Kallelse Omsorgsnämnden Tid: måndag 19 augusti 2019 kl. 15:30 Plats: Östra Roten, kommunhuset i Lilla Edet Ärenden Föredragande Formalia 1 Upprop 2 Val av justerare och fastställande av tid för justering 3 Godkännande av dagordning Beslutsärende 4 Taxor och avgifter för 2020 inom vård, omsorg och funktionshinder 5 Rekvisition av stimulansmedel för 2019 för förstärkning av äldreomsorgen 6 Vägledande bestämmelser för biståndshandläggning 2019/154 Lotte Mossudd, förvaltningschef 2019/164 Yvonne Gunnarsson-Nord, verksamhetschef, äldreomsorg 2019/163 Lotte Mossudd, förvaltningschef Informationsärende 7 Ej verkställda beslut Sol/LSS 2019 2019/96 Yvonne Gunnarsson-Nord, verksamhetschef äldreomsorg Camilla Karlsson, verksamhetschef funktionshinderavdelningen 8 Information bemanningsenhet 2019/171 Camilla Karlsson, verksamhetschef funktionshinderavdelningen 9 Dialog om arbetet med att ta fram en äldre- och funktionshinderplan 2019/77 Yvonne Gunnarsson-Nord, verksamhetschef äldreomsorg Camilla Karlsson, verksamhetschef funktionshinderavdelningen 1
10 Verksamhetsplan för Omsorgsnämnden 2020 11 Ekonomiska månadsuppföljningar 2019 inklusive rapportering av åtgärder och förslag till åtgärder för en ekonomi i balans 2019/174 Lotte Mossudd, förvaltningschef 2019/125 Lotte Mossudd, förvaltningschef 12 Information 13 Anmälan av inkomna skrivelser 14 Redovisning delegeringsbeslut Lars Ivarsbo (C) Ordförande 2
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr 2019-07-10 ON 2019/154 Taxor och avgifter för 2020 inom Omsorgsnämnden Dnr ON 2019/154 Sammanfattning Förvaltningen har gjort en översyn av taxor och avgifter inför 2020 och föreslår ändring av de taxor och avgifter som inte följer prisbasbeloppet enligt nedan. De flesta av omsorgsnämndens avgifter följer prisbasbeloppet och justeras årligen i och med detta. Prisbasbeloppet enligt socialförsäkringsbalken har för år 2020 bestämts till 47 300 kronor, vilket är en höjning med 800 kronor jämfört med i år 2019. Västtrafik inför ett nytt zonsystem under hösten 2020 som berör alla kommunernas avgifter för färdtjänst. Det innebär att Lilla Edets avgifter inom färdtjänst behöver ändras. Det finns en arbetsgrupp som arbetar med att ta fram förslag till nya avgifter. Arbetsgruppen består av Västtrafik och ett antal kommuner i regionen. Förslaget kommer att presenteras av arbetsgruppen i början av oktober 2019. Beslut om höjning av dessa avgifter får tas av kommunfullmäktige senare. Ärendet Vård- och omsorgsverksamheten (a) Hemtjänst i ordinärt/särskilt boende. Förslaget är att ändra nivå 2 från 50 till 60 % av maxavgift. Kontroll har gjorts med närliggande kommun och vi har legat lägre. (c) Kommunal hälso- och sjukvård, omfattas av hemsjukvård, arbetsterapi och sjukgymnastik. Förslaget är att höja avgiften från 300 till 350 kr. (j) Hyra av lokal på trygghetsboende Hägern. Förslag är att höja hyreskostnaden från 300 till 350 kr. (p) Hemtjänst, hemsjukvård, arbetsterapi och sjukgymnastik för personer från annan kommun i ordinärt boende. Hemtjänst. Förslaget är att ändra från 401 till 412 kr utifrån VästKoms rekommendation enligt tidigare beslut av kommunfullmäktige. Hemsjukvård/sjukgymnast/arbetsterapeut. Förslaget är att ändra från 650 till 669 kr utifrån VästKoms rekommendation enligt tidigare beslut av kommunfullmäktige. 3
Funktionshinder (e) Ungdomar över 18 år med insats enligt 9 8 LSS med egen inkomst Förslaget är att ändra avgiften för hyra från 1 950 till 1 990 kr och avgiften för kost från 1 910 till 2 620 kr. Avgiften ändras utifrån Konsumentverkets rekommendationer. (g) Kommunal hälso- och sjukvård, omfattas av hemsjukvård, arbetsterapi och sjukgymnastik. Förslaget är att höja avgiften från 300 till 350 kr. Avgifter som följer prisbasbeloppet höjs i och med att prisbasbeloppet för 2020 höjs. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2019-07-10 Taxor och avgifter 2019 inom vård och omsorgs- och funktionshinderverksamheten Ekonomiska överväganden och följder av beslut --- Förslag till beslut Omsorgsnämnden föreslår kommunfullmäktige att besluta om ovanstående ändringar i omsorgsnämndens taxor och avgifter för 2020. Jeanette Larsson Socialt ansvarig samordnare (SAS) jeanette.larsson@lillaedet.se Beslut expedieras till Kommunfullmäktige Socialchef Beslutet skickas för kännedom till Ekonomichef 4 sid 2/2
TAXOR OCH AVGIFTER 2019 INOM VÅRD OCH OMSORGS- OCH FUNKTIONSHINDER- VERKSAMHETEN 5
6. Vård och omsorg Enligt Riksdagsbeslut, reglerat i socialtjänstlagen (2001:453) 8 kap. 5 får den enskildes avgifter för hemtjänst och dagverksamhet, tillsammans med avgifter som avses i 26 sjätte stycket hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), per månad uppgå till högst en tolftedel av 0,5392 gånger prisbasbeloppet. Kommunen använder sig av maxtaxa och de avgifter som ingår i detta är hemtjänst i ordinärt och särskilt boende, hemsjukvård, trygghetstelefon, tillsynskamera, korttidsvård/avlastning/hospice och växelvård samt kommunal hälso- och sjukvård. Har den enskilde insatser både från hemtjänst och hemsjukvård utgår enbart avgift för hemtjänst. Uttagen avgift är beroende av det så kallade avgiftsutrymmet. Med detta avses det den enskilde brukaren har kvar av sin bruttoinkomst efter att hyra, skatt och förbehållsbelopp beräknats. Detta utrymme är det maximala belopp som den enskilde kan betala i avgift per månad, även om summan av avgifterna överstiger detta utrymme. De sammanlagda avgifterna som omfattas av maxtaxan är maximerad till 53,92 % av prisbasbeloppet (PBB) som för år 2019 är fastställt till 46 500 kronor, vilket då utgör utrymmet för maximal avgift. För år 2019 är den maximala avgiften 2 089 kronor per månad. Avgifterna avseende äldreomsorg är befriade från moms, om inte annat anges. Kommunen använder sig av beräkningar utifrån Konsumentverket (Koll på pengarna), VästKom, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och prisbasbeloppet, PBB. a. Hemtjänst i ordinärt/särskilt boende (Omfattas av maxtaxan). Hemtjänstavgiften relateras till utrymmet för maxavgiften. Respektive omvårdnadsnivå är sedan relaterad till detta. Månadsbeloppet är en tolftedel av årsbeloppet. Antal timmar per % av Maximalt Nivå månad maxavgift månadsbelopp 1 0-9 30 627 kr 2 10-49 50 1 045 kr 3 50-119 80 1 671 kr 4 120-100 2 089 kr b. Trygghetstelefon/Tillsynskamera (Omfattas av maxtaxan) Trygghetstelefon Telefon + kamera Ensamstående per påbörjad 300 kr 350 kr månad Äkta par/sambo, i samma hushåll, per påbörjad månad 350 kr 400 kr Ensamstående - då bosättningskommunen skall debiteras 300 kr per påbörjad månad plus 401 kr per timma* för åtgärdande av larmorsak 350 kr plus 401 kr/tim.* för larmåtgärd 6
Äkta par/sambos i samma hushåll - då bosättningskommunen skall debiteras 350 kr per påbörjad månad plus 401 kronor per timma* för åtgärdande av larmorsak *Avgiften följer VästKoms rekommendation och kan ändras under året. 400 kr plus 401 kr/tim.* för larmåtgärd Den enskilde ersätter kommunen för förlorad larm-knapp, skadegörelse på trygghetslarm/tillsynskamera och förlorat/borttappat trygghetslarm enligt faktisk kostnad. c. Kommunal hälso- och sjukvård, omfattas av hemsjukvård, arbetsterapi och sjukgymnastik (Omfattas av maxtaxan). Endast en avgift tas ut för insatser av antingen kommunsköterska, arbetsterapeut och/eller sjukgymnast. Betalas hemtjänstavgift utgår ingen avgift för denna insats. Barn/ungdom under 18 år betalar ingen avgift för denna insats. Per månad, oavsett antal besök 300 kr d. Avgifter för korttidsvistelse, avlastning och växelvård (Vård/vistelse omfattas av maxtaxan). Dagsbeloppet är en trettiondel av månadsbeloppet. Aktivitet % av PBB Belopp Vård/vistelse, per dag 9,5 147 kr Matkostnad, per dag 7,5 116 kr Vid öppen retur (inom 24 timmar) åter tillbaka till korttidsboende från sjukhusvistelse utgår kostnad för vård/vistelse. e. Mattransport, distribution av mat till ordinärt boende Avgiften kan ändras under året. För närvarande gäller följande priser per portion enligt nedan; Allmän och vegetarisk kost Energi- och proteinrik kost Dessert anpassad till huvudrätten 55 kr 65 kr 20 kr Allmän, vegetarisk och energirik kost finns som följande alternativ med en tillkommande kostnad per portion enligt nedan; Gluten-laktos-ägg- och mjölkproteinfri kost 25 kr f. Måltid serverad på dagverksamhet enligt biståndsbeslut Lunch 55 kr/måltid Förmiddagskaffe med smörgås 20 kr/måltid Eftermiddagskaffe med kaka/bulle 15 kr/måltid 7
g. Hyror i ordinärt boende inom blockavtal Hyrorna fastställs enligt självkostnadspris. Hyressättningen följer resultatet av hyresförhandlingarna mellan fastighetsägarna Göteborg Första regionen och Hyresgästföreningen. Eventuell korrigering av hyran sker månaden efter att förhandlingar avslutats. h. Kostnad per måltid för anhöriga/närstående för måltid på särskilt boende, inklusive moms Lunch 65 kr Kaffe med smörgås 25 kr Kaffe med kaka/bulle 20 kr Frukost 40 kr Kvällsmål 40 kr Lunch högtider 90 kr i. Fika serverad på träffpunkterna Lödöse och Hägern En kopp kaffe 10 kr Kaffe med kaka 20 kr Kaffe med smörgås 25 kr j. Hyra av lokal på trygghetsboende Hägern Hyresgäster i Trygghetsboendet Hägern kan hyra matsalen till en kostnad av 300 kronor per timma inklusive porslin. Öppen verksamhet riktad till pensionärer använder lokalen fritt. k. Avlösarservice i ordinärt boende Anhörig kan beviljas avlösning i hemmet 08.00-22.00, med upp till tio (10) timmar per månad kostnadsfritt. l. Hyror och avgifter inom särskilt boende Den enskilde har ett hyresförhållande med kommunen och betalar själv hyra. Bostadstillägg ansöks om hos Pensionsmyndigheten. Hyresnivåerna kopplas till konsumentprisindex, KPI, med oktober månad 2008 som basvärde och förändras den första januari respektive år. Omsorgsnämnden har lämnat förslag till kommunfullmäktige om en höjning av hyrorna inom särskilt boende från och med oktober 2019. Kommunfullmäktige har ännu inte fattat beslut. 8
Avgifterna för boende i dubbelrum (enligt maxtaxan) samt måltider är kopplade till prisbasbeloppet med nedan angivna procentsatser. Aktivitet % av PBB Belopp Avgift för helpension* i särskilt boende, per månad Frukost Lunch Kvällsmål Mellanmål, per måltid * Enligt Konsumentverkets rekommendationer 7,5 3 488 kr 22 kr (19%) 55 kr (47%) 25 kr (22%) 7 kr (6%) Vid sjukhusvistelse görs avdrag för mat per dygn från och med dag ett (1) med Vid övrig vistelse utanför det särskilda boendet görs avdrag, om avgiftsutrymme finns för hemtjänst, per dygn från och med dag fem (5) med 1/30 av 7,5 116 kr 0,16 74 kr Omsorgsnämnden har möjlighet att under en period av maximalt tre månader, besluta om reducering av den billigaste hyran, under förutsättning att dubbla boendekostnader uppstår i samband med inflyttning från ordinärt boende i Lilla Edets kommun till särskilt boende i Lilla Edets kommun. m. Vistelse på hospice Omvårdnadsavgiften omfattas av maxtaxan. Dagsbeloppet är en trettiondel av månadsbeloppet. Aktivitet % av PBB Belopp Omvårdnadsavgift per dygn 9,5 147 kr Kost avgift per dygn 7,5 116 kr n. Städ- och tvätt paket inom särskilt boende Lägenheten på särskilt boende likställs med ett eget boende. Den enskilde betalar själv för förbrukningsmaterial. För den som vill finns möjlighet att till en månatlig avgift av 0,5 % av prisbasbeloppet per månad, erhålla förbrukningsmaterial* på det särskilda boendet. Med förbrukningsmaterial avses t.ex. städ- och rengöringsmaterial, toalett- och hushållspapper samt tvätt- och sköljmedel. Personliga hygienartiklar ingår inte i förbrukningsmaterial men kan mot en månatlig avgift på 100 kronor erhållas från boendet. * Enligt Konsumentverkets rekommendationer o. Det sänkta/höjda minimibeloppet på särskilt boende Bestämmelserna om avgifter inom äldre- och handikappomsorgen anger att kommunen, genom en individuell prövning av minimibeloppet, ska ta hänsyn till de varaktiga merkostnader som omsorgstagaren har. Kommunen får i vissa fall minska nivån på minimibeloppet. 9
Sänkningen av minimibeloppet är 1,1 % av prisbasbeloppet per månad och omfattar kostnader för hushållsel, möbler, porslin etc. Väljer man inte städ- och tvätt paket enligt punkt n, sker en sänkning av minimibeloppet med 1,6 % av prisbasbeloppet per månad. Höjningen av minimibeloppet motsvarar mellanskillnad mellan Konsumentverkets kostnadsberäkning av skäliga kostnader för livsmedel och kommunens avgift för kost. p. Hemtjänst, hemsjukvård, arbetsterapi och sjukgymnastik för personer från annan kommun i ordinärt boende 1 maj 2011 beslutade riksdagen om möjligheter för vistelsekommun att erhålla ersättning från bosättningskommun för utförd hemtjänst, hemsjukvård samt insatser från sjukgymnast och arbetsterapeut vid tillfällig vistelse i kommunen. Hemtjänst Sedan 2014 har VästKoms rekommendation baserats på ett genomsnitt för timersättningen hos länets LOV-kommuner samt att justering sker årligen i enlighet med SKL:s årliga nationella kartläggning av hemtjänstersättning hos LOVkommuner. Avgift för hemtjänst är 401 kronor per timma. Hemsjukvård/sjukgymnast/arbetsterapeut Sedan 1 januari 1999 har de 49 kommunerna i Västra Götaland ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende i enlighet med gällande Hälso- och sjukvårdsavtal i Västra Götaland. Kommunerna i Västra Götaland ger hemsjukvård i ordinärt boende åt personer bosatta inom länet, oavsett om de är kommuninvånare eller inte. Avgift för sjukvård som utgår ifrån distriktssköterskebeslut och avgift för behandling som beslutas av sjukgymnast/arbetsterapeut är 650 kronor per timma. Den vårdgivande kommunen debiterar folkbokföringskommunen för det antal timmar som man överenskommit sig emellan när det gäller vårdinsatsen samt eventuell restid. *Avgiften följer VästKoms rekommendation och kan ändras under året. q. Kostnad för transport till bårhus för bisättning Faktisk kostnad* faktureras dödsboet för transport till bårhus, för bisättning av avlidna personer i särskilt boende och avlidna personer i ordinärt boenden inskrivna i den kommunala hemsjukvården. *Enligt SKL cirkulär 2005:52 r. Kostnad för ej förskrivna hjälpmedel, t.ex. kryckor, duschpall, griptång, käpp, stödhantag, textil snurrplatta och förhöjningsdyna Den enskilde betalar själv motsvarande faktisk kostnad för hjälpmedlet. 10
s. Kostnad vid förlust av hjälpmedel Den enskilde betalar själv ett restvärde* överstigande 200 kronor per hjälpmedel. *Enligt Västra Götalandsregionens riktlinjer, Websesam t. Hämtning och nedmontering av hjälpmedel i ordinärt boende för personer över 18 år Den enskilde ansvarar själv för att hjälpmedel monteras ner och återlämnas till kommunen. Ombesörjer kommunen för nedmontering och transport betalar den enskilde 300 kronor per hämtning. u. Avgift för bostadsanpassningsintyg Den enskilde betalar 150 kronor för intyg om bostadsanpassning. v. Kostnad för vaccination Kostnad för vaccinering utgår enligt Västra Götalandsregionens taxa. w. Trygg hemgång (Omfattas av maxtaxan). Den enskilde betalar hemtjänstavgift enligt biståndsbeslut. x. Ledsagning (Omfattas av maxtaxan). Ingår i hemtjänstavgift om sådan betalas av den enskilde. Har den enskilde ingen hemtjänst utgår en avgift på 200 kr per månad. 11
