ETT ÖREBRO FÖR ALLA! #2 SEPTEMBER 2006 EN TIDNING FRÅN SOCIALDEMOKRATERNA I ÖREBRO TILL HUSHÅLLEN I ÖREBRO KOMMUN Bra liv och nära till allt
2 ETT ÖREBRO FÖR ALLA! Krönika Gör din röst hörd! "Vem ska man tro på? sjunger Tomas di Leva i nån av hans många underfundiga låtar. En klok fråga inför valet den 17 september. Tro på dig själv! Tro på att du kan göra skillnad, att din röst är viktig. Du kan påverka Sverige och Europas framtid. Låter stort, men är ändå sant! Är du osäker inför valet? Låter alla partier likadant? Den skarpa klartexten har ibland ersatts av honungslena stämmor som är för allt bra och mot allt dåligt, som vill allt gott åt alla. Därför kan det vara praktiskt med några enkla tumregler som kan användas för att granska partierna. Ränderna går aldrig ur. Namnet på partierna må bytas och förändras ändå så har de flesta stora partierna bildats för att företräda någon intressegrupp i samhället. Högern/moderaterna för att försvara överklassen, de förmögna. Bondeförbundet/centern för att stärka bönderna. Kristdemokraterna har sina rötter i frikyrkoförsamlingar. Socialdemokraterna bildades för att stärka arbetarna, löntagarnas och underklassens ställning i samhället. Det finns alltid en idé! Alla partier har en mer eller mindre tydlig idé om hur samhället ska utvecklas på lång sikt. Om du ser bortom ordflödet om dagspolitik, procentsatser och publikfriande utspel så finns det en röd, blå eller grön tråd en vision, en bild av hur Tro på att du kan göra skillnad samhället ska utvecklas. Vill du se mer av: Vassa armbågare eller samarbete, privata lösningar eller gemensamma beslut, betala med egen plånbok eller via skatter som omfördelar? Alla resor börjar med ett första steg i vilken riktning vill du gå? Ingenting är gratis. Det är alltid någon som betalar. Fråga alltid vem vinner vem förlorar på de förslag som partierna för fram! Om du är osäker och tumreglerna inte hjälper när du ska orientera dig i bruset från valrörelsen följ din magkänsla! Passivitet är också en handling om du är tyst ger du mer makt åt dem som kanske vill något helt annat än det som är viktigt för dig! Du gör skillnad. Höger eller vänster det viktigaste är att du gör din plikt och kräver din demokratiska rätt ta en ovanligt nyttig söndagspromenad till vallokalen den 17 september! Gör din röst hörd! ROGER RÅDSTRÖM Ordförande för Socialdemokraterna i Örebro Innehåll ELEVERNA SOM GÅR INDUSTRIPROGRAMMET har mycket goda chanser att få jobb efter utbildningen. Flera av dem rekryteras av företagen redan innan de ens tagit studentexamen. HAN ÄR FOTBOLLSSPELAREN som blev advokat och justitieminister. Och han är populär. Thomas Bodström fick överlägset flest personröster i förra valet. I detta nummer förklarar han vad som är viktigast för honom, hur hans arbetsdag som minister ser ut och vilka favoritplatser han har i Örebro. VARJE NY ÖREBROARE ger 35 000 kronor till kommunkassan. Befolkningsökningen de senaste åren har inneburit mer pengar till de kommunala verksamheterna. Men det kräver också nytänkande och stadsplanering för fler bostäder och nya stadsdelar. DE ÄLDRE ÄR FRISKARE OCH LEVER LÄNGRE. Samtidigt innebär ökad medellivslängd fler dementa som behöver vård och omsorg. Vi har träffat både gänget på äldregården i Oxhagen som har roligt tillsammans och chefen för Demenscentrum som ser behoven av vård och omsorg för de allra äldsta. DET ÄR FULL FART PÅ FÖRSKOLAN. Den kommunala barnomsorgen är populärare än någonsin. Och vi var med en förmiddag på förskolan Björken i Latorp, strax utanför Örebro. Träffa Josef som berättar om sina favoritböcker, Alva som är bra med fotbollen och Jonas som är lite osäker på om tjejer egentligen gillar killar. OND, BRÅD DÖD. Deckarförfattarna blir allt fler inte minst de kvinnliga men långt ifrån alla säljer så bra som Anna Jansson, sjuksköterska från Vintrosa. ÖREBRO ÄR EN RIKTIG CYKELSTAD. Bra cykelvägar, vackra omgivningar och få tunga uppförslut. Antalet cyklister ökar, men fortfarande väljer ungefär hälften bilen när de ska resa inom stan. Eric Poignant, cykelsamordnare i Örebro kommun, har idéer om hur man kan få fler att cykla. ALLA ÖREBROARE i alla fall statistiskt sett har fått mer pengar i plånboken de senaste 10 15 åren. Låg inflation, löneökningar och förbättringar för exempelvis barnfamiljer och pensionärer är troliga förklaringar. Men de ekonomiska