Statsbidrag till kommuner och landsting för nordiska elever läsåret 2005/06

Utbildnings- och kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM MISSIV 1 (1) Dnr 2006:130 Statsbidrag till kommuner och landsting för nordiska elever läsåret 2005/06 Härmed överlämnas redovisning av enligt regleringsbrev för budgetåret 2006. (U2005/9498/BIA). Enligt regleringsbrevet skall senast den 15 juni 2006 lämna en redovisning till Utbildnings- och kulturdepartementet av omfattningen av statsbidrag till kommuner och landsting för elever från nordiska länder för höstterminen 2005 och vårterminen 2006. En jämförelse mellan de tre senaste åren skall göras. skall vidare redovisa eventuella genomförda förändringar i verkets hantering av statsbidraget samt lämna förslag till eventuella författningsförändringar med anledning av kostnadsutvecklingen. Per Thullberg Generaldirektör Britt-Marie Jarnhammar Undervisningsråd Postadress: 106 20 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12 Telefon: 08-527 332 00 vx Fax: 08-24 44 20 skolverket@skolverket.se www.skolverket.se

1 (11) Dnr-2006:130 Utbildnings- och kulturdepartementet 103 33 Stockholm Statsbidrag till kommuner och landsting för nordiska elever läsåret 2005/06 skall, enligt regleringsbrevet för 2006, senast den 15 juni 2006 lämna en redovisning till Utbildnings- och kulturdepartementet av omfattningen av statsbidrag till kommuner och landsting för elever från nordiska länder för höstterminen 2005 och vårterminen 2006. En jämförelse mellan de tre senaste åren skall göras. skall vidare redovisa eventuella genomförda förändringar i verkets hantering av statsbidraget samt lämna förslag till eventuella författningsförändringar med anledning av kostnadsutvecklingen. Sammanfattning Omfattningen av statsbidrag Antalet elever fortsätter att öka och var 274 hösten 2005 och 285 våren 2006. Kostnaden för läsåret var 24 272 tkr, en ökning med 3 procent i förhållande till läsåret 2004/05. Eventuella förändringar i hanteringen Endast smärre förändringar har gjorts de senaste åren i verkets hantering av bidraget, undantaget ersättning för elever i kommunal vuxenutbildning och IButbildning. föreslår i rapporten ett förtydligande av anvisningarna för statsbidragshantering av elever i kommunal vuxenutbildning och IB-utbildning. I avvaktan på regeringens besked kommer Skolverkat att lämna preliminärt statsbidrag för våren 2006 med samma ersättning för kommunal vuxenutbildning som för stöd till vuxnas lärande. Vidare kommer att lämna preliminärt bidrag till IB-utbildning med samma belopp som för det naturvetenskapliga programmet.

2 (11) Utvecklingen de senaste tre åren De senaste tre kalenderåren 2003-2005 har anslagsposten (25:11) ökat med tolv procent, medan kostnaderna för statsbidrag för nordiska elever har ökat med 22 procent. De nordiska eleverna tar således en allt större del av anslaget Statsbidrag för vissa gymnasieutbildningar mm. De olika delposterna i anslagsposten har något olika karaktär. För två av delposterna, Statsbidrag till IB utbildning i Stockholm och Göteborg samt Sigtunaskolan och Statsbidrag till internationella skolor, finns ramar för hur mycket pengar som får betalas ut, ramar som hittills inte utnyttjats fullt ut. För en av delposterna, statsbidrag till Sundsgården, anges ett belopp som skolan erhåller efter rekvisition. Övriga delposter har dock inget uttalat maximalt belopp utan utbetalningarnas storlek beror på skolornas åtagande. Eventuella förändringar i omfattningen inom flertalet av delposterna kan således bidra till storleken av underskottet. Förslag till förändringar En viktig utgångspunkt för denna utredning har varit Nordiska rådets överenskommelse som avser att öka möjligheter för studerande i annat nordiskt land. Detta innebär att rapporten endast innehåller förslag som ligger i linje med intentionen i överenskommelsen och som kan reducera kostnaderna för anslagsposten. För att genomföra de föreslagna förändringarna föreslår att regeringen fattar beslut om att: 1) ersättningsbelopp per gymnasieprogram enligt riksprislistan, skall reduceras med moms för kommuner och landsting. Förändringen berör ersättning för såväl nordiska elever som utlandssvenska elever. 2) statsbidrag för IB-utbildning skall ersättas efter ett nationellt program, förslagsvis naturvetenskapsprogrammet. Förändringen berör såväl nordiska som utlandssvenska elever och elever på riksinternaten. 3) ersättning för nordiska elever inom kommunal vuxenutbildning utgår med samma ersättning som för statligt stöd för vuxnas lärande, f n 39 000 kr för 800 verksamhetspoäng. Enligt s bedömning bör de studenter som endast avser att gå ett studieår i annat nordiskt land undantas från förordningen och bör inte omfattas av statsbidrag. avser att förtydliga detta i anvisningar till ansökningsblanketten. Det finns även anledning att se över delposten med bidragsbelopp för internationell utbildning i Stockholm och Göteborg samt vid Sigtunaskolans Humanistiska läroverk i Sigtuna. Bidraget bör differentieras så att Sigtunaskolan som har en fristående huvudman kompenseras för moms.

