Sida 1(7) Riktlinje Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Mats Elm Telefon 0708-44 24 76 E-post mats.elm@vgregion.se Riktlinjer för intyg enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård LPT Riktlinjen är framtagen av Närhälsan 2013-06-27. Riktlinjen är godkänd av Polismyndigheten, Barbro Jönsson, jurist. Intyg enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård LPT Vårdintyg Innehåll: Dokument som reglerar förutsättningar för tvångsvård och utfärdande av vårdintyg...2 Villkoren för tvångsvård...2 Vad är en allvarlig psykisk störning?...3 Bedömning av vårdbehovet...3 Vem får utfärda vårdintyg?...4 När får vårdintyg utfärdas...4 Vårdintygsbedömning när det gäller känd patient och situationen inte är helt akut...4 Polisens skyldigheter och läkares begäran om handräckning...5 Transport...5 Begäran om polishandräckning...6 Polismyndighetens behov av information vid en handräckningsbegäran...6 Vilken vårdenhet har ansvar att utföra vårdintygsbedömningen?...7 POSTADRESS: Regionens Hus 405 44 GÖTEBORG BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 TELEFON: 010-441 00 00 HEMSIDA: www.vgregion.se/vgprimarvard E-POST: vgprimarvard@vgregion.se
Sida 2(7) Dokument som reglerar förutsättningar för tvångsvård och utfärdande av vårdintyg. Lag(1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård i vissa fall (LPT) SOSF 2005:29. Föreskrifter om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården m.m. SOSF 2008:18. Psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Handbok med information och vägledning för tillämpningen av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård (SOSFS 2008:18). Socialstyrelsen. Cirkulär 11:13. begäran om biträde enlig lagen om psykiatrisk tvångsvård och lagen om rättspsykiatrisk vård. (Sveriges kommuner och landsting) Information till vårdgivare från VG Primärvårdskontoret 2012-06-28 Villkoren för tvångsvård Villkoren för tvångsvård är utformade med sikte på att begränsa tvångsvården till vad som är oundgängligen nödvändigt. Psykiatrisk tvångsvård får endast ges om förutsättningarna i 3 LPT är uppfyllda: Patienten lider av en allvarlig psykisk störning och 1) patienten har ett oundgängligt behov av psykiatrisk vård genom att patienten är intagen på en sjukvårdsinrättning med dygnetruntvård (sluten psykiatrisk tvångsvård) eller 2) patienten behöver särskilda villkor för att kunna ges nödvändig psykiatrisk vård (öppen psykiatrisk tvångsvård) och Patienten motsätter sig sådan vård eller det till följd av patientens psykiska tillstånd finns grundad anledning att anta att vården inte kan ges med hans eller hennes samtycke. Tvångsvård får ej ges om patientens psykiska störning utgörs av enbart en utvecklingsstörning. Vid bedömning av vårdbehovet ska det även beaktas om patienten är farlig för annan person. (Lag 2008:415)
Sida 3(7) Vad är en allvarlig psykisk störning? Tillstånd av psykotisk karaktär d.v.s. störd verklighetsuppfattning med symtom av typ vanföreställningar, hallucinationer och förvirring. Demenstillstånd med psykotiska manifestationer. Allvarliga depressioner med självmordstankar. Svåra personlighetsstörningar med impulsgenombrott av psykoskaraktär. Krisreaktion där påverkan på den psykiska funktionsnivån blir så uttalad att den är av psykotisk art. Alkoholpsykoserna såsom delirium tremens, alkoholhallucinos och klara alkoholdemenstillstånd. Narkotikamissbrukare med psykotiska symtom. Missbrukare med allvarligt förvirringstillstånd. Svårartade abstinenstillstånd kan ibland under en kortare tid betecknas som allvarlig psykisk störning. Kleptomani, pyromani och sexuella perversioner såsom pedofili och sexuell sadism kan i vissa fall vara en allvarlig psykisk störning. En allvarlig psykisk störning får bedömas efter sin art och grad av yttringar och symtom. Vid prövningen måste man också ta hänsyn till växlingar i tillståndet och risk för återfall om behandling avbryts för tidigt. Man får göra en sammanvägd bedömning i varje enskilt fall. Bedömning av vårdbehovet. Vårdbehovet ska vara oundgängligt i det aktuella skedet och det är inte tillräckligt att det bedöms som oundgängligt längre fram i tiden. Risken för patientens liv eller hälsa ska vara avgörande när frågan om tvångsvård prövas. Hänsyn tas även till patientens personliga förhållanden t.ex. levnadsförhållanden och relationer till omgivningen. En samlad bedömning av patientens psykiska tillstånd och situation i övrigt måste göras. De resurser som finns inom den öppna vården och socialtjänsten måste beaktas då man bedömer om psykiatrisk tvångsvård måste tillgripas. Det ska även beaktas om patienten till följd av sin psykiska störning är farlig för annans personliga säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa. Det gäller närstående eller andra i omgivningen. Öppen psykiatrisk tvångsvård innebär att det inte behöver föreligga ett oundgängligt behov av vård på en sjukvårdsinrättning av kvalificerad dygnetruntvård. Istället föreligger krav på patienten att iaktta särskilda villkor för att kunna ges nödvändig psykiatrisk vård. Tvångsvård i öppen vård måste alltid inledas i sluten vård.