7. Funktionshinder En viktig handikappolitisk princip är att människor inte ska ha merkostnader på grund av sin funktionsnedsättning. Stöd och service som ges enligt LSS ska därför med några få undantag vara avgiftsfritt. I 18-20 i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, framgår när avgifter kan tas ut. Avgifter avseende livsmedel, resor, fritidsverksamhet, bostad och andra omkostnader är inte att betrakta som en del av omvårdnaden/lss-insatsen. Avgifterna avseende detta kapitel är befriade från moms, om inte annat anges. Kommunen använder sig av beräkningar utifrån Konsumentverket (Koll på pengarna), VästKom, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och prisbasbeloppet, PBB som för år 2019 är fastställt till 46 500 kronor. a. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet enl. 9 6 När brukaren deltar i aktiviteter under sin korttidsvistelse på korttidshem, i stödfamilj eller på läger skall vårdnadshavare eller brukaren själv betala kostnaderna för aktiviteten. Resor till och från korttidsvistelse ingår inte i insatsen utan anordnas och betalas av vårdnadshavare eller brukaren själv. I de fall resan anordnas av korttidshemmet fakturerar Lilla Edets kommun vårdnadshavare eller brukaren själv den faktiska kostnaden. Måltidskostnader Mat betalas av vårdnadshavare eller brukaren själv under all form av korttidsvistelse, inklusive läger och vistelse i stödfamilj. Kostnaden beräknas per dag och är relaterad till brukarens ålder. Måltid % av PBB 0 6 år 7 15 år 16 år - % av Belopp PBB Belopp % av PBB Belopp Frukost 0,023 11 kr 0,030 14 kr 0,035 16 kr Lunch/middag 0,060 28 kr 0,085 40 kr 0,105 49 kr Mellanmål 0,015 7 kr 0,015 7 kr 0,015 7 kr Kvällsmål 0,035 16 kr 0,047 22 kr 0,058 27 kr Summa per dygn 0,133 62 kr 0,177 83 kr 0,213 99 kr * Enligt Konsumentverkets rekommendationer b. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år enl. 9 6 Matkostnad betalas av vårdnadshavare vars barn/ungdom vistas på korttidstillsyn för skolungdom över 12 år. Aktivitet % av PBB Belopp Matkostnad, per dag 0,9 21 kr 12
c. Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn/ungdomar, t.ex. elevhem enl. 9 8 Vårdnadshavare är skyldiga att i skälig utsträckning bidra till kommunens kostnader när ett barn under 18 år får vård utom det egna hemmet. Detta framgår av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 20. Ersättningen skall bestämmas efter samma grunder som om det gällde att bestämma återbetalningsskyldighet för var och en av vårdnadshavarna enligt lagen (1996:1030) om underhållsstöd. Beräkning av vårdnadshavares inkomster och grundavdrag regleras i lagen om underhållsstöd 25 27 och skall göras på var och en av vårdnadshavarna, även om de är sammanboende. Det belopp var och en av vårdnadshavarna skall bidra med får dock inte överstiga vad som för varje tid motsvarar underhållsstödsbeloppet. Information om vårdnadshavares ansvar för kostnader. * Enligt Försäkringskassans riktlinjer för underhållsstöd d. Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad enl. 9 9 Brukaren har ett hyresförhållande med kommunen och betalar själv hyra. Bostadsbidrag/tillägg ansöks om hos Pensionsmyndigheten. 1. Hyra Grupp-/servicebostad Hyressättningen följer resultatet av hyresförhandlingarna mellan fastighetsägarna Edet Hus och Hyresgästföreningen och justeras årligen. 2. Matkostnad Gruppbostad/Servicebostad Brukaren betalar själv matkostnader. Aktivitet % av PBB Belopp Avgifter för helpension, per månad 7,5 3 488 kr Avgift för enstaka måltider* Frukost Lunch/Middag Mellanmål Kvällsmål 0,035 0,105 0,015 0,058 16 kr 49 kr 7 kr 27 kr * Enligt Konsumentverkets rekommendationer 3. Städ- och tvätt paket inom särskilt boende Brukaren betalar själv för förbrukningsmaterial. För den som vill finns möjlighet att till en månatlig avgift av 0,5 % av prisbasbeloppet per månad, erhålla förbrukningsmaterial* på det särskilda boendet. Med förbrukningsmaterial avses t.ex. städ- och rengöringsmaterial, toalett- och hushållspapper samt tvätt- och sköljmedel. Personliga hygienartiklar ingår inte i förbrukningsmaterial. * Enligt Konsumentverkets rekommendationer 13
4. Fritidsresor Brukaren står själv för kostnader för fritidsaktiviteter och privata resor. När brukare inte använder färdtjänst utan reser med kommunens fordon debiteras 3,50 kr (inkl. moms) per kilometer fördelat på antal brukare som gör resan. Resekostnader faktureras brukaren i efterskott. Dessa regler tillämpas också för brukare som har ordinärt boende och som nyttjar verksamhetens fordon för fritidsresor. e. Ungdomar över 18 år med insats enligt 9 8 LSS med egen inkomst Ungdomar över 18 år som har egen inkomst och är boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar, som behöver bo utanför föräldrahemmet debiteras en avgift för hyra och mat. Avgiften för hyra är 1 950 kronor per månad. Avgiften för kost är 1 910 kronor per månad. * Enligt Konsumentverkets rekommendationer f. Daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder enl. 9 10 Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS har personer som är i yrkesverksam ålder och som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig rätt till daglig verksamhet. Habiliteringsersättning (ej skattepliktig) För att stimulera brukaren att delta i daglig verksamhet utgår en habiliteringsersättning per närvarodag på 44 kronor. Äter brukare lunch i kommunens dagliga verksamhet motsvarar detta habiliteringsersättningen som då inte betalas ut. Äter brukare inte lunch i kommunens dagliga verksamhet utbetalas habiliteringsersättning per månad grundad på närvaro. Särskilda aktiviteter För aktiviteter som ligger utanför den dagliga verksamheten (t.ex. deltagande i särvuxenundervisning) som brukaren önska delta i, betalar brukaren själv sin kostnad inklusive resa. Används verksamhetens fordon betalar brukaren resekostnad efter samma nivå som fritidsresor enligt rubriken Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad enl. 9 9. g. Kommunal hälso- och sjukvård, omfattas av hemsjukvård, arbetsterapi och sjukgymnastik Endast en avgift tas ut för insatser av antingen kommunsköterska, arbetsterapeut och/eller sjukgymnast. Betalas hemtjänstavgift utgår ingen avgift för denna insats. Barn/ungdom under 18 år betalar ingen avgift för denna insats. Per månad, oavsett antal besök 300 kr 14
Hemsjukvård, arbetsterapi och sjukgymnastik för personer (brukare) från annan kommun i ordinärt boende Sedan 1 januari 1999 har de 49 kommunerna i Västra Götaland ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende i enlighet med gällande Hälso- och sjukvårds-avtal i Västra Götaland. Kommunerna i Västra Götaland ska ge hemsjukvård i ordinärt boende åt personer bosatta inom länet, oavsett om de är kommun-invånare eller inte. Avgift för sjukvård som utgår ifrån distriktssköterskebeslut och avgift för behandling som beslutas av sjukgymnast/arbetsterapeut är 650 kronor per timma. Den vårdgivande kommunen debiterar folkbokföringskommunen för det antal timmar som man överenskommit sig emellan när det gäller vårdinsatsen samt eventuell restid. *Avgiften följer VästKoms rekommendation och kan ändras under året. i. Kostnad för transport till bårhus för bisättning Faktisk kostnad faktureras dödsboet för transport till bårhus för bisättning av avlidna i särskilt boende och avlidna personer i ordinärt boenden inskrivna i den kommunala hemsjukvården. * Enligt SKL cirkulär 2005:52 j. Kostnad för vaccination Kostnad för vaccinering utgår enligt Västra Götalandsregionens taxa. 15
8. Färdtjänst samt kompletteringstrafik a. Kommunal färdtjänst Egenavgiften för färdtjänst baseras på Västtrafiks baspris med ett procentuellt påslag om 50 %. b. Färdtjänst i annan kommun Egenavgiften vid resa med färdtjänst i annan kommun är 40 % av taxameterbeloppet. c. Riksfärdtjänst Egenavgiften beräknas efter resans längd och fastställs av regeringen (SFS 1993:1148). För närvarande gäller nedanstående uppgifter om vägavstånd, ungdomar och studenter, som kan förändas i och med nytt regeringsbeslut. Vägavstånd i kilometer Egenavgift i kronor 26 år och äldre 0-100 105 101-125 130 126-150 165 151-175 195 176-200 220 201-225 255 226-250 275 251-275 300 276-300 320 301-350 370 351-400 420 401-450 455 451-500 480 501-600 535 601-750 600 751-1 000 655 1 001-1 250 680 1 251-1 500 700 Över 1 501 755 Resenärer under 26 år och studerande som innehar Centrala studiestödsnämndens rabattkort eller Sveriges Förenade Studentkårs studentkort ska betala 70 procent av egenavgift. Förordning (1996:1094). Bomresor Vid tredje bomresan utan nöjaktig förklaring debiteras tillståndshavaren kostnaden. 16
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr 2019-08-01 ON 2019/164 Rekvisition av stimulansmedel för 2019 för förstärkning av äldreomsorgen Dnr ON 2019/164 Sammanfattning Socialstyrelsen har i uppdrag att för år 2019 fördela 500 miljoner kronor. Stimulansmedlen kan användas inom den del av äldreomsorgen där respektive kommun ser behoven som störst. Medlen kan användas från och med den 27 juni till och med den 31 december 2019. Lilla Edets kommun erhåller 599 401 kr. Socialförvaltningen ämnar använda erhållna medel till särskilt boende. Personalförstärkning för hyresgäster som i sin vardag har behov av särskilt stöd. Beslutsunderlag Anvisningar för rekvisition av stimulansmedel för år 2019 förstärkning av äldreomsorgen daterad 3 juli 2019. Ekonomiska överväganden och följder av beslut - Förslag till beslut Förvaltningen får i uppdrag att rekvirera ovanstående medel från Socialstyrelsen. Yvonne Gunnarsson-Nord Verksamhetschef yvonne.gunnarssonnord@lillaedet.se Telefon Beslut expedieras till Yvonne Gunnarsson-Nord verksamhetschef vård och omsorg Camilla Karlsson verksamhetschef funktionshinderenheten 17
2019-07-03 Dnr 9.2-21367/2019 Anvisningar för att rekvirera stimulansmedel för 2019 för förstärkning av äldreomsorgen Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att under 2019 fördela medel till kommunerna för förstärkning av äldreomsorgen. I fördelningen av stimulansmedlen inom kommunens verksamheter behöver kommunen beakta kraven om anmälan och rapportering av statligt stöd som följer av lagen (2013:388) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler. Bidragets storlek Stimulansmedlen omfattar totalt 500 miljoner kronor för 2019. I bilagan till regeringsbeslut 2019-06-27 nr I:6 framgår hur stort belopp som varje kommun kan rekvirera. Vilka kan rekvirera medlen? Kommuner. Vad kan ni rekvirera medel för? Stimulansmedlen kan användas inom den del av äldreomsorgen där respektive kommun ser att behoven är som störst. När kan ni använda medlen? Socialstyrelsen betalar ut medlen under 2019 och de kan användas från och med den 27 juni till och med den 31 december 2019. Det är tillåtet att använda rekvirerade medel retroaktivt för verksamhet från och med den 27 juni 2019. Hur får ni del av medlen? Medlen betalas ut engångsvis efter rekvisition ställd till Socialstyrelsen. 1. Varje kommun får rekvirera medel genom den blankett som Socialstyrelsen tillhandahåller. Blanketten finns publicerad på Socialstyrelsens webbsida för stimulansmedlen. 2. I bilagan till regeringsbeslut 2019-06-27 nr I:6 framgår hur stort belopp som varje kommun kan rekvirera för 2019. 3. Endast en rekvisition per kommun ska lämnas till Socialstyrelsen. 4. Rekvisitionen ska ha kommit in till myndigheten senast den 31 oktober 2019 och betalas ut löpande. 5. Rekvisitionen ska vara undertecknad av behörig företrädare för respektive kommun. Vad gäller för återrapportering och återbetalning av medel? Varje kommun ska senast den 28 februari 2020 redovisa till Socialstyrelsen hur medlen har använts enligt ett webbformulär som Socialstyrelsen skickar i december 2019. Formuläret kommer bland annat att innehålla frågor om hur mycket stimulansmedel som kommunen har använt och till vilken eller vilka verksamheter. SOCIALSTYRELSEN 106 30 Stockholm Telefon 075-247 30 00 Fax 075-247 32 52 socialstyrelsen@socialstyrelsen.se www.socialstyrelsen.se 18
SOCIALSTYRELSEN 2019-07-03 Dnr 9.2-21367/2019 Om ni inte har använt hela det rekvirerade beloppet under perioden 27 juni 31 december 2019 ska ni återbetala återstoden till Socialstyrelsen. Socialstyrelsen kommer att fakturera eventuellt återstående medel. Återbetalningen ska ske senast vid den tidpunkt som Socialstyrelsen meddelar. Bakgrund Regeringen gav den 27 juni 2019 (S2019/02959/FS) Socialstyrelsen i uppdrag att under 2019 fördela, administrera och följa upp medel för förstärkning av äldreomsorgen i kommunerna. Mer information Bevaka uppdateringar om stimulansmedlen via webbsidan: https://statsbidrag.socialstyrelsen.se/kommuner Kontaktpersoner Frida Azadi Joakim Hammarberg Frida.azadi@socialstyrelsen.se joakim.hammarberg@socialstyrelsen.se 075-247 42 16 075-247 35 06 19
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr 2019-07-29 ON 2019/163 Vägledande bestämmelser för biståndshandläggning enligt socialtjänstlagen Dnr ON 2019/163 Sammanfattning De vägledande bestämmelser som finns för biståndshandläggning enligt SoL (socialtjänstlagen) beslutades av omsorgsnämnden den 28 maj 2005 och har sedan reviderats vid några tillfällen, senast den 4 februari 2011. En genomgång har nu gjorts och förslag till nya vägledande bestämmelser har tagits fram. Från hösten 2019 ska biståndshandläggarna i Lilla Edet arbeta enligt IBIC (Individens behov i centrum) i det nya verksamhetssystemet Lifecare och förslaget till nya vägledande bestämmelser är en anpassning till detta. Samtidigt har en genomgång av hela dokumentet gjorts och anpassats till rättspraxis samt den utveckling som skett. IBIC är ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt för de som arbetar med vuxna personer oavsett ålder eller funktionsnedsättning utifrån SoL eller LSS (lag om stöd och service till vissa funktionshindrade). IBIC utgår från individens behov, resurser, mål och resultat inom olika livsområden i dagliga livet. Handläggare och utförare använder Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, ICF, som gemensamt tankesätt och språk. Med ett systematiskt arbetssätt beskrivs nuläge, mål och resultat med strukturerad dokumentation. Det ger säkrare överföring och återanvändning av information. Målet är att individen får sina behov beskrivna på ett likvärdigt sätt i hela landet och att individen får möjlighet att stärka sina egna resurser avseende genomförande av aktiviteter och delaktighet. IBIC ger även ett stöd i samtal med anhöriga för att beskriva deras situation och behov av stöd. Omsorgsnämnden har inga vägledande bestämmelser eller riktlinjer för biståndshandläggning enligt LSS. Arbetet med att ta fram sådana får påbörjas under hösten 2019. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2019-07-29 Förslag till nya Vägledande bestämmelser för biståndshandläggning enligt SoL Nuvarande Vägledande bestämmelser för biståndshandläggning antagna 2005. Ekonomiska överväganden och följder av beslut -- 20