skillnaderna mellan olika stadsdelar är fortfarande stora. VAD KAN DU OM ÖREBRO? Testa dina kunskaper i Örebrotipset. DE ÄR KVINNOR I OLIKA ÅLDRAR. Alla fyra är socialdemokrater, högt upp på listorna till kommunfullmäktige och riksdagen i höstens val. Vi lyssnade på deras samtal om varför de tycker politik är viktigt och vilka frågor som är viktigast för dem. ETT ÖREBRO FÖR ALLA! Utges av: Socialdemokraterna i Örebro Ansvarig utgivare: Roger Rådström. Redaktör: Mattias Ottosson. Fotograf: Peter Källman (där inget annat anges). Skribenter: Tomas Dahlberg, John Johansson och Mattias Ottosson. Krönikörer i detta nummer: Roger Rådström, Beston Kalefa och Wanja Lundby-Wedin. Layout och produktion: domedia, Örebro-Sweden, domedia.se Tryck: NA-tryck, Örebro Upplaga: 45 000 ex Omslagsbild: fotograf Ulla-Carin Ekblom, Örebro Unga människor måste få mer att säga till om Socialdemokraterna vill dels att ungdomar ska ha inflytande i samhället och dels att välfärden ska omfatta ungas behov. Kampen för att ungdomar ska få jobb, utbildning och bostad är viktig för oss. Alaa Idris, 25 år, student
ETT ÖREBRO FÖR ALLA! 3 Utbildning som ger jobb Mia Bengtsson har lyckats med något som långt ifrån alla lyckas med: Att få jobb direkt efter gymnasiet. Det är dunderbra. Det är väldigt lättande att slippa ha den paniken som många har, när de inte vet vad de ska göra. Det är ingen tvekan om att hon valde rätt utbildning. Nästan alla i hennes klass på teknikprogrammet, inriktning maskin, har fått arbete. Någon har en jobbintervju på gång och några av killarna ska göra lumpen. Det börjar att närma sig slutet. Bara en och halv vecka kvar av tre år på gymnasiet. Elever och lärare planerar förmiddagen tillsammans och stämningen är mer lik den i fikarummet på en arbetsplats än den typiska starten på en dag i en skolklass. De flesta är klara med sina projektarbeten och några har till och med börjat att jobba under den sista terminen. Ensam tjej i klassen Mia Bengtsson är en av dem. Hon har jobb på Atlas Copco som operatör och hennes sommarlov blir inte längre än två dagar. Hon är ensam tjej i klassen, men det har inte varit någon nackdel. Snarare tvärtom. Killarna är snälla mot henne oftast i alla fall, förklarar hon med ett leende. Och Mia Bengtsson tror att det är en fördel att vara tjej när man konkurrerar om jobben. De söker mycket tjejer för att jämna ut på verkstäderna. Det är med blandade känslor som Mia Bengtsson lämnar skolan. Det är ju jättekul att ha fått jobb, men tråkigt att behöva lämna skolan och klasskompisarna. Eftersom Mia Bengtsson är klar med alla uppgifter, så har hon Jobb direkt. Både Mia Bengtsson och Kent Molin har fått jobb inom Atlas Copco som operatör respektive montör. tagit på sig rollen som festfi xare. En avslutningsfest ska ordnas, eleverna sköter allt praktiskt, medan verkstadsföretagen som samarbetar med skolan står för kostnaderna. Viktigt samarbete Samarbetet med de lokala verkstadsföretagen är viktigt och närmast nödvändigt för utbildningen, resonerar Lennart Lundh, lärare och arbetslagsledare på Teknikprogrammet. Och han tror att företagen också är nöjda. Genom praktik och utbildning i den teknik som används på företagen har eleverna rätt kunskaper och inställning för arbetslivet. De ska vara självgående, fatta egna beslut och ta ansvar för verksamheten. Jag upplever att vi ligger i fas med de krav som företagen har. Det visar väl sig om inte annat genom att de anställer våra elever efter utbildningen. Mia Bengtsson får i alla fall med sig en av klasskompisarna till jobbet på Atlas Copco. Kent Molin har fått arbete som montör inom samma företag, men på en annan arbetsplats, och han känner sig redo för yrkeslivet. Det känns stort, men jag har ju haft sommarjobb och praktik, så man har fått förbereda sig. Redo för arbetslivet. På Teknikprogrammet, inriktning maskin, ska eleverna efter utbildning, praktik och sommarjobb vara självgående och börja att jobba inom industrin. Läraren Lennart Lundh instruerar David Binning. FAKTA/Teknikprogrammet Drygt 500 elever går på Teknikprogrammet på Tullängsskolan. Programmet har åtta olika inriktningar: autoteknik, datateknik, digital design, industridesign, maskin, robotik och teknikhumanism. I några av inriktningarna ingår praktik och även sommarjobb för eleverna. Det nära samarbetet med de lokala företagen har pågått i över 20 år, men