Rousseau och Voltaire

Estetisk-filosofiska fakulteten Regina Birgersson Rousseau och Voltaire Två helt (o)lika upplysningsfilosofers filosofier Rousseau and Voltaire Two very different philosophers philosophies Idéhistoria C-uppsats Datum/Termin: Handledare: Examinator: 11-01-19, HT-10 Conny Mithander Adrian Velicu Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 001 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se

Innehållsförteckning Abstract s.3 Inledning Bakgrund s.4-5 s.5-6 Redovisning av källorna s. 6-17 Rousseaus och Voltaires filosofier Likheter och olikheter mellan Rousseau och Voltaire Sammanfattning s.17-26 s.26-27 s.28-31 Slutsats s.31 Bibliografi s.32 2

Abstract I have in my C-essay chosen to write about Jean-Jacques Rousseau and Voltaire. Two philosophers who both appeared during the Enlightenment and French Revolution. My purpose in this work is that with the help of texts by and about Rousseau and Voltaire find out how their philosophies are. I will go into how these two men look at politics and religion and also on how they look at how society works. I will also find out similarities and differences between their philosophies about how a society should look and act and also of their political and religious views. I want to examine their philosophies, if society whit its politics and religion have something in common whit each other or if it has different aspects. The question I want to answer is: How does Rousseau and Voltaire s philosophies looks like? How does their philosophy about society, politics and religion looks like? Do they have some similarities and differences in their philosophies on society? The method I have chosen to do in this work is a text analysis. 3

Inledning Jag har i min C-uppsats valt att skriva om Jean-Jacques Rousseau och Voltaire och om deras teori om hur ett samhälle ska vara och fungerar och hur samhället ska se ut för den enskilda människan. Rousseau och Voltaire var under 1700-talet två stora filosofer som ville visa sina ideér om hur de tyckte att ett samhälle skulle vara och fungera. Just detta om hur samhället skulle se ut var deras största ideér ssom de ville att människor skulle få reda på. Jag valde detta ämne för att jag tycker att det är intressant och för att det ger mig en bättre bild av hur människor med stora tankar och idéer om samhället inspirerar oss andra människor ifrån olika samhällen. Denna tanke, hur samhället fungerar och hur det ska se ut för den enskilda människan, har nog varit ett samtalsämne som tagits upp under många år. Vad som just utgör ett samhälle med dess människor och vad som inte gör det. För den tanken har nog varit olika för människor under många år och även för mig. Mitt syfte med denna uppsats är att med hjälp utav texter av och om Rousseau och Voltaire ta reda på hur deras filosofier ser ut. Jag kommer även gå in på hur dessa två herrar ser på bland annat politik och religion och även på hur dessa herrar ser på hur ett samhälle fungerar. Hur är eller ska det vara uppbyggt. För att kunna skriva denna uppsats så har jag använt mig utav de här källorna som är skrivna utav Jean-Jacques Rousseau och de heter Om samhällsfördraget och Tvenne avhandlingar om kulturen och människan. Sen så har jag använt mig utav Candide eller Optimismen, Filosofi som är skriven utav Voltaire. Jag har även använt en hel del andra böcker där jag har hittat information som har varit användbar för min studie. Dessa böcker finns med i bibliografin. Jag valde att ha med dessa böcker av Rousseau och Voltaire för att få en bra grund i min analys av deras filosofier. Jag får med de tankegångar och begrepp som finns i böckerna jag valt och dessa behövs för att skriva om just Rousseau och Voltaire och deras filosofier. Jag kommer i denna uppsats att jämföra Jean Jacques Rousseau och Francois Voltaire för att ta reda på likheter och olikheter mellan deras filosofier om hur ett samhälle ska se ut och fungera och även om deras politiska och religiösa åsikter. Jag kommer att titta på hur deras filosofier ser ut och sedan utgå från dem när jag jämför dessa två upplysningsfilosofer. Jag vill undersöka om deras filosofier om bland annat samhället med dess politik och religion har något gemensamt med varandra eller om det är helt olika aspekter. 4

Min frågeställning är: Hur ser Rousseaus och Voltaires filosofi om samhället ut? Har de några likheter och olikheter i sina filosofier om samhället? Innan jag börjar med min textanalys så ska jag tala lite om vad som kommer komma upp i analysen. Jag kommer börja med att tala om Jean-Jacques Rousseau och om hans två böcker Om samhällsfördraget och Tvenne avhandlingar om kulturen och människan, där hans två skrifter Huruvida vetenskapen och konsternas återupprättande har bidragit till sedernas förädlande och Avhandlingar om olikheter mellan människorna finns med. Sedan så kommer jag tala om Voltaire och hans bok, Candide eller Optimismen. Detta för att få läsaren intresserad utav ämnet och för att göra det lättare till förståelse av vad jag vill få fram utav det jag tycker är viktigt i Rousseaus och Voltaires teorier. Detta gör jag så att inget utav det jag tar upp senare i analysen ska missuppfattas. Sen så vill jag även nämna att jag inte har valt att gå in mer utförligt om Rousseau och Voltaire. Utan jag tyckte att det räckte med att nämna just det som dessa två män är mest kända för och som har någon betydelse för denna uppsats. För att det ska bli mer förståeligt vilka dessa två människor är, alltså Rousseau och Voltaire, så tänkte jag att innan analysen börjar ta upp lite detaljer om deras bakgrunder, tex när de föddes och när de verkade, detta för att underlätta för er läsare då kanske inte alla vet vilka dessa två män är. Bakgrund Jean-Jacques Rousseau föddes i Genéve 1712. Han var bland annat författare och politisk filosof. Rousseau och hans tankar och skrifter var populära och mycket diskuterade bland folk under upplysningen. Han hade stort inflytande inom politiken och litteraturen. Detta med att han var så populär och att han var så diskuterad ser man i hans tankesätt som han har i sina skrifter. Rousseau som var författare skrev väldigt många olika böcker och skrifter och de han blivit mest känd för är, Om samhällsfördraget och Tvenne anhandlingar om kulturen och människan. De här två skrifterna tog man under upplysningen till sig och försökte efterlikna. Voltaire, eller som han riktiga namn var Francois-Marie Arouet, föddes 1694 i Paris. Han var bland annat författare och upplysningsfilosof. Voltaire var en framträdande kämpe för de idéer som kom till uttryck vid franska revolutionen 1789. Voltaire kämpade hela sitt liv för frihet och jämlikhet bland männiksor i samhällen. Voltaire är mest känd för sin prosa Candide, där han går till attack mot bland annat kyrkan och politiken i allmänhet. Mer om detta senare då jag ska redovisa mina källor. Voltaire och hans tankar användes flitigt under 5

