Behandling av prostatacancer Sammanfattning Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Norden. Hög ålder, ärftlighet, viss geografisk och etnisk tillhörighet är riskfaktorer för att drabbas av prostatacancer. Kirurgiskt avlägsnande av prostatakörteln och strålbehandling är metoder som används för att bota prostatacancer. Genom att, med hjälp av läkemedel eller operation, minska halten av det manliga könshormonet testosteron kan tumörens utbredning hämmas. Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Norden. I Sverige och Norge har antalet upptäckta fall av prostatacancer ökat kraftigt de senaste åren. Orsaken till ökningen är i första hand att fler undersökningar och provtagningar görs, men även att antalet äldre män i befolkningen ökar. År 2000 dog 2501 män i Sverige i prostatacancer, vilket motsvarar 5 % av dödsfallen bland män. Som jämförelse kan nämnas att omkring 1500 kvinnor avlider i bröstcancer varje år. Riskfaktorer Det finns fyra starka riskfaktorer för att drabbas av prostatacancer: Hög ålder Förekomsten av prostatacancer är i hög grad beroende av ålder. Hälften av fallen upptäcks hos män äldre än 73 år, medan sjukdomen är ovanlig före 50 års ålder. Ärftlighet Risken att utveckla prostatacancer ökar om man har nära släktingar som drabbats av sjukdomen, och särskilt om de har drabbats vid låg ålder. Man vet ännu inte tillräckligt om de arvsanlag som ökar risken för prostatacancer för att kunna skräddarsy tester till att förutsäga uppkomst av cancer hos friska män. Män med två eller fler nära släktingar som insjuknat i prostatacancer, varav minst en före 75 års ålder, bör erbjudas information och årligen återkommande prostatakontroller.
2(5) Etnisk tillhörighet Män tillhörande olika etniska grupper skiljer sig åt med avseende på förekomst av prostatacancer. Som exempel kan nämnas att förekomsten av prostatacancer hos afroamerikanska män är ungefär 100 gånger högre än bland män i vissa områden i Sydostasien. Geografisk tillhörighet I Skandinavien är förekomsten och dödligheten i prostatacancer bland de högsta i världen. Olika levnadssätt, inte minst med avseende på kosten, tros vara en viktig orsak till de geografiska skillnaderna. Även ärftliga faktorer spelar troligen in. Det finns ännu inte tillräcklig kunskap för att kunna ge specifika kostrekommendationer för att förebygga eller påverka sjukdomsförloppet vid prostatacancer. Att upptäcka prostatacancer De flesta fallen av prostatacancer upptäcks då män söker läkare för vattenkastningsbesvär det går trögt att kissa. Sådana besvär är dock även vanliga vid godartad prostataförstoring. Blod i urinen och allmänna symtom såsom viktförlust, smärtor och blodbrist kan också vara tecken på prostatacancer. Den andel av sjukdomsfallen som hittas vid hälsokontroller hos symtomfria män ökar också, framförallt tack vare en relativt ny blodprovsanalys som beskrivs nedan. Undersökningen Män som söker läkare med besvär som kan tyda på prostatacancer undersöks bland annat genom att läkaren känner på prostatakörteln genom ändtarmsöppningen. Blodprov analyseras med avseende på innehåll av PSA prostataspecifikt antigen. PSA är ett protein som bildas i prostatakörteln. Mängden PSA i blodet ökar både vid godartad prostataförstoring och särskilt vid prostatacancer. Vid misstanke om prostatacancer tas i regel vävnadsprover (biopsier) från prostatakörteln med hjälp av nålar. Vävnadsproverna analyseras sedan för att se om det rör sig om cancer och i så fall hur cancercellerna ser ut. Detta är viktigt för den fortsatta behandlingen av sjukdomen.
