kolverkets rapport nr 215 Barnomsorg, skola och vuxenutbildning Jämförelsetal för huvudmän Del 1, 2002 Organisationer Personal Resultat ammanfattning: I rapporten redovisas statistikuppgifter i form av jämförelsetal för barnomsorgen och för alla skolformer 2001. Uppgifter om organisation (barn, elever, utbildningsnivå/inriktning m.m.), resurser (personal, lärare per 100 elever m.m.) och i vissa fall utbildningsresultat (betyg, avbrott, övergång till högre studier) redovisas för varje kommun och landsting, för grupper av fristående skolor samt för sameskolan och specialskolorna.. ummary: This reports shows comparitive statistics for the child-care system and for all types of wedish schools in 2001. tastistics about organization (children, pupils, educational level etc.), resources (teachers and other staff, teachers per 100 pupils etc.) and in certain cases education results (grades, breaks in studies, transition to higher studies etc.) are given for individval municipalities and country councils, groups of indipendent schools, ami schools and special schools. Ämnesord: tatistik, jämförelsetal, huvudmän, barnomsorg, förskoleklass, grundskola, specialskola, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, inskrivna barn, elever, lärare, personal, betyg och utbildningsresultat.
Beställningsadress: Liber Distribution Publikationstjänst 162 89 tockholm Telefon 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-post: skolverket.ldi@liber.se Beställningsnummer: 02:715 Pris: 75 kr exkl. moms, porto och exp.kostnader Tidigare utgåvor i samma serie: Delrapport 1993, rapport nr 7, beställn.nr 93:31 Årsrapport 1993, rapport nr 38, beställn.nr 93:63 Delrapport 1994, rapport nr 46, beställn.nr 93:82 Årsrapport 1994, rapport nr 70, beställn.nr 94:120 Delrapport 1995, rapport nr 73, beställn.nr 95:143 Årsrapport 1995, rapport nr 76, beställn.nr 95:161 Delrapport 1996, rapport nr 97, beställn.nr 96:199 Årsrapport 1996, rapport nr 106, beställn.nr 96:231 Delrapport 1997, rapport nr 129, beställn.nr 97:284 Årsrapport 1997, rapport nr 134, beställn.nr 97:299 Delrapport 1998, rapport nr 146, beställn.nr 98:366 Årsrapport 1998, rapport nr 156, beställn.nr 98:391 Delrapport 1999, rapport nr 165, beställn.nr 99:444 Årsrapport 1999, rapport nr 172, beställn.nr 99:470 Del 1, 2000, rapport nr 183, beställn.nr 00:537 Del 2, 2000, rapport nr 189, beställn.nr 00:569 Del 1, 2001, rapport nr 196, beställn.nr 01:607 Del 2, 2001, rapport nr 204, beställn.nr 01:661 Rapporterna (från årsrapport 1997 och framåt) finns tillgängliga som Pdf-filer, på kolverkets hemsida på internet. Internetadressen är: http://www.skolverket.se/fakta/statistik/ Rapporternas tabeller (från 1994 och framåt) finns även tillgängliga i excelformat. amtliga tabeller kan föras över till den egna datorn. På samma internetadress finns uppgifter (från 1993 och framåt) dessutom tillgängliga i databasen Jämförelsetal för huvudmän. kolverkets diarienummer: 2001:4309 IN 1103-2421 IRN KOLV R- -215- -E Omslag: Lotta Blom Tryckeri: Elanders Gotab AB, tockholm 2002 Utgiven av kolverket, 106 20 tockholm http://www.skolverket.se 2
FÖRORD Information från det nationella uppföljningssystemet i form av jämförelsetal för huvudmännen för barnomsorg och skola publiceras två gånger per år sedan 1993. Under våren publiceras information om organisation, personal och resultat och under hösten publiceras uppgifter om kostnader. Rapporterna med jämförelsetal riktar sig i första hand till dem som har ansvaret för genomförandet av barnomsorgs- och skolverksamheten, dvs. huvudmännen. Vår förhoppning är att materialet skall tjäna som underlag för diskussion och reflektion om den lokala verksamheten, dess organisation, kostnader och resultat. För att underlätta användningen av materialet för egna analyser finns tabellerna i denna och tidigare rapporter även tillgängliga via kolverkets hemsida på