upplysning och franska revolutionen, vilket gjorde honom till den mest inflytelserika personen under dessa år upplysningen och franska revolutionen höll på. För att det inte ska bli några frågetecken med vad upplysningen är och när den var så tänkte jag ta upp lite allmänna saker om upplysningen så att alla hänger med på vad jag vill få fram. Upplysningen är tiden i mitten och slutet av 1700-talet. Det var då som bland annat filosofer och författare ville skapa en sammanhängade världsbild för människan. Upplysningen var den tid då människor ville förändras och förändra tex samhället. Man ville ha nytt, man ville få bort det gamla. Upplysningens viktigaste idé var tron på människans förnuft, vilket då betydde att människan kan tänka själva och att man inte behöver tro på sådant som tex makthavare eller andra högt uppsatta människor säger. En annan tanke var att man tyckte att samhället utvecklades bäst utav jämlika människor under samverkan och att inte bara att tex en människa skulle ha makten. Man började även tänka på frihet och jämlikhet i samhället. Detta nya tänkande blev till samhällsförändringar som tex i Frankrike under sista delen utav 1700-talet skulle göra så att det blev början på den franska revolutionen. Det var inte bara i Frankrike som det blev en förändring, utan det blev det bland annat i Storbritannien där den industriella revolutionen började och gjorde att England blev en stormakt. Även Sverige fick en del utav förändringen. Man kan ta Carl von Linné som en utav de stora som gjorde något nytt och förändrade stora delar utav det svenska samhället. Innan jag börjar med min analys så tänkte jag redovisa källorna som jag använder mig utav i detta arbete. Detta gör jag för att underlätta för er läsare då jag inte vet om ni har läst dessa källor tidigare och för att ge er en liten inblick i det som jag ska skriva om och ta upp senare i min analys. Redovisning av källorna I Rousseaus skrift Om samhällsfördraget så tar han upp hur samhället ska se ut för den enskilda människan. Han inleder sin skrift med att säga att människan föds fri och överallt är hon i bojor (Rousseau, 1994 [1762]:18). Med detta menar han att människan trots sin frihet i samhället ändå är bunden till en massa saker, som tex lagar och regler. Detta med att man alltid är bunden till saker tar han upp mycket noggrant i sin bok Tvenne avhandlingar om kulturen och människan. För i denna bok så tar han upp hur människor alltid har fått kämpa för att få saker och att de aldrig har fått vara helt fria. Denna bok ska jag ta upp mer om om en 6

liten stund. Dessa två verk av Rousseau visar hans engagemang för hur samhället ska vara uppbyggt. Han är rak på sak med vad han vill och kritiserar öppet samhället med dess religion och politik. Det som Rousseau talar om i Om samhällsfördraget, om hur ett samhälle ska vara för oss människor och hur man ska leva för att känna denna frihet, är något som är väldigt viktigt och som under långa tider har varit ett stort samtalsämne runt om i världen och detta hade väldigt stort inflytande under franska revolutionen där frihet och jämlikhet skulle gälla. Detta kommer jag tala mer om senare när jag börjar med min analys. Rousseau vill, i sin skrift Om samhällsfördraget, få fram hur samhället ska kunna ordnas så att människor lägger sitt egensinne åt sidan och verkar för gemenskapens bästa. Rousseau anser att det är folkviljan som är den yttersta grunden för all samhällsmakt. Man kan säga att folket i Rousseaus idealstat är lagstiftare. Detta kan man tolka så som att eftersom folket skall lyda lagarna som finns i ett samhälle så borde också folket få skriva dessa lagar. Enligt Rousseau är målet med lagstiftningssystemet som ska finnas i ett samhälle frihet och jämlikhet för varje medborgare. Rousseau menar att ingen medborgare ska vara så rik att han eller hon kan köpa en annan medborgare och att ingen fattig medborgare ska tvingas sälja sig. Rousseau tycker att det bästa sättet att utse den verkställande makten är genom val. Rousseau säger att det äldsta av alla samhällen och det ända naturliga är familjen (Rousseau, 1994 [1762]:18). Han menar att människans främsta mål är att överleva. Innan man blir vuxen så sker denna överlevnad inom familjen. När man då blivit vuxen så blir man sin egen herre. Rousseau menar att i familjen så är fadern den största delen utav familjens överlevnad. Barn är bunda till sin fader ända tills de inte mer behöver honom för att överleva. Det är då det naturliga bandet mellan dem upplöses och den frihet som bli är en följd av människans natur. Människans främsta lag är att sörja för sin egen överlevnad och i vuxen ålder så kan människan själv bestämma vad som krävs för att överleva och bli sin egen herre. Med detta så menar Rousseau att man kan säga att familjen är den ursprungliga modellen för olika politiska samhällen (Rousseau, 1994 [1762]:19). Man kan då likna ledaren i samhället för fadern och folket kan man likna för barnen. Skillnaden mellan familjen och ett politiskt samhälle är att i familjen så drivs fadern av sin kärlek till sina barn medan ledaren i ett samhälle drivs av nöjet att befalla sitt folk. Detta jag har tagit upp nu kan man säga är som en liten inledning i hans skrift och att han sedan går in mer på och tar upp olika saker som ett samhälle har för att det ska fungera och hur det ska vara uppbyggt. Han har bland annat tagit med lagar, monarki, demokrati, diktatur, de första samhällena och andra saker som har med ett samhälle att göra. Rousseau tar upp dessa saker får att få läsaren att förstå att det är något viktigt med hur ett 7