3 (11) Bakgrund: Nordisk överenskommelse Sveriges regering har i ett avtal 1 med Danmarks, Finlands, Islands och Norges och regeringar kommit överens om ett kulturellt samarbete som bl. a. innebär att - öka möjligheterna för studerande och andra hemmahörande i ett nordiskt land att genomgå utbildning och avlägga examina vid de övriga nordiska ländernas utbildningsinstitutioner - etablera ömsesidigt erkännande av examina, delexamina och andra prestationsbeskrivningar Enligt avtalet förpliktigar sig parterna att ömsesidigt ge utbildningssökande med fast hemvist i ett annat nordsikt land tillträde till sina i lag reglerade allmänna och yrkeskompetensgivande gymnasiala utbildningar på samma villkor som de egna medborgarna. Vidare avstår parterna och deras skolmyndigheter från att kräva ersättning av varandra för den undervisning m.m., som ges de utbildningssökande från de andra nordiska länderna, som följer en i lag reglerad gymnasial utbildning. Avtalet innebär att nordiska sökande i kommunal och fristående gymnasieskola samt i kommunal vuxenutbildning skall likställas med sökande från den kommun där den sökta utbildningen anordnas och att kommunen respektive den fristående gymnasieskolan har rätt till ersättning med ett belopp som Regeringen fastställer. Det står också i avtalets artikel 5 att Utbildningssökande som på ett tillfredsställande sätt har genomgått en del av sin gymnasiala utbildning hos en av parterna, är berättigad till att få denna del sig tillgodoräknad, om utbildningen fortsättes hos en annan part, och såframt det föreligger attest från den avlämnande utbildningsinstitutionen för den utbildning, som har genomgåtts. Bidrag till skolhuvudmän Enligt Gymnasieförordningen, (1992:394) 11 kap. 4, gäller att En kommun som i sin gymnasieskola har tagit in fler nordiska sökande än det antal svenska elever bosatta i kommunen som samtidigt genomgår gymnasial utbildning i något annat nordiskt land har rätt till ersättning för det överskjutande antalet elever. Ersättningens storlek fastställs av regeringen. Motsvarande bestämmelser finns för landsting. Ett landsting som i sin gymnasieskola har tagit in nordiska sökande har rätt till ersättning med ett belopp som regeringen fastställer. Statens skolverk beslutar om ersättningen och betalar ut beloppen. Motsvarande bestämmelser finns även för fristående skolor (SFS 1996:1206, 2 kap. 13 ) och för kommunal vuxenutbildning (SFS 2002:1012 5 kap 2 ). 1 Avtal den 15 mars 1971 mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige.

