett potentiellt toxiska släkte. Det identifierades flera näringsgynnade arter, men TPI-värdet blev ändå lågt. Den sammanvägda näringsstatusen enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrift gav hög status. Sjön bedömdes ha hög status även i expertbedömningen. 216 bedömdes sjön som något mer näringsrik än tidigare, men 217 års resultat ger åter sjön hög status. Risken för långvariga algblomningar av toxiska alger bedöms obetydlig. 21
Antal taxa 445. Narrveten, djuphålan Datum: 217-8-21 S. Sverige, humösa sjöar, >3 mg Pt/l Koordinat: 63598 / 14287 Klassning enligt HVMFS 213:19 Årsvärde Treårsmedel EK Status/surhetsklass * Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) Sammanvägd näringsstatus Artantal (surhetsklassning) Naturvårdsverkets kriterier (1999) Gonyostomum semen (mg/l),68 1,8 1,32 3,8 62,15,94 1,19 1,99 3,45 57,44 1,,18 God Hög Måttlig God Nära neutralt Liten biomassa Expertbedömning Näringsstatus God Surhetsklassning Alggrupp Biomassans fördelning Biomassa på olika grupper Taxa Cyanobakterier mg/l % antal % Cyanobakterier Övriga,1 1% 1,1 Rekylalger 5 8,1 3% 9% Rekylalger,6 8,6 6 9,7 Pansarflagellater,11 16,1 3 4,8 Gonyostomum Guldalger 22%,3 4,6 6 9,7 Pansarflagellater Kiselalger,15 22, 1 16% 16,1 Ögonalger,3 4,9 3 4,8 Grönalger,9 12,8 12 19,4 Konjugater Guldalger Konjugater 5%,3 4,7 4% 8 12,9 Gonyostomum,15 21,9 1 1,6 Grönalger Övriga 13%,2 3,3 8 12,9 Kiselalger Summa,68 1 62 1 Ögonalger 5% 22% Jämförelse med tidigare år År: 9 1 11 13 14 15 16 17 Sammanvägd näringsstatus (NV 27/HVMFS 213): G G H G G - G G Expertbedömning: - - - G G - G G Biomassa (mg/l) 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1,5 innan 22 anges enbart totalbiomassa Nära neutralt * Status avser årets värden Kommentar Växtplanktonsamhället dominerades av kiselalger samt den potentiellt besvärsbildande algen Gonyostomum semen. När Gonyostomum förekommer i stora mängder kan den vara besvärande för badande. Mängden vid provtagningen 217 bedöms som liten. Andelen cyanobakterier var mycket liten. Det förekom fler arter som indikerar näringsrika förhållanden än arter som föredrar näringsfattiga tillstånd. Den sammanvägda näringsstatusen enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrift gav god status. Sjön bedömdes ha god status även i expertbedömningen. Sjöns växtplankton har de flesta år visat på måttligt näringsrika förhållanden. Algen Gonyostomum semen har bidragit till stora variationerna i biomassa mellan åren. Algen dygnsvandrar vertikalt i vattenmassan, varför biomassan kan variera beroende på när provtagningen är utförd. Risken för långvariga algblomningar av toxiska alger bedöms som liten eftersom cyanobakterierna var relativt få även i år. 6 5 4 3 2 1 Arternas fördelning på indikatortal Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) -3-2 -1 1 2 3 H = Hög G = God M = Måttlig O = Otillfredsställande D = Dålig Övriga Gonyostomum Kiselalger Cyanobakterier 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 22