internet både som excelfiler och i en databas. Hela rapporten finns också tillgänglig som Pdf-fil. Adressen till kolverkets hemsida är http://www.skolverket.se/ fakta/statistik/ Rapporten har tagits fram inom avdelningen för resultatuppföljning på kolverket. tatistiska centralbyråns (CB) program för skolstatistik respektive program för demografisk analys och jämställdhet har på kolverkets uppdrag svarat för all statistikproduktion och tabellframställning. Rapportens statistikuppgifter har granskats av uppgiftslämnarna, CB och kolverket. Det kan naturligtvis fortfarande finnas brister i enstaka kommuners eller andra skolhuvudmäns uppgifter, men kolverkets och CB:s bedömning är att uppgifterna i allmänhet håller en god kvalitet. Den viktigaste insatsen för denna kvalitet står uppgiftslämnarna för. Övergripande frågor med anledning av rapporten kan ställas till kolverkets enhet för uppföljning, tel. 08-5273 3200, eller till kolverkets avdelning för utvecklingsstöd, se telefonlista på omslaget. För frågor om enskilda statistikuppgifter hänvisas i första hand till CB, programmet för skolstatistik, som har tillgång till grundmaterialet, tel. 019-17 60 00. tockholm i mars 2002 Ann Carlson Ericsson Avdelningschef Ulf chwartz Undervisningsråd 3
INNEHÅLLFÖRTECKNING 1. Det nationella uppföljningssystemet 7 2. Att läsa rapporten 8 3. Hur tillförlitliga är uppgifterna? 9 4. Några resultat 10 TABELLER Barnomsorg totalt 35 Tabell 1 Organisation verksamhet 2001 35 kommuner Förskola 42 Tabell 1 Organisation verksamhet 2001 42 kommuner Tabell 2 Resurser personal 2001 49 kommuner Familjedaghem 56 Tabell 1 Organisation verksamhet 2001 56 Resurser personal 2001 kommuner Fritidshem 63 Tabell 1 Organisation verksamhet 2001 63 Resurser personal 2001 kommuner Öppna verksamheter 70 Tabell 1 Organisation verksamhet 2001 70 Resurser personal 2001 kommuner Förskoleklass 77 Tabell 1 Organisation verksamhet 2001/02 77 kommuner, enskild verksamhet, fristående och internationella skolor Tabell 2 Resurser personal 2001/02 84 kommuner, enskild verksamhet, fristående och internationella skolor Grundskolan huvudmannens skolor 91 Tabell 1 Organisation verksamhet 2001/02 91 kommuner, sameskolan, fristående skolor, internationella skolor, riksinternatskolor 4
Tabell 2 Organisation verksamhet 2001/02 forts 98 kommuner, sameskolan, fristående skolor, internationella skolor, riksinternatskolor Tabell 3 Resurser personal 2001/02 105 kommuner, sameskolan, fristående skolor, internationella skolor, riksinternatskolor Tabell 4 Utbildningsresultat 2000/01 112 kommuner, sameskolan, fristående skolor, internationella skolor, riksinternatskolor pecialskolan huvudmannens skolor 119 Tabell 1 Organisation verksamhet 2001/02 119 Tabell 2 Resurser personal 2001/02 120 ärskolan huvudmannens skolor 121 Tabell 1 Organisation verksamhet 2001/02 121 kommuner, landsting och fristående skolor Tabell 2 Resurser personal 2001/02 128 kommuner, landsting och fristående skolor Gymnasieskolan elever folkbokförda i kommunen 136 Tabell 1 Organisation verksamhet 2001/02 136 kommuner Gymnasieskolan huvudmannens skolor 143 Tabell 2 Organisation verksamhet 2001/02 143 kommuner, landsting, fristående skolor, internationella skolor och riksinternatskolor Tabell 3 Resurser personal 2001/02 151 kommuner, landsting, fristående skolor, internationella skolor och riksinternatskolor Gymnasieskolan elever folkbokförda i kommunen 159 Tabell 4 Utbildningsresultat 2001 159 kommuner Gymnasieskolan huvudmannens skolor 166 Tabell 5 Utbildningsresultat 2001, forts 166 kommuner, landsting, fristående skolor, internationella skolor och riksinternatskolor Komvux huvudmannens skolor 174 Tabell 1 Organisation verksamhet 2000/01 174 kommuner och landsting 5
