Kiselalger i Gävleborgs län 2014

Kiselalger i Gävleborgs län 204 Ylva Meissner Iréne Sundberg Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 03-338 35 40 Fax 03-88 4 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545

Projektnummer Kund 2206 Länsstyrelsen i Gävleborg Version Datum.0 204-2-0 Titel Kiselalger i Gävleborgs län 204 (en undersökning av 0 vattendragslokaler) Författare Kvalitetsgranskning Ylva Meissner Iréne Sundberg Framsidans foto: Gomphonema coronatum, påträffades bland annat i referensvattnet, x8 Hångelån, 204 i Gävleborgs län.

Innehållsförteckning Sammanfattning... 5. Inledning... 5 2. Metodik... 6 2. Provtagning... 6 2.2 Analys... 8 2.3 Utvärdering... 8 3. Resultat... 3. IPS och statusklassning... 3.2 ACID och surhetsklassning... 2 3.3 Arter och diversitet... 2 3.4 Jämförelse med tidigare undersökningar... 4 4. Referenser... 6 Bilaga. Resultatsidor... 8 Bilaga 2. Artlistor... 28 Bilaga 3. Tabeller... 39 Bilaga 4. Lokalbeskrivningar... 4 3

Sammanfattning Kiselalger analyserades på 0 vattendragslokaler i Gävleborgs län år 204. Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS, som visar graden av påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening. Som stöd till detta index har även andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger beaktats. Samtliga av de 0 undersökta lokalerna bedömdes ha hög status. Surhetsindexet ACID visar vilken ph-regim vattendraget tillhör och är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med ph lägre än 7. Alkaliska förhållanden rådde i lokal x33-0 Harsabäcken, x33-46 Lumpån och x33-05 Skyttån, dvs. årsmedelvärdet för ph bör vara över 7,3. Fem av lokalerna klassades som nära neutrala (årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3) år 204, nämligen x33-29 Mosjöån, x-4 Enångersån, x33-09 Tansbäcken, x33-08 Sånghusån och x33-38 Nianån. Måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för ph mellan 5,9-6,5 och/eller phminimum under 6,4) konstaterades i x-8 Ref. Hångelån och x33-02 Häsboån. 4

. Inledning har fått i uppdrag av Länsstyrelsen i Gävleborgs län att utföra kiselalgsanalyser på 0 vattendragslokaler år 204. Undersökningen är en del av den regionala miljöövervakningen och syftar till att övervaka miljötillståndet i länets vattendrag samt utgöra underlagsmaterial för statusbedömning av vattenförekomster enligt vattendirektivet. De kan också användas för avstämning mot miljömålen Levande sjöar och vattendrag, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning och Ett rikt växt- och djurliv. Kiselalger är ofta den dominerade gruppen inom de s.k. påväxtalgerna, vilka sitter fast på eller lever i direkt anslutning till olika typer av substrat i vattnet (t.ex. stenar eller växter) och spelar en viktig roll som primärproducenter, särskilt i rinnande vatten. Eftersom de är fastsittande kan de inte fly undan ogynnsamma förhållanden utan de reagerar på förändringar i vattenkvaliteten genom att vissa arter minskar i antal eller försvinner medan andra ökar. Kiselalger har en snabb celldelning och kan föröka sig flera gånger på en dag under gynnsamma förhållanden. Detta gör att tillfälliga punktutsläpp kan spåras redan efter någon dag, samtidigt som kiselalgssamhället normalt återspeglar förhållandena i ett vattendrag under en längre tid, upp till ett år före provtagning (Kahlert & Andrén 2005). Därför är kiselalger mycket lämpliga att använda i vattenkvalitetsundersökningar. Kiselalger används allmänt för att bedöma vattenkvalitet i Europa, liksom i många andra länder. I Hering et al. (2006) rekommenderas kiselalger som bioindikator i de flesta typer av europeiska vattendrag. Metoden baseras på det faktum att alla kiselalger har optima med avseende på tolerans eller preferens för olika miljöförhållanden (näringsrikedom, lättnedbrytbar organisk förorening, surhet mm.). Det är viktigt att kiselalgsanalysen sker till artnivå och att utföraren har goda artkunskaper samt använder anvisad taxonomisk litteratur. Den största felkällan i denna undersökningstyp ligger nämligen i själva artbestämningen (Kahlert et al. 2007). 5

2. Metodik 2. Provtagning Kiselalgsprovtagningen utfördes på 0 lokaler i september 204 av länsstyrelsen i Gävleborgs län (Tabell, Figur 2) enligt metod SS-EN 3946 (SIS 2003) och Naturvårdsverkets Handledning för miljö-övervakning, undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys (Naturvårdsverket 2009). Fullständiga fältprotokoll finns i Bilaga 4. Metoden innebär att minst fem stenar borstas av med en ren tandborste och påväxtmaterialet sköljs ner i en behållare med vatten (Figur ). Stenarna insamlas längs en provtagningssträcka som är representativ för lokalen med avseende på bottensubstrat, vegetation, vattendjup, vattenhastighet och beskuggning. Om det är för djupt för att vada eller om det inte finns stenar tas prov från vattenväxter. Proven fixeras med etanol. Figur. Stenar borstas av med en ren tandborste och påväxtmaterialet sköljs av med vatten ner i en behållare. Tabell. Kiselalgslokaler i Gävleborgs län 204. Koordinater är angivna enligt SWEREF99 TM. Nummer Vattendrag EU CD / ID Kommun Datum SWEREF 99 TM Sub- N E strat x33-0 Harsabäcken SE68329-5077 Ljusdal 204-09-0 683085 549065 sten x33-02 Häsboån SE67779-50820 Ovanåker 204-09-08 677636 5560 sten x33-05 Skyttån SE68897-54595 Bollnäs 204-09-04 687736 589686 sten x33-08 Sånghusån SE684883-49850 Ljusdal 204-09-0 6846934 540977 sten x33-09 Tansbäcken SE674600-53877 Ockelbo 204-09-02 6742460 58347 sten x33-29 Mosjöån SE676776-5405 Ockelbo 204-09-03 676327 5862 sten x33-38 Nianån SE683355-55422 Hudiksvall 204-09- 6832365 597774 sten x33-46 Lumpån SE68628-52890 Hudiksvall 204-09-8 686023 572025 sten x-4 Enångersån SE682490-55766 Hudiksvall 204-09-05 6824876 594598 sten x-8 Ref. Hångelån SE68985-50792 Ljusdal 204-09-6 6896375 55098 sten 6

Figur 2. Karta över provtagningsområden för kiselalgsprovtagning i Gävleborgs län 204, karta: Länsstyrelsen i Gävleborgs län. 7

2.2 Analys Preparering och analys av kiselalger i ljusmikroskop (Figur 3) utfördes av Ylva Meissner,, enligt metod SS-EN 4407 (SIS 2005) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys (Naturvårdsverket 2009). Minst 400 kiselalgsskal räknades i varje prov. Fullständiga artlistor finns i Bilaga 2. Figur 3. Kiselalgsanalys görs i ljusmikroskop i minst 000 gångers förstorning med oljeimmersionsobjektiv. Mikroskopet ska helst vara utrustat med interferenskontrast, vilket gör att man kan se mycket små former tydligare än med andra tekniker,. 2.3 Utvärdering Utvärderingen följer Naturvårdsverkets handbok (Naturvårdsverket 2007) och Havsoch vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten 203). IPS och statusklassning Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS. I gränsfall mellan klasser beaktades även stödparametrarna %PT och TDI. Uträkningen av kiselalgsindex gjordes med programvaran Omnidia 5.3 (http://omnidia.free.fr/). Utvärderingen av resultaten gjordes enligt Tabell 2. IPS, Indice de Polluo-sensibilité Spécifique (Coste i Cemagref 982) är utvecklat för att visa påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i ett vattendrag. Indexet bygger på alla noterade kiselalgsarter och beräknas med hjälp av formeln enligt Zelinka & Marvan (96): AjSjVj/ AjVj där Aj är den relativa abundansen i procent av taxon j, Sj är föroreningskänsligheten hos taxon j (-5, där ett högt värde visar en hög föroreningskänslighet) och Vj är indikatorvärdet hos taxon j (-3, där ett högt värde betyder att ett taxon endast tål begränsade ekologiska variationer, dvs. är en stark indikator). Resultat erhållna enligt formeln ovan räknas om till skalan -20 (enligt 4,75 * ursprungligt indexvärde 3,75), där 20 är värdet för bästa vattenkvalitet. 8