Antal taxa 455. Saljen, djuphålan Datum: 217-8-9 S. Sverige, humösa sjöar, >3 mg Pt/l Koordinat: 63575 / 1476 Klassning enligt HVMFS 213:19 Årsvärde Treårsmedel EK Status/surhetsklass * Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) Sammanvägd näringsstatus Artantal (surhetsklassning) Naturvårdsverkets kriterier (1999) Gonyostomum semen (mg/l) 1,31 3,38,44 3,68 5,,87 7,93 1,6 3,72 47,23 1,,26 Måttlig Hög God God Nära neutralt Mycket liten biomassa Expertbedömning Näringsstatus God Surhetsklassning Alggrupp Biomassans fördelning Biomassa på olika grupper Taxa mg/l % antal % Cyanobakterier Cyanobakterier Konjugater,4 3% 3,4 7 14, 2% Rekylalger Rekylalger Grönalger,7 5,4 6 12, 5% 1% Pansarflagellater,1 7,5 4 8, Guldalger,,1 Pansarflagellater 8% 2 4, Kiselalger,94 71,6 12 24, Ögonalger,,, Grönalger,13 9,6 6 12, Konjugater Kiselalger,3 2, 7 14, Gonyostomum 72%,,, Övriga,1,5 6 12, Summa 1,31 1 5 1 6 5 4 3 2 1 Nära neutralt * Status avser årets värden Arternas fördelning på indikatortal Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) -3-2 -1 1 2 3 Jämförelse med tidigare år År: 9 1 11 13 14 15 16 17 Sammanvägd näringsstatus (NV 27/HVMFS 213): G H G G H - G G Expertbedömning: - - - - G - G G Biomassa (mg/l) 2 H = Hög G = God M = Måttlig O = Otillfredsställande D = Dålig 1,5 1,5 Innan 23 redovisas endast totalbiomassan Cyanobakterier Övriga 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 Kommentar Totalbiomassan var måttligt stor och växtplanktonsamhället dominerades av kiselalger. Mängden cyanobakterier var mycket liten och det identifierades tre släkten av potentiellt giftiga cyanobakterier. Den potentiellt besvärsbildande nålflagellaten Gonyostomum semen påträffades inte 217. Den sammanvägda näringsstatusen enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrift gav god status. Sjön bedömdes ha god status även i expertbedömningen. Sammantaget visar sjöns växtplankton måttligt näringsrika förhållanden. Bedömningen är densamma som tidigare. 23
Antal taxa 465. Skirösjön, djuphålan Datum: 217-8-9 S. Sverige, humösa sjöar, >3 mg Pt/l Koordinat: 636 / 14745 Klassning enligt HVMFS 213:19 Årsvärde Treårsmedel EK Status/surhetsklass * Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) Sammanvägd näringsstatus Artantal (surhetsklassning) Naturvårdsverkets kriterier (1999) Gonyostomum semen (mg/l) 6,52 43,3 2,65 1,62 57, 5,5 53,53 2,41 1,58 5,5,61,12 Dålig Måttlig Otillfredsställande Otillfredsställande Nära neutralt Mycket liten biomassa Expertbedömning Näringsstatus Otillfredsställande Surhetsklassning Alggrupp Biomassans fördelning Biomassa på olika grupper Taxa mg/l % antal % Övriga Cyanobakterier 2,82 43,3 15 26,3 2% Konjugater Rekylalger 16%,1 1,6 6 1,5 Pansarflagellater,1 1,5 3 5,3 Grönalger Guldalger 2%,14 2,1 1 1,8 Kiselalger 1,86 28,5 11 19,3 Ögonalger Cyanobakterier Ögonalger3%,18 2,8 43% 2 3,5 Grönalger,15 2,3 11 19,3 Konjugater 1,6 16,2 3 5,3 Gonyostomum,,, Kiselalger Rekylalger Övriga 29%,11 1,6 2% 5 8,8 Summa 6,52 1 Pansarflagellater 57 1 Guldalger 2% 1% Jämförelse med tidigare år År: 9 1 11 13 14 15 16 17 Sammanvägd näringsstatus (NV 27/HVMFS 213): O O O O O - O O Expertbedömning: - - - - O - O O Biomassa (mg/l) 15 14 12 1 8 6 4 2 Nära neutralt * Status avser årets värden Arternas fördelning på indikatortal Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) -3-2 -1 1 2 3 H = Hög G = God M = Måttlig O = Otillfredsställande D = Dålig 1 Cyanobakterier Övriga 5 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 Kommentar Totalbiomassan var mycket stor och planktonsamhället dominerades av potentiellt toxiska cyanobakterier. Andelen cyanobakterier var så stor att det kan misstänkas ha varit en pågående vattenblomning och risken för framtida blomningar bedöms som stor. Det identifierades även flera andra arter som indikerar näringsrika förhållanden och TPI-värdet blev mycket högt. Sammanvägningen enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrift gav otillfredsställande status, liksom Medins expertbedömning. Sammantaget visade sjöns växtplanktonsamhälle näringsrika till mycket näringsrika förhållanden. Variationen i totalbiomassa har varit stor mellan åren och vissa år har sjön bedömts som mycket näringsrik. 24