Förslag till beslut Omsorgsnämnden antar nya Vägledande bestämmelser för biståndshandläggning enligt SoL (socialtjänstlagen) enligt förvaltningens förslag. Lotte Mossudd Socialchef lotte.mossudd@lillaedet.se Beslut expedieras till Saeed Ardane, enhetschef Beslut delges Beslutet skickas för kännedom till Pernilla Sundemar, verksamhetschef Camilla Karlsson, verksamhetschef Yvonne Gunnarsson Nord, verksamhetschef Lotte Mossudd, socialchef 21 sid 2/2
Vägledande bestämmelser för Biståndshandläggning Omsorgsnämnden i Lilla Edets kommun Ulrica Brorsson Magdalena Holmgren Kerstin Pettersson Antagen 2005-02-28 Reviderad upplaga 2011-02-04 22
Innehållsförteckning: 1:1 INLEDNING...3 1:2 RÄTTEN TILL BISTÅND...3 2 ANSÖKAN OCH BESLUT...5 2.1 ANSÖKAN...5 2.2 BESLUT...5 3 INSATSER...6 3.1 PERSONLIG HYGIEN 4 KAP. 1 SOL...6 3.2 DUSCH/BAD 4 KAP. 1 SOL...7 3.3 PERSONLIG OMSORG 4 KAP. 1 SOL...8 3.4 MATDISTRIBUTION 4 KAP. 1 SOL...9 3.5 FRUKOST, KAFFE, KVÄLLSMAT 4 KAP. 1 SOL...10 3.6 MATLAGNING 4 KAP. 1 SOL...11 3.7 HJÄLP VID MÅLTID 4 KAP. 1 SOL...12 3.8 TILLSYN 4 KAP. 1 SOL...13 3.9 SOCIAL KONTAKT OCH AKTIVERING 4 KAP. 1 SOL...14 3.10 INKÖP 4 KAP. 1 SOL...15 3.11 POST/BANK/APOTEKSÄRENDEN 4 KAP. 1 SOL...16 3.12 TVÄTT/KLÄDVÅRD 4 KAP. 1 SOL...17 3.13 STÄDNING/VARDAGSSTÄDNING 4 KAP. 1 SOL...18 3.14 TRYGGHETSTELEFON 4 KAP. 1 SOL...19 3.15 LEDSAGNING 4 KAP. 1 SOL...20 3.16 SÄRSKILT BOENDE 4 KAP. 1 SOL...21 3.17 KORTTIDSBOENDE 4 KAP. 1 SOL...22 3.18 SÄRSKILT BOENDE FRÅN ANNAN KOMMUN 2 KAP. 3 SOL...23 3.19 VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE...24 4 FÖR KÄNNEDOM...25 2 23
1:1 Inledning Omsorgsnämnden ansvarar för insatser till olika grupper i Lilla Edets kommun, för vilka dessa vägledande bestämmelser skall användas som vägledning vid biståndshandläggning enligt Socialtjänstlagen, inom nämndens verksamhetsområde. I de fall en ansökan om insatser inte kan beslutas av delegat skall ärendet prövas av omsorgsnämnden. Det avser insatser som inte ryms inom de vägledande bestämmelserna eller som får en principiell betydelse för den fortsatta tillämpningen av likartade ärenden. Syftet med vägledande bestämmelser är att alla som ansöker om insatser enligt socialtjänstlagen i kommunen ska kunna bedömas rättssäkert utifrån samma grund. Avgörande för bistånd skall inte vara beroende av handläggare. 1:2 Rätten till bistånd Rätten att få sitt behov prövat som bistånd regleras i Socialtjänstlagens fjärde kapitel: 4 kap 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller hennes resurser att leva ett självständigt liv. I 4 kap 1 fastställs fyra viktiga fundament i biståndsbegreppet: 1. Försörjningsstödet, som består av två delar. Dels riksnormen, som årligen fastställs av regeringen och som är lika för alla kommuner i landet. Dels utgiftsposter som varierar individuellt; boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa. 2. Begreppet livsföring i övrigt avser alla de behov som den enskilde kan ha för att tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Här ingår ekonomisk bistånd utöver riksnormen, men också bistånd i form av vård, behandling, hemtjänst, särskilt boende för äldre och funktionshindrade m m. 3. Skälig levnadsnivå är ett centralt begrepp som beskriver den nivå på levnadsstandard som lagen garanterar. Man kan säga att skälig levnadsnivå är en minimistandard. Kommunen har dock rätt att lägga sig på en högre nivå i enskilda ärenden. 4. Biståndet skall utformas så att det stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. 4 kap 2 Socialnämnden får ge bistånd utöver vad som följer av 1 om det finns skäl för det. Avser bistånd utöver skälig levnadsnivå och kan ej överklagas enligt Förvaltningslagen. 3 24
2 kap 3 En person som önskar flytta till en annan kommun, men till följd av ålderdom, funktionshinder eller allvarlig sjukdom har ett varaktigt behov av omfattande vård och omsorgsinsatser och därför inte kan bosätta sig där utan att inflyttningskommunen erbjuder behövliga insatser, får hos den kommunen ansöka om sådana insatser. En sådan ansökan skall behandlas som om den enskilde var bosatt i inflyttningskommunen. Det förhållandet att sökandes behov är tillgodosedda i hemkommunen får inte beaktas vid prövning av en sådan ansökan. Hemkommunen är skyldig att på begäran bistå med den utredning som inflyttningskommunen kan behöva för att kunna pröva ansökan. Ansökan från personer som önskar flytta från annan kommun till Lilla Edets kommun skall behandlas som boende i kommunen. I socialtjänstlagens femte kapitel finns särskilda bestämmelser för olika grupper, däribland äldre människor. Där framgår att socialnämnden skall verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt, under trygga förhållanden. Socialnämnden skall även verka för att: äldre människor får goda bostäder och skall ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service. Kommunen skall inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd. 5 kap 7 Socialnämnden skall verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjligheter att delta i samhällets gemenskap och leva som andra. Socialnämnden skall medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning och får bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd. Kommunen skall inrätta bostäder med särskild service för dem som till följd av sådana svårigheter som avses i första stycket behöver ett sådant boende. Eftersom socialtjänstlagen är en ramlag specificeras inte i detalj vilka insatser kommunen skall ge för att möta det enskilda behovet. Detta måste bedömas individuellt i varje enskilt ärende. Begreppet för sin livsföring sammanfattar en lång rad olika behov av stöd och hjälp, service, behandling, vård och omsorg. Behoven kan tillgodoses med olika insatser som i vissa fall varierar utifrån såväl individuella förhållanden som tillgängliga resurser. Möjliga insatser påverkas också genom metodutveckling och över tid. Vid bedömning av vilken insats som bäst motsvarar behovet görs en sammanvägning mellan olika faktorer som den enskildes önskemål, kostnader med mera. Det finns inte en obegränsad frihet för den enskilde att välja sociala tjänster.de vägledande bestämmelserna presenterar ett antal vanligt förekommande insatser enligt socialtjänstlagen. 4 25
2 Ansökan och beslut 2.1 Ansökan Ansökan kan ske muntligt eller skriftligt utav den enskilde eller legal företrädare såsom god man eller person med fullmakt. Vid akuta situationer där den enskilde ej kan föra sin talan kan ombud accepteras med förtydligande motivering. Vid oenighet mellan den enskilde och ombudet kan läkarintyg inhämtas. När den enskilde ej kan föra sin talan krävs legal företrädare vid ansökan om särskilt boende permanent. 2.2 Beslut Beslut fattas normalt på två år med förnyad prövning. Uppföljning kan ske efter ett år. Kortare beslutstid kan förekomma vid särskilda skäl. 5 26
3 Insatser 3.1 Personlig hygien 4 kap. 1 SoL Målgrupp Personer som på grund av socialt, psykiskt eller fysiskt funktionshinder är i behov av hjälp och stöd för att kunna upprätthålla en god personlig hygien. Hur tillgodoser vi behovet Genom att skapa förutsättningar så att den enskilde själv, eller med personalens hjälp, kan klara av den personliga hygienen. Kännetecken Med daglig personlig hygien avses hjälp till morgon- och kvällshygien. Daglig hygien utförs i den enskildes bostad under dygnets alla timmar, allt efter behov. Kvalitet Insatsen ges av kompetent och motiverad personal som tydligt vet sitt uppdrag och insatsen kännetecknas av kontinuitet och integritet. Insatsen sker genom överenskommelse med den enskilde efter dennes ansökan om bistånd. Uppföljning ska ske kontinuerligt. 6 27
3.2 Dusch/Bad 4 kap. 1 SoL Målgrupp Personer som på grund av socialt, psykiskt eller fysiskt funktionshinder är i behov av hjälp och/eller stöd med dusch/bad för att kunna upprätthålla en god hygien. Hur tillgodoser vi behovet Genom att skapa förutsättningar för den enskilde själv eller med personalens hjälp klara sin hygien med dusch/bad, allt efter behov. Kännetecken I insatsen dusch/bad ingår hårvård och nagelvård av mindre omfattning. Dusch/bad utförs i den enskildes bostad eller, om insatsen ej kan utföras i bostaden, på annan plats som enheten finner lämplig. Hjälp med dusch/bad sker vanligtvis på dagtid, måndag fredag. Avgränsning: Dusch sker normalt en gång per vecka. Fotvård ges av fotvårdsspecialist. Kvalitet Insatsen ges av kompetent och motiverad personal som tydligt vet sitt uppdrag och insatsen kännetecknas av kontinuitet och integritet. Insatsen sker genom överenskommelse med den enskilde efter dennes ansökan om bistånd. Uppföljning ska ske kontinuerligt. 7 28
3.3 Personlig omsorg 4 kap. 1 SoL Målgrupp Personer som på grund av socialt, psykiskt eller fysiskt funktionshinder är i behov av hjälp/stöd i sin dagliga livsföring med personlig omsorg Hur tillgodoser vi behovet Genom att skapa förutsättningar så att den enskilde själv eller med personalens hjälp klara sin dagliga livsföring. Kännetecken Insatsen skall präglas av en personlig individuell utformning. Insatsen omfattar förflyttningar promenader påklädning avklädning toalettbesök sängbäddning och vid behov byte av sängkläder avlösning i hemmet Med förflyttningar avses förflyttningar inom hemmet. Avgränsning Promenader beviljas normalt en gång per vecka. Insatsen kan beviljas oftare av medicinska skäl eller i rehabiliterande syfte. Samtliga insatser beviljas utifrån den enskildes behov. Kvalitet Insatsen ges av kompetent och motiverad personal som tydligt vet sitt uppdrag och insatsen kännetecknas av kontinuitet och integritet. Ett stort mått av flexibilitet finns hos personalen. Insatsen sker genom överenskommelse med den enskilde efter dennes ansökan om bistånd. Uppföljning ska ske kontinuerligt. 8 29
3.4 Matdistribution 4 kap. 1 SoL Målgrupp Personer boende i ordinärt boende som på grund av socialt, psykiskt eller fysiskt funktionshinder har nedsatt förmåga att tillreda huvudmåltid eller inte kan ta sig till närliggande matservering/restaurang. Hur tillgodoser vi behovet Kyld mat levereras en gång per vecka. Kännetecken Måltiden levereras personligen vid ytterdörren. Den svenska livsmedelslagstiftningen ska följas och specialkost på grund av medicinska, religiösa skäl etc. ska erhållas. Avgränsningar Förberedelser för måltid såsom till exempel upplägg på tallrik och delning av mat ingår ej. Vid matdistribution där personer behöver hjälp med uppläggning på tallrik skall hemtjänst beviljas. Kvalitet Insatsen kännetecknas av kontinuitet. Maten som distribueras är näringsriktig och håller god kvalitet. Insatsen sker genom överenskommelse med den enskilde efter dennes ansökan om bistånd. Uppföljning ska ske kontinuerligt. 9 30
3.5 Frukost, kaffe, kvällsmat 4 kap. 1 SoL Målgrupp Personer som på grund av socialt, psykiskt eller fysiskt funktionshinder har nedsatt förmåga att tillreda frukost, kaffe och kvällsmat och som behöver hjälp/stöd med att tillreda dessa måltider. Hur tillgodoser vi behovet Utifrån den enskildes förmåga skapa förutsättningar så att personen själv eller med personalens hjälp, kan klara av tillredning av måltider. Kännetecken I största möjliga utsträckning skall tidpunkten för insatsen överenskommas mellan enheten och den enskilde. Kvalitet Maten serveras i samråd med den enskilde och insatsen kännetecknas av kontinuitet och kvalitet. Insatsen sker genom överenskommelse med den enskilde efter dennes ansökan om bistånd. Personal informerar om vikten av en allsidig kost. Uppföljning ska ske kontinuerligt. 10 31
3.6 Matlagning 4 kap. 1 SoL Målgrupp Personer som bor i ordinärt boende och har nedsatt förmåga att tillreda huvudmåltid på egen hand kan få hjälp med matlagning i hemmet om skäl föreligger. Genom individuell bedömning har det konstaterats att den enskilde skulle må bättre av att själv vara delaktig i matlagning. Personer som befinner sig i livets slutskede som inte klarar av att äta hela måltider med husmanskost behöver istället önskekost för att öka välbefinnande och näringsintag. Hur tillgodoser vi behovet Tillsammans med personal laga mat så att den enskildes önskemål tillgodoses så långt det är möjligt. Kännetecken Utförs i den enskildes hem. Personalen lagar mat tillsammans med den enskilde och stannar kvar hos denne över måltiden. Detta för att öka stimulans, välbefinnande och näringsintag som bidrar till att bibehålla viktiga funktioner. Avgränsningar Matlagning utförs måndag-fredag efter vad biståndbeslutet anger. Kan även ske vid något enstaka tillfälle per vecka. Uppläggning på tallrik och delning av mat ingår. För omsorgstagare i livets slutskede utföres tillagning av lättare kost under veckans alla dagar. Önskekost eftersträvas. Kvalitet Insatsen ges av kompetent och motiverad personal som tydligt vet sitt uppdrag och insatsen kännetecknas av kontinuitet och integritet. Ett stort mått av flexibilitet bör eftersträvas hos personalen. Insatsen sker genom överenskommelse med den enskilde efter dennes ansökan om bistånd. Uppföljning ska ske kontinuerligt. 11 32
3.7 Hjälp vid måltid 4 kap. 1 SoL Målgrupp Personer som på grund av socialt, psykiskt eller fysiskt funktionshinder är i behov av hjälp vid måltider som matning, intag av dryck eller behov av sällskap under måltid för att kunna uppnå en god daglig livsföring, Hur tillgodoser vi behovet Om enskilda får hjälp av personal att utföra de insatser som den enskilde inte förmår att utföra på egen hand och därmed skapa en lugnande effekt. Vid behov kan tillgång till personal skapa en lugnande effekt under måltiden. Kännetecken Måltiderna arrangeras i samråd med den enskilde. Avgränsningar Normalt ingår hjälp med att äta och/eller att dricka vid frukost, huvudmål, mellanmål, kaffe och kvällsmat samt nattetid när behov föreligger. I insatsen ingår ej någon matlagning. I insatsen ingår av läkare ordinerad sondmatning/dropp som delegerats från patientansvarig sjuksköterska. (Här måste hänsyn tas till de föreskrifter som gäller för denna insats och sjuksköterskans hälsooch sjukvårdsansvar.) Kvalitet Insatsen ges av kompetent och motiverad personal som tydligt vet sitt uppdrag och insatsen kännetecknas av kontinuitet och integritet. Rätt arbetsmetod för insatsen väljs. Insatsen sker genom överenskommelse med den enskilde efter dennes ansökan om bistånd. Uppföljning ska ske kontinuerligt. 12 33
3.8 Tillsyn 4 kap. 1 SoL Målgrupp Personer som på grund av socialt, psykiskt eller fysiskt funktionshinder är i behov av tillsyn och ökad trygghet. Hur tillgodoser vi behovet Genom kontinuerliga besök eller via telefonkontakt. Kännetecken Tillsyn sker under alla tider på dygnet och i den enskildes bostad. Tillsyn sker mellan de tillfällen då den enskilde får hjälp med andra beviljade insatser. Avgränsningar Tillsyn är i första hand en trygghetsskapande åtgärd. Kvalitet Insatsen ges av kompetent och motiverad personal som tydligt vet sitt uppdrag. Insatsen kännetecknas av kontinuitet och integritet och sker efter överenskommelse med den enskilde efter dennes ansökan om bistånd. Uppföljning ska ske kontinuerligt. 13 34
