Fiskevård i Vegeån Ekeby Sportfiskeklubb

Fiskevård i Vegeån Ekeby Sportfiskeklubb

Innehåll 1 Öringen 2 Vegeåns status 3 Vad klubben kan göra Fiskevård i Vegeån Mikael Pertmann maj 2012 sid 2 av 18

Finns bara en sort av öring, nämligen öring. Havsöring och Bäcköring är samma art, de har bara olika livssituationer Öringen leker över grusbottnar i strömmande vattendrag under hösten. Rommen kläcks under senvinter/våren och ynglen lever under de första veckorna av näringen i gulesäcken. Efterhand börjar ynglen leta upp ett revir (starkast tar bäst plats) och äta insekter och plankton för att vid 10-15 cm storlek blanda in fisk i födan. Den unga fisken stannar i vattendraget under något/några år (vissa stannar hela livet) innan de vandrar ut i havet. Öringen stannar i havet tills den uppnår könsmognad då den vandrar tillbaka till det vattendrag där den föddes för att leka. Några återvänder redan samma år de vandrade ut och en del öringar stannar kvar i ån för alltid. Detta är naturens sätt att undvika att hela stammen slås ut av en naturkatastrof eller annat. Ganska smart! Fiskevård i Vegeån Mikael Pertmann maj 2012 sid av 18

Lekbotten Gruset skall vara naturgrus (15 50 mm utan skarpa kanter) och täcka 2 5 m 2 med ett djup av 0,2 0,5 m. Uppströms gruset lägger man sten som bland annat ser till att sand och slam inte lägger sig i gruset. Revir I anslutning till lekområdet ser man till att det finns gott om små stenar där ynglen kan skapa revir. Är botten jämn blir det stora revir med få fiskar (de ser ju varandra) men är det gott om sten blir reviren mindre med fler fiskar. Mycket sten och ved gör att fler öringar kan klara sig till könsmognad (och fortplanta sig). För ynglen är det bäst med gott om knytnävestora stenar att gömma sig vid i ett vatten som är 0,1 0,5 m djupt med en strömhastighet av 0,2 0,5m/s. Till hösten söker sig öringen till djupare vatten. Fiskevård i Vegeån Mikael Pertmann maj 2012 sid av 18

Undersökning 2009 Åbromölla Fiskevård i Vegeån Mikael Pertmann maj 2012 sid av 18

Hot mot öringen 1 Vattenkraft Inget hot i vegeån men läs gärna detta: www.alvraddarna.se/om/vattenkraft Avsaknad av lekbottnar Ju fler lekplatser desto fler öringar, både i ån och i havet. Brist på sten och död ved Mycket sten och ved i vattnet ger mat och skydd för öringen. Brist på träd längs stränderna Träd skuggar och löven ger näring till vattnet. Ett för varmt vatten ger färre öringar. Fiskevård i Vegeån Mikael Pertmann maj 2012 sid av 18

Hot mot öringen 2 Gädda och elritsa Gäddan äter öring (och gäddor). Många vill fiska bort gäddan och slänger fångade gäddor i skogen. Förutom att man kan fundera över det moraliska i att behandla naturlig fisk på det viset så är det omöjligt att fiska bort gäddan. Omöjligt. Elritsan konkurrerar med öringen om födan. Kan tränga bort öringen och är ett stort hot. Tjuvfiske Ett stort hot. De som fyller påsar med småöring för att det är så gott med stekt bäcköring på hårt bröd kan ödelägga ett bestånd av yngel som inte blivit könsmogna. Samma med de som fångar lekfisk, där kan tusentals ägg gå förlorade. Fiskevård i Vegeån Mikael Pertmann maj 2012 sid av 18

Vad klubben kan göra Inventera lekbottnar Den sträcka vid Fälleberga där klubben under nittiotalet lade ut lekgrus bör inventeras Finns gruset kvar? Hur djupt ligger gruset? Är gruset igenslammat av sand? Kan vi kratta gruset i så fall? Finns det nog med småsten runt lekplatsen där ynglen kan växa till sig? Fiskevård i Vegeån Mikael Pertmann maj 2012 sid 8 av 18

Vad klubben kan göra Lägga ut död ved Död ved = grenar som är minst en meter x en decimeter Död ved ger skydd för både öring och sländor Död ved virvlar runt vattnet vilket minskar igenslamning av lekbottnar Död ved bromsar upp löv i vattnet. Löv är mat för öringens mat Svenska studier har visat att mängden öring i skogsvattendrag ökar med 300% när mängden död ved ökar från 0 till 8 16 bitar per 100 m 2 vattendragsyta Alltså är det värt att sträva efter fler än åtta bitar död ved per hundra meter å Fiskevård i Vegeån Mikael Pertmann maj 2012 sid av 18