Som komplement till IPS-indexet görs en beräkning av %PT och TDI (andelen föroreningstoleranta respektive näringskrävande arter). Dessa index är avsedda att fungera som stödparametrar, framför allt när IPS-indexet ligger nära en klassgräns. %PT, Pollution Tolerant valves, anger andelen kiselalger som är klassificerade som toleranta mot lättnedbrytbar organisk förorening enligt Kelly (998). TDI, Trophic Diatom Index, enligt Kelly (998) beräknas på samma sätt som IPS. Skillnaden är att känslighetsvärdet anger känsligheten mot näringsrikedom, och att låga värden visar en hög känslighet. Observera att Sverige använder TDI-versionen från 998 och inte den reviderade versionen, eftersom den inte fungerar lika bra för svenska förhållanden. Tabell 2. Klassgränser för kiselalgsindexet IPS samt stödparametrarna % PT och TDI. Vidare anges nationellt referensvärde för IPS samt EK-värden (ekologisk kvot, dvs. IPS-värde/referensvärde). Klass Status IPS-värde EK-värde %PT TDI Referensvärde 9,6 Hög 7,5 0,89 < 0 < 40 2 God 4,5 och < 7,5 0,74 och < 0,89 < 0 40-80 3 Måttlig och < 4,5 0,56 och < 0,74 < 20 40-80 4 Otillfredsställande 8 och < 0,4 och < 0,56 20-40 > 80 5 Dålig < 8 < 0,4 > 40 > 80 ACID och surhetsklassning För att visa vilken ph-regim vattendraget tillhör har surhetsindexet ACID, Acidity Index for Diatoms (Andrén & Jarlman 2008), använts. Indexet skiljer inte mellan försurning orsakad av människan respektive naturlig surhet och det är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med ph < 7. Beräkningar har gjorts enligt nedanstående formel och utvärderingen av resultaten enligt Tabell 3: ACID = [log((admi/euno)+0,003)+2,5] + [log((circumneutrala+alkalifila+alkalibionta)/(acidobionta+acidofila)+0,003)+2,5] En täljare eller nämnare = 0 ersätts med, när relativa abundansen uttrycks som procent. I Omnidia anges den relativa abundansen av van Dams grupper i promille, varvid 0 ersätts med 0. Den första delen av indexet baseras på kvoten av den relativa abundansen av artkomplexet Achnanthidium minutissimum, ADMI (group I-III) och släktet Eunotia EUNO (Figur 4). Den andra delen av indexet tar hänsyn till alla kiselalger i provet och baseras på följande indelning enligt van Dam et al. (994): acidobiont huvudsakligen förekommande vid ph < 5,5 acidofil huvudsakligen förekommande vid ph < 7 circumneutral huvudsakligen förekommande vid ph-värden omkring 7 alkalifil huvudsakligen förekommande vid ph > 7 alkalibiont endast förekommande vid ph > 7 9

Tabell 3. Bedömning av surhet i vattendrag med hjälp av kiselalgsindexet ACID; indelning i fem surhetsklasser. Klasserna visar olika stadier av surhet, men inte om eventuell surhet har naturligt eller antropogent ursprung. För varje surhetsklass anges motsvarande medel- och minimum-ph. Surhetsklasser Surhetsindex ACID Motsvarar medel-ph (medelvärde av 2 mån. före provtagning) Motsvarar ph-minimum (2 mån. före provtagning) Alkaliskt 7,5 7,3 - Nära neutralt 5,8-7,5 6,5-7,3 - Måttligt surt 4,2-5,8 5,9-6,5 <6,4 Surt 2,2-4,2 5,5-5,9 <5,6 Mycket surt <2,2 <5,5 <4,8 Färgmarkeringarna för surhetsklasserna har anpassats till Naturvårdsverket Handbok 2007:4, Kap. 4.2.2, sid 66, varför både alkaliskt och nära neutralt numera visas med blå färg (Tabell 3). Surhetsklassen måttligt surt blir följaktligen grön, surt blir gul och mycket surt orange/röd. En expertbedömning avseende statusklassning kan behöva göras när indexvärdet för IPS ligger i närheten av en klassgräns och stödparametrarna hamnar i en annan statusklass. Även för ACID-indexet tillämpas i vissa fall en expertbedömning, t.ex. om kiselalgssamhället helt domineras av alkalifila och alkalibionta arter. Indexet är framtaget främst för att spegla surhetsförhållandena i vatten med ph lägre än 7. Figur 4. Förekomsten av artkomplexet Achnanthidium minutissimum (t.v.) och släktet Eunotia (E. implicata t.h.) ingår i beräkningen av surhetsindexet ACID,. Arter och diversitet Vanligen används varken antalet räknade arter eller diversiteten för att bedöma förhållandena på en lokal, men är båda mycket låga (< 5 räknade arter; diversitet <,50) kan det bero på någon form av störning på lokalen. 0

Antal räknade arter Diversitet IPS (-20) IPS-klass TDI (0-00) TDI-klass %PT % PT-klass 3. Resultat Under provtagningsperioden var vattenståndet på alla lokalerna lågt eller medelhögt. Beräknade indexvärden för IPS, TDI, %PT och surhetsindexet ACID finns i detta kapitel presenterade i tabeller, sorterade från högsta till lägsta IPS- respektive ACID-värde. En tabell med lokalerna angivna i nummerordning redovisas i Bilaga 3. I Bilaga finns lokalerna presenterade var för sig. Artlistor och index för varje lokal i Bilaga 2. 3. IPS och statusklassning Kiselalgsindexet IPS visar påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening. Stödparametrarna %PT (andel föroreningstoleranta kiselalger) och TDI (näringspåverkan) beaktas vid klassningen framför allt om IPS-värdet ligger nära en klassgräns. Samtliga av de 0 undersökta lokalerna bedömdes ha hög status. Av dessa hade x33-05 Skyttån, x33-09 Tansbäcken, x33-08 Sånghusån, x33-02 Häsboån, x-8 Ref. Hångelån, x33-46 Lumpån, x-4 Enångersån och x33-0 Harsabäcken mycket högt ( 9,5) IPSindex och x33-38 Nianån och x33-29 Mosjöån högt (>9) IPS-index (Tabell 4). Ingen av lokalerna i undersökningen hade anmärkningsvärda mängder av varken näringskrävande (TDI) eller föroreningstoleranta (%PT) kiselalger. Tabell 4. Antalet räknade arter, diversitet, kiselalgsindexet IPS och stödparametrarna TDI och %PT samt statusklassning enligt Naturvårdsverket (2007) i vattendrag i Gävleborgs län 204. Lokalerna är sorterade från högsta till lägsta IPS-värde. September 204 Nr Vattendrag EU CD / ID Klass Status x33-05 Skyttån SE68897-54595 2,20 9,9 22,2 0,0-2 Hög x33-09 Tansbäcken SE674600-53877 29,98 9,8 9,6 0,0-2 Hög x33-08 Sånghusån SE684883-49850 3 2,64 9,7 20,4 0,0-2 Hög x33-02 Häsboån SE67779-50820 52 4,33 9,7 2,5 0,5-2 Hög x-8 Ref. Hångelån SE68985-50792 46 4,00 9,7 5,2 0,2-2 Hög x33-46 Lumpån SE68628-52890 22,23 9,5 24,5 0,2-2 Hög x-4 Enångersån SE682490-55766 37 2,56 9,5 2,2,2-2 Hög x33-0 Harsabäcken SE68329-5077 24,49 9,5 26,6,2-2 Hög x33-38 Nianån SE683355-55422 29 2,89 9,4 8,9 0,2-2 Hög x33-29 Mosjöån SE676776-5405 3 2,26 9,3 22,3 0,0-2 Hög

ADMI (%) EUNO (%) acidobiont ( ) acidofil ( ) circumneutral ( ) alkalifil ( ) alkalibiont ( ) odefinierad ( ) Klass/pH-regim 3.2 ACID och surhetsklassning Surhetsindexet ACID är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med ph under 7. Vid höga ph ger indexet inte fullt lika starka klassningar som vid lägre ph (Andrén & Jarlman 2008). Lokal x33-0 Harsabäcken, x33-46 Lumpån och x33-05 Skyttån, klassades år 204 som alkalisk, dvs. årsmedelvärdet för ph bör vara över 7,3 (Tabell 5). Fem av vattendragen i Gävleborgs län x33-29 Mosjöån, x-4 Enångersån, x33-09 Tansbäcken, x33-08 Sånghusån och x33-38 Nianån klassades som nära neutrala, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3 (Tabell 5). För x-8 Ref. Hångelån och x33-02 Häsboån, motsvarade ACID-indexet måttligt sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum är under 6,4 (Tabell 5). Tabell 5. Surhetsindexet ACID och surhetsklassning enligt Naturvårdsverket (2007) i vattendrag i Gävleborgs län 204. I tabellen redovisas också de parametrar som ingår i uträkningen av ACID. Lokalerna är sorterade från högsta till lägsta ACID-värde. Grå rad markerar klassgräns. Nr Vattendrag EU CD / ID ACID ph-regim x33-0 Harsabäcken SE68329-5077 79,4 2,2 0 29 940 9 0 2 8,09 Alkaliskt x33-46 Lumpån SE68628-52890 84, 2,5 0 42 924 4 0 2 7,87 Alkaliskt x33-05 Skyttån SE68897-54595 83,8,9 2 95 895 0 0 7 7,60 Alkaliskt x33-29 Mosjöån SE676776-5405 65,5 5, 2 26 848 7 0 7 6,94 2 Nära neutralt x-4 Enångersån SE682490-55766 6,7 7,0 7 78 746 59 0 9 6,58 2 Nära neutralt x33-09 Tansbäcken SE674600-53877 70,5 9,6 5 97 780 7 0 6,46 2 Nära neutralt x33-08 Sånghusån SE684883-49850 55,3 6,5 24 23 75 5 0 7 6,44 2 Nära neutralt x33-38 Nianån SE683355-55422 50,2 4,8 5 286 673 28 0 9 6,40 2 Nära neutralt x-8 Ref. Hångelån SE68985-50792 9,0 8,4 30 424 494 33 0 9 5,42 3 Måttligt surt x33-02 Häsboån SE67779-50820 24,2 2,5 48 483 46 2 0 32 4,97 3 Måttligt surt 3.3 Arter och diversitet Vanligen används varken antalet räknade arter eller diversiteten för att bedöma förhållandena på en lokal, men är båda mycket låga kan det bero på någon form av störning på lokalen. Ingen av lokalerna hade riktigt högt ( 60) eller lågt ( 20) antal räknade arter. I x33-02 Häsboån räknades det högsta antalet arter (52 st.) och i x33-05 Skyttån räknades det lägsta antalet arter (2 st.) (Tabell 4). 2