Tabell 2 Organisation verksamhet 2000/01 182 Resurser personal 2001/02 kommuner och landsting Tabell 3 Utbildningsresultat 2000/01 190 kommuner och lansting Tabell 4 Utbildningsresultat 2000/01, forts 198 kommuner ärvux huvudmannens skolor 205 Tabell 1 Organisation verksamhet 2001/02 205 Resurser personal 2001/02 kommuner venska för invandrare huvudmannens skolor 212 Tabell 1 Organisation verksamhet 2000/01 212 Resurser personal 2001/02 Utbildningsresultat 1998/99 2000/01 kommuner Bilagor Bilaga 1: Uppgifternas tillförlitlighet 219 Bilaga 2: Kommungrupperingar 227 6
1. DET NATIONELLA UPPFÖLJNINGYTEMET En förutsättning för utveckling av en verksamhet är att den följs upp och utvärderas. Ett av redskapen för uppföljning av barnomsorgsoch skolverksamheten är det nationella uppföljningssystemet. I form av jämförelsetal redovisas information från systemet två gånger per år till huvudmännen. Huvudmännen för barnomsorg, skola och vuxenutbildning är uppgiftslämnare till uppföljningssystemet. De föreskrifter som anger vilka uppgifter som skall lämnas för skola och vuxenutbildning återfinns i kolverkets författningssamling. Två rapporter per år De första rapporterna i föreliggande serie kom 1993 och den här rapporten är således den tionde årgången 1). Jämförelsetalen publiceras i två delar. Del 1 innehåller uppgifter om organisation, personalresurser och resultat för olika verksamhetsformer och huvudmän och utkommer under våren. Del 2, som utkommer under hösten, innehåller uppgifter om kostnader. kolverket övertog den 1 januari 1998 myndighetsansvaret för barnomsorgen från ocialstyrelsen. Detta skedde i samband med att bestämmelserna om barnomsorg flyttades över från socialtjänstlagen till skollagen. kolverket har därmed ansvar för insamling och publicering av barnomsorgsstatistik. Jämförelsetal för olika verksamhetsformer inom barnomsorgen har tidigare publicerats i Jämförelsetal för socialtjänsten som kan beställas från ocialstyrelsens kundtjänst (tel. 08-795 23 30). Rapporterna skickas ut till de tjänstemän som på kommun- och landstingsnivå är närmast ansvariga för barnomsorgen och skolan gentemot politikerna, dvs. tjänstemän på förvaltningar och motsvarande, liksom till politiker i kommuner och landsting. Dessutom skickas rapporterna till företrädare för de fristående skolorna och till specialskolorna och sameskolorna. Underlag för reflektion och diskussion ammantaget ger jämförelsetalen i de två rapporterna en bild av hur huvudmännen organiserar sin verksamhet, vilka resurser som används och vilka resultat som uppnås. Vår förhoppning är att materialet skall komma till användning som underlag för reflektion och diskussion om den egna verksamheten i jämförelse med andras. Huvuddelen av måtten är desamma år från år för att möjliggöra jämförelser över tid. För att underlätta egna analyser finns rapporternas tabeller (från 1994 och framåt) också tillgängliga i excelformat via kolverkets hemsida på internet. Internetadressen är: http://www.skolverket.se/ fakta/statistik/ På samma internetadress finns uppgifterna (från 1993 och framåt) också tillgängliga i databasen Jämförelsetal för huvudmän. Under hösten 2001 publicerade kolverket den nya databasen IRI (kolverkets Internetbaserade Resultat- och kvalitetsinformations- ystem) som innehåller en mängd information om skolors kvalitet och resultat. I IRI presenteras bla uppgifter på skolnivå om betyg och utbildningsresultat för elever som avslutat grundskolan och gymnasieskolan. IRI kan nås via IRIknappen på kolverkets hemsida www.skolverket.se eller via direktlänken http://siris.skolverket.se 1) e förteckning på sid. 2. 7