Fiskevård i Vegeån Mikael Pertmann maj 2012 sid 10 av 18

Fiskevård i Vegeån Mikael Pertmann maj 2012 sid 11 av 18

Vad klubben kan göra Plantera träd Om träd saknas... Solen värmer upp vattnet vilket gör att öringen vantrivs (22 ). 1966 totalröjdes all växtlighet vid Needle Branch, Missouri. Maxtemperaturen i vattnet under sommaren gick från 15 till 30! Vegetationen i vattnet ökar av solljuset vilket gynnar mört och löja. Delvis på grund av att vattnet då strömmar långsammare. Gäddan trivs bättre när det är gott om mört och löja i ett vatten som strömmar långsammare. Skyddade platser för öringen försvinner (mörka skuggor och trädgrenar som hindrar fåglar att slå fisken). Fint sediment (sand) hamnar i vattnet (från strandkanten) vilket slammar igen lekbottnarna. Trädrötter hindrar detta. Döda löv är mat åt öringens byte. Inga löv = färre insekter = färre öringar. Mängden löv som faller ned i vattnet påverkar hur mycket öring det finns! Fiskevård i Vegeån Mikael Pertmann maj 2012 sid 12 av 18

Vad klubben kan göra Lägga sten 1 Stenläggningen ökar vattendjupet och variationerna i strömmens hastighet i bäckfåran. I skydd av en sten kan fiskarna vila från vattenströmmen och samtidigt hålla sig gömda för rovdjur. Dessutom fångar stenarna trä och växtmaterial och förbättrar på det sättet fiskarnas och bottendjurens levnadsförhållanden och näringssituation. Också de vattenmossor, som fäster sig på stenar och trämaterial, är viktiga för vattenorganismerna. Fiskevård i Vegeån Mikael Pertmann maj 2012 sid 13 av 18

Vad klubben kan göra Lägga sten 2 Ju mer fåran buktar sig, desto större livsutrymme står till buds för fiskar En ökad buktning förbättrar fårans självreningsförmåga och livar upp landskapet Buktningen kan skapas med till exempel strömstyrare av sten Fiskevård i Vegeån Mikael Pertmann maj 2012 sid 14 av 18

Vad klubben kan göra Vandringshinder I själva Vegeån finns inga vandringshinder I de små tillflödena som Vramsbäcken finns hinder Kontrollera möjligheten att bygga fiskväg Fiskevård i Vegeån Mikael Pertmann maj 2012 sid 15 av 18

Vad klubben kan göra Fisket Ökad bevakning Exempel från andra vatten visar att en kontroll av fisketrycket påverkar mängden fisk i vattnet. Låter man folk dra upp småöringar i mängd försämras framtiden för fisken. Träda Att lägga fiskeförbud på delar av ån minskar trycket på fisken. Sträckorna kan variera från år till år. Meteförbud På grunda vatten där det mest finns småöring kan det vara lämligt att förbjuda mete. Maskmete gör att fisken sväljer betet djupt och då blir det svårt att kroka av den fisk som skall släppas tillbaka. C&R Catch & Release (att släppa tillbaka den fisk man fångar även om den är lovlig) på frivillig basis. Då krävs utbildning i hur fisken hanteras. Fiskevård i Vegeån Mikael Pertmann maj 2012 sid 16 av 18

Ett exempel på åtgärdsförslag i annan å (Kabusaån) Utav de åtgärder som föreslås, är trädplantering längs med vattendragen en viktig bit för att återställa vattendragen till mer naturligt fungerande vattensystem. Idag sker på vissa sträckor återkommande dikesrensningar som temporärt förstör uppväxtmiljöerna för öringen. Genom att öka beskuggningen kommer andelen vegetation som bladvass, igelknopp och kaveldun i vattendragen på sikt att minska. Denna typ av vegetation medför en ökad igenslamning och ett behov att rensa vattendragen från vegetation och sediment. Det föreslås därför att en dialog med de aktuella dikningsföretagen görs, för att i samråd minska behovet av rensning. Totalt utgör de sträckor som är i behov av en ökad beskuggning ca 19 km. Vilket skulle innebära ca 10 000 st trädplantor. Det trädslag som lämpar sig bäst att plantera är al. Beräknad kostnad för plantor är ca 40 000 kr, därtill kommer kostnad för plantering. Fiskevård i Vegeån Mikael Pertmann maj 2012 sid 17 av 18

Andra åtgärder är att på sträckor med strömmande karaktär som har en jämn bottenstruktur, lägga ut block och sten för att återställa en mer naturlig fåra. Totalt utgör dessa sträckor en relativ låg andel, ca 500 m i Fröslövsån. Partiet som föreslås att åtgärdas har en jämn botten bestående av skiffersten med skifferberggrund i botten. Sträckorna är rensade där större stenar och block är borttagna. Beräknad kostnad för detta område är ca 50 000 kr. Före åtgärd bör samråd och avtal göras med berörda dikningsföretag. I Kabusaån och dess tillflöden finns ett relativt stort antal vattenuttag. En reglering av vattenuttaget bör genomföras. Ett minsta flöde, för bevattningsuttag, bör fastställas, på olika punkter i ån och dess tillflöden. Under längre torrperioder drabbas fisken naturligt av ett högre bortfall, vid uttag för bevattning vid sådana situationer kan delar av vattendragen torrläggas med total utslagning av öringungar på långa sträckor. Detta arbete utförs lämpligen i samråd med Länsstyrelsen. Skyddszoner finns idag längs huvuddelen av vattendragen, endast på några få sträckor saknas en sådan zon. En dialog med berörda markägare bör göras för att uppmuntra att skyddszoner anläggs. Fiskevård i Vegeån Mikael Pertmann maj 2012 sid 18 av 18