det är framförallt under senare år som skolan och näringslivet intensifierat sitt samarbete och arbetar nu mycket tätt tillsammans. Teknikutbildningen med maskininriktning har exempelvis en styrgrupp, där företag, elever, lärare och rektor är med. Maskinteknikeleverna är sammanlagt 18 veckor på företagen sommarjobb och praktik och det är oftast på dessa arbetsplatser som de sedan får jobb. De företag som samarbetar med maskinutbildningen är: Atalas Copco Rock Drills, Emba Machinery AB, Emhart Glass Sweden AB, Haldex Garphyttan Wire, Johnson Metall och Johnson Pump. Förutom praktik och sommarjobb delar företagen ut stipendier till avgångseleverna på maskininriktningen. Stoppa mäns våld mot kvinnor och barn Socialdemokraterna i Örebro vill att utsatta kvinnor och barn alltid ska få det stöd de behöver. Det ska ske med mer resurser för Kvinnohuset och bättre samverkan mellan myndigheter och frivilligkrafter. Elvy Wicklund, 54 år, advokat Alla ska vara välkomna i vårt samhälle Ett mångkulturellt samhälle kräver förebilder med utländsk bakgrund. Därför vill Socialdemokraterna i Örebro ha fler anställda i kommunen och offentlig sektor. På så sätt får kommunen en bättre verksamhet. George Jarrah, 50 år, taxichaufför
4 ETT ÖREBRO FÖR ALLA! "Samhället ska ställa upp för en" Justitieminister Thomas Bodström om den svenska modellen, varför han är så populär och vilka favoritplatser han har i Örebro FAKTA/Thomas Bodström Ålder: 44 år. Yrke: Justitieminister. Familj: Fru och fyra barn. Fritidsintressen: Familjen, fotboll och vänner. Du fick över 10 000 personröster i hela Örebro län i valet 2002. Hur kommenterar du det? Jag blev väldigt glad, därför att jag var en utböling. Jag är ju inte ifrån Örebro. Så det var kul att få det bekräftat att jag tillhörde gänget. Just att man kommer utifrån gör ju att det är extra skoj! Nu har du varit justitieminister i sex år vad är du mest nöjd med under din tid som minister? Att vi har kunnat få igenom lagarna som stärker brottsoffrens ställning. Vi har exempelvis en ny sexbrottslag, vi har stärkt besöksförbuden ja, vi har ökat skyddet överhuvudtaget för brottsoffren genom lyfta fram brottsofferfrågor. Det är ju inte jag som gjort det utan vi socialdemokrater, men jag har fått vara med och göra den stora polissatsningen som vi gjort i Sverige. Något annat som jag är nöjd med är att vi har lyckats nå en överenskommelse i hela EU om kampen mot människohandel. När Sverige var ordförande i EU, 2001, enades alla EU-länder om en definition vad människohandel är för något och hur vi ska bekämpa den. Det var ett svenskt initiativ, som jag tycker att vi ska vara stolta över. På EUnivån har vi även hittat ett bra sätt att enas om hur vi ska bekämpa drogerna. Populär. Justitieminister Thomas Bodström fick överlägset flest personröster i Örebro län förra valet. Nu toppar han återigen riksdagslistan för socialdemokraterna och uppskattar verkligen stödet från Örebro. Foto: Ulla-Carin Ekblom Och vad är du mest missnöjd med? Största bakslaget är att det blev nej till en svensk anslutning till EMU, det var ju något man verkligen kämpade för under en lång tid. Men vi som trodde på ett ja måste ju inse att det har gått väldigt bra för Sverige trots att vi sa nej. Jag är faktiskt inte särskilt missnöjd med nejet, trots allt i dag, det har gått väldigt bra ändå. Vi ligger ju nästan i topp i EU när det gäller ekonomi. Vilken är den viktigaste politiska frågan för dig, i dag? Vi står inför ett vägval, och det gäller den svenska modellen. Valet i höst handlar i stort om det. Det är inte så att moderaterna gått mot mitten, det är de andra partierna som gått högerut. Våra svenska system som ger stöd åt sjuka och arbetslösa, allt det här hotas av alliansen. Det påverkar unga människor på ett mycket negativt sätt, och som justitieminister är jag orolig över konsekvenserna. Hur menar du då? Jo, känner man sig trygg i livet, att man inte oroar sig för att förlora hem och hela sin ekonomi bara för att man blir sjuk eller arbetslös en tid så betyder det så mycket för alla människor. Bryter man ner den svenska modellen ökar klyftorna, och det är de sociala klyftorna som ligger till grunden för brottslighet. Den verkligheten blundar borgarna för. De tror på enkla lösningar, höjer man bara straffen så löser sig allt. Det bästa förebyggande arbetet är det sociala arbetet för