2. ATT LÄA RAPPORTEN Redovisningen i denna rapport omfattar dels hela barnomsorgen, dvs. förskola, familjedaghem, fritidshem och de öppna verksamheterna, dels alla skolformer med undantag av tatens skolor för vuxna (V). Redovisningen sker i form av jämförelsetal för respektive barnomsorgs- och skolhuvudman och/eller hemkommun. Kommunerna redovisas sorterade i nio grupper efter strukturella egenskaper som till exempel befolkningsstorlek och näringslivsstruktur enligt venska Kommunförbundets indelning (bilaga 2). Fristående skolor på grundskolenivå redovisas agregerade i grupper efter sin inriktning. Internationella skolor och riksinternatskolor redovisas separat. Fristående skolor på gymnasienivå redovisas i grupperna fristående gymnasieskolor, internationella skolor och riksinternatskolor. I tabellerna avseende gymnasieskolan redovisas inte längre uppgifter om kompletterande utbildning. Hur analyseras materialet? Materialet i rapporten är omfattande och innehåller information som är intressant ur många olika aspekter. Resultaten genererar många nya frågor om vad som ligger bakom de förhållanden som redovisas, vilket förhoppningsvis kommer att stimulera till egna analyser och utvärderingar hos huvudmännen. Vid en analys av materialet är det viktigt att vara medveten om att det kan finnas många förklaringar till de skillnader mellan kommuner eller huvudmän som framkommer. Det kan vara skillnader såväl i förutsättningar och behov som i hur väl man lyckas organisera sin verksamhet och utnyttja sina resurser. killnaderna kan vara ett uttryck för olika prioriteringar. Det kan också vara brister i statistiken som ligger bakom. Trots ett omfattande granskningsarbete kan vissa brister i materialet förekomma. Det är också viktigt att vara medveten om att vissa mått är beräknade på ett så litet antal barn/ elever att även relativt stora avvikelser från riksmedelvärdet förklaras av tillkomst eller avsaknad av exempelvis en eller ett par barn/ elever. Detta gäller naturligtvis i första hand små kommuner, delverksamheter och verksamhetsformer med ett litet antal barn/elever. Materialet i rapporten ger ingen grund för betygssättning av barnomsorgs- eller skolverksamheten hos en huvudman. Det nationella uppföljningssystemet och denna rapport är i grunden beskrivande. Vill man söka orsakssamband och förklaringar till vissa värden, måste man gå vidare och skaffa kompletterande information. Om det gäller förklaringar till enstaka värden, är det oftast huvudmannen som kan ge sådana. Definitioner Definitioner och förklaringar av de jämförelsetal och andra uppgifter som redovisas i tabellerna finns i en definitionsruta i tabellens slut. Eftersom många jämförelsetal enbart utifrån benämningen i tabellhuvudet skulle kunna beräknas på flera olika sätt, är det viktigt för tolkningen av talen att känna till de exakta definitionerna. Följande markeringar används i tabellerna 0 betyder att uppgift inte finns hos huvudmannen eller finns i så liten omfattning att den blir 0 efter avrundning.. betyder att uppgift inte kan förekomma, t ex uppgift om lärare per 100 elever i gymnasieskolan i kommun som inte har gymnasieskola.. betyder alltför osäker uppgift. Används om uppgiften är ofullständig, saknas på grund av bortfall eller om den bedömts ha dålig kvalitet... betyder också att uppgift ej redovisas på grund av att antalet enheter i redovisningsgruppen är mindre än tre och uppgiften bedömts som känslig. Om t ex antalet elever i en skolform är en eller två sätts.. för vissa andelsmått. 1), 2) etc betyder att särskild förklaring finns i definitionsrutan vid tabellens slut. 8
3. HUR TILLFÖRLITLIGA ÄR UPPGIFTERNA? De uppgifter som redovisas i denna rapport har samlats in av CB på uppdrag av kolverket. Insamlingen av barn-, personal-, elev- och läraruppgifter har skett antingen på blanketter eller på ADB-media genom uttag ur administrativa register. Uppgifter om slutbetyg har samlats in genom kopior av slutbetyg eller uttag ur administrativa system. Genom en förfrågan före insamlingsåret har kommunerna själva kunnat avgöra om uppgiftsinsamlingarna om elever, lärare mm skall skickas till enskilda skolor eller till kommunen centralt för att besvaras. Information om barn och personal i barnomsorgen har lämnats antingen från den förvaltning som ansvarar för barnomsorgen