Antal taxa 515. Hulingen, djuphålan Datum: 217-8-21 S. Sverige, humösa sjöar, >3 mg Pt/l Koordinat: 637149 / 15326 Klassning enligt HVMFS 213:19 Årsvärde Treårsmedel EK Status/surhetsklass * Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) Sammanvägd näringsstatus Artantal (surhetsklassning) Naturvårdsverkets kriterier (1999) Gonyostomum semen (mg/l) 2,61 18,33 1,37 2,79 74, 1,6 1,4 1,6 3,17 72,12,88,17 Måttlig God Måttlig Måttlig Nära neutralt Mycket liten biomassa Expertbedömning Näringsstatus God Surhetsklassning Alggrupp Biomassans fördelning Biomassa på olika grupper Taxa mg/l % antal % Konjugater Övriga Cyanobakterier 8%,48 1% 18,3 8 1,8 Cyanobakterier Rekylalger Grönalger,11 4,2 19% 6 8,1 5% Pansarflagellater,71 27,1 5 6,8 Ögonalger Guldalger,6 2,2 8 1,8 1% Rekylalger Kiselalger,62 23,8 16 4% 21,6 Ögonalger,26 1,1 4 5,4 Grönalger,14 5,2 16 21,6 Konjugater,21 8,1 5 6,8 Gonyostomum,,, Övriga Kiselalger,2 1, Pansarflagellater 6 8,1 24% 27% Summa 2,61 1 74 1 Guldalger 2% Jämförelse med tidigare år År: 9 1 11 13 14 15 16 17 Sammanvägd näringsstatus (NV 27/HVMFS 213): H H H H G G G M Expertbedömning: - - - H G G G G Biomassa (mg/l) 3 2,5 2 1,5 1,5 Nära neutralt * Status avser årets värden Kommentar Totalbiomassan var måttligt stor och dominerades av kiselalger, pansarflagellater och cyanobakterier. Andelen cyanobakterier räknas ändå som liten. TPI-värdet var högt eftersom många eutrofiindikatorer påträffades. Tre potentiellt toxiska släkten av cyanobakterier förekom men i mycket liten mängd. Den potentiellt besvärsbildande algen Gonyostomum semen påträffades inte 217. Sammanvägningen enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrift gav måttlig status. I Medins expertbedömning får sjön god status på grund av tidigare års resultat. Sammantaget visade sjöns växtplanktonsamhälle på ett måttligt näringsrikt tillstånd. Biomassan brukar vara liten eller mycket liten i Hulingen, men 216 och 217 var biomassan större än senare år. Huruvida detta är en kvarstående förändring eller enbart avvikande år för framtida provtagningar visa. 1 8 6 4 2 Arternas fördelning på indikatortal Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) -3-2 -1 1 2 3 Cyanobakterier 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 Övriga H = Hög G = God M = Måttlig O = Otillfredsställande D = Dålig 25
Antal taxa 625. Flen, djuphålan Datum: 217-8-1 S. Sverige, humösa sjöar, >3 mg Pt/l Koordinat: 63745 / 14861 Klassning enligt HVMFS 213:19 Årsvärde Treårsmedel EK Status/surhetsklass * Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) Sammanvägd näringsstatus Artantal (surhetsklassning) Naturvårdsverkets kriterier (1999) Gonyostomum semen (mg/l),39 2,67,64 4,21 45,1,68 9,96,46 3,85 48,76 1,,23 Hög Hög God Hög Nära neutralt Mycket liten biomassa Expertbedömning Näringsstatus God Surhetsklassning Alggrupp Biomassans fördelning Biomassa på olika grupper Taxa Gonyostomum mg/l Övriga % Cyanobakterier antal % Cyanobakterier 2% 1% 3%,1 2,7 6 13,3 Konjugater Rekylalger Rekylalger 3%,3 6,8 7% 6 13,3 Pansarflagellater,2 5,2 Pansarflagellater 3 6,7 Guldalger Grönalger 5%,1 1,3 3 6,7 17% Guldalger Kiselalger,24 61,5 131% 28,9 Ögonalger,,1 1 2,2 Grönalger,7 17,1 5 11,1 Konjugater,1 2,8 5 11,1 Gonyostomum,1 