Hög diversitet ( 4,5) hade ingen av lokalerna i undersökningen 204. Mycket låg (<,5) diversitet hade x33-05 Skyttån, x33-46 Lumpån och x33-0 Harsabäcken och låg diversitet (<2) hade x33-09 Tansbäcken (Tabell 5), vilket berodde på att artkomplexet Achnanthidium minutissimum (Figur 4), dominerade ( 70 %) kiselalgsamhället på dessa lokaler. Achnanthidium minutissimum är en av de vanligaste kiselalgerna i många rinnande vatten (förutom i de riktigt sura). Arten är dessutom en primärkolonisatör och om dominansen är anmärkningsvärt stor ( 85%) kan det vara ett tecken på en störning i kiselalgssamhället t.ex. stora skiftningar i vattenståndet nedströms dammanläggningar, som kan medföra uttorkning eller omlagring av substraten. Om det föreligger misstanke om att det varit mycket högt flöde eller mycket lågt vattenstånd, med risk för torrläggning, nära inpå provtagningen kan det vara lämpligt att upprepa kiselalgsundersökningen under mer normala betingelser för att verifiera resultaten. Det är viktigt att de stenar eller växter, som provtagningsmaterialet insamlas från, har varit täckta av vatten under minst fyra veckor före provtagningen (Naturvårdsverket 2009, SIS 204a). Kiselalger som trivs i näringsrika vatten var få eftersom alla lokaler var mer eller mindre näringsfattiga i Gävleborgs län 204. Vanligast var arter som trivs i näringsfattiga och mer eller mindre sura vatten. Exempel på sådana arter är Brachysira neoexilis (Figur 5), Frustulia crassinervia (Figur 5), Stauroforma exiguiformis, Encyonopsis subminuta, Microcostatus maceria, och Tabellaria flocculosa (Figur 5). Figur 5. Brachysira neoexilis, Tabellaria flocculosa och Frustulia crassinervia är exempel på arter som trivs i näringsfattiga och mer eller mindre sura vatten,. Släktet Eunotia är karakteristiskt för näringsfattiga och sura vattendrag. Exempel på arter som förekom i undersökningen är t.ex. Eunotia exigua var. tenella (Figur 6), Eunotia formica, Eunotia implicata (Figur 4), Eunotia incisa (Figur 6), Eunotia faba (Figur 6) och Eunotia rhomboidea (Figur 6). Arten Eunotia incisa tillsammans med Eunotia minor och Eunotia implicata var de rikligast förekommande arterna av släktet Eunotia i undersökningen. 3

Figur 6. Eunotia incisa, Eunotia rhomboidea, Eunotia exigua var. tenella och Eunotia faba är exempel på surhetståliga arter,. 3.4 Jämförelse med tidigare undersökningar Lokal x8 Hångelån är ett referensvatten som undersöks varje år, (Bilaga ; Sundberg, I., Meissner, Y. & Jarlman, A. 200, Meissner, Y. & Sundberg, I. 20-203. Referenslokalen i Hångelån har visat hög status alla år, men bedömningen av surhet har varierat mellan måttligt surt och surt (Tabell 6). Treårsmedelvärdet (202-204) av surhetsindexet ACID hamnar i måttligt sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum är under 6,4. Värdet ligger i den nedre (dvs. sämre) delen av klassintervallet och lokalen kan sägas ligga i gränslandet mellan måttligt sura och sura förhållanden. Lokal x-4 Enångersån är tidigare undersökt inom kalkeffektuppföljningsprogrammet IKEU mellan 2004 2008, men jämförelser med årets undersökning görs inte i denna rapport. Övriga lokaler, förutom x33-46 Lumpån, är tidigare undersökta en gång mellan år 2009-202. Vattendraget Tansbäcken är tidigare undersökt i en lokal som ligger ca. 5 km uppströms lokal x33-09 Tansbäcken och kan inte betraktas som samma lokal. Tillståndet av surhet i vattendraget har dock förbättrats sedan föregående undersökning år 2009. Lokal x33-0 Harsabäcken, x33-02 Häsboån, x33-29 Mosjöån, och x33-38 Nianån hade samma resultat vid den tidigare undersökningen som vid 204 års undersökning (Bilaga ). I x33-05 Skyttån, x33-08 Sånghusån har en förbättring av surhet tillståndet skett, från måttligt sura förhållanden till nära neutrala förhållanden mellan 2009 och 204 (Bilaga ). 4

Antal räknade arter Divers-itet IPS (-20) TDI (0-00) %PT Klass ADMI (%) EUNO (%) acidobiont ( ) acidofil ( ) circumneutral ( ) alkalifil ( ) alkalibiont ( ) odefinierad ( ) Klass/pH-regim Tabell 6. Jämförelse med tidigare undersökningar av referensvattnet Hångelån i Gävleborgs län. Tabellen visar antalet räknade arter, diversitet, kiselalgsindexet IPS, stödparametrarna TDI och %PT, surhetsindexet ACID och de parametrar som ingår i uträkningen av ACID samt surhets- och statusklassning enligt Naturvårdsverket 2007 Referensvatten x8 Hångelån SE686058-5767 År Status ACID ph-regim 09 36 3,66 9,9 7,9 0,5 Hög 8,9,9 0 609 270 5 0 7 4,79 3 Måttligt surt 0 37 4,08 9,8 7,3 0,2 Hög,5 32,8 6 697 227 2 0 3 4,03 4 Surt 39 3,96 9,8 4,5 0,0 Hög 2,7 26,2 32 802 44 2 0 20 5,26 3 Måttligt surt 2 48 4,22 9,9 6,9 0,0 Hög,4 35,9 76 688 22 9 0 6 3,97 4 Surt 3 49 4,22 9,9 6,9 0,0 Hög 5,2 7,8 40 7 230 2 0 7 4,44 3 Måttligt surt 4 46 4,00 9,7 5,2 0,2 Hög 9,0 8,4 30 424 494 33 0 9 5,42 3 Måttligt surt 5

4. Referenser Andersson, J. & Jarlman, A. 2008. Kiselalger som surhetsindikatorer inom kalkningens effektuppföljning Försöksomgång 2007. Länsstyrelsen i Värmlands län Publ. Nr. 2008:25. Andrén, C. & Jarlman, A. 2008. Benthic diatoms as indicators of acidity in streams. Fundamental and Applied Limnology Vol.73/3: 237-253. Cemagref. 982. Etude des méthodes biologiques d appréciation quantitative de la qualité des eaux. Rapport Q.E. Lyon-A.F.Bassin Rhône-Méditeranée-Corse: 28 p. Havs- och vattenmyndigheten 203. Havs- och vattenmyndighetens författningssamling. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 203:9. Hering, D., Johnson, R. K. & Buffagni, A. 2006. Linking organism groups major results and conclusions from the STAR project. Hydrobiologia 566:09-3. Kahlert, M. & Andrén, C. 2005. Benthic diatoms as valuable indicators of acidity. Verh. Internat. Verein. Limnology 29: 635-639. Kahlert, M., Andrén, C. & Jarlman, A., 2007. Bakgrundsrapport för revideringen 2007 av bedömningsgrunder för Påväxt kiselalger i vattendrag. Rapport 2007:23. Institutionen för miljöanalys. Sveriges Landbruksuniversitet.). Kelly, M.G. 998. Use of the trophic diatom index to monitor eutrophication in rivers. Water Research 32: 236-242. Meissner, Y. & Sundberg, I. 20. Kiselalger i vattendrag i Gävleborgs län 200. En undersökning av 9 lokaler.. Meissner, Y. & Sundberg, I. 202. Kiselalger i vattendrag i Gävleborgs län 20. En undersökning av 9 lokaler.. Meissner, Y. & Sundberg, I. 202. Kiselalger i vattendrag i Gävleborgs län 202. En undersökning av 7 lokaler.. Meissner, Y. & Sundberg, I. 203. Kiselalger i vattendrag i Gävleborgs län 203. En undersökning av 9 lokaler.. Naturvårdsverket 2007. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4, utgåva december 2007. Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. (https://www.havochvatten.se/om-oss/publikationer/naturvardsverketspublikationer.html) 6

Naturvårdsverket 2009. Handledning för miljöövervakning: Programområde Sötvatten, Undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys Version 3:, 2009-03-3. (https://www.havochvatten.se/kunskap-om-vara-vatten/datainsamling-ochmiljoovervakning/programomraden/programomrade-sotvatten/undersokningstyperinom-programomrade-sotvatten.html) SIS 204a. Svensk Standard, SS-EN 3946:204, Water quality - Guidance for the routine sampling and preparation of benthic diatoms from rivers and lakes. SIS 204b. Svensk Standard, SS-EN 4407:204, Water quality Guidance for the identification and enumeration of benthic diatom samples from rivers and lakes. Sundberg, I., Meissner, Y. & Jarlman, A. 200. Kiselalger i vattendrag i Gävleborgs län 2009 (en undersökning av 66 lokaler).. van Dam, H., Mertens, A. & Sinkeldam, J. 994. A coded checklist and ecological indicator values of freshwater diatoms from The Netherlands. Netherlands Journal of Aquatic Ecology 28(): 7-33. Zelinka, M. & Marwan, P. 96. Zur Präzisierung der biologischen Klassifikation der Reinheit fliessender Gewässer. Arch. Hydrobiol. 57: 59-74. 7