samhälle fungerar och styrs. För det är inte alltid så att alla människor har något att säga till om utan det finns vissa människor som vill ha egen makt i samhället. Rousseau skriver i Om samhällsfördraget att Jag är född medborgare i en fri stat och medlem av dess beslutande folk, men hur litet inflytande min röst än kan ha på allmänna angelägenheter, är rösträtten ändå en tillräcklig grund för att jag ska vara skyldig att sätta mig i vad det gäller (Rousseau, 1994 [1762]:17). Detta har Rousseau alldeles rätt i. För alla människor är födda som fria medborgare i en fri stat där man har sin rätt till att få säga vad man tycker och tänker oavsett hur mycket ens röst är värd. Det är detta som hans Om samhällsfördraget handlar om, att se och sätta sig in i sakerna som finns i ett samhälle för att kunna förstå att det finns vissa saker man kan ändra och inte ändra på och vad man kan göra för att göra ett samhälle bättre. Det är vi människor som gör att samhället fungerar. Ett samhälle skulle inte kunna fungera om inte alla hjälper till. Det går inte att det bara är någon eller några som säger vad som ska göras och inte göras utan människorna måste hjälpas åt för att få det samhället som man vill ha. Ett samhälle ska ju kunna passa alla och inte bara några enstaka personer, för då blir det en diktatur, där en människa styr över alla. I ett samhälle så försöker man forma lagar och regler så att det ska passa alla människor oavsett ålder och nationalitet. I de flesta länderna världen över så finns det samhällen som består utav en regering där det sitter folk och bestämmer olika lagar och regler som ska se till att samhället fungerar bra och att det finns olika möjligheter för människor som bor i just detta samhälle. I dessa samhällen så finns det antingen en monarki eller republik som är demokratisk, där en kung, drottning eller president styr samhället tillsammans med regeringen eller bara representerar landet så som vissa kungar och drottningar gör. Sen så finns det samhällen i världen där bara en person styr samhället, detta kallas diktatur. I en diktatur så är det som sagt en person som bestämmer lagar och regler och om folket inte lyder diktatorn så kan det i vissa fall leda till olika sorts straff. I dessa samhällena, där då antingen monarki, demokrati eller diktatur råder så påverkas människorna på olika sätt och då främst deras tankesätt. I en diktatur så har diktatorn sagt si och så om lagar och regler och folk lyder detta. Folk i en monarki eller demokrati har anpassat sig till de lagar och regler som finns där och detta har gjort att det på olika ställen i världen finns olika tankar om saker och ting, tex om hur ett samhälle ska vara eller styras. Det som alla människor har gemensamt, oavsett om de styrs av en diktatur eller en monarki, är att alla är slavar under makten i samhället. Det är detta som Rousseau menar med hans citat som jag nämde ovan att människan föds fri och överallt är hon i bojor, (Rousseau, 1994 [1762]:18) och det andra Jag är född 8

medborgare i en fri stat (Rousseau, 1994 [1762]:17) att det är hur man uppfattar sig själv i sitt samhälle som gör att man känner sig fri eller inte. Frihet är inte att ha en massa lagar och regler att följa för att det ska vara bra i ett samhälle och bland folket, utan frihet är att kunna göra det man vill utan att någon annan ska kunna säga till en att man inte kan göra si eller så. Lagar och regler gör att man blir fast i sina bojor och inte kan släppa loss för att man vet att det blir fel om man skulle bryta mot någon utav dessa lagar. Samhället ser till att vi människor vet vad som är rätt och fel och ger oss straff om vi skulle göra det som var fel och hyllar oss för det som vi gjorde rätt. Människorna ska även kunna få göra sin röst hörd i samhället för att visa att man har saker att säga även om inte de som har makten lyssnar eller inte så måste människorna kunna få säga vad de tycker och tänker om saker. Människorna får använda sin röst när det är dags för förändring i ett land och i ett samhälle. Då det är dags att byta statschef eller rösta om någon annan ordning som de som har makten vill besluta om. Detta är ett bra system för då får människorna verkligen tycka och tänka precis som de vill och de kan rösta på vad och vem de vill för att göra samhället så bra som möjligt. Man har rätt att få rösta på vilken människa man vill eller på just det som känns bäst för att göra samhället gott men det är ju inte säker att det i slutändan blir så som man röstat eftersom det finns många olika förslag men man har då i alla fall fått visa vad man själv tycker och tänker. Det är under dessa förhållanden som människorna har fått visa sin frihet utan att känna sig fångad i sina bojor. Det är detta som Rousseau vill få fram med denna skrift, Om samhällsfördraget, att människans utveckling utvecklar samhället och gör att den får en egen karaktär. Med detta sagt om Rousseaus Om samhällsfördraget så ska jag börja tala om Rousseaus andra bok Tvenne anhandlingar om kulturen och människan där han skrift Avhandling om olikheten mellan människorna finns med och som jag har använt mig utav. Jag har även ytterst lite använt mig utav den första skriften i boken som heter Huruvida vetenskapen och konsternas återupprättande har bidragit till sedernas förädlande. I Rousseaus Avhandlingar om olikheter mellan människorna så tar han upp hur människan under olika tider har verkat i samhället. Med detta så menar Rousseau att samhället har gått framåt i sin utvecklingen, man kan ta industraliseringen och franska revolutionen som exempel på detta. Detta leder till att också männiksorna går framåt i sin utveckling. Med detta så menar jag att vi människor och samhället har tagit del utav dessa händelser som har hänt och som har varit en viss brytpunkt i historien, alltså där något har ändrats. Detta har ju då influerat oss människor och samhället så att utvecklingen gått framåt till det stadie vi är i idag. I första delen utav skriften Huruvida vetenskapernas och konsternas återupprättande har 9