minskade klyftor. Du är inne på trygghet, vilket är viktigt för alla människor. Vad är trygghet för dig? För mig är det samma sak att inte behöva oroa sig över att bli sjuk eller att råka ut för ett brott. Man kan inte säga att det bara är hårdare straff eller fler poliser som gör människor trygg i samhället, det fungerar inte. Samhället ska ställa upp för en. När man är trygg, då ökar livskvaliteten. Det är därför som socialdemokraterna det senaste decenniet satsat så på människors vardagstrygghet. Vardagen ja, hur ser den ut för dig? Hur är det att jobba som minister? Det är ganska likt många andra arbetsplatser. Det pratas om mycket annat än bara jobbet, mycket snack om barn och hem, fotboll, filmer och TV. Man blir ett lag som stöttar varandra. Ibland blir man kanske lite oense, men sen samsas man igen. Man har ju ett gemensamt och tydligt mål när man sitter i en regering. Det är en stor fördel för oss att vi är ett parti som regerar. Jag kan ärligt talat inte förstå hur det skulle gå och regera med fyra olika partier. Beskriv en normal dag i ditt jobb. Det finns ingen normal dag. På torsdagar är det regeringssammanträden och på måndagar går jag igenom alla ärenden med tjänstemännen på justitiedepartementet. Det är helt oförutsägbart att jobba som minister. Men det absolut roligaste är att man träffar så mycket folk. Ena dagen är det EU:s justitieministrar och andra dagen en mellanstadieskola någonstans i Sverige. Det är ett privilegium för svenska politiker att kunna ha det så. I andra länder träffar inte politiker skolbarn och andra på det sättet. Är du någonsin ledig? Både och. Jag är alltid i tjänst, men jag vill också leva ett normalt liv där jag inte tänker på jobb. Jag är fyrabarnspappa, jag är gift och ska kunna ha ett bra äktenskap. Det är ju en förutsättning för att jobbet ska fungera, att man kan ha det bra hemma. Sen är jag idrottsintresserad. Jag gillar också att gå ut med kompisar på När man är trygg, då ökar livskvaliteten bio och ta en öl efteråt. Kan du göra det? Absolut! Du har spelat fotboll i allsvenskan för AIK. Hur var ÖSK att möta på den tiden? Jag mötte dem både i gamla division 1 och i allsvenskan. Det var ett tungt, starkt och defensivt lag under slutet på 80-talet när jag spelade, men det var vi också, så det var inga målfyrverkerier som präglade matcherna. Vi spelade ganska likartad fotboll ganska starka bakåt men inte lika bra framåt. Det var kraftmätningar. Hur mycket följer du med i fotbollen i dag? Jag är tabellnörd, så jag följer både med i superettan och i allsvenskan. Det är kul att både ÖSK och Degerfors spelar bra, jag följer dem båda. Du bor ju inte i Örebro, men är här ganska ofta. Vilket ställe tycker du bäst om i Örebro? Stadsparken med alla blommorna. Den är vacker att promenera i. Jag har varit där många gånger. Sen tycker jag att Nikolaikyrkan är oerhört vacker och där går jag in ganska ofta när jag är i Örebro och får en stund för mig själv. Den är öppen, till skillnad från många andra kyrkor. Det är så rogivande, och så ligger den ju så bra till mitt i stan. Man behöver ju inte vara religiös, utan det är någonting som jag rekommenderar alla.
ETT ÖREBRO FÖR ALLA! 5
6 ETT ÖREBRO FÖR ALLA! De ger oroliga och sjuka råd Sköterskorna i sjukvårdsrådgivningen har ett roligt men svårt jobb. Och de märker att de är uppskattade. Det kan vara svårt att göra rätt bedömning per telefon. Man måste vara ödmjuk, säger distriktssköterska Inger Arvidsson-Klingberg och tittar på sin kollega, Margaretha Jakobsen, som nickar och fortsätter: Ja, ibland får man läsa mellan raderna och höra det som inte sägs. Sjukvårdsrådgivningen ger service till hela länet, är öppen alla dagar året runt och tar emot 250 300 samtal per dygn. Det är ett tufft arbete som kräver kunnande och erfarenhet. Inger Arvidsson- Klingberg och Margaretha Jakobsen är båda distriktssköterskor och har varit med sedan starten av sjukvårdsrådgivningen i Örebro 2003. De har jobbat många år inom vården. Dagpersonalen i sjukvårdsrådgivningen arbetar också på jourmottagningen kvällar och helger. Sköterskorna ser det som en fördel att växla mellan olika arbetsuppgifter. Att sitta hela dagarna och ge råd i telefon skulle bli jobbigt, tror Inger Arvidsson- Klingberg och Margaretha Jakobsen. Svårast med de minsta Liksom människor är olika, så reagerar vi olika när vi är sjuka och är oroliga