3.9 Social kontakt och aktivering 4 kap. 1 SoL Målgrupp Personer som på grund av socialt, psykiskt eller fysiskt funktionshinder är i behov av social kontakt och behöver hjälp med att bibehålla och förebygga bortfall av viktiga funktioner samt bryta isolering. Hur tillgodoser vi behovet Tillsammans med den enskilde individuellt välja och anpassa sociala kontakter och aktiviteter till exempel promenader, läsa tidningen, besöka vänner, handla livsmedel och besöka olika frivilligverksamhet. Avgränsning Social kontakt sker enligt biståndsbeslut en gång per vecka och gäller inom Lilla Edets kommun om inga andra skäl föreligger. Kvalitet Insatsen ges av kompetent personal som tydligt vet sitt uppdrag. Insatsen kännetecknas av kontinuitet och integritet. Rätt metod väljs utifrån den enskildes behov. Insatsen sker genom överenskommelse med den enskilde efter dennes ansökan om bistånd. Uppföljning ska ske kontinuerligt. 14 35
3.10 Inköp 4 kap. 1 SoL Målgrupp Personer som på grund av socialt, psykiskt eller fysiskt funktionshinder har nedsatt förmåga att själv kunna utföra sina veckoinköp av dagligvaror. Hur tillgodoser vi behovet Genom att skapa förutsättningar för den enskilde att själv eller med personalens hjälp utföra inköp. Kännetecken Basvaror handlas i den affär enheten finner lämpligast eller som är närmast belägen. Insatsen innefattar även uppackning av varor. Avgränsning Inköp tillgodoses i största möjliga utsträckning genom hemtjänstpersonalens försorg. Inköp och ärenden sker som regel en gång per vecka och sker alltid i samråd med den enskilde. Kompletteringsinköp kan beviljas. Kvalitet Insatsen ges av kompetent och motiverad personal som tydligt vet sitt uppdrag. Insatsen kännetecknas av kontinuitet och integritet. Rätt varor till den enskilde införskaffas. Insatsen sker genom överenskommelse med den enskilde efter dennes ansökan om bistånd. Uppföljning ska ske kontinuerligt. 15 36
3.11 Post/bank/apoteksärenden 4 kap. 1 SoL Målgrupp Personer som på grund av socialt, psykiskt eller fysiskt funktionshinder har nedsatt förmåga att själv kunna utföra post, bank och/eller apoteksärenden. Hur tillgodoser vi behovet Utifrån omsorgstagarens förmåga skapa förutsättningar så att den enskilde själv eller med personalens hjälp kan utföra post, bank och apoteksärenden i så stor uträckning som möjligt. Kännetecken Post, bank och apoteksärenden utförs där enheten finner det lämpligt och sker alltid i samråd med den enskilde. Avgränsning Post, bank och apoteksärenden sker normalt en-två gånger i per månad. Personal ska inte handa den enskildes pengar eller ekonomi och inte utföra insatsen utan att den enskilde är närvarande. Kvalitet Insatsen ges av kompetent och motiverad personal som tydligt vet sitt uppdrag och insatsen kännetecknas av kontinuitet och integritet. Insatsen sker genom överenskommelse med den enskilde efter dennes ansökan om bistånd. Uppföljning ska ske kontinuerligt. 16 37
3.12 Tvätt/klädvård 4 kap. 1 SoL Målgrupp Personer som på grund av socialt, psykiskt eller fysiskt funktionshinder har nedsatt förmåga att själv tvätta och vårda sina kläder/hemtextiler i eller som på grund av omständigheterna har särskilda behov vad gäller klädvård. Hur tillgodoser vi behovet Utifrån den enskildes förmåga skapa förutsättningar så att den enskilde att själv och/eller med personalens hjälp kan tvätta och vårda sina kläder/hemtextiler i så stor utsträckning som möjligt. Kännetecken Tvätt och klädvård utförs vid den tid och på det sätt som enheten finner lämpligt. Den enskilde skall i så stor utsträckning som möjligt vara delaktig i insatsen och enheten försöker så långt som möjligt tvätta på det sätt som önskas. Den enskilde tillhandahåller själv tvättmedel, strykjärn och strykbräda. Strykning av gångkläder ingår. Tvätt utföres i den enskildes bostad, gemensam tvättstuga eller annan plats där enheten finner det lämpligt. Med hemtextiler avses till exempel lakan, handdukar och smådukar. Avgränsning Strykning och/eller mangling av lakan ingår ej. Insatsen sker normalt en gång varannan vecka om inga andra skäl föreligger. Kvalitet Insatsen ges av kompetent och motiverad personal som tydligt vet sitt uppdrag. Rätt metod för uppgiften används. Insatsen sker genom överenskommelse med den enskilde efter dennes ansökan om bistånd. Uppföljning ska ske kontinuerligt. 17 38
3.13 Städning/vardagsstädning 4 kap. 1 SoL Målgrupp Personer som på grund av socialt, psykiskt eller fysiskt funktionshinder har nedsatt förmåga att själv klara städning och behöver hjälp i hemmet som avser städning och iordningställande för att uppnå en skälig levnadsnivå. Hur tillgodoser vi behovet Utifrån den enskildes förmåga skapa förutsättningar så att denne själv eller med personalens hjälp kan städa i så stor utsträckning som möjligt. Kännetecken I största möjliga mån städar personalen med de metoder, redskap och rengöringsmedel som omsorgstagaren bestämmer. Dock kan enheten besluta att, om så krävs för att uppfylla arbetsmiljökrav eller ett acceptabelt resultat, använda särskilda metoder, redskap eller rengöringsmedel. Den enskilde skall i så stor utsträckning som möjligt vara delaktig i insatsen. I städning/vardagsstädning ingår dammsugning, våttorkning av golv och vädring av mindre gångmattor var tredje vecka. Rengöring av porslin i badrum varje vecka. Våttorkning och dammsugning av större mattor var fjärde vecka. Enheten strävar efter att i så stor utsträckning som möjligt städa på tidpunkt som överenskommits med omsorgstagaren. Avgränsning Goda städredskap, rengöringsmedel och handskar tillhandahålls av den enskilde. Städning avser endast ordinarie bostad och maximalt två rum, kök, badrum och hall. Om makar eller sammanboende har var sitt sovrum kan bådas sovrum inräknas i städning. Vid medicinska behov kan omfattningen av städningen utökas efter behov och efter uppvisat läkarintyg. Kvalitet Insatsen ges av kompetent och motiverad personal som tydligt vet sitt uppdrag. Insatsen sker genom överenskommelse med den enskilde efter dennes ansökan om bistånd. Uppföljning ska ske kontinuerligt. 18 39
3.14 Trygghetstelefon 4 kap. 1 SoL Målgrupp Personer som på grund av socialt, psykiskt eller fysiskt funktionshinder känner sig otrygga och som har särskilda behov av att med mycket kort varsel komma i kontakt med personal. Den enskilde kan ha ett sådant behov att det inte är möjligt att planera in kontinuerliga insatser eller också kan trygghetstelefonen kan även vara ett komplement till annan beviljad insats. Hur tillgodoser vi behovet Genom att erbjuda trygghetstelefon som installeras i den ordinära bostaden eller servicelägenheten. Kännetecken Larm mottages av larmcentral. Vid behov av insats sänder larmcentralen anropet vidare till hemtjänstpersonal som finns att tillgå dygnet runt. Avgränsning Trygghetstelefon - teknisk utrustning, installation och service ingår. Trygghetstelefon används vid till exempel fallolycka. Vid akuta sjukdomstillstånd ersätter inte trygghetstelefonen larmnumret 112. Trygghetstelefon beviljas inte till insatser som kan planeras med annan insats. Kvalitet Mottagning av larm sker av kompetent och motiverad personal som tydligt vet sitt uppdrag. Omsorgstagaren skall snarast få kontakt med larmcentral och vid behov erhålla besök från hemvården inom 30 minuter (gäller dagtid). Planering av insatser sker omedelbart då larmet mottagits. Påkallat larm som föranleder insats utöver beviljat bistånd dokumenteras i pärm som finns vid varje enhet. Där förvaras även nyckel i låsbart skåp och vägbeskrivning finns. Uppföljning ska ske kontinuerligt. 19 40
3.15 Ledsagning 4 kap. 1 SoL Målgrupp Personer som på grund av socialt, psykiskt eller fysiskt funktionshinder har nedsatt förmåga att klara kontakter med andra i samhället och som behöver hjälp med ledsagning vid fritidsaktiviteter, kulturevenemang, läkarbesök, fotvård, frisör eller tandläkare. Ledsagare följer med i syfte att underlätta för den enskilde att ha kontakter med andra i samhället. Hur tillgodoser vi behovet Personal inom äldre- och handikappomsorgen ledsagar den enskilde vid fritidsaktiviteter, kulturevenemang, läkarbesök, fotvård, frisör eller tandläkare. Kännetecken Hur omfattande insatsen är bygger på den enskildes individuella behov som utreds av en biståndshandläggare. Den enskilde får sedan ett beslut där omfattning i tid per vecka/månad är definierad. Insatsen beviljas för max ett år i taget. Ledsagning planeras i samråd med den enskilde och chefen för insatsen. Planeringen ska innehålla hur den enskilde vill ha ledsagningstimmarna utförda inom kalendermånaden. Ledsagartimmar kan inte sparas över ett månadsskifte. Avräkning görs av enhetschef månadsvis. Ledsagare skall kunna tillhandahållas inom fem vardagar och inom tio dagar för helgtid och vara tidsbegränsat. Avgränsning Avser läkarbesök på sjukhus inom en radie av åtta mil samt vid kultur- och fritidsaktiviteter vid enstaka tillfällen inom samma radie. Egna utlägg i samband med ledsagningen står enskild för själv. Eventuella utlägg för personal i samband med ledsagning ska rymmas inom den omkostnadsersättning som följer med insatsen. I planeringen ska det framgå hur mycket omkostnadsersättning som accepteras för insatsen, se nedan. Omkostnader i samband med ledsagning Omkostnadsersättningen skall täcka ledsagarens samtliga kostnader som uppstår i samband med aktivitet och skall styrkas med kvitto. Resor som utförs av ledsagare tillsammans med enskild till och från sjukvårdande behandling, omfattas inte av omkostnadsersättningen. Omkostnadsersättning vid ledsagning utgår endast för ledsagare som inte lever i hushållsgemenskap med den enskilde. Nivån på accepterad omkostnadsersättning för ledsagarens kostnader beräknas utefter hur många timmar ledsagning som beviljats. Antal timmar beviljad ledsagning/månad Omkostnadsersättning/månad 2-5 timmar 200 kronor 6-10 timmar 300 kronor 11 timmar eller mer 400 kronor Kvalitet Insatsen ges av kompetent och motiverad personal som tydligt vet sitt uppdrag. Insatsen ges vid den tidpunkt som överenskommits med den enskilde efter dennes ansökan om bistånd. Uppföljning ska ske kontinuerligt. 20 41
3.16 Särskilt boende 4 kap. 1 SoL Målgrupp Personer som på grund av socialt, psykiskt eller fysiskt funktionshinder behöver ett boende med dygnetruntomsorg, för att uppnå en skälig levnadsnivå. Hur tillgodoser vi behovet Genom att erbjuda boende vid något av kommunens särskilda boenden med personal hela dygnet. Kriterier Personer med omfattande omsorgsbehov som inte kan tillgodoses i ordinärt boende. Exempel: Ett omfattande omsorgsbehov i kombination med att den sökande inte kan påkalla hjälp. Den sökande har ett omfattande omsorgsbehov. Växelvis boende har prövats men fungerar ej, alternativt bedöms ej fungera. Den sökande uttrycker oro, eller är en fara för sig själv. Tillräcklig tillsyn eller tillräckliga trygghetsskapande åtgärder bedöms ej kunna åstadkommas. Hit hör t ex personer med demenssjukdomar eller psykiska sjukdomar, personer som av andra orsaker uppvisa ständig oro. (Det ska framgå av utredningen att den enskilde uppmanats att söka kurativ vård.) Den sökande har ett mycket varierande hälsotillstånd med täta sjukhusbesök där hemtjänsten har svårt att planera och tillgodose omsorgstagarens behov. Växelvård eller annan form av avlastning har provats. Äkta makar/sambor eller syskonpar som bor tillsammans skall kunna erbjudas plats tillsammans om så önskas om en av dem behöver särskilt boende. Demensboende Omsorgstagaren skall ha en diagnostiserad demenssjukdom eller demensliknande tillstånd fastställt genom läkarutlåtande. Avgränsning Särskild boende beviljas när hemtjänst inte längre kan tillgodose den enskildes behov av livskvalitet i det ordinära boendet. Avsaknad av eller olämplig bostad, oenighet mellan makar samt att neka hemtjänst föranleder ej bifall till särskilt boende. Kvalitet Den enskilde skall känna trygghet i det egna boendet. Närstående skall känna trygghet i att den anhörige har den bostad som behovet föranleder. 21 42
3.17 Korttidsboende 4 kap. 1 SoL Målgrupp Personer som på grund av socialt, psykiskt eller fysiskt funktionshinder under en begränsad tidsperiod behöver få hjälp med omsorgsinsatser utanför den egna bostaden och/eller rehabilitering i sin dagliga livsföring samt för att återhämta krafter för att sedan kunna återvända till egna bostaden. Hur tillgodoser vi behovet Genom att under en begränsad tid bevilja insatser vid något av kommunens särskilda boenden. Kännetecken/kriterier Korttidsboendet är avsett för omsorgstagaren som är i behov av enstaka eller kontinuerliga avlösningsperioder, dag/nattvård, rehabilitering inom kommunens ansvarsområde, växelvis boende och vård i livets slutskede och i undantagsfall i avvaktan på bostad i särskilt boende. Beslut om korttidsplats tidsbegränsas enlig följande: Renodlad rehabilitering: så länge behov bedöms föreligga. Vid exempelvis behov av konvalescens eller där det föreligger ett ospecificerat psykosocialt behov beviljas maximalt två veckor. Uppföljning och eventuell ny ansökan skall göras under samma period. Vid vård i livets slutskede Omsorgstagaren ska ta med sig kläder, hygienartiklar, läkemedel, pengar och annat som kan behövas under vistelsen på korttidsplats. Korttidsplatser Rehabilitering ges i första hand på Älvkullens enhet för korttidsboende där specialistkompetens som sjukgymnast och arbetsterapeut finns att tillgå måndag fredag. Personalen arbetar tillsammans med omsorgstagaren med att målmedvetet planera, genomföra och utvärdera behandlingen för personer med psykiska, fysiska och/eller sociala funktionshinder. Personer med mindre omfattande behov av rehabilitering kan även erbjudas korttidsplats något av kommunens andra särskilda boenden. I vissa fall kan rehabiliteringsinsatserna erbjudas i det egna boendet. Avgränsning Särskilt boende kan erbjudas under en begränsad period för träning, vila samt avlösning för anhöriga genom korttidsplats eller växelvis boende Kvalitet Insatsen präglas av målet att omsorgstagarna skall bo kvar i ordinärt boende. Uppföljning sker kontinuerligt. 22 43
3.18 Särskilt boende från annan kommun 2 kap. 3 SoL Målgrupp Personer som önskar flytta till Lilla Edets kommun som följd av ålderdom, funktionshinder eller allvarlig sjukdom har ett varaktigt behov av omfattande vård och omsorgsinsatser och därför inte kan bosätta sig här utan att Lilla Edets kommun erbjuder behövliga insatser, får hos kommun ansöka om sådana insatser. Hur tillgodoser vi behovet Genom att erbjuda boende vid något av kommunens särskilda boenden. Kriterier Det förhållandet att den enskildes behov är tillgodosedda i hemkommunen får inte beaktas vid behandling av sådan ansökan. Ansökan ska behandlas som om den enskilde redan är bosatt i kommunen. Hemkommunen är skyldig att bistå med den utredning som krävs för att pröva ansökan där det klart skall framgå den enskildes vilja att flytta. Ansökan skall vara skriftlig av sökande eller legal företrädare såsom god man eller person med fullmakt. Avgränsning Särskild boende beviljas när hemtjänst inte längre kan tillgodose den enskildes behov av livskvalitet i det ordinära boendet. Den enskilde ska själv ha uttryckt önskemål om att flytta till särskilt boende. Kvalitet Den enskilde skall känna trygghet i det egna boendet. Närstående skall känna trygghet i att den anhörige har den bostad som behovet föranleder. 23 44