Sida 4(7) Det finns inget hinder mot att psykiatrisk tvångsvård ges på en annan sjukvårdsenhet än på en psykiatrisk. En patient med akut hjärtinfarkt och psykos eller en svår kroppsskada i kombination med en allvarig psykisk störning kan vårdas på en somatisk avdelning och samtidigt behöva psykiatrisk tvångsvård. Vem får utfärda vårdintyg? Enligt SOSFS 2005:29, 5 kap. 4 och LPT 4 skall vårdintyg utfärdas av legitimerad läkare. Endast läkare i allmän tjänst eller läkare som enligt avtal med landstinget har till uppgift att göra undersökningen får begära polishandräckning. När får vårdintyg utfärdas Enligt LPT 4 får ett beslut om intagning på en sjukvårdsinrättning tvångsvård inte fattas utan att ett vårdintyg utfärdats. Vårdintyget får enligt LPT 5 utfärdas endast i omedelbar anslutning till undersökningen. Intyget skall beskriva förutsättningarna för tvångsvård och en redogörelse för den psykiska störningen och omständigheter i övrigt som ger upphov till vårdbehovet. Det ska framgå att det finns sannolika skäl för att förutsättningarna för sluten psykiatrisk tvångsvård enligt LPT 3 är uppfyllda. Blankett SoSB 42023 skall användas.(se bilaga, länk till www.socialstyrelsen.se/blanketter) Vårdintygsbedömning när det gäller känd patient och situationen inte är helt akut Det bör så långt som möjligt vara personal från primärvården eller den psykiatriska verksamheten som ombesörjer bedömning och omhändertagande av person som man misstänker behöver tvångsvård. Initiativet kan komma från exempelvis anhörig, socialtjänsten eller personal på vårdcentralen/psykiatriska mottagningen. Om patient är känd på en vårdcentral eller psykiatrisk mottagning bör det vara läkare därifrån som gör bedömningen. Många gånger kan det vara lämpligt att personalen tar sin hjälp av socialtjänsten eller personer som patienten känner sedan tidigare eller har förtroende för. Om undersökning för vårdintyg ändå inte kan göras utan patientens samtycke kan man begära handräckning från polismyndigheten enligt LPT 47 för att kunna genomföra undersökningen och för att få tillträde till den bostad eller det utrymme där den enskilde befinner sig. Det är viktigt att den enskilde om det inte är omöjligt eller uppenbart olämpligt undersöks där han vistas. Ett beslut om omhändertagande för vårdintygsbedömning är en
Sida 5(7) frihetsberövande åtgärd. Det är ytterst angeläget att ett omhändertagande genomförs så hänsynsfullt och skonsamt mot patienten som omständigheterna medger i det enskilda fallet. Patienten kan också tas om hand för undersökning. I regel ska den läkare som beslutar om omhändertagande för läkarundersökning också utföra undersökningen. Det senare sker som regel via psykiatrisk mottagning, En läkare på en ort har möjlighet att kontakta en läkare på en annan ort där den enskilde vistas och begära om undersökning för vårdintyg. Polisens skyldigheter och läkares begäran om handräckning I SKL Cirkulär 11:13 sägs att polisen enligt ett stort antal författningar är skyldiga att bistå myndigheter med handräckning. Det beror på den befogenhet en polisman enligt 10 polislagen(1984:387) har att använda våld för att genomföra en tjänsteåtgärd. Detta får sjukvårdspersonal inte göra. Handräckning ska endast komma i fråga när det finns behov av polisens särskilda kompetens och befogenheter. Om det är möjligt att genomföra undersökning frivilligt och utan risk för skada för de inblandade finns ingen anledning att begära handräckning från polis. I LPT 47 regleras att om någon lider av allvarlig psykisk störning och är farlig för annans personliga säkerhet eller eget liv eller i övrigt behöver omedelbar hjälp så får polisen tillfälligt omhänderta personen i väntan på att läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal kan ge sådan hjälp eller föra personen till sjukvårdsenhet. I LPT 47 framgår också att polisen ska lämna biträde på begäran (om polishandräckning) från läkare som avses i LPT 4 för att 1. kunna genomföra en undersökning för vårdintyg 2. föra en patient till en sjukvårdsinrättning sedan vårdintyg har utfärdats I SOSFS 2005:29 Kap 6 sammanfattas de lagar och föreskrifter som reglerar intygsskrivande läkare rätt att begära biträde av polis i de situationer det behövs. D.v.s. om den enskilde inte frivilligt går med på undersökningen, inte går att få tag på eller enligt 47 upplevs vara i behov av omedelbar hjälp för att inte skada sig själv eller andra. Transport I LPT 47 framgår att polisen ska lämna biträde på begäran (om polishandräckning) från läkare som avses i LPT 4 för att föra en patient till en sjukvårdsinrättning sedan vårdintyg har utfärdats. Detta kan man göra om personen inte frivilligt vill åka med eller om risk bedöms finnas att under