1,9 1 2,2 Övriga,,6 2 4,4 Summa,39 1 45 1 Kiselalger 61% Jämförelse med tidigare år År: 9 1 11 13 14 15 16 17 Sammanvägd näringsstatus (NV 27/HVMFS 213): H H H G G H G H Expertbedömning: - - - G G H G G Biomassa (mg/l) 2,5 2 1 Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Nära neutralt * Status avser årets värden Arternas fördelning på indikatortal Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) -3-2 -1 1 2 3 H = Hög G = God M = Måttlig O = Otillfredsställande D = Dålig 2 1,5 1,5 Cyanobakterier Övriga 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 Kommentar Växtplanktonbiomassan var mycket liten och dominerades av kiselalger. Andelen cyanobakterier var mycket liten och TPI var lågt. Den sammanvägda statusen enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter gav hög status. I Medins expertbedömning fick sjön dock god status på grund av artsammansättningen som inte var typisk för en näringsfattig sjö. Sammantaget visade sjöns växtplankton på måttlig näringsrika förhållanden 217 och 216 liksom 214 och 213. 215 bedömdes sjön som näringsfattig. Detta tyder på att sjön ligger på gränsen mellan dessa näringsnivåer. Risken för långvariga algblomningar av toxiska alger bedöms som ingen eller obetydlig. 26
Antal taxa 75. Nedre Svartsjön, djuphålan Datum: 217-8-1 S. Sverige, humösa sjöar, >3 mg Pt/l Koordinat: 636923 / 14847 Klassning enligt HVMFS 213:19 Årsvärde Treårsmedel EK Status/surhetsklass * Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) Sammanvägd näringsstatus Artantal (surhetsklassning) Naturvårdsverkets kriterier (1999) Gonyostomum semen (mg/l) 1,46 2,64 -,78 4,2 55,1,88 2,81,49 3,84 6,2 1,,69 Måttlig Hög Hög Hög Nära neutralt Liten biomassa Expertbedömning Näringsstatus God Surhetsklassning Alggrupp Biomassans fördelning Biomassa på olika grupper Taxa mg/l Cyanobakterier% antal % Övriga Cyanobakterier,4 3% 2,6 3 5,5 1% Rekylalger Rekylalger Gonyostomum 6%,9 6,5 6 1,9 7% Pansarflagellater,23 15,5 4 7,3 Pansarflagellater GuldalgerKonjugater,29 2,1 116% 18,2 14% Kiselalger,36 24,8 13 23,6 Ögonalger,,, Grönalger Grönalger,11 7,6 8 14,5 8% Konjugater,21 14,3 5 9,1 Gonyostomum,1 7,1 1 Guldalger 1,8 Övriga,2 1,4 2% 5 9,1 Summa Kiselalger 1,46 1 55 1 25% 6 5 4 3 2 1 Nära neutralt * Status avser årets värden Arternas fördelning på indikatortal Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) -3-2 -1 1 2 3 Jämförelse med tidigare år År: 9 1 11 13 14 15 16 17 Sammanvägd näringsstatus (NV 27/HVMFS 213): H G H H G H G H Expertbedömning: H G H H G H G G Biomassa (mg/l) 1,5 1,5 Övriga Gonyostomum Kiselalger Cyanobakterier H = Hög G = God M = Måttlig O = Otillfredsställande D = Dålig 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 Kommentar Totalbiomassan av växtplankton var måttligt stor och andelen cyanobakterier var mycket liten. Även TPI var mycket lågt. Sammanvägningen enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrift gav Nedre Svartsjön hög status, men i Medins expertbedömning bedöms sjön status till god på grund av den förhöjda biomassan. Gonyostomum semen förekom i liten mängd i 217 års prov vilket är en mindre mängd än vad som anses vara potentiellt besvärsbildande. Statusen har pendlat mellan hög och god de senaste åren vilket visar att sjön troligen ligger i gränslandet mellan dessa statusklasser. Sammantaget visade sjöns växtplanktonsamhälle på näringsfattiga förhållanden. Risken för långvariga algblomningar av toxiska alger bedöms som ingen eller obetydlig. 27