3.19 Vård i livets slutskede Målgrupp Kommuninnevånare som har behov av palliativ vård i livets slutskede. Hur tillgodoser vi behovet Vi kan erbjuda god hjälp både i hemmet genom hemtjänst och hemsjukvård, samt genom särskilt boende korttids alt permanent, inkluderat god personlig omsorg och stöd för både den enskilde och närstående. I särskilda fall kan den enskilde ansöka om hospice utanför Lilla Edets kommun, beslut om detta tas av omsorgsnämnden. Kännetecken Vård inriktad på livets slutskede i hemmet eller på särskilt boende i form av korttids alternativt permanentboende. Avgränsning För personer som är aktuella för palliativ vård i livets slutskede.. 24 45
4 För kännedom Ansökan utöver tidigare nämnda prövas i första hand inom biståndsenheten. I specifika fall kan ärendet prövas av omsorgsnämnden. Rätten till ansökan om enskild prövning föreligger dock alltid och vid avslag föreligger överklagningsrätt enligt förvaltningslagen. 25 46
Vägledande bestämmelser för biståndshandläggning enligt SoL (socialtjänstlagen) Antagna av omsorgsnämnden ÅÅÅÅ-MM-DD 47
Socialförvaltningen Vägledande bestämmelser för biståndshandläggning Innehåll 1. INLEDNING...4 2. SOCIALTJÄNSTENS ÖVERGRIPANDE MÅL...4 3. DELEGERING AV BISTÅNDSBESLUT...4 4. RÄTTEN TILL BISTÅND...5 4.1 SKÄLIG LEVNADSNIVÅ...5 4.2 DET EGNA ANSVARET OCH DELAKTIGHET...5 5. ANSÖKAN...6 5.1 ANSÖKAN OM BISTÅND FRÅN PERSON BOENDE I ANNAN KOMMUN...6 6. GEMENSAMT HUSHÅLL/ÄKTENSKAPSBALKEN...6 7. HANDLÄGGNING AV ÄRENDE...7 8. SAMVERKAN...7 9. UTSKRIVNING FRÅN SJUKHUS...8 10. BESLUT...8 10.1 TIDSBEGRÄNSADE BESLUT...8 10.2 VERKSTÄLLIGHET...9 10.3 UPPFÖLJNING AV BESLUT...9 10.4 BESVÄRSMÖJLIGHETER...10 11. HEMTJÄNST/HEMSJUKVÅRD...10 12. BEHOVSBEDÖMNING...10 13. METOD...11 14. LIVSOMRÅDEN ENLIGT ICF...11 15. SYSTEMATISK KARTLÄGGNING ENLIGT IBIC...13 15.1. LÄRANDE OCH ATT TILLÄMPA KUNSKAP...13 15.2. ALLMÄNNA UPPGIFTER OCH KRAV...13 15.3. KOMMUNIKATION...14 15.4. FÖRFLYTTNING...14 15.4.1 Utevistelse...14 15.4.2 Ändra kroppsställning...14 15.4.3 Förflytta sig/hjälp ta med sig saker...14 15.5 PERSONLIG VÅRD...15 15.5.1 Hygien...15 15.5.2 Kroppsvård...15 15.5.3 På- och avklädning...15 1 48
Socialförvaltningen Vägledande bestämmelser för biståndshandläggning 15.5.4 Äta och dricka...16 15.5.5 Matdistribution...16 15.5.6 Sköta sin egen hälsa...16 15.5.7 Egenvård...16 15.6. HEMLIV...17 15.6.1 Städning...17 15.6.2 Kompletterande städning...17 15.6.3 Fönsterputs...17 15.6.4 Diskning...18 15.6.5 Tvätt/Klädvård...18 15.6.6 Kompletterande tvätt...18 15.6.7 Sophantering och källsortering...18 15.6.8 Matinköp...18 15.6.9 Kompletterande inköp...18 15.6.10 Apoteksärenden...19 15.6.11 Husdjur...19 15.7. MELLANMÄNSKLIGA INTERAKTIONER OCH RELATIONER...19 15.8. VIKTIGA LIVSOMRÅDEN...19 15.9. SAMHÄLLSGEMENSKAP, SOCIALT OCH MEDBORGERLIGT LIV...19 15.9.1 Ledsagning...20 15.9.2 Socialt stöd för att bryta isolering...20 15.10. KÄNSLA AV TRYGGHET...20 15.10.1 Tillsyn i hemmet...21 15.10.2 Tillsyn via webb...21 15.10.3 Trygghetslarm...21 15.11. PERSONLIGT STÖD TILL PERSON SOM VÅRDAR ELLER STÖDJER...21 15.11.1 Anhörigstöd...21 15.11.2 Växelvård...22 15.11.3 Dagverksamhet för personer med demenssjukdom...22 16. KORTTIDSBOENDE...22 17. SÄRSKILT BOENDE...23 17.1 DEMENSBOENDE...24 17.2 PARBOENDE...24 2 49
Socialförvaltningen Vägledande bestämmelser för biståndshandläggning 1. INLEDNING Vägledande bestämmelser för biståndshandläggning i Lilla Edets kommun är ett komplement till gällande lagstiftning, Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd m.m. De vägledande bestämmelserna omfattar hemtjänst, korttidsvård, växelvård, vårdoch omsorgsboende samt dagverksamhet. Syftet är att stärka rättssäkerheten genom att skapa ett enhetligt synsätt vid bedömningar och att säkerställa att personer med likvärdiga behov bedöms på liknande sätt. Riktlinjerna är vägledande vid beslut om bistånd, de ska tillämpas inom ramen för socialtjänstlagen och med beaktande av dess bestämmelser om helhetsbedömning och individuell prövning. 2. SOCIALTJÄNSTENS ÖVERGRIPANDE MÅL De övergripande målen och grundläggande värderingarna för socialtjänsten anges i portalparagrafen, 1 kapitel 1 Socialtjänstlagen (SoL). Målen ger uttryck för principen om alla människors lika värde och lika rätt till social trygghet, vård och omsorg. Socialtjänsten ska under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten ska bygga på respekt för människornas rätt till självbestämmande och integritet. Vissa begrepp och principer ska vara vägledande inom socialtjänsten. Det gäller helhetssyn, frivillighet och självbestämmande, normalisering, kontinuitet, flexibilitet och närhet. Verksamheten styrs genom lagar som beslutats av riksdagen, förordningar som beslutats av regeringen samt föreskrifter och allmänna råd som utfärdats av Socialstyrelsen och andra myndigheter. Verksamheten bygger också på vetenskap och beprövad erfarenhet där kunskapsbasen utgörs av teorier och forskning från flera discipliner, praktiska kunskaper och erfarenheter. Beslut om insatser grundas på evidensbaserad praktik vilket innebär en sammanvägning av bästa tillgängliga kunskap och den enskildes situation, erfarenhet och önskemål. 3. DELEGERING AV BISTÅNDSBESLUT Beslutanderätten inom Omsorgsnämnden framgår av nämndens delegationsordning. I de fall en ansökan om insatser inte kan beslutas av delegat ska ärendet prövas av Omsorgsnämnden. Det avser insatser som inte ryms inom de vägledande bestämmelserna eller som får en principiell betydelse för den fortsatta tillämpningen av likartade ärenden. 4. RÄTTEN TILL BISTÅND Den enskildes rätt till bistånd regleras i socialtjänstlagen.4 kap 1 SOL. Lagstiftningen ger den som inte själv kan tillgodose sitt behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt rätt till bistånd för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt. Den utredningsmodell (IBIC) med nio livsområden som Lilla Edets kommun använder syftar till att säkerställa att den enskildes behov av stöd för sin livsföring i övrigt tillgodoses. Rätten till bistånd prövas efter ansökan 3 50
Socialförvaltningen Vägledande bestämmelser för biståndshandläggning från den enskilde som genom biståndet ska tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker möjligheten att leva ett självständigt liv. 4.1 SKÄLIG LEVNADSNIVÅ Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Det innebär inte bara en nivåbestämning utan även vilken form av insats och stödform som kan vara aktuell. Begreppet skälig levnadsnivå saknar en exakt definition i förarbetena till lagstiftningen, vilket gör att begreppet måste bedömas utifrån den tid och de förhållanden som den sökande befinner sig i. Således ankommer det kommunen att fastställa vilken levnadsnivå som anses vara skälig. Att tydligt särskilja nivå från innehåll är omöjligt utan att den skäliga levnadsnivån blir ett uttryck för kvaliteten i insatsen och vilken ambitionsnivå som kan vara rimlig i ett enskilt fall. Vid bedömning av vilken insats som behövs för att den enskilde ska uppnå en skälig levnadsnivå bedöms alltså inte enbart den tid och de förhållanden som råder utan även utifrån den enskildes egen situation och behov. Detta innebär att skälig levnadsnivå kan innebära olika saker för olika personer vid olika tidpunkter och förhållanden. Vid bedömning av vad som anses vara skälig levnadsnivå ska biståndshandläggare använda sig av rättspraxis och riktlinje för att göra sin bedömning. Enligt propositionen till socialtjänstlagen gällande bedömning av vilken insats som kan komma ifråga måste en sammanvägning göras av olika omständigheter som den önskade insatsens lämplighet, kostnaderna för den önskade insatsen i jämförelse med andra insatser samt den enskildes önskemål. Kommunen har dock rätt att lägga sig på en högre nivå i enskilda ärenden, vilket följer av 4 kap 2 SoL. Däremot finns inte en obegränsad frihet för den enskilde att välja sociala insatser. 4.2 DET EGNA ANSVARET OCH DELAKTIGHET Insatserna som kan beslutas om inom socialtjänsten syftar till att stärka den enskildes förmåga till ett självstängt liv. Det är av vikt att arbetet med den enskilde utgår från att denne behåller det egna ansvaret eller tar tillbaka ansvaret för den egna situationen. Det innebär att alla yrkeskategorier samverkar kring och med den enskilde med rätt insatser vid rätt tidpunkt för att ge denne möjligheten att utifrån egna mål och resurser rehabiliteras. Vid bedömning av vilken insats som ska erbjudas ska alltid individens möjlighet att öka sin självständighet och förbättra eller bibehålla sin funktionsförmåga beaktas. Den enskildes delaktighet och inflytande ska vara centrala under behovsbedömningen och vid verkställande av insats, vilket för med sig att beslutet ska möjliggöra viss flexibilitet i utförandet av insatserna. Till socialtjänstens uppgifter hör att på olika sätt försöka motivera den enskilde att ta emot hjälp eller en insats. Insatsen ska anpassas till den enskildes aktuella förutsättningar och behov. Det är även väsentligt ur ett helhetsperspektiv att beakta en ekonomisk hushållning av kommunens resurser. 4 51
Socialförvaltningen Vägledande bestämmelser för biståndshandläggning 5. ANSÖKAN En ansökan kan ske muntligt eller skriftligt av den enskilde eller legal företrädare som god man eller person med fullmakt. Från den 1 juli 2017 gäller nya regler om anhörigbehörighet, reglerna finns i Föräldrabalken 17 kapitlet. Reglerna innebär att anhöriga har rätt att företräda enskilda som inte längre själva kan ta hand om sina angelägenheter. Anhörigbehörigheten blir aktuell om den enskilde drabbas av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller något annat liknande. Även om en god man eller förvaltare på sikt kan vara den enda möjliga lösningen, så kan en behörighet för anhöriga vara värdefull medan frågan utreds. Anhörigbehörighet kan också vara användbar när prognosen för den konstaterade oförmågan inte är klarlagd. Anhörigas behörighet gäller ordinära rättshandlingar i den dagliga livsföringen, som att sköta ekonomin och ingå avtal. I behörigheten ingår att ansöka om bistånd. Vid akuta situationer där den enskilde inte kan föra sin talan kan ombud accepteras med förtydligande motivering. Vid oenighet mellan den enskilde och ombudet kan läkarintyg inhämtas. När den enskilde inte kan föra sin talan krävs legal företrädare vid ansökan om särskilt boende permanent. 5.1 ANSÖKAN OM BISTÅND FRÅN PERSON BOENDE I ANNAN KOMMUN En person som till följd av ålder, funktionshinder eller allvarlig sjukdom har ett varaktigt behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser och inte kan bosätta sig i Lilla Edets kommun utan nödvändiga biståndsinsatser har rätt att ansöka om sådant bistånd (8 kap 2a SoL). Ansökan ska behandlas som om den enskilde var bosatt i Lilla Edets kommun. Att behoven är tillgodosedda i hemkommunen är inte skäl för avslag. 6. GEMENSAMT HUSHÅLL/ÄKTENSKAPSBALKEN Vid utredning ska hänsyn tas till äktenskapsbalken och det gemensamma ansvaret som makar och sambor har för hemmets skötsel, t.ex. städa, tvätta, handla eller dylikt. Ansvaret ska fördelas på ett sådant sätt som är lämpligt inom familjen med hänsyn till var och ens förmågor och möjligheter. Hushållsgemenskap innefattar även vuxna barn som bor med föräldrar eller annan vuxen. Om en part i hushållet kan städa, tvätta, handla eller dylikt kan ansökan efter en individuell prövning avslås. Det gemensamma ansvaret omfattar inte personlig omvårdnad 7. HANDLÄGGNING AV ÄRENDE Vid biståndshandläggningen i Lilla Edet används det nationella arbetssättet Individens behov i centrum (IBIC) i samtliga ärenden. IBIC är ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt för att bedöma behov utifrån socialtjänstlagen och Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). IBIC utgår från individens behov, resurser, mål och resultat inom olika livsområden i dagliga livet istället för de insatser som kommunen erbjuder. 5 52
Socialförvaltningen Vägledande bestämmelser för biståndshandläggning När en ansökan om bistånd inkommer ska omsorgsnämnden inleda utredning utan dröjsmål (11 kap 1 SoL). Socialtjänstlagen innehåller dock inga möjligheter till tvångsinsatser, vilket innebär att en utredning av den enskildes behov och beslut om insatser endast kan genomföras om den enskilde själv vill det. Utredningen ska handläggas i samråd med den enskilde och vara individuellt utformad Förhållningssättet vid handläggningen ska vara personcentrerat, vilket innebär att den enskilde ska ses som en kapabel person med resurser och förmågor och ingå som en aktiv part i utredningsarbetet där utgångspunkten är den enskildes upplevelse och behov. Av utredningen ska framgå vilka kontakter som får tas (genom samtycke) samt vilken information som efter beslut får lämnas till verkställigheten. Varje individs behov ska i utredningen beskrivas och dokumenteras utifrån ICF (internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa) och IBIC (individens behov i centrum). Syftet med de beslutade insatserna är att tillgodose definierade behov. Dessa kan tillgodoses genom stödjande/tränande eller kompenserande insatser. För att detta ska uppnås krävs att utredningen tydliggör målet med insatsen/insatserna. 8. SAMVERKAN Med arbetssättet IBIC följer en nödvändig samverkan med andra. Bedömning av en persons behov kräver ofta att flera professioner, såväl inom som utanför den kommunala organisationen, samverkar. För att kunna göra en korrekt bedömning av den enskildes egen förmåga ska biståndshandläggaren samråda med specialister inom respektive verksamhetsområde om inte detta bedöms uppenbart obehövligt. Om personen inte är inskriven i den kommunala hemsjukvården ska biståndshandläggaren vända sig till vårdcentral eller primärvårds-rehab. En viktig förutsättning för samverkan är dock att den enskilde ger sitt samtycke till att dessa kontakter tas. Biståndshandläggaren ska initiera en Samordnad Individuell Plan (SIP) om det finns behov av insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård. SIP kräver den enskildes samtycke och ska upprättas tillsammans med den enskilde. 9. UTSKRIVNING FRÅN SJUKHUS Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård syftar till att stärka patientens delaktighet och självbestämmande i den fortsatta planeringen av insatser i hemmet efter utskrivning från slutenvård och främja att en patient med behov av insatser skrivs ut från den slutna vården så snart som möjligt efter det att den behandlande läkaren bedömt att patienten är utskrivningsklar. Den öppna vårdens roll och medverkan stärks och tydliggörs i mottagandet samt i den fortsatta planeringen för patienten. Syftet är också att främja en god vård och en socialtjänst av god kvalitet. 6 53