Bilaga. Resultatsidor Förklaring till resultatsidor kiselalger Lokaluppgifter I förekommande fall anges lokalnummer, vattendragsnamn, lokalnamn, län, provtagningsdatum samt koordinater anges enligt RT90 2,5 gon V. I förekommande fall finns foto samt en kortfattad beskrivning i ord av provplatsen. Dessutom anges lokaluppgifter som är av betydelse för kiselalgssamhället: vattennivå, vattenhastighet, grumlighet, vattenfärg och temperatur samt vilket substrat som proven är tagna från. Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Ekologisk status: Index och klassindelning enligt Naturvårdsverket 2007:. Hög status 2. God status 3. Måttlig status 4. Otillfredsställande status 5. Dålig status Surhetsklasser: Index och klassindelning enligt Naturvårdsverket 2007:. Alkaliskt 2. Nära neutralt 3. Måttligt surt 4. Surt 5. Mycket surt 8

x33_0. Harsabäcken, Nedan trumman SE68329-5077 Län: 2 Gävleborg Beskuggning: >50 % Kommun: Ljusdal Vattennivå: låg Koordinater: 683085/549065 (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: klart Provtagning: Bertil Nääs Vattenfärg: färgat Organisation: Lst Gävleborg Vattentemperatur: 2,5 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Artanalys: Ylva Meissner Antal borstade stenar: 5 204-09-0 Provplats: Blåmärkfärg Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 47 IPS: 9,5 (klass ) Antal räknade taxa: 24 TDI: 26,6 (klass ) HÖG STATUS Diversitet:,49 % PT:,2 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,99 (klass ) ACID: 8,09 (klass ) ALKALISKT Kommentar årets undersökning I Harsabäcken var IPS-indexet mycket högt och motsvarade klass, hög status. Mängden näringskrävande former (TDI) och andelen föroreningstoleranta arter (%PT) var liten. Diversiteten var låg, beroende på att artkomplexet Achnanthidium minutissimum dominerade kiselalgssamhället (79 %). Surhetsindexet ACID motsvarade alkaliska förhållanden, vilket pekar på att medel-ph ligger över 7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) 2009 204 9,3 9,5 28,5 26,6 3,0,2-2 - 2 Hög status Hög status Tvåårsmedelvärden 09/4 9,4 27,5 2, - 2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) 2009 8,33 Alkaliskt 204 8,09 Alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen är tidigare undersökt år 2009 och visade då samma resultat, dvs. hög status och alkaliska förhållanden. Kiselalgssamhället dominerades även då av artkomplexet Achnanthidium minutissimum och diversiteten var låg., Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 646 9

x33_02. Häsboån, Nedan trumman SE67779-50820 Län: 2 Gävleborg Beskuggning: >50 % Kommun: Ovanåker Vattennivå: låg Koordinater: 677636/5560 (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: klart Provtagning: Bertil Nääs Vattenfärg: färgat Organisation: Lst Gävleborg Vattentemperatur: 0,5 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Artanalys: Ylva Meissner Antal borstade stenar: 5 204-09-08 Provplats: Blåmärkfärg Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 433 IPS: 9,7 (klass ) Antal räknade taxa: 52 TDI: 2,5 (klass ) HÖG STATUS Diversitet: 4,33 % PT: 0,5 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS):,0 (klass ) ACID: 4,97 (klass 3) MÅTTLIGT SURT Kommentar årets undersökning I Häsboån var IPS-indexet mycket högt och motsvarade klass, hög status. Mängden näringskrävande former (TDI) och andelen föroreningstoleranta arter (%PT) var liten. Surhetsindexet ACID motsvarade måttligt sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum är lägre än 6,4. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) 2009 204 9,5 9,7 0,4 2,5 0,2 0,5-2 - 2 Hög status Hög status Tvåårsmedelvärden 09/4 9,6,5 0,4-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) 2009 4,89 3 Måttligt surt 204 4,97 3 Måttligt surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen är tidigare undersökt år 2009 och visade då samma resultat dvs. hög status och måttligt sura förhållanden., Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 646 20

x33_05. Skyttån, 250m ovan väg SE68897-54595 Län: 2 Gävleborg Beskuggning: >50 % Kommun: Bollnäs Vattennivå: låg Koordinater: 687736/589686 (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: klart Provtagning: Bertil Nääs Vattenfärg: färgat Organisation: Lst Gävleborg Vattentemperatur: 2, C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Artanalys: Ylva Meissner Antal borstade stenar: 5 204-09-04 Provplats: Blåmärkfärg Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 49 IPS: 9,9 (klass ) Antal räknade taxa: 2 TDI: 22,2 (klass ) HÖG STATUS Diversitet:,20 % PT: 0,0 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS):,02 (klass ) ACID: 7,60 (klass ) ALKALISKT Kommentar årets undersökning I Skyttån var IPS-indexet mycket högt och motsvarade klass, hög status. Mängden näringskrävande former (TDI) var liten och inga föroreningstoleranta arter (%PT) noterades. Diversiteten var låg beroende på att kiselalgssamhället till 84 % utgjordes av artkomplexet Achnanthidium minutissimum (group II), som är vanligt i näringsfattiga och måttligt näringsrika vatten. Dessa arter anses också vara s.k. primärkolonisatörer och kan gynnas om det nyligen förekommit fluktuationer i vattenståndet (torrläggning av substraten vid lågt vattenstånd alternativt omlagring och/eller mekanisk påverkan på substraten vid högt vattenstånd). Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör vara högre än 7,3. Värdet ligger dock nära gränsen mot nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3). Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) 2009 204 9,9 9,9 6,9 22,2 0,0 0,0-2 - 2 Hög status Hög status Tvåårsmedelvärden 09/4 9,9 9,5 0,0-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) 2009 5,74 3 Måttligt surt 204 7,60 Alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen är tidigare undersökt år 2009 och visade även då hög status men surhetsindex ACID var lägre och indikerade måttligt sura förhållanden. Diversiteten var högre och artkomplexet Achnanthidium minutissimum (group II) utgjorde en mindre andel. Släktet Eunotia, som är karakteristiskt för sura vattendrag, utgjorde en större andel av kisellagssamhället., Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 646 2

x33_08. Sånghusån, 600m ovan mon SE684883-49850 Län: 2 Gävleborg Beskuggning: 5-50 % Kommun: Ljusdal Vattennivå: medel Koordinater: 6846934/540977 (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: klart Provtagning: Bertil Nääs Vattenfärg: färgat Organisation: Lst Gävleborg Vattentemperatur: 9,2 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Artanalys: Ylva Meissner Antal borstade stenar: 5 204-09-0 Provplats: Blåmärkfärg Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 48 IPS: 9,7 (klass ) Antal räknade taxa: 3 TDI: 20,4 (klass ) HÖG STATUS Diversitet: 2,64 % PT: 0,0 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS):,0 (klass ) ACID: 6,44 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Kommentar årets undersökning I Sånghusån var IPS-indexet mycket högt och motsvarade klass, hög status. Mängden näringskrävande former (TDI) var liten och inga föroreningstoleranta arter (%PT) noterades. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) 2009 204 9,8 9,7 4,8 20,4 0,0 0,0-2 - 2 Hög status Hög status Tvåårsmedelvärden 09/4 9,8 2,6 0,0-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) 2009 4,4 3 Måttligt surt 204 6,44 2 Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen är tidigare undersökt år 2009 och visade även då hög status men surhetsindex ACID var lägre och indikerade måttligt sura förhållanden. Diversiteten var högre och artkomplexet Achnanthidium minutissimum (group II) utgjorde en mindre andel än 204. Släktet Eunotia, som är karakteristiskt för sura vattendrag, utgjorde en större andel av kisellagssamhället 2009., Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 646 22

x33_09. Tansbäcken, Kvarnänget SE674600-53877 Län: 2 Gävleborg Beskuggning: >50 % Kommun: Ockelbo Vattennivå: låg Koordinater: 6742460/58347 (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: klart Provtagning: Bertil Nääs Vattenfärg: färgat Organisation: Lst Gävleborg Vattentemperatur: 0,2 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Artanalys: Ylva Meissner Antal borstade stenar: 5 204-09-02 Provplats: Blåmärkfärg Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 437 IPS: 9,8 (klass ) Antal räknade taxa: 29 TDI: 9,6 (klass ) HÖG STATUS Diversitet:,98 % PT: 0,0 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS):,0 (klass ) ACID: 6,46 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Kommentar årets undersökning I Tansbäcken var IPS-indexet mycket högt och motsvarade klass, hög status. Mängden näringskrävande former (TDI) var liten och inga föroreningstoleranta arter (%PT) noterades. Diversiteten var låg beroende på att kiselalgssamhället till 70 % utgjordes av artkomplexet Achnanthidium minutissimum (group II), som är vanligt i näringsfattiga och måttligt näringsrika men ej sura vatten. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) 2009 204 9,5 9,8,9 9,6 0,9 0,0-2 - 2 Hög status Hög status Tvåårsmedelvärden 09/4 9,6 5,8 0,5-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) 2009 5,04 3 Måttligt surt 204 6,46 2 Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Vattendraget är tidigare undersökt år 2009 i en lokal som ligger ca. 5 km uppströms och även där visade IPS-index hög status men surhetsindex ACID var lägre och indikerade måttligt sura förhållanden. Diversiteten var högre och artkomplexet Achnanthidium minutissimum (group II) utgjorde en mindre andel än 204. Släktet Eunotia, som är karakteristiskt för sura vattendrag, utgjorde en större andel av kisellagssamhället 2009 än 204., Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 646 23