bidragit till sedernas förädlande (Rousseau, 1920:17) så säger Rousseau: Vilket stort och skönt skådespel är det icke att se, huru människan av egen kraft på ena eller andra sättet framgår ur det tomma intet, att se henne med förnuftets ljus skingra det mörker, som naturen inhöljt henne uti, se henne höja sig upp över sig själv, och med sin ande kasta sig ända upp i de himmelska regionerna! Än vidare, att se henne liksom solen med jättesteg genomlöpa världsalltets ofantliga vidder; och, vad som är ännu större och svårare, att återvända till sig själv för att där studera människan och lära känna hennes natur, hennes plikter och ändamål. Och alla dessa under ha återupplivats under loppet av få generationer (Rousseau, 1920:21). Denna text får mig att tänka på hur man kan se på en människa. Hur man som människa går igenom så många olika stadium i sitt liv och det har alla människor gjort oavsett ålder och vart man är född. Rousseau menar att vi människor under våran livstid går igenom en massa olika saker som vi sedan tänker tillbaka på för att sedan ta till oss det och ha med det resten utav våra liv. Jag tror att Rousseau försöker förmedla detta med hur vi människor kan titta tillbaka på hur det varit för människan och hur samhällena har varit för att kunna se utvecklingen som skett. Alla människor och samhällen förändras och så kommer det alltid att vara. För det kommer aldrig att bli så att ett samhälle förändras men inte människorna i det. För när ett samhälle eller människa förändras så måste också den ena eller andra delen förändras för annars så går inte dessa två ihop. För det är vi människor som skapar samhällena och det är vi människor som gör att ett samhälle förändras. För om ett samhälle ska förändras så behöver det hjälp att göra med utav oss människor. Det är detta som Rousseau menar med denna bok, Tvenne anhandligar om kulturen och människan, det är detta som han tar upp i den med dess två skrifter, att vi människor under olika tider har levt och gjort saker för att sedan ändra på sig. Om man ska kolla på olika saker som har gjort att vi människor har förändrats och även samhällena så kan man ta de olika tidsåldrarna som har funnits här på jorden. Där börjar det med stenåldern och slutar med den tiden vi nu lever i. Under dessa olika tidsåldrar så har vi människor förändrats väldigt mycket. Tar man stenåldern som ett exempel så var vi människor jägare och vi levde för att jaga och fiska. Man bodde i hyddor eller tält vid tex en sjö. För under denna tid så flyttade man ofta runt väldigt mycket, en orsak till detta var att man följde efter djuren man jagade så man kunde få mat. Sedan så utvecklades detta till att människorna började bli bönder, man började så olika grödor och man började ha boskap. Man börjar lära sig göra vapen och andra redskap utav metaller, man bygger tex båtar och man börjar intressera sig för andra delar utav världen. Människorna började att resa omkring i olika delar av landet för att se sig omkring och man 10

reste även längre sträckor, för handeln mellan länder och andra samhällen hade kommit igång. Man kommer in i medeltiden där jordbruket kommer igång ännu mer än vad det gjorde innan och man börjar prata om religion och befolkningen börjar öka. Detta leder till att städer byggs och att olika samhällen tar form, det börjar komma olika arbeten och arbetsuppgifter, folk börjar får jobb. Sedan så forstätter utvecklingen med att vi går från jordbruksamhälle till industrisamhälle där ännu mer jobbchanser skapas och efter detta så har bara utvecklingen gått framåt tills där vi nu är idag. Så under denna långa tidsålder så har vi människor och samhället utvecklats väldigt mycket och i framtiden så kommer vi människor fortsätta att utvecklas. Om man ska titta på Voltaire och hans bok Candide så har den blivit en klassiker som har blivit läst och debatterad under många år. Candide är en ironi med mycket satiriska inslag där Voltaire respektlöst driver med samhället. I Voltaires Candide så driver han med klassamhället och kyrkan, vilket inte är helt uppenbart när man börjar läsa den utan detta kommer fram mer och mer ju länge in i boken man kommer. Candide betyder troskyldig på franska. Många skulle nog kunna säga att Candide skulle vara en självbiografi av Voltaire. I Olof Nordbergs bok Voltaire en introduktion, så skriver han Däremot låter det sig naturligtvis säga, att Candides utveckling, från en naiv upplysningsoptimism via desillusionerande upplevelser och pessimism fram till en hård tillämpad och kärv tro på livet, trots allt, speglar Voltaires egen. (Nordberg, 1979: 104). Candide handlar om en pojken som heter just Candide och han bor hos en baron i Tyskland. Candide var förälskad i baronen dotter och en dag när de båda kysstes så fick baronen syn på dem och jagade bort Candide från slottet. Efter detta så börjar Candides färd genom olika delar av världen där han stöter på massa olika sorters människor och öden. Voltaire driver i detta verk med samhället med dess klassamhället och kyrkan. Läser man boken rakt upp och ner så kanske man inte kan förstå detta men om man läser mellan raderna så får man fram att det är det som Voltaire driver om. Voltaire driver även om den tyske filosofen Leibniz och hans teorier om att denna värld är den bästa av alla tänkbara världar (Voltaire, 1985(1759):7). Detta uttryck återkommer några gånger i boken och det är då man förstår att Voltaire verkligen driver med Leibniz, genom att han då upprepar sig. Leibniz var som sagt en tysk filosof och Voltaire kände en stark motvilja mot Leibniz och den övriga tyska metafysiska lärdomen som fanns. Leibniz menar att det fysiskt och moralisk onda är nödvändigt för helhetens harmoni. På samma sätt som ingen njutning kan tänkas utan smärta och ingen helighet utan synd. Samt att denna värld, så dålig som den kan tyckas, dock är den bästa av alla världar. Detta bör man 11

acceptera oavsett om man inte förstår det. Detta kommer fram i Candide genom att man skildrar docktor Pangloss som en tysk metafysik representant. I Candide så är doktor Pangloss en vis man som bor och verkar hos den tyska baronen som sparkade ut Candide. Det är denna Pangloss som säger till Candide att denna värld är den bästa utav alla tänkbara världar. Detta tror Candide på tills han blir utkastad hur baronens slott och får se den verkliga världen och alla dess dåligheter. När Candide blivit utkastad från slottet så reser han, som jag nämde innan, genom olika världsdelar där han stöter på olika öden. Han går från helvete till helvete. Han råkar bland annat ut för en jordbävning. Han blir piskad. Han hotas till döden med att nästan bli bränd på bål och att nästan bli uppäten av kannibaler. På sin resa så hittar han sin vän Pangloss, som han trodde var död, efter ett tag så skiljs deras vägar igen och efter ett tag så hittar de varandra igen. Då har hans vän Pangloss blivit utsatt för många olika hemska saker. - Nåväl, käre Pangloss, sade Candide, när ni blev hängd, dissakerad, genomspikad och satt på roddarbänken på en galär, rubbades aldrig då er tro på att allt är inrättat på det bästa här i världen? Jag står fast vid min förra mening, svarade Pangloss, jag är filosof och det passar sig inte för mig att ändra åsikter. För övrigt kan Leibniz omöjligen ha orätt (Voltaire, 1985(1759:128). Detta gör Pangloss till den eviga optimisten. Han är mer optimist än Candide. I boken så framställs Candide som en människa som inte kan göra något fel, inte ens döda en fluga. Han framställs som något egen. När han gör något fel så har han alltid svar på varför han just gjorde fel. På ett ställe i boken, när Candide dödar sin frus bror, så uttrycker han sig på ett speciellt sätt. Han säger jag har dödat min forne herre, min vän och svåger! Jag är den bästa människan i världen, och likväl har jag nu tre liv på mitt samvete (Voltaire, 1985(1759):58). Detta är ironi. Voltaire driver med människor som framställs som Candide i boken. Att vissa människor tror sig vara bättre än andra och inte kan göra något eller några fel. I Voltaires texter, och då speciellt i detta verk, så finns det mycket ironi om saker utan att det går till överdrift. Voltaires språk i texterna är enkelt och behärskat. Man vet när man läser hans ironi för det är så utmärkande. Han behöver inte skriva en massa för att påpeka vad han vill få fram utan det han får fram, det lilla som behövs, visar hur rolig han och hans ironi är. Under 1750-talet dominerades nyhetsflödet utav sjuårskriget. I detta kriget så krigade tyskromerska riket, vilka var Frankrike, Ryssland, Sverige och Österrike, mot Storbritannien och Preussen. Orsakerna till kriget var Storbritanniens och Frankrikes tävlan om makt på haven och alla kolonier och den rivialitet som fanns mellan det tysk-romerska riket och Preussen (Ekerwald, 2000:219). Man kan säga att Voltaires Candide tar upp hemskheter med just krig och det har även en liten koppling med just detta sjuårskrig. Kriget var grymt med många 12