Socialförvaltningen Vägledande bestämmelser för biståndshandläggning I Lilla Edets kommun sker hemtagning av patienter i samverkan mellan biståndshandläggare, hemsjukvård och Kommunrehab. Se Rutin för handhavande av SAMSA i Lilla Edets kommun. 10. BESLUT Beslutet ska vara tydligt och det ska klart framgå vad den enskilde ansökt om och vad som beviljats respektive avslagits. Enligt Socialstyrelsens handbok för handläggning och dokumentation inom socialtjänsten, anses det vara lämpligt att tidsbegränsa besluten om behovet av insatserna antas kunna förändras över tid. 10.1 TIDSBEGRÄNSADE BESLUT Följande beslut ska tidsbegränsas: nya insatser som längst två månader hemtjänstinsatser som längst ett år beslut om nya insatser som fattas vid vårdplanering på sjukhus begränsas till två veckor. Undantagsvis kan insats beviljas för en längre period, då man redan på förhand vet att omständigheter medför att insatsen kommer att krävas under något längre tid. Korttidsboende som längst 14 dagar stöd till den som vårdar eller stödjer närstående som längst ett år avlösning i hemmet som längst ett år 10.2 VERKSTÄLLIGHET Efter beviljad biståndsinsats gör biståndshandläggaren en beställning till utföraren där det tydligt framgår vilken/vilka insatser som beviljats och målet med insatsen/ insatserna. Utförarna gör en genomförandeplan tillsammans med den enskilde och eventuellt anhöriga eller god man. Inom hemtjänsten görs detta inom två veckor och insatserna kommer igång efter detta. Endast nödvändiga insatser kommer igång innan genomförandeplan hunnit göras, ex vissa omvårdnadsinsatser. När det gäller utskrivningsklara patienter från slutenvård ska insatserna sättas igång inom överenskommen tid. Inom boendena görs en genomförandeplan inom fyra veckor. En bedömning ska alltid göras kring hur brådskande det är att få igång insatserna, för att få till en bra planering krävs god samverkan och dialog mellan biståndshandläggare och utförare i så god tid som möjligt. 10.3 UPPFÖLJNING AV BESLUT Beslut ska följas upp för att få fram ett underlag för bedömning av om insatsen ska fortsätta, förändras eller avslutas. Nämnden har ansvar för att följa upp hur beviljade insatser utförs, att insatserna tillgodoser den enskildes behov av hjälp och stöd, att 7 54
Socialförvaltningen Vägledande bestämmelser för biståndshandläggning verkställigheten sker i enlighet med beslutet och med hänsyn till den enskildes medinflytande samt är av god kvalitet. Viktiga underlag vid uppföljningen är det tidigare beslutet, genomförandeplanen samt, när det gäller hemtjänst, registrerad utförd tid. Biståndshandläggaren ska under den tid beslutet gäller ta del av verksamhetens uppföljning i den sociala dokumentationen och utifrån den ta ställning till om en omprövning av pågående beslut ska göras Beslut om insatser som pågår under längre tid följs upp minst en gång per år eller oftare vid behov. Första gången ett beslut verkställs eller då annan information kommit in, till exempel att behoven förändrats, att något särskilt har hänt eller genom klagomål från den enskilde, kan anledning finnas att följa upp beslutet tidigare. När det gäller hemtjänstinsatser bör det oftast vara relevant att inledningsvis fatta beslut om en kortare tidsperiod (ca en månad) för att tidigt kunna följa upp hur insatsen fungerar och om målen uppnåtts. När det gäller hemtjänstinsatser i samband med utskrivning från sluten vård bör besluten vara ännu kortare (maximalt två veckor). Trygghetslarm följs upp minst en gång per år. Uppföljningen ska innefatta kontroll av följande moment: att verkställigheten sker i enlighet med beslutet att arbetet bedrivs mot uppsatta mål och med hänsyn till den enskildes medinflytande samt är av god kvalitet att insatserna tillgodoser den enskildes behov av stöd och hjälp att den enskilde är nöjd. 10.4 BESVÄRSMÖJLIGHETER Beslut som är fattade enligt 4 kap. 1 och 2 kap. 3 SoL kan överklagas genom förvaltningsbesvär inom tre veckor från det att den enskilde fått beslutet. Handläggaren informerar om hur man överklagar och hjälper till med överklagan om den enskilde behöver det. Överklagandet ställs till Förvaltningsrätten men lämnas in till Lilla Edets kommun. När ett överklagande kommer in prövar handläggaren om det har kommit in i rätt tid. Om överklagandet kommit in för sent ska det avvisas och inte tas upp till prövning (skriftligt beslut som kan överklagas). Om överklagandet kommit in inom rätt tid ska omprövning ske. Skäl att ändra ett beslut kan vara att beslutet är uppenbart felaktigt eller att nya uppgifter kommer fram som var okända vid beslutstillfället. 8 55
Socialförvaltningen Vägledande bestämmelser för biståndshandläggning Om det ursprungliga beslutet kvarstår ska överklagandet snarast, senast inom en vecka från det att det kom in, vidarebefordras till Förvaltningsrätten. Detsamma gäller om ett beslut som överklagats har ändrats. I dessa fall ska även det nya beslutet lämnas till överinstansen och överklagandet anses omfatta även det nya beslutet. 11. HEMTJÄNST/HEMSJUKVÅRD Hjälp i hemmet avser omvårdnadsinsatser i ordinärt boende i form av hemtjänst och hemsjukvård. Syftet med dessa verksamheter är att erbjuda insatser som möjliggör för den enskilde att bo kvar i det egna hemmet så länge som möjligt. En förutsättning för detta är att den enskildes behov av trygghet och omvårdnad kan tillgodoses dygnet runt. Målet med hjälp i hemmet är att öka eller bibehålla den enskildes funktionsförmågor och att stärka den enskildes förutsättningar att leva ett oberoende och självständigt liv. Personal inom hemvård arbetar därför med ett rehabiliterande förhållningssätt genom stödjande/tränande eller kompenserande insatser så att den enskilde ges möjlighet att utvecklas och behålla sina förmågor. Lilla Edets kommun har som utgångspunkt att arbeta för att den som önskar ska kunna bo kvar i sin bostad till livets slut. Detta förutsätter att den enskildes behov kan tillgodoses i hemmet och så att skälig levnadsnivå kan uppnås där. I annat fall ska den enskilde motiveras att ansöka om särskilt boende där behov av trygghet och säkerhet bättre kan tillgodoses. Vid bedömning ska också kostnaden för insatsen vägas in i förhållande till andra insatser som bedöms tillgodose den enskildes behov. Ett omfattande vårdbehov kan sägas råda då hemtjänstinsatser eller andra kombinationer av insatser, exempelvis HSL-insatser överskrider 120 timmar per månad. 12. BEHOVSBEDÖMNING Vid behovsbedömning ska följande områden bedömas och kartläggas: Den enskildes behov av stöd i sin livsföring. Det är behovet som avgör om bistånd ska beviljas Den enskildes förmåga till fysisk, psykisk och social rehabilitering och träning Den enskildes förmåga att själv tillgodose sina behov. (den enskilde har ansvar att utnyttja alla möjligheter som står till buds, med hänsyn till de resurser och förmågor den enskilde besitter). Om den enskilde kan tillgodose sina behov själv kan ansökan avslås, efter en individuell prövning. Möjligheten att få sina behov tillgodosedda på annat sätt också prövas (annan lagstiftning, annan huvudman mm). Om behoven kan tillgodoses på annat sätt kan ansökan avslås, efter en individuell prövning. Kan teknik, hjälpmedel eller stöd och hjälp att hitta rutiner/strukturer tillgodose behovet. Prövning görs alltid individuellt 9 56
Socialförvaltningen Vägledande bestämmelser för biståndshandläggning 13. METOD Från hösten 2019 ska vi arbeta enligt IBIC (Individens behov i centrum) som tagits fram av Socialstyrelsen. IBIC är ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt för de som arbetar med vuxna personer oavsett ålder eller funktionsnedsättning utifrån SoL och LSS. Målet är att individen får sina behov beskrivna på ett likvärdigt sätt i hela landet och att individen får möjlighet att stärka sina egna resurser avseende genomförande av aktiviteter och delaktighet. IBIC ger även ett stöd i samtal med anhöriga för att beskriva deras situation och behov av stöd. Utredningsmodellen utgår från individens behov, resurser, mål och resultat inom nio olika livsområden. Ytterligare två områden ingår i modellen för att säkerställa att eventuellt behov av trygghet eller stöd till person som vårdar eller stödjer den enskilde ska uppmärksammas. Handläggare och utförare använder ICF (Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa) som gemensamt tankesätt och språk. Detta rekommenderas av Socialstyrelsen från och med 1 mars 2019. ICF erbjuder en struktur och ett standardiserat språk för att beskriva funktionstillstånd och funktionshinder i relation till hälsa och är en av WHO:s huvudklassifikationer. Sedan 2017 täcker ICF alla åldrar. Myndighetsutövning ställer stora krav på dokumentation. Det ska gå att följa den enskildes behov igenom hela processen; ansökan, utredning, beslut, genomförande och uppföljning. 14. LIVSOMRÅDEN ENLIGT IBIC De nio livsområden som ingår i IBIC är: 1. Lärande och att tillämpa kunskap. Belyser lärandet, hur inlärd kunskap tillämpas, hur problem löses och hur beslut fattas. Ex, att läsa, skriva och räkna 2. Allmänna uppgifter och krav Belyser hur uppgifter genomförs. Kan uppgiften lösas självständigt? Hur hanteras stress och krav? Hur klarar man att genomföra en daglig rutin? 3. Kommunikation. Kommunikation genom språk, tecken och bilder och som innefattar att ta emot och förmedla meddelanden eller budskap. Hur man kan uttrycka sig på olika sätt, samtala, använda kommunikationsutrustning och kommunikationstekniker. 4. Förflyttning. Att röra sig exempelvis att ändra kroppsställning eller behålla en kroppsställning. Förmågan att förflytta sig. Hur man kan gå, springa eller klättra. Om man kan bära, lyfta, flytta eller hantera föremål. Hur man kan hantera transportmedel. 10 57
Socialförvaltningen Vägledande bestämmelser för biståndshandläggning 5. Personlig vård. Rör den egna personliga vården t.ex. tvätta sig, duscha, torka sig själv, sköta kroppsvård. Hur man klarar att klä sig, äta, dricka, sköta sin hälsa och toalettbehov. 6. Hemliv. Handlar om att genomföra husliga dagliga sysslor och uppgifter. Skaffa varor och tjänster exempelvis handla mat, kläder och husgeråd. Hur man bereder måltider och hur man utför hushållsarbete exempelvis städ och tvätt. Att underhålla bostaden, hjälpmedel eller fordon, att ta hand om djur samt hur man kan bistå andra. 7. Mellanmänskliga interaktioner och relationer. Hur kan man samspela och integrera med människor? Exempelvis skapa och bibehålla olika former av relationer 8. Viktiga livsområden. Utbildning formell eller informell. Hur man skaffar, behåller och avslutar ett arbete. Grundläggande ekonomiska kunskaper i vardagen- att hantera pengar för att ex. köpa mat eller tjänster. Koll på egna ekonomiska tillgångar. 9. Samhällsgemenskap, social och medborgerligt liv. Insikt om vad som krävs och hur man klarar att engagera sig i ett organiserat socialt liv utanför familjen. Rekreation och fritid, religion och andligt liv samt att rösta vid allmänna val. I det systematiska arbetssättet ingår ytterligare två områden för att säkerställa att eventuellt behov av trygghet eller stöd till person som vårdar eller stödjer den enskilde uppmärksammas i utredningen; - Känsla av trygghet. Området avser en kroppsfunktion som styr känslor och tankar till exempel trygghet, lycka, kärlek, rädsla, ilska, spänning, ångest, glädje och sorg. - Personligt stöd till person som vårdar eller stödjer den enskilde. Området är en omgivningsfaktor och frågeställningen avser även indirekt stöd eller avlösning till den person som vårdar eller stödjer den enskilde. Exempelvis avlösning i hemmet eller växelvård. 11 58
Socialförvaltningen Vägledande bestämmelser för biståndshandläggning 15. SYSTEMATISK KARTLÄGGNING ENLIGT IBIC 15.1. LÄRANDE OCH ATT TILLÄMPA KUNSKAP I livsområdet beskrivs lärande, tillämning av inlärd kunskap, problemlösning, tänkande, beslutsfattande. Frågeställningarna kan vara om den enskilde vet vart man vänder sig om man behöver hjälp, om man aktivt söker upp hjälp vid olika situationer? Beroende på vad den enskilde själv kan göra omfattar livsområdet hjälp att ta kontakter, stöd och hjälp att se behov som uppstår, hjälp att lösa situationer som uppstår i vardagen som till exempel hur man hanterar utspillt kaffe, göra val av kläder eller byta batteri i fjärrkontrollen. Hur ofta den enskilde har behov av stöd och hjälp med lärande och att tillämpa kunskap är individuellt och det är den enskildes behov som styr insatsens omfattning. 15.2. ALLMÄNNA UPPGIFTER OCH KRAV I livsområdet beskrivs förmågan att genomföra uppgifter, organisera och planera, hantera stress. Det handlar främst om att kunna planera, hantera och fullfölja den dagliga livsföringen. Beroende på vad den enskilde själv kan göra omfattar livsområdet stöd och hjälp att planera, komma ihåg saker, strukturera dygnet, praktiskt stöd och hjälp i samband med måltid, stöd och hjälp att passa tider och äta regelbundet, ta medicin på rätt tid, hantera dagen genom egna rutiner, framförhållning för att minimera stress. Hur ofta den enskilde har behov av hjälp är individuellt. Stöd och hjälp ges genom att underlätta i vardagen och minimerar risken för stress i alla moment i den enskildes hem. De personer som har behov av hjälp med allmänna uppgifter och krav beviljas stöd och hjälp efter en individuell prövning. 15.3. KOMMUNIKATION I livsområdet beskrivs behov av stöd och hjälp med att göra sig förstådd eller att ta emot information, kommunikation genom tecken, språk och symboler. Det innefattar att ta emot och förmedla budskap, att genomföra samtal och att använda olika kommunikationsmetoder. Att kunna höra och förstå tal, se och förstå text, kunna göra sig förstådd på svenska och att använda telefon, larm eller dator. Livsområdet handlar här främst om att kunna göra sig förstådd eller att ta emot information. Frågeställningarna kan handla om behov av hjälp med att föra ett samtal, skriva kort/brev till anhöriga eller hjälp med att ringa. Beroende på vad den enskilde själv kan göra omfattar livsområdet hjälp att förstå tal, ta del av text, använda telefon, föra samtal, läsa post/ tidning, ringa. I kontakter med personer som inte behärskar svenska eller som har en kraftigt hörsel- talnedsättning bör tolk anlitas så att den enskilde förstår vad som framkommer under utredningen. Den enskilde kan även vara i behov av stöd i kommunikation med omgivningen, exempelvis myndighetskontakter. Hur ofta den enskilde har behov av stöd och hjälp bedöms individuellt. Hjälp och stöd kan ges för att och underlätta den dagliga kommunikationen. 12 59