4 (11) Bidragsbelopp Av regleringsbrevet för anslagsposten framgår att Belopp som avses i nämnda bestämmelser skall för vår- och höstterminerna 2006 utgöra det belopp per elev och program som har föreskrivit med stöd av 2 kap. 12 förordningen (1996:1206) om fristående skolor. Dock får ersättning lämnas med högst det belopp som tas ut vid interkommunal ersättning. Läsåret 2005/06 har betalat ut statsbidrag för hösten 2005 och våren 2006 till kommuner, landsting och fristående skolor för nordiska elever enligt nedanstående tabell. Sammanlagt 24 272 tkr. Vid utbetalning av bidrag för våren 2006 har ersatt kommuner med nordiska elever i kommunal vuxenutbildning med samma ersättningsbelopp som för vuxnas stöd till lärande och IB-elever enligt NVprogrammet. Höstterminen 2005 Belopp Antal elever Vårterminen 2006 Belopp Antal elever Kommuner 10 268 311 237 Kommuner 10 121 229 247 Friskolor 1 232 688 24 Friskolor 1 400 151 26 Landsting 712 800 13 Landsting 536 500 12 SUMMA 12 213 799 274 SUMMA 12 057 880 285 varav vuxenutbildning 694 688 37 Utveckling de senaste åren Ansökningarna om statsbidrag för nordiska elever har ökat under flera år. Antalet nordiska elever för vilka statsbidrag utbetalades var 57 procent fler läsåret 2005/06 än 2001/02 (280 respektive 178 elever i genomsnitt). I löpande priser ökade bidraget med 88 procent, från 12 882 tkr 2001/02 till 24 272 tkr läsåret 2005/06.

5 (11) Utbetalat statsbidrag för nordiska elever läsåren 2001/02 2005/06 Tkr 30 000 25 000 20 000 15 000 12 882 17 969 18 576 23 539 24 272 10 000 5 000-2001/02 2002/03 2003/04 2004/05 2005/06 Den kraftiga ökningen av nordiska elever de senaste åren, pga. den ökade profileringen av kommunala och fristående skolor, har inneburit problem att klara utbetalningarna inom anslag. För 2004 och 2005, har i prognoskommentarer påpekat att anslaget är underfinansierat. Enligt årsredovisningen för 2003-2005 har underskottet ökat från -245 tkr till 3 967 tkr. Prognosen för 2006 pekar på ytterligare underskott. Anslagsposten Statsbidrag för vissa gymnasieutbildningar m.m Anslagsposten 25:11 ap 2 (2005) omfattar utöver statsbidrag för nordiska elever även - kostnader för Sveriges anslutning till examensorganisationen IBO, - internationell gymnasial utbildning i Stockholm och Göteborg samt vid Sigtunaskolan, - ersättning för personskada till elev i viss gymnasieskolutbildning, - statsbidrag till riksinternatskolor, statsbidrag till internationella skolor och - statsbidrag till utlandssvenska elevers skolgång i Sverige samt - statsbidrag till Sundsgården, Ekerö. De senaste tre kalenderåren 2003-2005 har anslagsposten ökat med tolv procent, medan kostnaderna för statsbidrag för nordiska elever har ökat med 22 procent. De nordiska eleverna tar således en allt större del av det totala anslaget. Av diagrammet nedan framgår utvecklingen med 2003 som jämförelseår.

6 (11) Utveckling av anslagsposten Statsbidrag för vissa gymnasieutbildningar mm respektive delposten Statsbidrag för Nordiska elever, åren 2003-2005 Procent 125 120 115 110 105 Totalt anslagsposten Bidrag för Nordiska elever 100 95 2003 2004 2005 År De olika delposterna i anslagsposten har något olika karaktär. För två av delposterna, statsbidrag till IB-utbildning i Stockholm och Göteborg samt Sigtunaskolan och statsbidrag till internationella skolor, finns ramar för hur många platser skolorna kan få statsbidrag för. För en av delposterna, statsbidrag till Sundsgården, anges ett belopp som skolan erhåller efter rekvisition. Övriga delposter har dock inget uttalat maximalt belopp utan utbetalningarnas storlek beror på skolornas åtagande. Eventuella förändringar i omfattningen inom de olika delposterna inom anslagsposten kan således anses bidra till storleken av underskottet. Genomförda förändringar de senaste åren I en utbetalning av preliminärt statsbidrag för våren 2006 har ersatt kommuner med nordiska elever i kommunal vuxenutbildning med samma ersättningsbelopp som enligt förordning om stöd till vuxnas lärande, f n 48,75 kr/poäng eller 19 500 kronor per termin för en heltidsplats om 400 poäng. I verkets förslag till eventuella förändringar föreslås att bestämmelserna förtydligas och att bidraget skall överensstämma med det som gäller för övrig vuxenutbildning. har för våren även lämnat preliminärt statsbidrag till kommuner med IB-utbildning enligt riksprislistans naturvetenskapliga program. Även här föreslår ett förtydligande av anvisningarna. har i övrigt inte genomfört några större förändringar i hanteringen av bidraget de senaste åren. Blanketter för rekvisition av bidrag ligger på s