stupande och sorgen över det som hände på slagfälten förvandlas under Voltaires penna till en tragikomiskt verk. Candide får, som jag nämnt tidigare, ständigt höra av Pangloss att våran värld är den bästa av alla världar. Candide frågar den lärde hur olyckor då kan finnas i världen och den lärde säger Den enskildes olycka bidrar till det allmännas välgång, så att ju fler olyckor det inträffar för den enskilde, desto fullkomligare blir det allmänna bästa (Voltaire, 1985(1759) :21). Så här ser det ut i den verkliga världen, i både krig och fred. Om det är en människa som råkar ut för en olycka så märker ju inte alla andra människor runt om kring honom eller henne detta utan de lever vidare i livet med deras lycka tills den dagen som olyckor drabbar dem. Tittar man vidare på sjuårskriget så rekryterades det unga män, vilket det gör till varje krig, till armén för att de sedan skulle få slåss mot fienden. Detta händer också i Candide. För när Candide kastas ut ur slottet av baronen så möter han två män på ett värdshus, vilka senare visas vara soldater som krigade för bulgarernas kung. Man får mycket tydligt läsa om hur dem lurar Candide att rekryteras. - Älskar ni inte högligen, började den ene av Candides nyförvärvade vänner. Ack jo, svarade han, jag älskar högeligen fröken Kurigunda. Nej, vi frågar er om ni inte högligen älskar bulgarernas konung. Inte det minsta, genmälde Candide, ty jag har har aldrig sett honom. Vad för något? Det är en kung som ej har sin like; vi måste dricka hans skål. hjärtans gärna, sade Candide och skålade. Det är bra, sade de bägge två. Nu är ni bulgarernas värn, försvarare och tappre krigshjälte, er lycka är gjord och äran väntar er. Och ögonblickligen slog de länkar om hans fötter och tågade iväg med honom till regementet. På regementet fick han både göra många olika saker. Här fick han göra höger om och vänster om, på axel gevär och för fot gevär, lägga en och ge fyr, språngmarsch; varefter han tilldelades tretti slag av en påk (Voltaire, 1985(1759) :13). Voltaire skriver detta för att visa sanningen, att visa hur det är i världen. Han vill visa hur det kan och för det mesta går till när man rekryterar folk till armén. Att folk luras att gå med. Att de kommer bli krigshjältar när kriget är slut, man tjänar sitt land. Det ger en viss status att gå med i en armé, folk ser upp till en. Det negativa är all förödelse som blir. Vissa tror att armén är en dans på rosor. Att man får ut och kriga med en gång. Att man inte behöver en massa träning. I dagens samhälle så tränas man flera månader, kanske år, på att få gå ut i krig. Det var ju självklart träning som gällde för länge sedan också men inte på liknade vilkor. Utan då behövdes det folk som kunde hoppa in med en gång i ett krig. Som jag skrev innan så är krig och dess förödelse det som är mest negativt med just krig. Detta med att man kan dö i krig är inte så noga för vissa. Utan får man tjäna sitt land så är allt bra. Att man kan bli en krigshjälte. Det negativa som finns i krigen kommer inte fram förens det är försent, det kommer inte fram förens det kanske är jättemånga man som har blivit dödade. Männen som blir rekryterade till 13

armén får bara veta det som är bra med att gå med i armén, inte det dåliga. Det dåliga kommer först när man redan är inne i kriget och man inte kan göra något åt det. Den katolska kyrkan och dess religion driver Voltaire med i Candide. Ska man titta på några exempel från boken så kan man ta meningen Denna värld är den bästa av alla tänkbara världar. Detta är kritik mot kyrkan och vad den hade för mål och inriktning mot människan. Kyrkan har varit kritiserad under många år och gjort att det tex blivit splittringar mellan vissa led i kyrkan. Allt från vad man ska tro på till kyrkans makt i samhället. Voltaire levde under upplysningstiden och som jag nämnde i inledningen av arbetet så var det en tid då människor ville förändras och förändra tex samhället. Man vill få bort det gamla och få in nya saker i tex sitt tänkade och i sitt samhälle. Voltaire hade ett väldigt starkt hat mot den katolska kyrkan och dess makt i samhället och detta skildras bra i Candide. Kyrkan har fått stå ut med kritik från olika håll. Finns det en Gud?, om det nu har funnits en Gud, hur kan då världen se ut som den gör? Dessa saker har folk undrat över under många år, även Voltaire. Voltaire ville få folk att tänka själva, människans tro på förnuft var viktig. Man ska inte behöva tro på sådant som olika makthavare talar om och man ska inte behöva tro på sådant som olika kyrkor lär ut och präster predikar. Man ska kunna tro på vad man vill. Tron på ett jämställt samhälle är viktigt om inte viktigare än tron på religion. Man vill inte att det ska vara en som styr samhället utan att alla ska få säga sitt. Att alla ska få säga vad dem vill och inte behöva lyssna på just en enda människa. Kyrkan hade en väldigt stor makt under 1500-, 1600- och 1700-talet och deras makt utgjorde en stor del av samhället där bland annat deras predikan om Gud var viktig för människorna. Gjorde man så som prästerna lärde ut och sa under sina predikningar så skulle Gud alltid vara med en och göra livet bättre för en. Gud förlåter för ens synder och gör så att vi blir bättre människor. Tror man på Gud och gör så som präster predikat och sagt om Gud så kommer man till himmelen. Tror man inte på Gud och inte följer prästernas predikningar så hamnar man i helvetet. Detta skrämde man upp folk med förr och än i dag kan man få höra folk och speciellt barn säga att man kan hamna i helvetet om man inte tror på Gud. Visst, nu kanske det inte har med religionen och kyrkan att göra att man säger att man kan hamna i helvetet utan att det är andra orsaker som gör att man säger så. Man kan ju tex säga till sina barn att de inte får bråka eller svära för då hamnar man i helvete, det blir som ett litet straff eller ett litet hot för att barnen ska förstå att det är något fel de gör. Så kan det också ha varit på 1500-, 1600- och 1700-talen. Att man hotade med att så här kunde det bli om man inte löd. Att man skrämde upp folk för att få dem att följa kyrkan, med dess präster, och deras lagar och 14