x33_29. Mosjöån, Jönsmyren SE676776-5405 Län: 2 Gävleborg Beskuggning: 5-50 % Kommun: Ockelbo Vattennivå: låg Koordinater: 676327/5862 (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: klart Provtagning: Bertil Nääs Vattenfärg: färgat Organisation: Lst Gävleborg Vattentemperatur:,5 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Artanalys: Ylva Meissner Antal borstade stenar: 5 204-09-03 Provplats: Blåmärkfärg Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 44 IPS: 9,3 (klass ) Antal räknade taxa: 3 TDI: 22,3 (klass ) HÖG STATUS Diversitet: 2,26 % PT: 0,0 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,99 (klass ) ACID: 6,94 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Kommentar årets undersökning I Mosjöån var IPS-indexet högt och motsvarade klass, hög status. Mängden näringskrävande former (TDI) var liten och inga föroreningstoleranta arter (%PT) noterades. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) 202 204 9,8 9,3 2,9 22,3 0,2 0,0-2 - 2 Hög status Hög status Tvåårsmedelvärden 2/4 9,6 22, 0, - 2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) 202 204 7,02 6,94 2 2 Nära neutralt Nära neutralt Tvåårsmedelvärden 2/4 6,98 2 Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Vattendraget är tidigare undersökt år 202 men lokalen låg då ca.,5 km uppströms årets provtagningslokal. Lokalerna bedöms vara jämförbara och visade samma resultat, dvs. hög status och nära neutrala förhållanden., Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 646 24

x33_38. Nianån, Ovan hällen SE683355-55422 Län: 2 Gävleborg Beskuggning: 5-50 % Kommun: Hudiksvall Vattennivå: låg Koordinater: 6832365/597774 (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: klart Provtagning: Bertil Nääs Vattenfärg: färgat Organisation: Lst Gävleborg Vattentemperatur: 4 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Artanalys: Ylva Meissner Antal borstade stenar: 5 204-09- Provplats: Blåmärkfärg Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 434 IPS: 9,4 (klass ) Antal räknade taxa: 29 TDI: 8,9 (klass ) HÖG STATUS Diversitet: 2,89 % PT: 0,2 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,99 (klass ) ACID: 6,40 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Kommentar årets undersökning I Nianån var IPS-indexet högt och motsvarade klass, hög status. Mängden näringskrävande former (TDI) och andelen föroreningstoleranta arter (%PT) var liten. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) 20 204 9,2 9,4 22,4 8,9 0,2 0,2-2 - 2 Hög status Hög status Tvåårsmedelvärden /4 9,3 20,6 0,2-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) 20 204 6,32 6,40 2 2 Nära neutralt Nära neutralt Tvåårsmedelvärden /4 6,36 2 Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Vattendraget är tidigare undersökt år 20 men lokalen låg då ca. km uppströms årets provtagningslokal. Lokalerna bedöms vara jämförbara och visade samma resultat, dvs. hög status och nära neutrala förhållanden., Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 646 25

x33_46. Lumpån, 70m ovan utlopp Bjartån SE68628-52890 Län: 2 Gävleborg Beskuggning: >50 % Kommun: Hudiksvall Vattennivå: låg Koordinater: 686023/572025 (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: klart Provtagning: Bertil Nääs Vattenfärg: färgat Organisation: Lst Gävleborg Vattentemperatur: 9,5 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Artanalys: Ylva Meissner Antal borstade stenar: 5 204-09-8 Provplats: Blåmärkfärg Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 433 IPS: 9,5 (klass ) Antal räknade taxa: 22 TDI: 24,5 (klass ) HÖG STATUS Diversitet:,23 % PT: 0,2 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS):,00 (klass ) ACID: 7,87 (klass ) ALKALISKT Kommentar IPS-indexet i Lumpån var högt och motsvarade klass, hög status. Bedömningen stöds av liten mängd näringskrävande arter (TDI) och mycket liten andel föroreningstoleranta former (%PT). Diversiteten var mycket låg, beroende på att artkomplexet Achnanthidium minutissimum (group II) dominerade kiselalgssamhället (84 %). Tidigare erfarenheter har visat att total dominans kan vara ett tecken på en störning i kiselalgssamhället, t. ex. orsakad av lågt eller högt vattenstånd som har medfört uttorkning eller omlagring av substraten. Varierande vattenstånd med perioder av torrläggning/högflöde gynnar denna art som snabbt nykolonisera substraten. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör vara högre än 7,3., Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 646 x_4. Enångersån, Västra lövås SE682490-55766 Län: 2 Gävleborg Beskuggning: 5-50 % Kommun: Hudiksvall Vattennivå: låg Koordinater: 6824876/594598 (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: klart Provtagning: Bertil Nääs Vattenfärg: färgat Organisation: Lst Gävleborg Vattentemperatur: 0 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Artanalys: Ylva Meissner Antal borstade stenar: 5 204-09-05 Provplats: Blåmärkfärg Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 426 IPS: 9,5 (klass ) Antal räknade taxa: 37 TDI: 2,2 (klass ) HÖG STATUS Diversitet: 2,56 % PT:,2 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS):,00 (klass ) ACID: 6,58 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Kommentar IPS-indexet i Enångersån motsvarade klass, hög status. Vissa mer eller mindre näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) arter förekom, men endast i låga antal. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Lokalen är tidigare undersökt inom kalkeffektuppföljningsprogrammet IKEU mellan 2004 2008., Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 646 26

x_8 Ref. Hångelån, Vallmyran SE68985-50792 Län: 2 Gävleborg Beskuggning: 5-50 % Kommun: Ljusdal Vattennivå: låg Koordinater: 6896375/55098 (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: klart Provtagning: Bertil Nääs Vattenfärg: färgat Organisation: Lst Gävleborg Vattentemperatur: 9,5 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Artanalys: Ylva Meissner Antal borstade stenar: 5 204-09-6 Provplats: Blåmärkfärg Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 427 IPS: 9,7 (klass ) Antal räknade taxa: 46 TDI: 5,2 (klass ) HÖG STATUS Diversitet: 4,00 % PT: 0,2 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS):,0 (klass ) ACID: 5,42 (klass 3) MÅTTLIGT SURT Kommentar årets undersökning I Hångelån var IPS-indexet mycket högt och motsvarade klass, hög status. Mängderna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta arter (%PT) var mycket små. Surhetsindexet ACID motsvarade måttligt sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum är lägre än 6,4. Indexvärdet ligger i den övre, dvs. bättre, delen av klassintervallet. Jämförelse med tidigare undersökningar Treårsmedelvärden År IPS Klass TDI Klass %PT Klass ACID Klass Statusklass Surhetsklass 2-4 9,8 2,2 0,2-2 4,6 3 Hög status Måttligt surt IPS (-20) 20 5 0 5 09 0 2 3 4 Hög God Måttlig Otillf. Dålig ACID 0 8 6 4 2 0 09 0 2 3 4 Alkaliskt Nära neutr. Måttligt surt Surt Mycket surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen har undersökts varje år sedan 2009 och bedömningen hög status har varit densamma samtliga år. Mängden näringskrävande (TDI) och andelen föroreningstoleranta (%PT) kiselalger har hela tiden varit liten. Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden år 2009, 20, 203 och 204, men sura förhållanden 200 och 202. Treårsmedelvärdet (202-204) visar måttligt sura förhållanden (medel-ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4), men det ligger i nedre, dvs. sämre, delen av klassintervallet., Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 646 27

Bilaga 2. Artlistor Förklaring till artlistor för kiselalger Det. = person som utfört artbestämning och räkning S = visar föroreningskänsligheten enligt en skala -5, där betyder föroreningstolerans och 5 betyder föroreningskänslighet V = indikatorvärde enligt en skala -3, där 3 betyder att arten är en stark indikator ph = surhetsvärde, där = acidobiont, 2 = acidofil, 3 = circumneutral, 4 = alkalifil och 5 = alkalibiont (se förklaring nedan) cf. = confer (jämför), vilket innebär en viss osäkerhet i artbestämningen Antal cf. = antal skal av totalantalet skal som räknades som cf. Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Följande parametrar används för att räkna ut ACID: ADMI, group I-III, (%) = artkomplexet Achnanthidium minutissimum EUNO (%) = släktet Eunotia Acidobiont ( ) = arter med optimalt ph < 5,5. Acidofil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph < 7. Circumneutral ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph omkring 7. Alkalifil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph > 7. Alkalibiont ( ) = arter med förekomst enbart vid ph > 7. Odefinierad ( ) = arter med odefinierat ph-optimum Deformerade (%) = andelen deformerade, dvs. missbildade, skal (beräknas inte i denna undersökning) Medelbredd ADMI (μm) = medelbredden av 0-20 individer av artgruppen Achnanthidium minutissimum (ADMI) beräknas. Denna bestämmer vilken grupp alla räknade ADMI-skal i provet ska tillhöra: ADM (mean width < 2,2 µm), ADMI (mean width 2,2-2,8 µm) eller ADM3 (mean width > 2,8 µm), Naturvårdsverket 2009. ADM brukar förekomma i mycket näringsfattiga vatten på högre höjder, ADMI förekommer i näringsfattiga och måttligt näringsrika vatten, medan ADM3 finns i näringsrika vatten 28