7 (11) hemsida och de förändringar som gjorts i blanketterna är att verket begär att få in uppgift om årskurs för eleven för att därigenom kunna följa eleven över åren. Tänkbara förändringar av rutiner och författningar: För att klara anslagspostens ram kan reglerna förändras för utbetalning till Nordiska elever, men även ändringar i regelverken för övriga delposter kan vara en lösning. Sänkning av nivån på statsbidragen i anslagsposten kan vara ytterligare en väg att klara åtagandet, om det inte finns möjligheter att öka anslagspostens storlek. Här presenteras ett antal tänkbara förändringar som möjliggör minskning av kostnaderna för statsbidraget till nordiska elever. Vissa av förändringarna har även konsekvenser på flera av anslagets delposter. Reducera riksprislistans belopp med ingående moms. Riksprislistan, är en sammanställning av ersättningsbelopp per gymnasieprogram som kommunerna använder vid ersättning till fristående skolor 2. använder riksprislistans belopp vid utbetalning av statsbidrag för nordiska elever till kommuner och fristående skolor 3 liksom för utlandssvenska elever. Riksprislistan är framräknad ur kommunernas efterkalkyler per program. Beloppen enligt riksprislistan innehåller även kompensation för den mervärdeskatt den fristående skolan inte själv kan lyfta av. Kompensationen motsvarar sex procents pålägg på kommunernas kostnader. Genom att använda beloppet i riksprislistan även till kommuner får kommunen ersättning även för momskostnader, som de inte har. föreslår därför att riksprislistans belopp reduceras med kompensation för moms vid utbetalning till kommuner. För att få fram ett belopp utan moms divideras beloppet i riksprislistan med 1,06. I de fall kommunen anger att de har räknat fram en lägre interkommunal ersättning än riksprislistans belopp utbetalas ett belopp motsvarande den interkommunala ersättningen. Cirka 33 procent av antalet ansökningar ersätts med annat belopp än riksprislistans. Eftersom 90 procent av ersättningen för nordiska elever går till kommuner och landsting, och 60 procent av ersättningen betalas enligt riksprislistan skulle förändringen innebära en minskning av kostnaderna med f n uppskattningsvis 0,8 miljoner kronor. 2 Se Skollagen 9 kap. 8a tredje stycket samt Förordning om fristående skolor (SFS 1996:1206) 2 kap. 12. 3 Av regleringsbrevet för anslagsposten framgår att Belopp som avses i nämnda bestämmelser skall för våroch höstterminerna 2006 utgöra det belopp per elev och program som har föreskrivit med stöd av 2 kap. 12 förordningen (1996:1206) om fristående skolor. Dock får ersättning lämnas med högst det belopp som tas ut vid interkommunal ersättning.