Socialförvaltningen Vägledande bestämmelser för biståndshandläggning 15.4. FÖRFLYTTNING I livsområdet beskrivs förmågan att ändra kroppsställning, förflytta sig, bära saker, använda transportmedel, gå Beroende på vad den enskilde själv kan göra omfattar livsområdet stöd och hjälp att resa sig upp och lägga/sätta sig, förflytta sig inomhus och utomhus, ändra kroppsställning, bära med sig saker, gå. 15.4.1 Utevistelse Beroende på vad den enskilde själv kan göra omfattar hjälp med utevistelse hjälp med ytterkläder, hjälp att få frisk luft, hjälp med gånghjälpmedel eller stöd från personal. Utevistelse kan vara promenad, sitta på balkong/altan, komma ut i trädgården. Utevistelse kan även beviljas inom livsområde trygghet för att minska oro under utevistelse. Stöd vid utevistelse beviljas högst två gånger per vecka. 15.4.2 Ändra kroppsställning Beroende på vad den enskilde själv kan göra ingår hjälp att resa sig upp, sätta/lägga sig, ändra kroppsställning Hur ofta den enskilde har behov av hjälp bedöms individuellt. 15.4.3 Förflytta sig/hjälp ta med sig saker Beroende på vad den enskilde själv kan göra ingår hjälp att bära med sig saker mellan olika rum. Hur ofta den enskilde har behov av hjälp bedöms individuellt. 15.5 PERSONLIG VÅRD I livsområdet beskrivs egen personlig vård, tvätta sig, torka sig, ta hand om sin kropp, klä sig, äta och dricka, sköta sin hälsa. Vid mer omfattande behov av personlig vård kan det vara svårt att ange allt som den enskilde behöver hjälp med. Beslut om hjälp med personlig vård kan då ges som ett samlat ansvar för den personliga vården. Biståndshandläggaren beskriver behoven i livsområdet och tydliggör i beslut och beställning. Detta innebär att utföraren tar ett samlat ansvar för allt som ingår i livsområdet Personlig vård planerar med den enskilde vilket stöd/hjälp som ska ges. 15.5.1 Hygien Beroende på vad den enskilde själv kan göra omfattar stöd och hjälp med hygien tvätta sig, bada, duscha, tvätta händer och fötter, tvätta ansikte och hår och att torka sig. Hur ofta den enskilde har behov av hjälp med hygien bedöms individuellt. 15.5.2 Kroppsvård Beroende på vad den enskilde själv kan göra omfattar hjälp med kroppsvård sköta huden, smörja sig, sköta tänder, sköta hår och hårbotten, sköta naglar, sköta toalettbesök, inkontinenshjälpmedel. 13 60
Socialförvaltningen Vägledande bestämmelser för biståndshandläggning Omfattning av insatsen baseras på en individuell bedömning utifrån den enskildes behov, vanor och önskemål. 15.5.3 På- och avklädning Beroende på vad den enskilde själv kan göra omfattar stöd och hjälp med att klä sig, ta på och av skor, ta på och av ytterkläder, hjälp att välja kläder efter väder och situation Insatsens omfattning baseras på en individuell bedömning utifrån den enskildes behov, vanor och önskemål. 15.5.4 Äta och dricka Insatser beviljas utifrån en bedömning av vad den enskilde har svårigheter att klara av på egen hand. Särskild vikt ska läggas vid att tillgodose personliga önskemål och skapa förutsättningar för delaktighet. Stöd kan erbjudas för att äta och dricka, dela maten, öppna flaskor och burkar, sällskap vid måltid, behov av stöd och hjälp att tillreda/iordningsställa frukost, kvällsmat, mellanmål, måltidsservice (laga enklare måltid, värma mat, hämta färdig mat, hjälp att ta kontakt med restaurang), duka, duka av, diska, torka av bord och köksbänk. Insatsen kan även omfatta av läkare ordinerad sondmatning/dropp som delegerats från patientansvarig sjuksköterska. Särskild hänsyn måste tas till de föreskrifter som gäller för denna insats och sjuksköterskans hälso- och sjukvårdsansvar. Personer som befinner sig i livets slutskede och inte klarar av att äta hela måltider med husmanskost erbjuds istället önskekost för att öka välbefinnande och näringsintag. Insatsens omfattning baseras på en individuell bedömning av den enskildes behov, vanor och önskemål. Matlagning utförs i huvudsak måndag till fredag efter vad biståndsbeslutet anger. Personer i livets slutskede kan erbjudas tillagning av lättare måltider under veckans alla dagar. 15.5.5 Matdistribution Insatsen ges endast till brukare i ordinärt boende. Innan beslut om mattjänst tas ska andra insatser övervägas. Hos personer med mindre omfattande behov av hjälp och stöd kan inköp vara ett bättre alternativ för att stimulera självständighet. Vid bedömning ska även vägas in att det finns ett relativt stort utbud av färdiglagad mat för uppvärmning i affärer. Mat för avhämtning finns även på ett flertal restauranger. Tidsåtgången för den enskilde gällande matlagning ska inte utgöra skäl för bifall till ansökan, så även om det tar den enskilde längre tid än normalt att tillreda sin måltid eller längre tid att inta sin mat utgör detta inte skäl till att bifalla ansökan. Det är omvårdnads/omsorgsbehovet som är avgörande. 15.5.6 Sköta sin egen hälsa Insatsen utformas individuellt och kan omfatta stöd tillförsäkra sig fysiskt och psykiskt välbefinnande, välbalanserad diet, lämplig nivå av fysisk aktivitet och undvika hälsorisker. Insatsens omfattning baseras på en individuell bedömning utifrån den enskildes behov vanor och önskemål 14 61
Socialförvaltningen Vägledande bestämmelser för biståndshandläggning 15.5.7 Egenvård Det är legitimerad personal som bedömer om det är egenvård. Biståndshandläggare beslutar om det föreligger rätt till bistånd för att få hjälp med insatsen egenvård. 15.6. HEMLIV I livsområdet ingår hushållsarbete, städa, handla, uträtta ärende, ta hand om hjälpmedel, laga och servera mat, hantera sopor, tvätta, bädda, vattna blommor. För den med ett mer omfattande behov av stöd och hjälp i livsområdet hemliv kan det vara svårt att ange allt som den enskilde behöver hjälp med. Beslut om hjälp med hemliv kan då ges som ett samlat ansvar för hemliv. Biståndshandläggaren beskriver behoven i livsområdet och tydliggör i beslut och beställning. Detta innebär att utföraren tar ett samlat ansvar för allt som ingår i livsområdet hemliv planerar med den enskilde vad och hur stöd och hjälp ska ges. 15.6.1 Städning Beroende på vad den enskilde själv kan göra, omfattar hjälp med städning dammsugning, våttorkning av golv, vädring av mindre gångmattor, dammtorkning, tv-skärm, speglar, rengöring av kök och hygienutrymmen. Skåpluckor, kyl, frys, spis och spisfläkt, dörrar och lister etc. rengörs normalt två gånger per år eller efter behov. Dammsugning av större mattor var tredje vecka. Goda städredskap, rengöringsmedel och handskar tillhandahålls av den enskilde. Enheten strävar efter att i så stor utsträckning som möjligt städa på tidpunkt som överenskommits med omsorgstagaren. Insatsen beviljas för en bostad om 2 rum och kök samt hygienutrymmen. För makar, sammanboende, partners kan ytterligare ett rum ingå, om paret inte har gemensamt sovrum. I Lilla Edets kommun ska alla som beviljats hjälp med städning få sin bostad städad var tredje vecka. Hygienrum städas en gång per vecka. 15.6.2 Kompletterande städning Den som har särskilda skäl och bedöms vara i behov av ytterligare städinsatser kan ha behov av kompletterande städning. Det kan exempelvis röra sig om daglig rengöring av hygienutrymmen. Särskilda skäl är astma, allergi, grav synnedsättning, inkontinens, vilket ska styrkas med läkarintyg. Innan beslut ska biståndshandläggaren samråda med avdelningschef. 15.6.3 Fönsterputs Beroende på vad den enskilde själv kan utföra omfattar insatsen att fönsterputs kan beviljas för 2 rum och kök samt rengöring av fönsterkarmar och lister. Fönsterputs kan beviljas vid två tillfällen per år och omfattar in-och utsida. Fönsterputs omfattar inte inglasad balkong. 15 62
Socialförvaltningen Vägledande bestämmelser för biståndshandläggning 15.6.4 Diskning Beroende på vad den enskilde själv kan göra, omfattar hjälp med disk avdukning, diskning, torkning, in- och urplockning i diskmaskin samt plocka in i skåp. Hur ofta den enskilde har behov av hjälp med disk varierar utifrån personliga förhållanden. 15.6.5 Tvätt/Klädvård Beroende på den enskildes förmåga skapa förutsättningar så att den enskilde själv och/eller med personalens hjälp kan vårda sina kläder och hemtextilier omfattar hjälp med tvätt; sortering, tvätta, hänga upp tvätt/torktumla, vika kläder, handdukar och sänglinne samt plocka in i skåp, strykning av gångkläder och mindre dukar, mindre lagningar av kläder, sy i en knapp. Undantaget från tvätt är stora mattor och gardinuppsättningar. Strykning eller mangling av lakan utförs inte. Insatsen sker normalt en gång varannan vecka om inga andra skäl föreligger. Den enskilde tillhandahåller tvättmedel, strykjärn och strykbräda. 15.6.6 Kompletterande tvätt Den som har särskilda skäl och bedöms vara i behov av ytterligare insatser kan ge rätt till kompletterande tvätt, det kan röra sig om hjälp med tvätt oftare. Särskilda skäl är grav synnedsättning, inkontinens. Vid inkontinens ska den enskilde erbjudas stöd och hjälp att kontakta vårdcentral för att utreda om behovet kan tillgodoses på annat sätt. 15.6.7 Sophantering och källsortering Beroende på vad den enskilde själv kan göra omfattar hjälp med sophantering slänga sopor, källsortera sopor. Hur ofta den enskildes har behov av hjälp med sophantering och källsortering varierar utifrån hur lösningen av källsortering ser ut i bostaden, bostadsområdet, vilket biståndshandläggaren måste ta hänsyn till. 15.6.8 Matinköp I första hand ska inköp ske digitalt genom att personal handlar på nätet tillsammans med den enskilde och att varorna levereras av butik. I vissa fall kan det också vara aktuellt att bevilja insatsen om brukaren har behov av omfattande stöd med att packa upp varor och detta inte kan tillgodoses genom stöd från butikens personal i samband med att varorna levereras. Det kan också vara aktuellt om brukaren inte själv kan öppna dörren för butikens personal när varor ska levereras. Inköpen görs enbart för den enskildes eget bruk. Som regel beviljas inte bistånd till hjälp att köpa alkohol. Insatsen beviljas maximalt till en gång per vecka. 16 63
Socialförvaltningen Vägledande bestämmelser för biståndshandläggning 15.6.9 Kompletterande inköp Den som har särskilda skäl och bedöms vara i behov av ytterligare inköp av dagligvaror, klädinköp, skor och hushållsapparater kan beviljas kompletterande inköp. Kompletterande inköp kan beviljas vid högst två tillfällen per år. 15.6.10 Apoteksärenden Möjligheten att få den enskildes läkemedel hemskickade med post ska utredas. 15.6.11 Husdjur Hjälp med att ta hand om husdjur ingår normalt inte i hemtjänstens arbetsuppgifter och är inte en insats som beviljas. I undantagsfall då ett husdjur är av stor betydelse för den enskilde och det inte finns någon annan som kan anlitas för dess skötsel kan, under en begränsad period, viss hjälp med skötsel ges. En förutsättning är att det finns personal som frivilligt åtar sig uppdraget. 15.7. MELLANMÄNSKLIGA INTERAKTIONER OCH RELATIONER I livsområdet beskrivs förmågan att kunna ha kontakter med andra personer i privata eller formella sammanhang som kontakt med släktingar, vänner, vårdcentral och myndigheter. Beroende på den enskildes förmåga att själv utföra kan stöd ges för att hålla kontakt med familj, vänner, grannar. Stöd och hjälp att ta kontakt med myndigheter, vårdcentral, frisör, fotvård. Hur den enskildes behov av mellanmänskliga relationer ser ut varierar varför stödinsatserna ska anpassas individuellt. En kontaktpersons uppdrag kan omfatta att ge hjälp och stöd med att ta kontakt med familj, vänner, grannar och myndigheter, vårdcentral, frisör, fotvård. Biståndshandläggaren beskriver behoven i livsområdet och tydliggör i beslut och beställning. Detta innebär att utföraren tar ansvar för de behov som ingår i livsområdet och planerar med den enskilde. Stöd till socialkontakt beviljas en gång per vecka och gäller inom Lilla Edets kommun om inga andra skäl föreligger. 15.8. VIKTIGA LIVSOMRÅDEN I livsområdet beskrivs förmågan att betala räkningar, betala vid inköp. Den som inte kan sköta sina bankärenden bör i första hand använda betalservice, autogiro eller anhörig. Om det inte är möjligt bör en ställföreträdare med fullmakt eller god man vara den enskilde behjälplig. Anmälan om behov av god man eller förvaltare ska göras till överförmyndaren om den enskilde inte själv kan bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person. Personal ska inte handa den enskildes pengar eller ekonomi och inte utföra insatsen utan att den enskilde är närvarande. 17 64
Socialförvaltningen Vägledande bestämmelser för biståndshandläggning Insatsen kan beviljas under kortare period för att ge den enskilde stöd att komma igång med digital hantering i syfte att sedan kunna utföra dessa ärenden självständigt. Biståndshandläggaren kan besluta om stöd/hjälp en gång i månaden under som mest tre månader i avvaktan på att god man tillsätts. 15.9. SAMHÄLLSGEMENSKAP, SOCIALT OCH MEDBORGERLIGT LIV I livsområdet beskrivs förmågan att engagera sig i organiserat socialt liv utanför familjen Insatsens utformning är beroende av den enskildes förmåga och anpassas individuellt. Den enskilde kan exempelvis ha behov av ledsagning för att delta i föreningsliv, besöka dagcentral, utöva sin religion eller delta i andra aktiviteter av betydelse. 15.9.1 Ledsagning Ledsagning till träffpunkt, aktivitet beviljas som mest tre gånger per vecka och beviljas för högst ett år i taget. Har personen färdtjänst eller kan åka med buss och det tillgodoser behovet kan ansökan avslås. Ledsagning till kulturella och sociala aktiviteter i närområdet beviljas en gång per månad. Ledsagning till sjukvårdsinrättning kan beviljas vid fyra tillfällen per år. Ledsagning kan även beviljas när den enskilde har svårt att ge eller ta emot information av sjukvården Vid särskilda skäl, som pågående utredning eller tidsbegränsad behandling, kan utökad ledsagning till sjukvårdsinrättning beviljas under en begränsad period. Om behovet kan tillgodoses genom sjukresa eller sjukhusvärdinna, genom att primärvårdens distriktssjuksköterska eller distriktsläkare gör hembesök kan ansökan avslås. 15.9.2 Socialt stöd för att bryta isolering Efter individuell prövning kan stöd och hjälp erbjudas för att bryta isolering, motivera till kontakt med frivilligorganisationer, föreningar och andra sociala aktiviteter. Hur den enskildes behov av socialt stöd ser ut är individuellt. Den som saknar ett eget socialt nätverk kan beviljas social samvaro en gång varje vecka. I Lilla Edets kommun kan biståndshandläggaren besluta om socialt stöd för att bryta isolering under en begränsad period om fyra månader. Den enskildes egna kontaktnät ska alltid vägas in, den som bor tillsammans med annan eller har god kontakt med anhöriga/vänner, den som har hemtjänst flera gånger dagligen anses i normalfallet få behovet av social kontakt tillgodosett. 15.10. KÄNSLA AV TRYGGHET Livsområdet omfattar den enskildes känsla av trygghet eller avsaknad av trygghet i boendet, utomhus, för att falla, för att sova ensam eller glömma något viktigt. 18 65