för vår hälsa. Vissa är mycket tydliga när de beskriver sina symptom. Medan andra behöver sköterskorna ställa följdfrågor till för att hitta problemet och göra rätt bedömning. Svårast är nog när de allra minsta är sjuka och föräldrarna i telefon ska försöka att beskriva hur barnen mår och vad som är fel. Den överlägset vanligaste åkomman är feber, förkylning och halsont. Och det är inte alla gånger som det kanske krävs ett läkarbesök. Då kan Inger Arvidsson-Klingberg, Margaretha Jakobsen och deras kollegor ganska snabbt hänvisa till det som kallas egenvård. Svarta löpsedlar i kvällspressen om epidemier och olika hälsofaror brukar också innebära högt tryck på sjukvårdsrådgivningen. I akuta lägen är det naturligtvis larmnumret 112 som gäller. Annars är det vanliga att de som ringer uppmanas att söka tid på en vårdcentral. Men även om det har blivit lite bättre, är det fortfarande svårt för en del att komma fram och få en tid hos en läkare, menar Inger Arvidsson-Klingberg och Margaretha Jakobsen. För säkerhets skull uppmanar man alla att höra av sig igen, om man skulle bli sämre. I mer osäkra fall är det sköterskorna som följer upp och ringer den som fått rådet att avvakta. Vi får höra det ofta: Att det är skönt att vi finns. Här får man prata med en levande person. FAKTA/Sjukvårdsrådgivningen Telefonnumret till sjukvårdsrådgivningen: 019 602 31 00. Sjukvårdsrådgivningen är öppen dygnet runt alla årets dagar. Sjuksköterskor och distriktssköterskor besvarar frågor från patienten gällande sjukvård och gör en medicinsk bedömning vilket sjukvårdsbehov som föreligger och kan därefter hänvisa till rätt vårdnivå. Men en viktig del utgör att hjälpa patienten med råd och information om egenvård. Sjukvårdsrådgivningen fungerar som ett komplement till vårdcentralerna dit man i första hand bör vända sig. Sjukvårdsrådgivningen i Örebro län startade i april 2003 och tar emot cirka 90 000 samtal per år (2005). Råd på telefon. Det krävs kunnande, erfarenhet och ödmjukhet för att klara av jobbet i sjukvårdsrådgivningen. Distriktsköterskorna Inger Arvidsson-Klingberg och Margaretha Jakobsen har många år i vården och tycker om sitt arbete. FAKTA/tillgänglighet På nationell nivå har 100 miljoner kronor satsats på att utveckla och förbättra sjukvårdsrådgivningen. Målet för projektet är att alla sjukvårdsrådgivningar ska kunna nås på samma nummer. En ny vårdcentral kommer att börja byggas i Örebro hösten 2007. Fler läkare och annan viktig personal ska rekryteras till vårdcentralerna. Under 2006 satsas omkring 20 miljoner extra på primärvården. 40 miljoner kronor är avsatta för att öka tillgängligheten och andra förbättringsarbeten. I november 2005 infördes den så kallade vårdgarantin, vilken innebär att hälso- och sjukvården ska erbjuda: Kontakt eller besök samma dag. Efter bedömning: Läkarbesök vid vårdcentral inom sju dagar. Remittering till specialist inom 90 dagar. Efter beslut om behandling: Ska den kunna erbjudas inom högst 90 dagar.! VISSTE DU ATT... Örebro läns landsting lägger ca 14 miljoner varje dag på hälso- och sjukvård. av de ca 5,5 miljarder som landstinget har i budget 2006 går cirka 94 procent till hälso- och sjukvård.. under 2005 genomfördes 281 757 läkarbesök i primärvården och 573 356 läkarbesök totalt i Örebro läns landsting. patientavgifter svarar för cirka 3 procent av totala hälso- och sjukvårdens kostnader. cirka 85 procent av den vård som ges är akutvård där patienterna tas omhand direkt, 15 procent är planerad vård. det finns cirka 8 800 tillsvidareoch visstidsanställda inom Örebro läns landsting. Cirka 940 av dem är läkare. Örebro läns landsting tillhör de landsting i landet som har de allra kortaste medelvårdtiderna. svensk hälso- och sjukvård rankas högt i jämförelse med andra industrialiserade länder när man tittar på vården totalt, Sverige har måttliga kostnader för vården, god tillgång till vård för alla, goda medicinska resultat och goda hälsoeffekter som ger utslag i den sammanvägda rankingen. Ge alla likvärdiga förutsättningar oavsett plånbok För oss socialdemokrater är det självklart att välfärden ska vara generell och tillgänglig för alla på lika villkor. Alla ska ha rätt till vård och omsorg vid behov, och alla barn ska ha rätt till en bra utbildning. Hans Boskär, 37 år, kommunstrateg Det är viktigt att arbeta för allas lika värde Vårt mål är ett Örebro för alla. Ett Örebro där alla är delaktiga i samhället. Ett Örebro där vi bryr oss om varandra och vår stad. Ett Örebro där trygghet gör att människor vågar och kan. Alla ska med, så enkelt är det. Gerd Engman, 63 år, fd landshövding