Sida 6(7) resan kan uppstå en situation som innebär att man kan behöva bruka våld för att föra personen till sjukvårdsinrättningen. Begäran om polishandräckning Begäran om polishandräckning för undersökning eller transport skall ske skriftligt med hänvisning till den paragraf man åberopar, LPT 47. Detta kan ske genom fax eller överlämnas på plats enligt överenskommelse. Begäran görs via vakthavande befäl på Polismyndigheten, se telefonlista. Polismyndigheten ska pröva om de formella förutsättningarna för handräckning är uppfyllda, t.ex. om den person som har gjort framställan är behörig samt om det är fråga om en sådan situation att handräckning är möjlig. Däremot ska polismyndigheten inte göra någon prövning i sak. (SKL Cirkulär 11:13) Polismyndighetens behov av information vid en handräckningsbegäran. För att polismyndigheten ska kunna göra en riskbedömning samt planera och förbereda handräckningsåtgärden på ett ändamålsenligt sätt är det viktigt att polismyndigheten har tillräckligt med information om den person som handräckningsåtgärden avser. Den information som behövs rör dels uppgifter av betydelse för säkerhetsbedömning och bemötande och dels uppgifter av praktisk karaktär: Det kan röra sig om upplysning om: Suicidrisk Aggressivitet, våldsbenägenhet Vanföreställningar Flyktbenägenhet Missbruk Vapeninnehav Hemmavarande barn Övrigt: språk, husdjur, allergi, sällskap. Annan person som kan lämna information I regel bör det med tanke på sekretess inte finnas anledning att lämna ut psykiatriska diagnoser. Sekretess. Sekretess inom hälso- och sjukvården gäller den enskildes hälsotillstånd och andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men. I vilka fall uppgifter kan lämnas ut måste avgöras efter en menprövning i varje enskilt fall.
Sida 7(7) För att en myndighet skall kunna fullgöra sina uppgifter kan det ibland vara nödvändigt att lämna ut vissa uppgifter till en annan myndighet. Det betyder att sekretess inte hindrar att en uppgift lämnas ut, om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten skall kunna fullgöra sin verksamhet. Vilken vårdenhet har ansvar att utföra vårdintygsbedömningen? En (akut) vårdintygsbedömning görs ofta i patientens hem eller på någon annan plats där patienten för tillfället befinner sig. Patienten har vanligen inte möjlighet att ta sig till sin egen vårdcentral. Man kan vid dessa fall inte ta hänsyn till patientens listningsstatus utan man måste i första hand se till patientens omedelbara vårdbehov. Det betyder att den vårdcentral eller jourcentral som enligt närhetsprincipen finns där patienten befinner sig har ansvar att göra vårdintygsbedömningen. Om det finns en lokal överenskommelse hur patienter fördelas i närområdet har den närmaste vårdcentralen enligt närhetsprincipen ansvar att lotsa patienten rätt. Under dagtid kontaktas närliggande vårdcentral eller SVR. Under jourtid d.v.s. vardagar 17.00 08.00 samt under lördagar, söndagar och helgdagar har den jourcentral/beredskapsjour där patienten befinner sig enligt närhetsprincipen ansvar att göra vårdintygsbedömningen. Om patienten inte är listad eller om situationen är akut/farlig gäller närhetsprincipen. Blanketter: Blankett för vårdintyg - SoSB 42023 Blankett för begäran om polishandräckning Checklista för bedömning av hotbild Telefonlista till vakthavande befäl, Polismyndigheten Västra Götaland med bilagor Bilaga 1: Enkla rutiner för polishandräckning och transport i samband med vårdintyg Bilaga 2: Flödesschema för transport av LPT patient