predikningar. Om man inte följde kyrkans regler utan tog avstånd emot dem så kunde de bli utsparkade från kyrkan och bli kallade för kättare. Man kunde bli dömd till döden för kätteri och det hände för många som tog avstånd från kyrkan. Man kan säga att kyrkan hade stor makt över människorna och människorna, som inte visste bättre, gick på det som kyrkan predikade om. Man kan säga att människorna blev som slavar under kyrkan, med att följa kyrkans regler annars så kunde man bli dödad. Voltaire framställer Pangloss som en vis man, en filosof som kan allt om vad som är bra och dåligt i världen. När man läst Candide några gånger så börjar man förstå vad Voltaire vill få ut med Pangloss. Man får en känsla av att Pangloss framställs som en utav kyrkans män. Detta genom sättet som Voltaire framställer honom på. I Candide så säger Pangloss många gånger till Candide att - Allt hänger samman i denna den bästa av alla tänkbara världar (Voltaire, 1985(1759) :136). Detta känns som en predikan. Att våran värld är en bra plats för människor. Att vi människor hänger samman med Gud och Gud hänger samman med människan. Inget ont i världen kan ske om man är trogen Gud. Sen är det ju ironi detta med den bästa av alla världar, för världen har alltid haft konfikter, med krig och massa andra eländen. Sen så finns det en annan del av Candide som får en att tolka Pangloss som en utav kyrkans män och det är när Candide frågar Pangloss - när ni blev hängd, dissekerad, genompiskad och satt på roddarbänken på en galär, rubbades aldrig då er tro på att allt är inrättat på det bästa här i världen? jag står fast vid min förra mening, svarade Pangloss, jag är filosof och det passar sig inte för mig att ändra åsikter (Voltaire, 1985(1759) :128). Detta får en att tänka på att Pangloss är en kyrkans man. För meningen jag är filosof och det passar sig inte för mig att ändra åsikter får en att tänka på Gud. För ser man på vad man har lärt sig om religion i tex skolan så är det Gud som sänder sin son Jesus till jorden för att predika om vad som är rätt och fel och göra så att jorden skulle vara en bra plats att leva på. Sen så fick denna Jesus lärjungar som hjälpte Jesus att föra vidare sitt budskap till andra människor. Sedan när kyrkorna och dess präster blev populära så predikade dem till människorna om det som Jesus hade sagt man skulle göra och inte göra. Människorna har sedan trott på detta om att Gud sände sin son till jorden för att göra det till en bättre plats för människan. Kyrkan och prästerna blir som lärjungar och filosofer för Gud och Jesus. De för vidare berättelser för att lära folket det som är rätt och fel. Att predika om att jorden är en bra plats för människan är lögn, för tex krig och andra eländigheter, som jag skrev innan, har alltid funnits på jorden. Då är ju jorden inte en bra plats för människan. Voltaire ville nog få fram detta i Candide. Att prästerna kan predika om vad de tror ät rätt och fel men människor är inte dumma. Man kan 15

själv, utan att en präst står och predikar, att jorden inte är en bra plats för människorna, att det inte är den bästa av alla tänkbara världar. Voltaire får verkligen fram sitt hat emot kyrkan och dess roll i samhället i Candide. is there a god? And if so what are his relations whit man? (Besterman 1969:215). Detta kommer Voltaire ofta fram till i sina texter och funderingar när han tar upp gud. It is indeed obvious that Voltaire did not believe in religion. To him religion, not being based on reason, was no more than superstition (Besterman 1969:594). Man kan säga att Voltaire är deist. Alltså att han inte tror på gud, han tror inte att kunskapen om gud kan utvinnas ur religösa läror utan endast ur människornas naturliga moral, alltså med förnuftet. Uttrycket odla sin trädgård får en viktig betydelse i Candide. Det finns några citat i boken som gör att man förstår Voltaire och uttrycket odla sin trädgård bättre. Ett citat är när Pangloss säger till Candide: Allt hänger samman i denna den bästa av världar. Ty om ni inte för er kärlek till fröken Kunigunda hade blivit utjagad ur ett skönt slott medelst kraftiga sparkar i er bak, om ni inte hade råkat ut för inkvisitionen, om ni inte till fots hade släpat er genom Amerika, om ni inte hade ränt er sabel genom baronen, om ni inte hade förlorat alla era baggar från det härliga Eldorado, så skulle ni inte sitta här och äta syltad cederbark och pistacher. Det är väl talat, svarade Candide, men vi måste odla vår trädgård (Voltaire, 1985(1759) :136). Detta uttryck får en att tänka på att man måsta jobba hårt för att uppnå framgång. Det är det som Pangloss menar med det han säger i citatet jag tog upp här ovan. Detta är ju faktiskt sant, för vill man uppnå framgång så måste man jobba hårt för att få det. Så är det för alla människor i världen. Vill man tex bli advokat eller lärare så måste man studera och lära sig massa saker för att bli så bra som möjligt på just detta. Sen så behöver det ju inte bara handla om jobb som man ska nå framgång i, utan det kan tex handla om resor. Ju mer man reser ju mer erfaren blir man. Man brukar ju säga att man lär sig utav sina misstag och detta är något som är viktigt att ta till sig. För lär man sig inte utav sina misstag så blir man ju inte bättre på det man gjorde fel på första gången. Ett annat citat är när Candide säger: - Jag vet också, sade Candide, att vi måste odla våran trädgård. Ni har rätt, sade Pangloss, ty då människan blev satt i Edens lustgård sattes hon där ut operaretur eum, det är: på det att hon skulle odla den; vilket visar att människan inte är skapad för att vara sysslolös (Voltaire, 1985(1759): 135). Detta är tänkvärt. För människan har alltid haft saker att göra för att inte hålla sig sysslolösa. Tar man människans historia så kan man ju börja kolla på stenåldern då man fick jaga för att få tag på tex sin föda och hitta på bra sätt för att överleva. Detta har sedan utvecklats under de olika tidsperioderna som varit i människans historia och har gjort 16