eller från de grundskolor dit verksamheten är förlagd. Genom att många uppgifter om elever eller lärare har samlats in som individuppgifter har vissa mått som övergång från grundskolan till gymnasieskolan eller från gymnasieskolan till högskolan kunnat tas fram genom bearbetningar av register. yftet är självfallet att uppgifterna skall bli av så hög kvalitet som möjligt, samtidigt som arbetet med att lämna uppgifter i möjligaste mån begränsas. Ett omfattande påminnelsearbete och en omfattande granskning, rättning och komplettering av inkommet material har gjorts av CB. Den viktigaste insatsen för kvaliteten bidrar uppgiftslämnarna själva med genom att lämna uppgifter med god tillförlitlighet. Denna rapport innehåller mer än 70 000 uppgifter om barnomsorg, skola och vuxenutbildning. Det kan naturligtvis fortfarande finnas brister i enskilda kommuners och andra huvudmäns uppgifter men det är kolverkets och CB:s bedömning att uppgifterna i allmänhet håller en hög kvalitet. I bilaga 1 ger CB en utförlig kvalitetsredovisning av statistiken. 9
4. NÅGRA REULTAT Barnomsorg Kommunerna är enligt skollagen skyldiga att tillhandahålla barnomsorg i form av förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för barn i åldrarna 1 12 år i den utsträckning som behövs för att föräldrarna ska kunna förvärvsarbeta eller studera eller om barnet har ett eget behov av verksamheten. kyldigheten omfattar även förskolebarn vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga. Dessa barn ska erbjudas plats i förskoleverksamhet under minst femton timmar per vecka. I lagen sägs att plats ska erbjudas utan oskäligt dröjsmål, det vill säga normalt inom tre till fyra månader efter det att vårdnadshavaren anmält behov av plats. Plats ska erbjudas så nära barnets hem som möjligt och skälig hänsyn ska tas till föräldrarnas önskemål. Barnomsorgen har byggts ut kraftigt under de senaste decennierna och det stora flertalet kommuner kan i dag erbjuda barnomsorgsplats i enlighet med lagstiftningens krav. Utbyggnaden har framförallt gällt förskolor och fritidshem. Familjedaghemmen har minskat i antal varje år sedan slutet av 1980-talet och detsamma gäller de öppna förskolorna. Nedgången för dessa verksamheter fortsätter även i år. Maxtaxa och allmän förskola m.m. Riksdagen fattade hösten 2000 beslut om flera reformer på barnomsorgsområdet i syfte att öka tillgängligheten. Diagram 1: Antal inskrivna barn i olika verksamhetsformer i barnomsorg 1975 2001 Antal inskrivna barn 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 1998 2001 1975 1980 1985 1990 1995 2000 Den 1 juli 2001 blev kommunerna skyldiga att erbjuda plats i förskoleverksamhet under minst tre timmar per dag för barn 1 5 år till arbetslösa och den 1 januari 2002 utökades skyldigheten till att även avse barn vars föräldrar är föräldralediga för yngre syskon. Maxtaxa i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg infördes den 1 januari 2002. Den innebär att ett tak sätts för de avgifter som föräldrarna betalar. Det är frivilligt för kommunerna att införa maxtaxa. De kommuner som gör det kompenseras för intäktsbortfallet och får också pengar till kvalitetssäkrande åtgärder. Den 1 januari 2003 införs allmän förskola för fyra- och femåringar. Alla barn ska erbjudas avgiftsfri förskola under minst 525 timmar per år. Det motsvarar ungefär tre timmar per dag under skolans terminer. Det kommer att vara obligatoriskt för kommunen att anordna allmän förskola men frivilligt för barnen att delta. Daghem / förskola Fritidshem Familjedaghem Jämförbarhet med tidigare år Från och med 1998 tar förskolan huvudsakligen emot barn i åldern 1 5 år i stället för som tidigare barn i åldern 1 6 år. exåringarna går numera i förskoleklass 1 som tillhör skolan, och de sexåringar som behöver heldagsomsorg går i allmänhet i fritidshem. Förändringen medför att uppgifter om förskola från och med 1998 inte