8 (11) Följ upp svenska elever i övriga nordiska länder När avtalet mellan de nordiska länderna ursprungligen tecknades var den gymnasiala utbildningen statligt finansierad. Idag har kommunerna ansvar för gymnasieutbildningen och reglerar köp och försäljning av platser genom interkommunal ersättning och bidrag till fristående gymnasieskolor. Sveriges ökande andel fristående skolor har lett till en ökad profilering, vilket i sin tur innebär att de svenska skolorna erbjuder en större mångfald och därmed i högre grad än tidigare arbetar för att nå intresserade elever såväl i Sverige som i övriga nordiska länder. Enligt gymnasieförordningen och förordningen om kommunal vuxenutbildning får kommunen statsbidrag för det antal nordiska elever som kommunen tagit in i sin gymnasieskola minskat med det antal elever bosatta i kommunen som samtidigt genomgår gymnasial utbildning i något annat nordiskt land. Idag kvittas endast ett fåtal elever, eftersom den kommun som tar emot elev från annat nordiskt land måste känna till och anmäla att de har egen elev i nordiskt land för att kvittning skall ske. Andelen elever som rapporterats för kvittning var 0,5 procent i snitt de senaste fyra åren, i förhållande till det antal nordiska elever som kommunerna fått statsbidrag för. Vid rekvirering av statsbidrag för nordisk elev skall uppgiftslämnaren ange om kommunen har egen elev i annat nordiskt land. Det tycks vara svårt att svara på frågan om man har elever i annat nordiskt land. Eftersom kommunen ofta saknat information om vilka kommuninvånare som studerar i annat land så anges i regel ingen kvittningsbar elev. Om vi inte är beredda att acceptera läckage vid kvittning av elever bör vi finna ett sätt att följa upp vilka elever som studerar i annat nordiskt land. För att få fram uppgifter om svenska elever i nordiska länder har undersökt möjligheten att få in uppgifter från annat håll. Genom Centrala studiestödsnämnden, CSN: har kontaktat CSN för att höra om de i sina register kan se vilka medborgare som studerar i nordisk gymnasieskola och vilken hemkommun de tillhör. Med tillgång till dessa uppgifter skulle möjligheten öka att kvitta elever på kommunnivå. CSN anger att de med dagens system inte har möjlighet att redovisa dessa uppgifter, men förhoppningsvis i ett kommande, planerat, system. Genom kommunernas uppföljningsansvar. Från och med den 1 juli 2005 trädde en ny bestämmelse i skollagen i kraft som innebär att kommunernas uppföljningsansvar för ungdomar förtydligas. I denna bestämmelse anges att en hemkommun löpande skall hållas sig informerad om sysselsättningen för de ungdomar under 20 år som avslutat grundskolan, men som inte fullföljt gymnasieskolan och inte bedriver studier där. Detta i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder. Bestämmelsen innebär att kommunen skall hålla sig informerad om vad varje i kom-

9 (11) munen bosatt ungdom har för sysselsättning. Genom detta ansvar ökar möjligheten att följa upp vilka ungdomar som bedriver gymnasiestudier i annat nordiskt land. Avtalet med Nordiska ministerrådet Hösten 2003 genomfördes en kartläggning 4 av bl.a. kännedomen om och utnyttjandet av överenskommelsen mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om utbildningsgemenskap på gymnasial nivå. Av kartläggningen framkom att Sverige våren 2003 tog emot merparten av de 425 elever som studerade med stöd av gymnasieavtalet i annat nordiskt land. Medan Sverige lockade 270 elever från övriga nordiska länder så studerade endast 74 svenska elever i annat nordiskt land. 5 Kostnaderna för överenskommelsen fördelar sig ojämnt mellan länderna i förhållande till utnyttjandet. En förändring som skulle innebära att berörda nordiska länders skolmyndigheter fakturerar de övriga nordiska ländernas skolmyndigheter samma belopp som de betalat som statsbidrag till sina kommuner för nordiska elever ger en bättre överensstämmelse mellan kostnad och utnyttjande. En sådan förändring inkräktar dock på överenskommelsens gratisprincip, som innebär att parterna och deras skolmyndigheter avstår från att kräva ersättning av varandra för den undervisning mm som ges de utbildningssökande från de andra nordiska länderna. Kartläggningen visade också att kännedomen om överenskommelsen är mycket bristfällig hos utbildningsansvariga i nästan samtliga länder och att utredningen ansåg att informationsinsatserna bör stärkas på såväl nationell som samnordisk nivå. Om utredarnas förslag om ökad information genomförs kan volymerna förväntas öka. Endast ersätta för nordiska elever som går en fullständig gymnasieutbildning i Sverige I dag är bestämmelserna 6 inte helt tydliga när det gäller studerande som endast läser ett år i annat nordiskt land och betalar ersättning oavsett om studierna avser en hel utbildning eller ett år på gymnasiet. Ett förslag till förändring är att endast betala statsbidrag för studerande som går hel gymnasieutbildning i Sverige alternativt påbörjar sin utbildning i Sverige eller avslutar sin utbildning i Sverige. Enligt förslaget skall kommunen således inte ersättas för studerande som endast 4 Gymnasiestudier i Norden. En utvärdering av gymnasieöverenskommelsen på uppdrag av Nordiska ministerrådet. Rapport 2004-01-13. Dnr 2003:2350. 5 Om en kvittning varit möjlig på riksnivå skulle det innebära att 74/270, dvs var fjärde elev, skulle kunna kvittas jämfört med 0,5 procents kvittning på kommunnivå. 6 Avtalets artikel 5 att Utbildningssökande som på ett tillfredsställande sätt har genomgått en del av sin gymnasiala utbildning hos en av parterna, är berättigad till att få denna del sig tillgodoräknad, om utbildningen fortsättes hos en annan part, och såframt det föreligger attest från den avlämnande utbildningsinstitutionen för den utbildning, som har genomgåtts.