ETT ÖREBRO FÖR ALLA! 7 Byggboom och skatteintäkter Många nya örebroare ökar husbyggandet och ger klirr i kommunkassan Många vill flytta till Örebro och det är bra fart på bostadsbyggandet. Naturligtvis hänger befolkningsökning och husbyggande ihop. De senaste tio åren har Örebros befolkning ökat med 700-800 personer per år. Det är positivt och ger ökade skatteintäkter, men det kräver också att bostäder byggs, nya vägar anläggs och att den kommunala servicen byggs ut i hela kommunen. Under både 2004 och 2005 blev cirka 500 bostäder klara för inflyttning. Det är en kraftig ökning jämfört med antalet nyproducerade hus i början av 2000-talet. För att klara befolkningsökningen kommer antalet nya bostäder ligga ungefär på denna nivå under de kommande åren. Om för få bostäder produceras ökar priserna och Örebro riskerar att mista dem som egentligen vill bo kvar eller vill flytta hit, eftersom man inte får tag på det boende som man vill ha. Bara 100 lägenheter tomma Förutom ökade priser på bostadsrätter, radhus och villor kan antalet vakanta lägenheter hos det kommunala bostadsbolaget illustrera den starka efterfrågan på bostäder i Örebro. Av Öbos cirka 23 000 lägenheter är det bara omkring 100 lägenheter som inte blir uthyrda vid varje månadsskifte. Det kan jämföras med 400 tomma lägenheter i snitt per månad år 2000. Under första halvåret har Örebro kommun liksom de flesta kommunerna i Sverige tagit emot fler flyktingar än de senaste åren. Det beror på att riksdagen beslutade hösten 2005 att de Folkmängd 130 000 128 000 126 000 124 000 122 000 120 000 118 000 116 000 Full fart. Bostadsbyggandet har ökat de senaste åren i Örebro. För att klara den årliga befolkningsökningen krävs cirka 500 nya bostäder om året, och det beräknas också bli facit för 2006 och några år framåt. Befolkningen i Örebro 1996-2006 Ungdomskulturen ligger mig varmt om hjärtat Socialdemokraterna i Örebro vill ha fler arenor och stimulans för unga kulturutövare. Ungdomens hus ska fyllas med spännande verksamhet. Kulturutbudet, med bibliotek, konst, teater och musik ska öka i Örebro. Leslie Kot, 56 år, ledare på Rockskolan i Varberga som bott länge i Sverige framförallt barnfamiljer fick uppehållstillstånd. Fler invånare ger både på kort och lång sikt mer pengar till kommunens verksamheter. En folkökning på cirka 800 personer per år innebär ökade skatte- och statsbidragsintäkter på närmare 30 miljoner kronor för Örebro kommun. Det innebär också ett bättre underlag för alla näringsidkare i Örebro fler som handlar i Örebros affärer, äter på restaurang, idrottar, går på nöjes- och kulturevenemang. Och så vidare. Och så vidare. Utvecklingen de senaste 10-15 åren är tydlig. Örebro kommun har cirka tre miljarder kronor mer i budget jämför med 1992. Utbudet vad gäller affärer, restauranger och fritids- och nöjesaktiviteter har blivit större. Och örebroarna har fått mer pengar i plånboken. 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 tom År juni År Befolkningsökning. Örebro har stadigt ökat invånarantalet de senaste tio åren, tack vare att fler flyttar hit än ifrån och fler föds än dör. Funktionshindrades tillgänglighet måste öka Socialdemokraternas syn är att handikappen oftast ligger i hur samhället är utformat. Fler bostäder behöver anpassas för kvinnor och män med funktionshinder. Kollektivtrafiken ska vara anpassad, liksom kommunens lokaler. Margareta Johansson, 69 år, pensionär FAKTA/Infl yttning och bostäder 2005 var folkökningen i Örebro 751 personer. Den består dels av inflyttning, dels av ett födelseöverskott fler föds än dör. En schablonmässig uträkning visar att varje ny örebroare i genomsnitt ung som gammal ger Örebro kommun 36 000 kronor i ökade skatteintäkter och statsbidrag. Under 2005 blev 510 bostäder klara för inflyttning i Örebro. Även för 2006 ligger prognosen på cirka 500 nya bostäder, varav 380 i flerbostadshus eller i radhus. Under 2007 väntas antalet ligga på samma nivå som föregående år. Nybyggena sker i hela kommunen från Mosås och Marieberg i söder till Norra Bro, Sörbyängen och Ekeby- Almby, vidare mot Eyrafältet mitt i stan, till Rynningeåsen på norr.