x33_0. Harsabäcken, Nedan trumman 204-09-0 Lokalkoordinater: 683085/549065 (SWEREF99 TM) Metodik: SS-EN 4407 + NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthes linearioides (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot ALIO 5,0 3 2 0,5 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5,0 3 33 79,4 Aulacoseira "pseudodistans" Lange-Bertalot & Krammer (Manuskriptnamen) AUPD 5,0 3 0,2 Chamaepinnularia soehrensis var. hassica (Krasske) Lange-Bertalot CHSH 5,0 2 0,2 Encyonema minutiforme Krammer ENMF 5,0 0 0,2 Eunotia exigua (Breb.) Rabenhorst var. tenella (Grunow) Nörpel & Alles EETE 5,0 2 0,2 Eunotia formica Ehrenberg EFOR 5,0 2 0,2 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5,0 2 2 0,2 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4,6 2 6,4 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4,5 3 7 4, Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4,8 3 8 4,3 Fragilaria rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson FRUM 4,0 3 0,2 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5,0 3 0 2,4 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing var. parvulum GPAR 2,0 3 5,2 Gomphonema sp. GOMS 3,6 2 0 3 0,7 Karayevia laterostrata (Hustedt) Bukhtiyarova KALA 4,5 3 0,2 Karayevia suchlandtii (Hustedt) Bukhtiyarova KASU 4,5 3 0,2 Navicula angusta Grunow NAAN 5,0 3 2 0,2 Navicula heimansioides Lange-Bertalot NHMD 5,0 2 2 0,2 Pinnularia tirolensis (Metzeltin & Krammer) Krammer var. tirolensis PTIR 5,0 0 0,2 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5,0 3 2 0,5 Rossithidium pusillum (Grunow) Round & Bukhtiyarova RPUS 5,0 3 3 3 0,7 Staurosira pinnata Ehrenberg s.l. SRPIsl 4,0 4 0,2 Ulnaria danica (Kützing) Compère & Bukhtiyarova UDAN 4,0 4 7,7 SUMMA (antal skal): 47 SUMMA (antal taxa): 24 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 24 TDI (0-00): 26,6 ADMI (%): 79,4 Acidofil ( ): 29 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet:,49 % PT:,2 EUNO (%): 2,2 Circumneutral ( ): 940 Odefinierad ( ): 2 ADMI (μm): IPS (-20): 9,5 ACID: 8,09 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 9 Deformerade (%): - 2,49 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 29

x33_02. Häsboån, Nedan trumman 204-09-08 Lokalkoordinater: 677636/5560 (SWEREF99 TM) Metodik: SS-EN 4407 + NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthes linearioides (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot ALIO 5,0 3 0,2 Achnanthes sp. ACHS 4,8 2 0 0,2 Achnanthidium bioretii (Germain) Edlund ABRT 5,0 3 2 0,5 Achnanthidium helveticum (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADHE 5,0 2 4 0,2 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5,0 3 05 24,2 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5,0 2 3 0,7 Aulacoseira sp. AULS 3,8 0 5,2 Brachysira brebissonii Ross in Hartley BBRE 5,0 2 2 22 5, Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5,0 2 47 0,9 Caloneis tenuis (Gregory) Krammer CATE 5,0 2 3 0,2 Chamaepinnularia mediocris (Krasske) Lange-Bertalot CHME 5,0 2 2 2 0,5 Encyonema lunatum (W. Smith) Van Heurck ENLU 5,0 2 0 2 0,5 Encyonema minutiforme Krammer ENMF 5,0 0 2 0,5 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5,0 2 2 3 0,7 Encyonopsis descripta (Hustedt) Krammer EDES 5,0 2 0 0,2 Encyonopsis falaisensis (Grunow) Krammer ECFA 5,0 2 0 2 0,5 Encyonopsis subminuta Krammer & Reichardt ESUM 5,0 3 9 2, Eunotia arculus (Grunow) Lange-Bertalot & Nörpel EARL 4,8 2 2 2 0,5 Eunotia arcus Ehrenberg var. arcus EARC 5,0 3 3 0,2 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5,0 2 2 3 0,7 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. linearis (Okuno) Lange-Bertalot & Nörpel EBLI 5,0 2 3 0,7 Eunotia elegans Østrup EELE 5,0 2 2 0,5 Eunotia exigua (Breb.) Rabenhorst var. tenella (Grunow) Nörpel & Alles EETE 5,0 2 4 0,9 Eunotia faba Ehrenberg EFAB 5,0 3 2 2,5 Eunotia formica Ehrenberg EFOR 5,0 2 0,2 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5,0 2 2 2,5 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5,0 2 30 6,9 Eunotia meisteri Hustedt EMEI 5,0 3 2 2 0,5 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4,6 2 9 4,4 Eunotia muscicola Krasske var. muscicola EMUS 5,0 2 2 0,5 Eunotia rhomboidea Hustedt ERHO 5,0 2 0,2 Eunotia sp. EUNS 5,0 2 0,2 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4,5 3 2,5 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4,8 3 24 5,5 Fragilaria rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson FRUM 4,0 3 0,2 Fragilaria tenera (W. Smith) Lange-Bertalot FTEN 4,0 2 3 0,2 Frustulia crassinervia (Brébisson) Lange-Bertalot & Krammer FCRS 5,0 2 20 4,6 Frustulia erifuga Lange-Bertalot & Krammer FERI 5,0 2 2 3 0,7 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5,0 3 3 0,7 Kobayasiella micropunctata (Germain) Lange-Bertalot KOMI 5,0 0,2 Meridion circulare (Greville) Agardh var. constrictum (Ralfs) Van Heurck MCCO 4,5 4 6,4 Microcostatus maceria (Schimanski) Lange-Bertalot, Kusber & Metzeltin MMAC 5,0 2 3 0,7 Navicula angusta Grunow NAAN 5,0 3 2 2 0,5 Navicula heimansioides Lange-Bertalot NHMD 5,0 2 2 5,2 Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot NACD 5,0 3 0,2 Nitzschia perminuta (Grunow) M. Peragallo NIPM 4,5 4 2 0,5 Peronia fibula (Brébisson ex Kützing) Ross PFIB 5,0 3 2 0,2 Pinnularia subgibba Krammer var. undulata Krammer PSUN 0,0 0 0 0,2 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5,0 3 3 0,7 Psammothidium altaicum (Poretzky) Bukhtiyarova PALT 5,0 2 2 2 0,5 Rossithidium nodosum (A.Cleve) Aboal RNOD 5,0 2 3 7 3,9 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5,0 2 24 5,5 SUMMA (antal skal): 433 SUMMA (antal taxa): 52 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 52 TDI (0-00): 2,5 ADMI (%): 24,2 Acidofil ( ): 483 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 4,33 % PT: 0,5 EUNO (%): 2,5 Circumneutral ( ): 46 Odefinierad ( ): 32 ADMI (μm): IPS (-20): 9,7 ACID: 4,97 Acidobiont ( ): 48 Alkalifil ( ): 2 Deformerade (%): - 2,34 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 30

x33_05. Skyttån, 250m ovan väg 204-09-04 Lokalkoordinater: 687736/589686 (SWEREF99 TM) Metodik: SS-EN 4407 + NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5,0 3 35 83,8 Aulacoseira sp. AULS 3,8 0 0,2 Brachysira brebissonii Ross in Hartley BBRE 5,0 2 2 6,4 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5,0 2 6 3,8 Chamaepinnularia mediocris (Krasske) Lange-Bertalot CHME 5,0 2 2 3 0,7 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5,0 2 2 2 0,5 Encyonopsis falaisensis (Grunow) Krammer ECFA 5,0 2 0 0,2 Encyonopsis subminuta Krammer & Reichardt ESUM 5,0 3 3 0,7 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. linearis (Okuno) Lange-Bertalot & Nörpel EBLI 5,0 2 2 0,5 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5,0 2 2 3 0,7 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5,0 2 2 0,5 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4,6 2 0,2 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4,5 3 2 0,5 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4,8 3 8 4,3 Fragilaria sp. FRAS 4,0 3 0 0,2 Frustulia crassinervia (Brébisson) Lange-Bertalot & Krammer FCRS 5,0 2 0,2 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5,0 3 0,2 Navicula angusta Grunow NAAN 5,0 3 2 0,2 Navicula heimansioides Lange-Bertalot NHMD 5,0 2 2 2 0,5 Peronia fibula (Brébisson ex Kützing) Ross PFIB 5,0 3 2 0,2 Psammothidium altaicum (Poretzky) Bukhtiyarova PALT 5,0 2 2 0,2 SUMMA (antal skal): 49 SUMMA (antal taxa): 2 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 2 TDI (0-00): 22,2 ADMI (%): 83,8 Acidofil ( ): 95 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet:,20 % PT: 0,0 EUNO (%):,9 Circumneutral ( ): 895 Odefinierad ( ): 7 ADMI (μm): IPS (-20): 9,9 ACID: 7,60 Acidobiont ( ): 2 Alkalifil ( ): 0 Deformerade (%): - 2,38 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 3

x33_08. Sånghusån, 600m ovan mon 204-09-0 Lokalkoordinater: 6846934/540977 (SWEREF99 TM) Metodik: SS-EN 4407 + NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium bioretii (Germain) Edlund ABRT 5,0 3 0,2 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5,0 3 23 55,3 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5,0 2 0,2 Aulacoseira "pseudodistans" Lange-Bertalot & Krammer (Manuskriptnamen) AUPD 5,0 3 0,2 Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen AUTL 4,8 2 0,2 Brachysira brebissonii Ross in Hartley BBRE 5,0 2 2 4,0 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5,0 2 20 4,8 Cyclotella rossii Håkansson CROS 4,0 3 0,2 Encyonema minutiforme Krammer ENMF 5,0 0 0,2 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5,0 2 2 4,0 Encyonema pergracile Krammer EPRG 5,0 2 0,2 Encyonopsis subminuta Krammer & Reichardt ESUM 5,0 3 24 5,7 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5,0 2 2 3 0,7 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. linearis (Okuno) Lange-Bertalot & Nörpel EBLI 5,0 2 4,0 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. mucophila Lange-Bertalot, Nörpel & Alles EBMU 5,0 2 2 2 0,5 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5,0 2 2 9 2,2 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5,0 2 2 0,5 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4,6 2 7,7 Fallacia monoculata (Hustedt) Mann FMOC 3,0 2 4 0,2 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4,5 3 7,7 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4,8 3 44 0,5 Fragilaria tenera (W. Smith) Lange-Bertalot FTEN 4,0 2 3 0,2 Frustulia crassinervia (Brébisson) Lange-Bertalot & Krammer FCRS 5,0 2 0 2,4 Gomphonema brebissoni Kützing GBRE 4,5 3 0 0,2 Gomphonema coronatum Ehrenberg GCOR 5,0 2 3 0,2 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5,0 3 0,2 Navicula radiosa Kützing NRAD 5,0 2 3 0,2 Naviculadicta litos (Hohn & Hellerman) Lange-Bertalot NVDI 5,0 0 0,2 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5,0 2 3 0,2 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5,0 2 3 7,4 Ulnaria danica (Kützing) Compère & Bukhtiyarova UDAN 4,0 4 0,2 SUMMA (antal skal): 48 SUMMA (antal taxa): 3 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 3 TDI (0-00): 20,4 ADMI (%): 55,3 Acidofil ( ): 23 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 2,64 % PT: 0,0 EUNO (%): 6,5 Circumneutral ( ): 75 Odefinierad ( ): 7 ADMI (μm): IPS (-20): 9,7 ACID: 6,44 Acidobiont ( ): 24 Alkalifil ( ): 5 Deformerade (%): - 2,52 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 32