Socialförvaltningen Vägledande bestämmelser för biståndshandläggning Beroende på vad den enskilde själv kan göra ingår hjälp med att skapa trygghet i och runt hemmet, trygghetslarm, andra larm, kamera eller annan teknisk utrustning, tillsyn dag eller natt, telefonkontakt, social kontakt. Trygghetsskapande insatser beviljas utifrån den enskildes individuella behov. Tillsyn beviljas som regel inte om personen har hjälp/stöd av sjuksköterska eller vårdpersonal under dagen, då kan bedömningen vara att behovet av tillsyn tillgodoses genom de besöken. Personlig tillsyn beviljas när teknik inte kan tillgodose behovet. Hur den enskildes behov av socialt stöd för trygghetsskapande ser ut är individuellt. Socialt stöd för att skapa trygghet kan beviljas en gång per vecka. 15.10.1 Tillsyn i hemmet Insatsen tillsyn ges till den enskilde som under en kortare period har behov av tillsyn eller har särskilda behov som gör att tillsynen behöver göras i hemmet. Behovet kan grunda sig i exempelvis tillfälligt förvirringstillstånd på grund av täta miljöombyten, infektion eller annan övergående ohälsa. Tillsyn kan även sättas in efter hemkomst från sjukhus för att säkra den enskildes trygghet och säkerhet i en ny livssituation. Tillsyn utförs genom hembesök, och- eller genom ett telefonsamtal. I insatsen tillsyn ingår att kontrollera att den enskilde inte råkat ut för olycka eller på annat sätt kommit till skada och känner sig trygg i sin hemmiljö. I de fall besöken tenderar att ägnas åt insats i någon annan form ska insatsen och behovet omprövas av biståndshandläggare. Insatsen beviljas för maximalt fyra veckor för att därefter omprövas. Två veckor kan beviljas i samband med hemkomst efter sjukhusvistelse. 15.10.2 Tillsyn via webb Möjligheten att erbjuda till tillsyn via webb utreds för närvarande och kan bli aktuell när de tekniska förutsättningarna är för detta är klara. Insatsen är tänkt att beviljas den som behöver tillsyn under dagen eller vill sova på natten utan att bli störd av personal som kommer hem till den enskilde. Insatsen kan också vara lämplig för personer med minnesproblematik, som inte känner igen ansikten och som blir nervös eller orolig av främmande människor i hemmet. 15.10.3 Trygghetslarm Personer som på grund av socialt, psykiskt eller fysiskt funktionshinder känner sig otrygga och som har särskilda behov av att med mycket kort varsel komma i kontakt med personal kan erbjudas trygghetslarm som dygnet runt är uppkopplat till larmcentral. Vid behov av insats sänder larmcentralen anropet vidare till vårdpersonal som finns att tillgå dygnet runt. Trygghetstelefon beviljas inte till insatser som kan planeras med annan insats. 19 66
Socialförvaltningen Vägledande bestämmelser för biståndshandläggning 15.11. PERSONLIGT STÖD TILL PERSON SOM VÅRDAR ELLER STÖDJER DEN ENSKILDE Livsområdet omfattar den anhöriges behov av stöd och avlastning på grund av störd nattsömn, vistelse på annat ort, egen aktivitet vid vård av närstående. 15.11.1 Anhörigstöd Anhörigstöd erbjuds till anhörig som hjälper och stödjer en närstående person. Stödet utformas individuellt och syftar till att fysiskt, psykiskt och socialt underlätta för den som ger stöd/hjälp. Stödinsats kan erbjudas som avlösning i hemmet för anhörig som stödjer och hjälper en enskild person som inte kan lämnas ensam utan tillsyn. Då avlösning syftar till att tillgodose två personers behov är det viktig att avlösningen känns meningsfull både för den närstående och för vårdtagaren. Avlösningen omfattar hjälp och stöd som ska tillgodose både fysiska, psykiska och sociala behov. Hur avlösningen ska planeras och genomföras avgörs i samråd med den enskilde, dennes anhörig och utföraren. Hur ofta den enskilde har behov av avlösning prövas individuellt. I Lilla Edets kommun ska alla som har behov av hjälp med avlösning få avgiftsfri avlösning i hemmet upp till 10 timmar per månad. Om behov av ytterligare avlösning finns tas en avgift ut från och med timma 11 enligt fastställd taxa. Avlösningstimmar som inte förbrukas kan inte sparas till nästkommande månad. 15.11.2 Växelvård Anhörig som stödjer och hjälper en enskild person som inte kan lämnas ensam utan tillsyn kan beviljas växelvård. Växelvård kan erbjudas då anhörig som stödjer och hjälper en enskild person med ett omfattande behov av omsorg, omvårdnad och tillsyn har behov av tillfällig eller regelbunden avlösning under 8 timmar per dygn eller mera för att avlasta hemsituationen. Avgift tas ut enligt fastställd taxa. Behovet av växelvård prövas individuellt men beviljas inte tätare än var tredje vecka. Om en person bedöms ha ytterligare behov växelvård ska biståndshandläggaren besluta detta i samråd med avdelningschef. 15.11.3 Dagverksamhet för personer med demenssjukdom Dagverksamhet för personer med demenssjukdom bedrivs vid Gläntan och kan beviljas som stöd till anhörig i form av avlastning. Hur ofta den enskilde har behov av dagverksamhet för att avlasta anhörig prövas individuellt. 20 67
Socialförvaltningen Vägledande bestämmelser för biståndshandläggning 16. KORTTIDSBOENDE Korttidsboende är en stödinsats för personer i ordinärt boende med omfattande behov av stöd och hjälp under hela dygnet och som inte kan tillgodoses i den egna bostaden. Insatsen riktar sig till personer som på grund av socialt, psykiskt eller fysiskt funktionshinder under en begränsad tid behöver få hjälp med omsorgsinsatser eller rehabiliterande insatser för att få tillräcklig kraft att återvända till den egna bostaden. I vissa fall kan korttidsboende beviljas under fortsatt utredning efter en vårdplanering i syfte att ge biståndshandläggaren ett bättre beslutsunderlag. Med korttidsboende avses en kortare tids vistelse i upp till 14 dagar vid något av kommunens särskilda boenden. Undantagsvis kan insats beviljas för en längre period, då man redan på förhand vet att omständigheter medför att insatsen kommer att krävas under något längre tid. Möjlighet finns att förkorta omfattningen under pågående beslut om behovet förändras. Innan beslut om korttidsboende tas ska en individuell bedömning göras om den enskildes behov av omvårdnad och rehabilitering kan tillgodoses med andra insatser. Under vistelsen på korttidsboende svarar den enskilde själv för kläder, hygienartiklar, läkemedel, pengar och annat som kan behövas under vistelsen. Den enskilde ombesörjer själv för resan till och från korttidsboendet 17. SÄRSKILT BOENDE Äldre bör ges förutsättningar att bo kvar i sitt hem så långt det är möjligt. Genom olika insatser ska möjligheten att bo självständigt och under trygga förhållande i det egna hemmet i första hand tillgodoses. Bistånd till särskilt boende beviljas den enskilde som av olika skäl inte kan bo kvar i sin ordinarie bostad och som har ett omfattande omsorgs, omvårdnads- och tillsynsbehov som sträcker sig över hela dygnet och som inte kan tillgodoses med insatser i form av hemtjänst, hemsjukvård, rehabilitering och hjälpmedel. Oförmågan att kalla på hjälp ska ha beaktats i helhetsbedömningen. Behov av trygghet är en av flera aspekter som beaktas i den totala behovsbedömningen. Konsekvenserna av hur oron påverkar det dagliga livet ska dokumenteras. En bedömning ska göras om andra insatser kan tillgodose den enskildes behov av trygghet. Endast upplevd oro är inte skäl för att bifalla en ansökan om särskilt boende. Om behovet bedöms kunna tillgodose genom insatser i hemmet bör ansökan avslås även om den enskilde avböjer insatser i hemmet. Avsaknad av bostad, olämplig bostad eller oenighet mellan makar är inte skäl att bevilja särskilt boende. 21 68
Socialförvaltningen Vägledande bestämmelser för biståndshandläggning INNAN BESLUT OM SÄRSKILT BOENDE TAS SKA FÖLJANDE PRÖVAS: omfattande hemsjukvård/rehabiliteringsinsatser trygghetsskapande åtgärder tekniska hjälpmedel, kamera, telefonservice, trygghetstelefon bostadsanpassning stöd till anhöriga stöd från frivilliga VID PRÖVNING AV RÄTTEN TILL SÄRSKILT BOENDE SKA ÄVEN FÖLJANDE BEAKTAS: Den enskilde ska ha stora behov och omfattande behov av hjälp och stöd under hela dygnet för att uppnå en skälig levnadsnivå Den enskildes upplevelse av otrygghet Den enskildes upplevelse av social isolering 17.1 DEMENSBOENDE Plats i demensboende kan erbjudas om den enskilde har av läkare diagnostiserad demenssjukdom eller demensliknande tillstånd. I särskilda fall, då läkarundersökning inte varit möjlig att genomföra, kan plats erbjudas den enskilde utan fastställd diagnos. 17.2 PARBOENDE Rätten att få åldras tillsammans är en fråga om skälighet, värdighet och välbefinnande i äldreomsorgen. Bestämmelsen innebär att den som har beviljats bistånd i form av särskilt boende har rätt att ta med sig sin partner för att fortsätta bo tillsammans på det särskilda boendet. Rätten att bo tillsammans gäller även när båda parter har behov av särskilt boende. Förutsättningen är att paret tidigare varaktigt har bott tillsammans. 22 69
TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2019-07-24 Ej verkställda beslut SoL/LSS kvartal 2 2019 Dnr ON 2019/96 Sammanfattning Kommunen har enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) LSS, skyldighet att en gång per kvartal rapportera gynnande beslut som inte verkställts inom tre månader från beslutsdatum. Rapportering görs till Inspektionen för vård och omsorg på individnivå. Omsorgsnämnd, kommunens revisorer samt kommunfullmäktige får rapporten i avidentifierad form. Ärendet Kvartal 2 SoL särskilt boende permanent enligt 4 kap. 1 Beslutsdatum 190111 Erbjuden 190603, tackat nej, erbjuden 190628 tackat nej Har enligt uppgift blivit beviljad särskilt boende permanent i annan kommun och vill vänta på verkställighet där Kvartal 1 LSS avlösning i hemmet enligt 9:5 Beslutsdatum 180201 Erbjuden 180314, tackat nej, erbjuden 180801, tackat nej, erbjuden 181213 tackat nej. Beslutet verkställt 190702. Kvartal 1 LSS Korttidsvistelse enligt 9:6 Beslutsdatum 180709 Ej erbjudits på grund av betydande svårigheter att få kontakt från verkställigheten med enskild. Beslutstiden gått ut men då det fortfarande är svårigheter att få kontakt med familjen har även omprövning av beslutet ej kunnat ske. Enskild dragit tillbaka ansökan 190705. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad den 24 juli 2019 Inspektionen för Vård och Omsorg Kvartalsrapport, 2019q2 rapporteringstillfälle 2019q2. 70
Förslag till beslut Omsorgsnämnden godkänner informationen. Ulrica Brorsson Biståndshandläggare ulrica.brorsson@lillaedet.se Beslutet skickas till Akten Inspektionen för Vård och Omsorg Kommunfullmäktige Kommunrevisionen 71 sid 2/2
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr 2019-08-08 ON 2019/171 Information bemanningsenhet Dnr ON 2019/171 Sammanfattning Rekrytering av enhetschef för bemanningsenheten/administration pågår. Förslag till beslut Omsorgsnämnden har tagit del av informationen. Camilla Karlsson Verksamhetschef funktionshinder camilla.karlsson2@lillaedet.se Telefon Beslutet skickas för kännedom till Camilla Karlsson Verksamhetschef Funktionshinderavdelningen 72
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr 2019-07-31 ON 2019/77 Dialog äldre- och funktionshinderplaner Dnr ON 2019/77 Sammanfattning Ärendet Förvaltningen har fått i uppdrag att ta fram en femårig äldreomsorgsplan och en femårig funktionshinderplan. För att främja och säkra god kvalitet och långsiktighet i framtagandet av planerna håller nämndens ledamöter och tjänstemän under dagens möte en dialog kring prioriterade områden för äldre- och funktionshinderverksamheterna de närmaste åren. Beslutsunderlag Verksamhetscheferna inom äldre- och funktionshinder föredrar Regeringens mål och stöd för äldre- och funktionshindrade. Föredragningen är ett underlag för dialog. Ekonomiska överväganden och följder av beslut - Förslag till beslut Omsorgsnämnden antecknar dialogen. Camilla Karlsson Verksamhetschef funktionshinder camilla.karlsson2@lillaedet.se Telefon Yvonne Gunnarsson-Nord Verksamhetschef vård och omsorg yvonne.gunnarsson-nord@lillaedet.se Beslut expedieras till Lotte Mossud socialchef Camilla Karlsson verksamhetschef funktionshinder Yvonne Gunnarsson-Nord verksamhetschef vård och omsorg Beslut delges 73
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr 2019-08-11 ON 2019/174 Verksamhetsplan för omsorgsnämnden 2020 Dnr ON 2019/174 Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade den 17 juni 2019 om mål- och resursplan 2020 och flerårsplan 2021 2021. I den tilldelas omsorgsnämnden 219 117 tkr, vilket innebär oförändrad ram jämfört med 2019, men med kompensation för prisindex. Kostnaderna för löneökningar 2020, maximalt 3%, avsätts centralt och fördelas ut efter avslutade löneförhandlingar. Kommunfullmäktige beslutade under 2006 om en vision för kommunens framtida tillstånd. Visionen består av fyra tillstånd som kommunen ska präglas av år 2020 Växtkraft, Välbefinnande, Stolthet, Identitet. För att nå dit finns sex strategiska områden antagna: Medborgarkraft, Samarbete över gränserna, Attraktiv livsmiljö goda boenden, Goda kommunikationer, Rätt kommunal service och Högre utbildningsnivå. Kommunfullmäktige fattade i februari 2019 beslut om att utveckla nuvarande styrmodell. Arbetet med implementeringen påbörjas i och med mål och resursplanen för 2020 och ska vara fullt införd tillsammans med en ny vision i samband med att mål- och resursplan 2021 antas. Nämndernas mål och inriktning kring välfärds- och serviceuppdraget ska vara taktiska och operativa, beskrivas i verksamhetsplan och delegeras till förvaltningen. Alla verksamheter ska beskriva sitt grunduppdrag genom att göra en verksamhetsbeskrivning och arbeta fram relevanta kvalitetsindikatorer med relevanta mätmetoder. Målområden 2020: Bra boende och livsmiljö Ökad hälsa och välbefinnande Hållbar miljö Attraktivt företagsklimat Nämndens uppdrag är att inom tilldelad ram bedriva verksamhet enligt beslutade mål, strategier och verksamhetsplan. Alla nämnder ska arbeta för en god ekonomisk hushållning av kommunens resurser. Omsorgsnämnden ska på sammanträdet den 4 november anta verksamhetsplan för 2020. Innan dess förs en dialog på sammanträdet den 19 augusti och en fördjupad dialog den 30 september. 74
Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2019-08-11 Mål- och Resursplan 2020 beslutad av kommunfullmäktige 2019-06-17. Ekonomiska överväganden och följder av beslut Omsorgsnämnden har för år 2020 tilldelats 219 117 tkr, vilket innebär oförändrad ram jämfört med 2019, men med kompensation för prisindex. Kostnaderna för löneökningar 2020, maximalt 3%, avsätts centralt och fördelas ut efter avslutade löneförhandlingar. Nämndens uppdrag är att inom tilldelad ram bedriva verksamhet enligt beslutade mål, strategier och verksamhetsplan. Förslag till beslut Omsorgsnämnden noterar informationen. Lotte Mossudd Socialchef lotte.mossudd@lillaedet.se Beslut expedieras till Beslut delges Beslutet skickas för kännedom till 75 sid 2/2
Mål- och Resursplan 2020 samt flerårsplan för 2021 2022 ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Sida 1 76