8 ETT ÖREBRO FÖR ALLA! Goda grannar som gillar Det är roligare att vara tillsammans. Så resonerar de som bor på seniorgården i Oxhagen. Det är så bra gemenskap. Här kan det inte vara bättre, förklarar Kaysa Levin och tittar på de andra kring kaffebordet. Det är soligt, men blåsigt och knappast någon sommarvärme. Grillningen i kväll måste därför ställas in. Seniorerna trängs kring bordet i det enkla lusthuset som ligger mitt på gården. Och humöret är det inget fel på. De skojar friskt med varandra, hejar och ropar på dem som går förbi. Kaysa vann i boule Kaysa Levin har precis vunnit över Gunnar Ekblom och Göte Andersson i boule. Gunnar småretas lite med henne, när de lämnar boulebanan för att ta sig en kopp kaffe med de andra: Det värsta är när man slår bort henne, då blir hon arg, säger han och ser finurlig ut. Ah, hon ger nog igen i stället, fyller Göte Andersson i. Bengt Karlsson, som följt slutet på matchen från bänken en bit bort, har varit med sedan starten av seniorboendet för sex år sedan. För honom finns ingen tvekan om att seniorboende och gemenskapen kring boendet har tydliga fördelar. Man pratar om trygghet för äldre. Och det här är ju trygghet, att man hälsar på varandra och att man frågar om man inte kommer som man brukar. Det här ett sätt att umgås och alltid har man något att tala om. Att någon saknar dig är en trygghet i sig, resonerar de runt bordet. Och sedan kan det ju vara väldigt praktiskt att någon kan se till lägenheten åt dig, mata katten eller vad som nu behöver göras när man är borta. Men det bästa är gemenskapen. Minst 3-4 gånger i veckan kan de som vill träffas och göra saker tillsammans. Boule på onsdagar och söndagar. Torsdagar är det sömnad och spel som gäller. Trav, tips och kortspel på fredagar. Intresset styr vilka aktiviteter som ordnas. Det är upp till de boende att ordna och fixa, ibland med viss hjälp från Öbo. Pubkvällen en höjdare Naturligtvis kan man ibland förena nytta med nöje. Några stycken av dem testade att plantera blommor på liten jordplätt vid boulebanan och tyckte att det var så roligt att man nu sköter blomsterarrangemangen på gården. Men det går alldeles utmärkt att bara ha roligt också. En av höjdpunkterna för seniorerna i Oxhagen är pubkvällen som ordnas en gång i månaden. Fokuserad. Även om det bara är på skoj, så går seniorerna i Oxhagen verkligen in för sitt boulespelande. Här är det Gunnar Ekblom sömnad eller bara träffas och ha trevligt, fika eller grilla. Örebro måste bli en ännu bättre studentstad Socialdemokraterna i Örebro vill ytterligare förbättra kommunens arbete med studentbostäder, Internetservice och studenters sociala miljö. Detta ska ske genom samarbete och dialog med studenterna. Caroline Eriksson, 24 år, studerande Jag vill att alla elever ska klara målen i skolan Socialdemokraterna i Örebro vill att alla elever ska ha en individuell utvecklingsplan. Skolan ska präglas av trygghet och kunskap. Skolorna ska arbeta med tydlig metodik för trygghet och lugna lärmiljöer. Dennis Begic, 35 år, verkstadsarbetare
ETT ÖREBRO FÖR ALLA! 9 gemenskap Uppbullat. Aktiviteterna på seniorgården i Oxhagen behöver inte vara så märkvärdiga. Att träffas över en kopp kaffe på gården kan räcka gott. Då spelar det mindre roll att vädret är ruggigt och inte det minsta sommarlikt. FAKTA/seniorboende Seniorbostäder är lägenheter för personer som är 55 år eller äldre. Seniorboende ska inte förväxlas med vårdboende eller de gamla servicehusen. Den som bor i seniorbostad kan ha hemtjänst men i själva boendet ingår inte vård och omsorg. I vissa fall finns en värdinna/föreståndarinna som hjälper till och ger service, men för majoriteten av lägenhetsinnehavarna handlar det om ett vanligt boende anpassat så att det praktiskt passar dem som är lite äldre där det finns möjlighet att umgås med andra som är i samma fas i livet. I merparten av seniorboendena finns det gemensamhetsutrymmen. De boende bestämmer själv vilka aktiviteter man vill ordna och vara med på. Det finns undantag bland de privata värdarna där gemensamma middagar är obligatoriska. Det finns drygt 1700 lägenheter i Örebro som definieras som seniorboende. Sedan 2003 har antalet ökat med cirka 350. Örebrobostäder, Öbo, är störst med omkring 630 lägenheter. Därefter följer Örebro kommuns fastighetsförvaltning som har drygt 550 stycken. Resterande drivs av privata bolag, stiftelser och Svenska kyrkan. På Örebro kommuns hemsida, www.orebro.se, finns en förteckning över alla seniorlägenheter samt vilken servicenivå som ingår i respektive fastighet. Fler platser för demensvård behövs Vården och omsorgen för äldre i Örebro håller en bra kvalitet, men det finns också delar som behöver förbättras, menar Birgitta Carlsson, enhetschef på Demenscentrum. Inom demensvården har det skett en stor utveckling de