x33_09. Tansbäcken, Kvarnänget 204-09-02 Lokalkoordinater: 6742460/58347 (SWEREF99 TM) Metodik: SS-EN 4407 + NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5,0 3 308 70,5 Aulacoseira sp. AULS 3,8 0 3 0,7 Brachysira brebissonii Ross in Hartley BBRE 5,0 2 2 4 0,9 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5,0 2 28 6,4 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5,0 2 2 2 0,5 Encyonopsis descripta (Hustedt) Krammer EDES 5,0 2 0 0,2 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5,0 2 2 2 0,5 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. linearis (Okuno) Lange-Bertalot & Nörpel EBLI 5,0 2 5, Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5,0 2 2 0 2,3 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5,0 2 0,2 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4,6 2 23 5,3 Eunotia pseudogroenlandica Lange-Bertalot & Tagliaventi EPSG 5,0 2 2 0,2 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4,5 3 0,2 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4,8 3 5, Fragilaria tenera (W. Smith) Lange-Bertalot FTEN 4,0 2 3 0,2 Frustulia crassinervia (Brébisson) Lange-Bertalot & Krammer FCRS 5,0 2 2 0,5 Frustulia erifuga Lange-Bertalot & Krammer FERI 5,0 2 2 0,2 Gomphonema acuminatum Ehrenberg GACU 4,0 2 4 0,2 Gomphonema coronatum Ehrenberg GCOR 5,0 2 3 3 0,7 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5,0 3 2 4,8 Gomphonema truncatum Ehrenberg GTRU 4,0 4 0,2 Gomphonema sp. GOMS 3,6 2 0 0,2 Navicula angusta Grunow NAAN 5,0 3 2 0,2 Navicula heimansioides Lange-Bertalot NHMD 5,0 2 2 2 0,5 Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot NACD 5,0 3 0,2 Peronia fibula (Brébisson ex Kützing) Ross PFIB 5,0 3 2 2 0,5 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5,0 3 0,2 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5,0 2 4 0,9 Ulnaria danica (Kützing) Compère & Bukhtiyarova UDAN 4,0 4 0,2 SUMMA (antal skal): 437 SUMMA (antal taxa): 29 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 29 TDI (0-00): 9,6 ADMI (%): 70,5 Acidofil ( ): 97 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet:,98 % PT: 0,0 EUNO (%): 9,6 Circumneutral ( ): 780 Odefinierad ( ): ADMI (μm): IPS (-20): 9,8 ACID: 6,46 Acidobiont ( ): 5 Alkalifil ( ): 7 Deformerade (%): - 2,29 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 33

x33_29. Mosjöån, Jönsmyren 204-09-03 Lokalkoordinater: 676327/5862 (SWEREF99 TM) Metodik: SS-EN 4407 + NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthes linearioides (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot ALIO 5,0 3 0,2 Achnanthes sp. ACHS 4,8 2 0 0,2 Achnanthidium helveticum (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADHE 5,0 2 4 0,2 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5,0 3 27 65,5 Aulacoseira sp. AULS 3,8 0 0,2 Brachysira brebissonii Ross in Hartley BBRE 5,0 2 2 5,2 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5,0 2 20 4,8 Encyonema minutiforme Krammer ENMF 5,0 0 0,2 Encyonopsis subminuta Krammer & Reichardt ESUM 5,0 3 7,7 Eucocconeis laevis (Oestrup) Lange-Bertalot EULA 5,0 2 3 0,2 Eunotia arcus Ehrenberg var. arcus EARC 5,0 3 3 0,2 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. linearis (Okuno) Lange-Bertalot & Nörpel EBLI 5,0 2 0,2 Eunotia exigua (Breb.) Rabenhorst var. tenella (Grunow) Nörpel & Alles EETE 5,0 2 2 0,5 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5,0 2 2 2 0,5 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5,0 2 7,7 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4,6 2 6,4 Eunotia sp. EUNS 5,0 2 2 0,5 Fragilaria arcus (Ehrenberg) Cleve var. arcus FARC 5,0 2 4 2 0,5 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4,5 3 4,0 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4,8 3 36 8,7 Fragilaria perminuta (Grunow) Lange-Bertalot FPEM 4,0 3 2 0,5 Fragilaria rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson FRUM 4,0 3 4 4,0 Fragilaria tenera (W. Smith) Lange-Bertalot FTEN 4,0 2 3 20 4,8 Fragilaria virescens Ralfs FVIR 5,0 2 3 0,2 Frustulia crassinervia (Brébisson) Lange-Bertalot & Krammer FCRS 5,0 2 0,2 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5,0 3 3 0,7 Gomphonema sp. GOMS 3,6 2 0 2 0,5 Navicula heimansioides Lange-Bertalot NHMD 5,0 2 2 2 0,5 Naviculadicta litos (Hohn & Hellerman) Lange-Bertalot NVDI 5,0 0 0,2 Nupela impexifomis (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot NUIF 0,0 0 0 0,2 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5,0 2 5,2 SUMMA (antal skal): 44 SUMMA (antal taxa): 3 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 3 TDI (0-00): 22,3 ADMI (%): 65,5 Acidofil ( ): 26 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 2,26 % PT: 0,0 EUNO (%): 5, Circumneutral ( ): 848 Odefinierad ( ): 7 ADMI (μm): IPS (-20): 9,3 ACID: 6,94 Acidobiont ( ): 2 Alkalifil ( ): 7 Deformerade (%): - 2,37 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 34

x33_38. Nianån, Ovan hällen 204-09- Lokalkoordinater: 6832365/597774 (SWEREF99 TM) Metodik: SS-EN 4407 + NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthes linearioides (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot ALIO 5,0 3 0,2 Achnanthes sp. ACHS 4,8 2 0 0,2 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5,0 3 28 50,2 Aulacoseira "pseudodistans" Lange-Bertalot & Krammer (Manuskriptnamen) AUPD 5,0 3 3 0,7 Brachysira brebissonii Ross in Hartley BBRE 5,0 2 2 5 3,5 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5,0 2 58 3,4 Caloneis tenuis (Gregory) Krammer CATE 5,0 2 3 0,2 Cyclotella radiosa (Grunow) Lemmermann CRAD 4,0 4 3 0,7 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5,0 2 2 3 0,7 Encyonopsis subminuta Krammer & Reichardt ESUM 5,0 3 8 4, Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. linearis (Okuno) Lange-Bertalot & Nörpel EBLI 5,0 2 0,2 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5,0 2 2 4 0,9 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5,0 2 9 2, Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4,6 2 7,6 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4,5 3 5 3,5 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4,8 3 3 3,0 Fragilaria tenera (W. Smith) Lange-Bertalot FTEN 4,0 2 3 4 3,2 Frustulia crassinervia (Brébisson) Lange-Bertalot & Krammer FCRS 5,0 2 0,2 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5,0 3 4 0,9 Gomphonema sp. GOMS 3,6 2 0 2 0,5 Kobayasiella micropunctata (Germain) Lange-Bertalot KOMI 5,0 0,2 Microcostatus maceria (Schimanski) Lange-Bertalot, Kusber & Metzeltin MMAC 5,0 2 2 0,5 Navicula angusta Grunow NAAN 5,0 3 2 0,2 Navicula radiosa Kützing NRAD 5,0 2 3 0,2 Nitzschia sp. NZSS,0 2 0 0,2 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5,0 3 4 0,9 Sellaphora stroemii (Hustedt) Mann SSTM 5,0 4 2 0,5 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5,0 2 24 5,5 Ulnaria danica (Kützing) Compère & Bukhtiyarova UDAN 4,0 4 7,6 SUMMA (antal skal): 434 SUMMA (antal taxa): 29 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 29 TDI (0-00): 8,9 ADMI (%): 50,2 Acidofil ( ): 286 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 2,89 % PT: 0,2 EUNO (%): 4,8 Circumneutral ( ): 673 Odefinierad ( ): 9 ADMI (μm): IPS (-20): 9,4 ACID: 6,40 Acidobiont ( ): 5 Alkalifil ( ): 28 Deformerade (%): - 2,43 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 35