3(5) Behandling Behandlingen av prostatacancer ser olika ut beroende på patientens ålder, cancertumörens egenskaper, sjukdomens stadium och om den har spritt sig till andra organ i kroppen. I tidiga stadier av prostatacancer kan det bli aktuellt med behandling som syftar till att bota sjukdomen (kurativ behandling). I senare stadier av prostatacancer inriktas behandlingen på att bromsa tumörutvecklingen. I slutstadierna av sjukdomen, när bromsande läkemedel inte längre ger effekt, koncentreras behandlingen på att lindra smärta och andra besvär. Eftersom prostatacancer i många fall växer långsamt kommer sjukdomen ofta inte att påverka äldre mäns livslängd. I sådana fall kan man i samråd mellan patient och läkare avvakta med behandling till dess eventuella besvär uppkommer. Nedan beskrivs generella behandlingsprinciper och läkemedelsgrupper som kan komma i fråga vid behandling av prostatacancer. Kurativ behandling Behandlingsmetoder som kan bota sjukdomen är kirurgiskt avlägsnande av prostatakörteln eller strålbehandling. De båda behandlingarna tycks båda ha ungefär lika god effekt. Hur god prognosen är för att sjukdomen botas i det enskilda fallet, beror på patientens individuella förutsättningar och hur långt framskriden sjukdomen är. Borttagande av prostatakörteln medför en cirka tioprocentig risk för inkontinensbesvär (urinläckage) och stor risk för erektionsproblem. Strålbehandling medför kvarstående biverkningar hos cirka 10 % av patienterna, där besvär från ändtarmen är den vanligaste biverkningen. Även strålbehandlingen innebär en risk för efterföljande erektionsproblem, men i mindre grad än efter kirurgiskt ingrepp. Hormonrelaterad behandling Prostatatumörer är ofta beroende av manligt könshormon, testosteron, för att kunna växa och sprida sig. Genom att minska tillgången på testosteron kan man hejda tumörens tillväxt. Minskningen kan erhållas antingen genom att operera bort testiklarna eller med läkemedel. Hormonrelaterad behandling kan vara aktuell i olika stadier av prostatacancer och kan användas enskilt eller för att komplettera strålbehandling eller kirurgiskt avlägsnande av prostatakörteln.
4(5) 1. Kirurgisk kastration När testiklarna tas bort upphör produktionen av det manliga könshormonet testosteron nästan helt. En fördel med behandlingen är att effekten är väldigt snabb. En nackdel är att det kan vara psykiskt svårt för mannen att förlora testiklarna. Bristen på testosteron medför ett antal effekter hos mannen. Bland dessa kan nämnas svettningar, förlorad sexdrift och erektionsförmåga, blodbrist, muskelsvaghet och benskörhet. Många av dessa kan dock lindras med hjälp av andra läkemedel. 2. Läkemedel som minskar testosteronhalterna GnRH-liknande läkemedel (GnRH-agonister) GnRH är en förkortning för Gonadotropine Releasing Hormone. GnRH är ett hormon som stimulerar hypofysen till att frisätta hormoner som i sin tur stimulerar könskörtlarna gonaderna testiklarna hos män och äggstockarna hos kvinnor, till att producera könshormonerna testosteron respektive östrogen. Tillförseln av GnRH-liknande läkemedel ger till en början högre testosteronhalter, eftersom testiklarna stimuleras av hypofyshormonerna. Efter några veckors medicinering blir hypofysen dock utmattad och slutar att producera de stimulerande hormonerna. Då sjunker testosteronhalten kraftigt ned till motsvarande låga nivå som efter kirurgisk kastration. Samma biverkningar uppstår som efter kirurgisk kastration. För att inte höjningen av testosteronhalten i början av behandlingen skall öka prostatatumörens tillväxt, kan man samtidigt ge antihormoner (antiandrogener), som blockerar testosteronets effekt på prostatakörteln. Kvinnliga könshormoner, östrogener Behandling med östrogener är ett annat alternativ för patienter som inte vill ta bort testiklarna. Efter fyra veckors östrogenbehandling har testosteronhalten i blodet sjunkit till samma nivå som efter kirurgisk kastration. En fördel med östrogenbehandling är att risken för svettningar och benskörhet minskar. Östrogenbehandling leder nästan alltid till gynekomasti (bröstförstoring), vilket dock kan minskas genom att bröstkörtlarna bestrålas innan östrogenbehandlingen inleds. Antiandrogener Antiandrogener är läkemedel som motverkar effekten av testosteron på kroppens celler. Gynekomasti och ömhet i brösten är vanliga biverkningar. Annan läkemedelsbehandling vid prostatacancer En stor del av behandlingen vid prostatacancer syftar till att lindra besvären av sjukdomen.
5(5) I den lindrande behandlingen vid prostatacancer kan bland annat ingå: smärtstillande läkemedel av olika styrka glukokortikoider (kortisonpreparat), som ger ökad aptit, minskat illamående och ökat välbefinnande cellgifter (cytostatika), som kan lindra smärta. Överlevnad Hur sjukdomsförloppet vid prostatacancer ser ut är till stor del beroende av tumörens egenskaper och spridning. Risken för att dö i prostatacancer ökar ju yngre patienten är och ju mer spridd cancern är i kroppen. Eftersom majoriteten av patienterna är äldre när sjukdomen upptäcks, dör de flesta av andra orsaker än prostatacancer. Läs mer om prostatacancer på Cancerfondens webbsida http://www.manochcancer.nu