att människan har utvecklats på olika sätt men alla har en sak gemensamt och det är att kämpa för att saker ska bli så bra som möjligt för en. Världen är uppbyggd så att den starka individen vinner över den svaga individen. Så är det i naturen och även bland oss människor. Man måste kämpa för att komma framåt man kan inte sitta ner i hörn och tro att saker och ting löser sig. Detta uttrycket att odla sin egen trädgård betyder säkert olika för olika människor. Att odla sin trädgård är något som många människor gör. Man vill ha sin trädgård på ett speciellt sätt och inte samma som alla andra. Man gör sin trädgård unik och man kämpar för att den ska vara vacker och att få alla växter att växa. Att bygga upp något från grunden visar att man kan och vill kämpa vidare mot nya mål. Så har det alltid varit för människan. Att vi har kämpat för att få fram något. Man har kämpat för att få fram elektrisitet och tills slut så kom man på en lösning på hur man kunde få fram just detta. Man kan ta massa exempel på saker som människor har kämpat för och helt plötsligt har de lyckats. Vissa människor kämpar än idag och snart så kanske just dessa har hittat sin lösning på problemet. Voltaires poäng med Candide är att visa att världen inte är god men att den kan förbättras, inte genom metafysiska resonemang, utan genom socialt arbete och genom sitt förnuft. Rousseaus och Voltaires filosofier Om man nu ska titta närmare på Rousseau och Voltaire och deras filosofier så ser man att de har en liknade syn på samhället och den olikhet som finns mellan dem i sina filosofier syns också i deras arbeten. Både Rousseau och Voltaire stred för samma sak, att samhället skulle vara jämställt och fritt för alla människor men de hade lite olika syn på hur det skulle gå till. Både Rousseau och Voltaire dog innan Franska revolutionen bröt ut. Med derar filosofier kom att bli några utav det man kämpade för i samhället under revolutionen. Voltaire och Rousseau var inte jättebra vänner. Man ska väl säga att dessa två män verkligen stod upp för sina filosofier och gjorde allt som de kunde för att få igenom dem. Då är det svårt att få vänner, svårt att få vänner som tycker precis samma. Under deras levnadsår så var det en del smutskastning mellan dem. De skrev brev till varandra som inte var så snälla, allt för att få igång en debatt. Voltaire sa bland annat: Jean Jacques (Rousseau) writes only to write and I write in order to act (Besterman 1969:307). 17

Om man nu ska kolla på Voltaires politiska åsikter och filosofier så bygger de inte på någon fasthållen ideologi. Man kan säga att de bygger mer på hans vistelser i det franska samhällets övre skickt och hans erfarenheter av de rika människor han träffat. Det bygger även på hans personliga rättskänsla och hans känsla av förnuft. Man kan säga att Voltaire är en realpolitiker och hans slagkraftiga kritik mot det etablerade samhället har gjort att man kan säga att en radikal demokratisk revolution har bidragits genom hans tankesätt. Voltaire fick som sagt inte uppleva Franska revolutionen och om han hade levt så hade han nog blivit en utav många flyktningar som flydde revolutionen på grund av olika politiska ställningar. Man kan säga att Voltaire hade en roll som folkuppfostrare. Han var starkt förankrad i borgaroch överklasstänkande. Han jobbade för att få folk att känna sig lika värda, att ingen ska vara mindre värd. Men detta är ju inte alltid så lätt då det finns olika samhällsklyftor i samhället. Uttrycket Världen är som den är kan beskrivas till det arbete som Voltaire gjorde men det blev inte så mycket ändrat på det som Voltaire kanske ville. Människor föds och dör, man kan födas både rik och fattig. Man kan leva som rik och helt plötsligt bli fattig och leva som fattig och helt plötsligt bli rik. Och detta kan man inte göra så mycket åt, man kan och ska ha tur i livet för att lyckas eller inte lyckas. Man kan bli fråntagen allt man älskar och önskar sig och man kan få allt man älskar och önskar sig. Livet ger och livet tar. Så Världen är som den är är ett bra uttryck för att visa att det inte finns några rättvisor på jorden eller i världen hur mycket man än vill. I boken Voltaire en introduktion av Olof Nordberg så har Nordberg tagit med ett citat som Voltaire har skrivit i sin bok Filosofisk ordbok under artikeln Jämlikhet och där säger Voltaire Varje människa har rätt att i själ och hjärta anse sig lika mycket värd som andra människor. (Nordberg, 1979:117). Här menar Voltaire att man som människa är lika mycket värd oavsett vilket yrke man har. Om man ska titta på fortsättningen utav detta citat, som finns i boken Filosofi i fickformat, så står det så här Härav följer inte att en kardinals kock har rätt att befalla sin herre att laga hans middag. Men kocken kan säga: Jag är människa liksom min herre. Liksom han är jag född under tårar. Han skall dö liksom jag i samma ångest och under samma ceremonier. Vi har båda samma djuriska funktioner. Om turkarna bemäktigar sig Rom och om jag då blir kardinal och min herre kock ska jag ta honom i min tjänst. (Nordberg 1985:215). Detta resonemang är enligt Voltaire rimligt i ett samhälle och det skulle nog många människor i världen tycka också om vissa nu inte redan gör det. Voltaire försöker få fram en jämlikhet bland folk som kanske inte är möjlig men som kan bli en möjlighet. Voltaire vill få oss människor att förstå att eftersom världen inte är jämställd plats så kan människor inte leva jämställt utan vissa lever bättre än andra, vissa har bättre jobb 18