senaste 20 åren och vi har nu olika vårdformer som är riktade mot de demenssjuka. Men sen finns det hela tiden förbättringsområden, vi arbetar med ständig verksamhetsutveckling. Birgitta Carlsson var med och startade Demenscentrum för drygt 12 år sedan. Hon har arbetat som chef inom äldreomsorgen i 30 år och kan konstatera att vården och omsorgen för de äldre har förändrats en hel del under hennes tid i Örebro kommun. På 1970-talet fanns egentligen inte någon demensvård och yngre äldre med demens placerades på psykiatriska institutioner, vilket knappast var någon stimulerande miljö för demenssjuka. Fungerande vardag Bättre kunskap om sjukdomen tillsammans med en utvecklad vård och omsorg har gjort att de demenssjuka kan fortsätta att leva sina liv, kanske inte på samma sätt som innan man drabbades av demenssjukdom, men ändå ha en fungerande vardag med livskvalitet. Rätt utbildad personal är oerhört viktigt för kvaliteten på vården och omsorgen. Kompetensen bland medarbetarna ökar hela tiden, men kompetens är ju en färskvara som hela tiden behöver kompletteras. FAKTA/demensvård, vård och omsorg Birgitta Carlsson vill i detta sammanhang gärna framhålla de statliga pengar elva miljoner kronor under tre år som Örebro kommun fått i samband med projektet Kompetensstegen för att vidareutbilda vård- omsorgspersonalen. Behovet av demensvård har ökat i takt med att kunskapen om sjukdomen blivit bättre. Och den ökade medellivslängden har också betydelse. Behoven ökar ju fler äldre äldre vi har. Risken att förvärva en sjukdom blir större ju äldre vi är, konstaterar Birgitta Carlsson. En differentierad demensvård ska finnas i hela Örebro kommun. Det innebär att olika vårdformer ska erbjudas, beroende på vilket sjukdomstillstånd vårdtagaren befinner sig i. Första steget är vård och omsorg i hemmet, kombinerat med dagvård, korttidsplats och anhörigstöd. Därefter följer plats i gruppboende för demenssjuka och/eller vårdboende för demenssjuka. På detta sätt kan vården och omsorgen anpassas efter de äldres behov. Och Örebro kommun ligger i framkant när det gäller detta arbete. Få andra kommuner jobbar lika konsekvent efter denna princip som Örebro. I vissa fall klarar inte kommunen att tillgodose behovet av vård och omsorg i rätt tid. Ofta handlar det då om äldre som bor hemma, med ett stort vårdbehov som upptäckts och mer eller mindre akut behöver tillgodoses. Det krävs fler platser riktade mot demenssjuka med kompetent och professionell personal som förstår problematiken, säger Birgitta Carlsson. Det skapar en trygghet. Man lär känna sina grannar. Man har trevligt tillsammans och hjälper varandra, med stort och med smått Carin Ericsson, seniorsamordnare på Öbo, om fördelarna med att bo i ett seniorboende.! VISSTE DU ATT...... kvinnor lever i genomsnitt 82,78 år, medan männen har en medellivslängd på 78,42 år (2005), enligt statistik från SCB. För 50 år var svenskarnas liv ungefär 8-10 år kortare och 100 år tillbaka levde man i genomsnitt tills man blev 55 år gammal. Typiska tecken på demens är att minnet och den intellektuella förmågan gradvis och permanent försämras. Ju äldre man är, desto större är risken att drabbas av demens. Ungefär sju procent av alla svenskar över 65 år lider av en demenssjukdom. Orsakerna bakom demens kan vara flera. Den vanligaste är Alzheimers sjukdom. Drygt hälften av de demenssjuka lider av denna sjukdom. Psykiskt stimulerande miljö och en välbalanserad kost är viktigt för den demenssjuke. Motion och fysisk aktivitet i olika former är bra så länge den som är sjuk orkar. Demenscentrum i Örebro tar emot många studiebesök och är känt för sin kompetens inom vård- och omsorgsområdet. Här erbjuds olika- vård- och boendealternativ för personer med demenssjukdom, råd och stöd till anhöriga och utbildning för personal och andra grupper som har kontakt med demenssjuka. Enheten fungerar som kunskaps- och utvecklingscentrum för hela demensvården i Örebro kommun. Vården och omsorgen om äldre i Örebro kommun kostar cirka 960 miljoner kronor per år. Då ingår alltså det som man brukar kalla för äldreomsorg inte den vård som landstinget står för och kommunens kostnader är idag cirka 300 miljoner kronor högre än för tio år sedan. Jämställdhet ska integreras i alla politikområden Målet för Socialdemokraterna i Örebro är jämställdhet mellan pojkar och flickor, män och kvinnor på alla områden. Då krävs ett jämställdhetsperspektiv på alla frågor, vilket vi vill ha. Tomas Wetterberg, 52 år, jämställdhetsarbetare Alla barn ska bli sedda i en trygg och jämlik skola Socialdemokraterna i Örebro vill att det ska råda nolltolerans mot mobbning, rasism, sexism och kränkningar i skolan. Skolans uppgift är att se till att alla elever är trygga, trivs och utvecklas i sin skola. Elisabeth Karlsson Zuaw, 50 år, lärare