10 (11) gör ett studieår i Sverige och sedan återgå till sin ordinarie skola i sitt nordiska hemland. Skolor tar ofta emot elever från utomnordiska länder för ett studieår i Sverige. Dessa skolor ersätts inte med statliga medel, utan tar in elever utan kompensation. På motsvarande sätt borde de kunna ta emot nordiska elever utan att det berättigar till statsbidrag. Övrigt Av bestämmelserna framgår inte hur statsbidraget skall beräknas för studerande inom kommunal vuxenutbildning. Av förordning om kommunal vuxenutbildning framgår att ersättningens storlek fastställs av regeringen. I regleringsbrevet hänvisas till det högsta beloppet av den s.k. riksprislistan och interkommunal ersättning. Eftersom kommunal vuxenutbildning läses som kurser och inte som program och eftersom betalar statsbidrag för särskilt stöd till vuxna (SFS 2002:398), motsvarande 48,75 kr per verksamhetspoäng (39 000 kr per heltidsplats) anser att det är skäligt att betala ersättning för nordiska elever i kommunal vuxenutbildning på samma nivå. Ersättningen ligger i samma storleksordning som den genomsnittliga kostnaden för komvux. föreslår därför att bestämmelserna förtydligas så att ersättning för kommunal vuxenutbildning kopplas till ersättningen för statligt stöd (SFS 2002:398) f n 48,75 kr/verksamhetspoäng. Behovet av ett förtydligande motiveras särskilt av att under våren fått in en ansökan om statsbidrag för kommunal vuxenutbildning där den sökande kommunen, för 29 elever på en påbyggnadsutbildning med inriktning mot fordonsprogrammet, begär att få 99 000 kr/termin och elev, att jämföras med stöd till vuxnas lärande som för en termin ersätts med 19 500 kr/heltidsplats. Ersättning enligt riksprislistan för fordonsprogrammet skulle innebära en kostnad på 63 000 kr/termin och elev. Även för elever på IB-programmet finns oklarheter i bestämmelserna. Sen tre år tillbaka betalar ersättning för IB-programmet efter ett belopp för IB-programmet i riksprislistan. Riksprislistan skall emellertid inte omfatta IB-programmet, utan endast de nationella programmen 7. Pga. att IB felaktigt tagits in i listan så har såväl Gränna Riksinternat som kommuner med nordiska elever på IB-utbildning kompenserats med för högt belopp. Hur statsbidraget skall beräknas framgår varken i regleringsbrev eller i förordning. Ett förtydligande krävs. föreslår att IButbildning kompenseras efter NV-programmet. Eftersom IB-utbildningen idag ersätts med ett belopp som är högre än NV programmens så innebär en förändring minskade kostnader. 7 Prop 2001/02:35 kap. 8.2.1 sista stycket: Själva IB-utbildningen bygger på det naturvetenskapliga programmet, men skall enligt IBO:s bestämmelser omfatta fler lärarledda undervisningstimmar. Antalet garanterade undervisningstimmar har fr. o m. läsåret 2001/02 utökats med 30 timmar för det naturvetenskapliga, det samhällsvetenskapliga och det estetiska programmet. Regeringen anser därmed att det inte finns behov av en särskild bidragsschablon för IB-utbildning.

11 (11) Rekvisitionsblanketten kommer i höst att förses med frågor om kurskod och verksamhetspoäng för studerande i kommunal vuxenutbildning. överväger att ändra anvisningarna så att ansökan om statsbidrag skickas in tidigare än idag, 15 maj och 1 december för innevarande termin, för att därigenom få tidigare information om hur mycket medel som skall betalas ut. Se över bidragens ersättningsnivåer För att klara utbetalningen av statsbidrag inom tilldelad ram kan det slutligen bli nödvändigt att minska bidragsnivåerna. Minskningen kan ske av antalet tilldelade bidragsberättigade platser respektive nivån på bidrag per elev. har för närvarande inget förslag på reducerade bidrag.