och lön. Detta kan under tidens gång ändra sig till att den som hade det bättre jobbet får ett mycket sämre jobb eller får sparken och den som inte hade det bästa jobbet får ett jobb som är toppen med bra lön. I artikeln Fosterland från 1764 så skriver Voltaire om hur en stat ska styrar, vad som passar för styre i olika länder. Han säger: Vilket är nu bättre, om en stat är monarki eller republik? I 4000 år har man ältat den frågan. Fråga de rika om svaret och de föredrar alla aristokrati. Fråga folket, det vill demokrati. Det är bara kungarna som föredrar kungadöme. Hur är det då möjligt att nästan hela jorden styrs av monarker? Fråga råttorna som föreslog att en liten klocka skulle hängas runt halsen på katten! Men i själva verket är nog orsaken den att, som man påstår, människorna mycket sällan är värdiga att styra sig själva (Nordberg, 1985:182). Det här hör delvis samman med det som togs upp innan med bland annat hur Voltaire kämpade för rättvisa bland folket. Men även andra tankar från Voltaire om hur han tycker och tänker om dessa saker. Han säger att de rika skulle föredra aristokrati och folket demokrati vilket han har en poäng i. Rika människor vill gynna de rika eftersom de ligger i samma division och samma sak för folket. Nu för tiden så finns det ju ingen aristokrati utan man kan säga att det har övergått till antingen monarki eller demokrati, vilka nu förtiden är de statsskick som är mest spridda över världen. Nu för tiden så tänker man inte längre präster, adel, borgare och bönder så som man gjorde förr i tiden, utan nu så är alla människor ett folk där det finns både rika och fattiga men där alla lever under samma lagar och statsskick. Voltaires mening Fråga råttorna som föreslog att en liten klocka skulle hängas runt halsen på katten! känns tänkvärt. Man kan se på det ur många olika synvinklar men man kan ju komma överens om att det är kattens jobb att fånga råttor och att det blir svårare för katten när den har en klocka på sig för då hör råttorna den och de kan gömma sig för katten. Voltaire försöker nog med att få detta att bli en liknelse med folket och statsskicket i ett land. Att folket är råttorna och monarken är katten och att det kan vara som en katt- och råttalek i samhället. Att det är monarkens lagar som ska följas och gör man det så händer det inget men om man inte följer dessa så får man betala dyrt för det. Monarken kan plötslig ändra på tex sina lagar och andra saker vilket gör att folket inte kan vara helt säker på vart man har sin monark. Och då kan man ha det som en liknelse till råttorna som tycket att katten skulle ha en klocka runt halsen för då vet ju råttorna vart katten är och kan gömma sig. Samma sak med folket och monarken, fast inte med klockan runt halsen, utan här så är det upp till folket att vara uppmärksamma på vad monarken gör och vill göra och följa med i utvecklingen så att inget dumt görs så att monarken kan bli arg och ändra på en massa. 19

Voltaire har även en hel del att säga om krig. Hans avsky mot krig ser man genom hans författarskap. Det hör till tingens ordning att en människa kan vara äregirig, att denna människa ibland värvar några andra människor, att hon segrar eller blir slagen, men aldrig ska man kunna säga: Människan har blivit skapad för att bli dödad i krig (Nordberg, 1979:119). Man kan säga att Voltaire är pacifist, för kriget som en metod att lösa mänskliga tvister som tex religion, territorium och handel fördömer han. Alla ter sig enligt honom som anfallskrig. Han nämner inte krig för nationellt eller andligt försvar. Voltaire säger att: Kriget skapas åt oss av inbillningskraften hos tre- eller fyrahundra personer spidda över jordklotets yta och benämnda furstar eller ministrar. Han fortsätter: Moraliserade filosofer, bränn alla era böcker! Så länge några få människors nyck på lagligt sätt kan bringa tusentals av våra bröder om livet, kommer den del av mänskligheten som ägnar sig åt heroism att vara det avskyvärdaste i hela naturen (Nordberg, 1979:119). Voltaire är väldigt kritisk mot denna heroism. Han uttrycker sig mycket om heroism i sina texter och i en text så har han skrivit detta: Vad blir det av och vad angår det mig för resten humanitet, välgörenhet, blygsamhet, måttlighet, mildhet, vishet, fromhet, när ett halvt skålpund bly, avfyrat på 600 stegs avstånd, söndersliter min kropp och jag dör vid tjugo års ålder under outsägliga plågor bland fem eller sex tusen andra döende, under det att mina ögon, som öppnar sig för sista gången, ser den stad jag föddes i förstöras av eld och järn, och de sista ljud, som når mina öron, är jämmerropen från kvinnor och barn som utandas sin sista suck under ruineran, allt detta för att tillgodose påstådda intressen hos en man vi inte känner (Nordberg, 1979:120). Detta är väldigt starka ord som kommer från Voltaire och man blir berörd utav det. Voltaire får verkligen fram vad han tycker och tänker om krig och dess följder. Han får folk att tänka på att krig ger förödelse och att det är många som måste sätta livet till. Folk tänker inte på konsekvenserna menar Voltaire. Även fast man deltar i krig och är en hjälte så kommer allt till slut att försvinna. Ingen kommer för alltid att minnas de som stred för sitt land. Nog pratat om detta, nu ska vi gå in på vad Voltaire tycker om lagar. Voltaire säger att den produktiva faktorn i samhällenas liv är arbetet. Den styrelse som bäst förstår detta och får ihop det med genensamt välstånd och lycka är den som är bäst och det spelar ingen roll om det är monarki eller republik bara lagarna är goda och främjar arbetets resultat. Men jag ogillar såna lagar som medger att hundra tusen man går lagenligt ut och sticker ihjäl hundra tusen grannar. Det har förefallit mig som om de flesta människor av naturen fått tillräkligt med sunt förnuft för att stifta lagar, men som om inga hade rättkänsla tillräkligt för att stifta goda lagar (Nordberg 1979:121). Den som talar här är Voltaire och han är övertygad om att 20