x33_46. Lumpån, 70m ovan utlopp Bjartån 204-09-8 Lokalkoordinater: 686023/572025 (SWEREF99 TM) Metodik: SS-EN 4407 + NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium helveticum (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADHE 5,0 2 4 0,2 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5,0 3 364 84, Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5,0 2 4 0,9 Encyonema minutiforme Krammer ENMF 5,0 0 3 0,7 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. linearis (Okuno) Lange-Bertalot & Nörpel EBLI 5,0 2 6,4 Eunotia formica Ehrenberg EFOR 5,0 2 2 0,5 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5,0 2 2 2 0,5 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4,6 2 0,2 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4,5 3 4 0,9 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4,8 3 5,2 Fragilaria rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson FRUM 4,0 3 5 5 3,5 Frustulia erifuga Lange-Bertalot & Krammer FERI 5,0 2 2 0,2 Gomphonema acuminatum Ehrenberg GACU 4,0 2 4 2 0,5 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5,0 3 0 2,3 Gomphonema sp. GOMS 3,6 2 0 6,4 Gomphonema truncatum Ehrenberg GTRU 4,0 4 0,2 Navicula angusta Grunow NAAN 5,0 3 2 0,2 Navicula radiosa Kützing NRAD 5,0 2 3 0,2 Nitzschia bavarica Hustedt NBAV 4,0 3 0,2 Sellaphora stroemii (Hustedt) Mann SSTM 5,0 4 0,2 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5,0 2 0,2 Ulnaria ulna (Nitzsch) Compère UULN 3,0 4 0,2 SUMMA (antal skal): 433 SUMMA (antal taxa): 22 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 22 TDI (0-00): 24,5 ADMI (%): 84, Acidofil ( ): 42 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet:,23 % PT: 0,2 EUNO (%): 2,5 Circumneutral ( ): 924 Odefinierad ( ): 2 ADMI (μm): IPS (-20): 9,5 ACID: 7,87 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 4 Deformerade (%): - 2,3 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 36

x_4. Enångersån, Västra lövås 204-09-05 Lokalkoordinater: 6824876/594598 (SWEREF99 TM) Metodik: SS-EN 4407 + NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthes sp. ACHS 4,8 2 0 2 0,5 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5,0 3 263 6,7 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5,0 2 28 6,6 Chamaepinnularia mediocris (Krasske) Lange-Bertalot CHME 5,0 2 2 2 0,5 Cyclotella ocellata Pantocsek COCE 3,0 4 0,2 Denticula tenuis Kützing DTEN 5,0 4 8 8,9 Encyonema minutiforme Krammer ENMF 5,0 0 0,2 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5,0 2 2 0,2 Encyonema sp. ENSP 4,9 2 0 0,2 Encyonopsis subminuta Krammer & Reichardt ESUM 5,0 3 0,2 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2,2 4 0,2 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5,0 2 2 2 0,5 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. linearis (Okuno) Lange-Bertalot & Nörpel EBLI 5,0 2 4 3,3 Eunotia eurycephaloides Nörpel-Schempp & Lange-Bertalot EECP 5,0 3 2 0,2 Eunotia exigua (Breb.) Rabenhorst var. tenella (Grunow) Nörpel & Alles EETE 5,0 2 4 0,9 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5,0 2 2 4 0,9 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4,6 2 3 0,7 Eunotia pectinalis (Kützing) Rabenhorst var. ventralis (Ehrenberg) Hustedt EPVE 4,8 2 0,2 Eunotia praerupta Ehrenberg var. praerupta EPRA 5,0 2 0,2 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4,5 3 9 4,5 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4,8 3 27 6,3 Fragilaria rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson FRUM 4,0 3 3 0,7 Frustulia crassinervia (Brébisson) Lange-Bertalot & Krammer FCRS 5,0 2 3 0,7 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5,0 3 2 0,5 Gomphonema truncatum Ehrenberg GTRU 4,0 4 3 0,7 Navicula heimansioides Lange-Bertalot NHMD 5,0 2 2 4 0,9 Nitzschia dissipata (Kützing) Grunow var. dissipata NDIS 4,0 3 4 0,2 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3,0 3 2 0,5 Nitzschia perminuta (Grunow) M. Peragallo NIPM 4,5 4 2 0,5 Planothidium peragallii (Brun & Héribaud) Round & Bukhtiyarova PTPE 5,0 2 3 0,2 Psammothidium altaicum (Poretzky) Bukhtiyarova PALT 5,0 2 2 0,2 Psammothidium scoticum (Flower & Jones) Bukhtiyarova & Round PSCT 5,0 2 2 0,5 Psammothidium ventrale (Krasske) Bukhtiyarova & Round PVEN 5,0 2 0,2 Sellaphora stroemii (Hustedt) Mann SSTM 5,0 4 0,2 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5,0 2 7,6 Ulnaria danica (Kützing) Compère & Bukhtiyarova UDAN 4,0 4 6,4 Ulnaria ulna (Nitzsch) Compère UULN 3,0 4 2 0,5 SUMMA (antal skal): 426 SUMMA (antal taxa): 37 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 37 TDI (0-00): 2,2 ADMI (%): 6,7 Acidofil ( ): 78 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 2,56 % PT:,2 EUNO (%): 7,0 Circumneutral ( ): 746 Odefinierad ( ): 9 ADMI (μm): IPS (-20): 9,5 ACID: 6,58 Acidobiont ( ): 7 Alkalifil ( ): 59 Deformerade (%): - 2,43 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 37

x_8 Ref. Hångelån, Vallmyran 204-09-6 Lokalkoordinater: 6896375/55098 (SWEREF99 TM) Metodik: SS-EN 4407 + NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5,0 3 8 9,0 Brachysira brebissonii Ross in Hartley BBRE 5,0 2 2 6,4 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5,0 2 58 3,6 Brachysira procera Lange-Bertalot & Moser BPRO 5,0 2 3 0,7 Chamaepinnularia mediocris (Krasske) Lange-Bertalot CHME 5,0 2 2 4 0,9 Chamaepinnularia sp. CHSP 5,0 0 0,2 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5,0 2 2 0,2 Encyonema perpusillum (A. Cleve) Mann ENPE 5,0 2 2 2 0,5 Encyonopsis cesatii (Rabenhorst) Krammer var. geitleri Krammer ECGE 5,0 2 3 0 2,3 Encyonopsis descripta (Hustedt) Krammer EDES 5,0 2 0 0,2 Encyonopsis falaisensis (Grunow) Krammer ECFA 5,0 2 0 2 2 0,5 Encyonopsis subminuta Krammer & Reichardt ESUM 5,0 3 7 6,6 Eunotia arcus Ehrenberg var. arcus EARC 5,0 3 3 2 0,5 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5,0 2 2 3 0,7 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. linearis (Okuno) Lange-Bertalot & Nörpel EBLI 5,0 2 2 0,5 Eunotia botuliformis Wild, Nörpel & Lange-Bertalot EBOT 5,0 2 0,2 Eunotia exsecta (Cleve-Euler) Nörpel-Schempp & Lange-Bertalot EEXS 5,0 3 2 4 0,9 Eunotia formica Ehrenberg EFOR 5,0 2 3 0,7 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5,0 2 2 6,4 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5,0 2 2 2,8 Eunotia pseudogroenlandica Lange-Bertalot & Tagliaventi EPSG 5,0 2 2 0,2 Eunotia sp. EUNS 5,0 2 2 0,5 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4,5 3 5,2 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4,8 3 22 5,2 Fragilaria nanana Lange-Bertalot FNAN 5,0 2 3 0,2 Fragilaria nanoides Lange-Bertalot FNNO 5,0 2 3 0 2,3 Fragilaria tenera (W. Smith) Lange-Bertalot FTEN 4,0 2 3 0,2 Frustulia crassinervia (Brébisson) Lange-Bertalot & Krammer FCRS 5,0 2 7,6 Frustulia saxonica Rabenhorst FSAX 5,0 3 3 0,7 Gomphonema coronatum Ehrenberg GCOR 5,0 2 3 0,2 Gomphonema pseudobohemicum Lange-Bertalot & Reichardt GPBO 5,0 2 0,2 Gomphonema sp. GOMS 3,6 2 0 3 0,7 Kobayasiella micropunctata (Germain) Lange-Bertalot KOMI 5,0 3 0,7 Microcostatus maceria (Schimanski) Lange-Bertalot, Kusber & Metzeltin MMAC 5,0 2 0,2 Navicula heimansioides Lange-Bertalot NHMD 5,0 2 2 0,2 Navicula radiosa Kützing NRAD 5,0 2 3 3 0,7 Navicula sp. NASP 3,4 2 0 0,2 Nitzschia bavarica Hustedt NBAV 4,0 3 0,2 Peronia fibula (Brébisson ex Kützing) Ross PFIB 5,0 3 2 20 4,7 Rossithidium pusillum (Grunow) Round & Bukhtiyarova RPUS 5,0 3 3 0,2 Sellaphora stroemii (Hustedt) Mann SSTM 5,0 4 2 0,5 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4,0 4 0,2 Stenopterobia densestriata (Hustedt) Krammer SDEN 5,0 3 2 0,2 Tabellaria fenestrata (Lyngbye) Kützing TFEN 5,0 2 3 2 0,5 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5,0 2 49,5 Ulnaria danica (Kützing) Compère & Bukhtiyarova UDAN 4,0 4 2,6 SUMMA (antal skal): 427 SUMMA (antal taxa): 46 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 46 TDI (0-00): 5,2 ADMI (%): 9,0 Acidofil ( ): 424 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 4,00 % PT: 0,2 EUNO (%): 8,4 Circumneutral ( ): 494 Odefinierad ( ): 9 ADMI (μm): IPS (-20): 9,7 ACID: 5,42 Acidobiont ( ): 30 Alkalifil ( ): 33 Deformerade (%): - 2,62 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 38