utan vidare kan jämföras med tidigare års uppgifter om daghem. Även för fritidshem bör jämförelser mellan uppgifter före och efter 1998 göras med försiktighet. Vidare har insamlingen av uppgifter om personal i fritidshem förändrats från och med 1999. För fritidshem som har samma ledning (gemensam rektor) som en grundeller särskola hämtas uppgifterna om personal direkt från skolan. Uppgifterna redovisas per individ, på samma sätt som uppgifter om lärare. För fritidshem som inte har samma ledning som en grund- eller 1 Uppgifter om elever och personal m.m. i förskoleklass redovisas i avsnitt Förskoleklass. 10
särskola inhämtas uppgifterna som tidigare från kommunen centralt. Förändringarna i insamlingsmetod har gjort att arbetstiden för personal i integrerad verksamhet har kunnat fördelas på de olika verksamheterna i större utsträckning än tidigare. Vid insamlingen avseende år 2001 har det framkommit att det tidigare år har skett en överskattning av antalet inskrivna barn och personal i fritidshem i enskild regi i tockholm. ett till årets rapporterade siffror var överskattningen tidigare år ca 3 900 barn och ca 150 heltidstjänster (årsarbetare). Lika många barn i barnomsorg Det totala antalet inskrivna barn i barnomsorg är i stort lika som ifjol. Hösten 2001 var totalt 701 200 barn inskrivna i förskola, familjedaghem och fritidshem, en marginell minskning sedan hösten 2000 med cirka 700 barn (efter justeringen p.g.a. överskattningen tidigare år på ca 3 900 barn i fritidshem i tockholm). Antalet barn inskrivna i familjedaghem minskar medan antalet barn i fritidshem ökar. Antalet barn inskrivna i förskola har endast minskat marginell det senaste året. Antalet barn inskrivna i barnomsorg sammanhänger naturligtvis med antalet barn i befolkningen. Antalet 1 5 åringar i befolkningen minskade med två procent mellan åren 2000 och 2001, från 471 000 till 460 200 barn. Eftersom antalet inskrivna barn är detsamma som ifjol fortsätter andelen inskrivna barn att öka även i år. Hösten 2001 var 77 procent av alla barn 1 5 år inskrivna i förskola eller familjedaghem, jämfört med 76 procent året innan. Andelen inskrivna 6 9 åringar i fritidshem och familjedaghem uppgick hösten 2001 till 69 procent, jämfört med 67 procent hösten 2000. I åldersgruppen 10 12 år var 9 procent av barnen inskrivna, en ökning med två procentenheter jämfört med de tre tidigare åren. ammantaget innebär det att 54 procent av alla barn 1 12 år är inskrivna i någon form Diagram 2: Andel barn (%) i olika åldersgrupper som är inskrivna i barnomsorg 2001 Andel barn (%) 100 80 60 40 20 0 1-5 år 6-9 år 10-12 år av barnomsorg, vilket är en liten ökning (drygt en halv procentenhet) jämfört med år 2000. Den högsta andelen barn i barnomsorg finns i storstäderna. Hösten 2001 var 59 procent av barnen i åldern 1 12 år i storstäder och förortskommuner inskrivna i någon form av barnomsorg. I glesbygdskommuner var andelen endast 44 procent. pridningen i andelen inskrivna 1 12 åringar är stor. I Danderyd var 73 procent av 1 12 åringarna inskrivna i barnomsorg, jämfört med endast 31 procent i Ragunda. Ökad andel 1 5 åringar i förskola Hösten 2001 var 315 000 barn inskrivna i förskola vilket är 900 barn färre än året innan. Trots den lilla minskningen av antalet inskrivna barn har andelen barn inskrivna i förskola fortsatt att öka. År 2001 var 68 procent av barnen 1 5 år inskrivna i förskola. Ökningen som vi sett i andelen inskrivna 1 5 åringar tidigare år fortsätter även detta år. Åren 2000 och 1999 var andelen inskrivna 1 5 åringar 66 respektive 64 procent. Högst andel 1 5 åringar i förskola har kommungrupperna storstäder, förortskommuner och större städer Förskola Familjedaghem Fritidshem (74, 70 respektive 71 procent). Andelen är lägst i landsbygdskommuner och gruppen övriga mindre kommuner (55 respektive 57 procent), vilket ändå är en ökning med två-tre procentenheter för dessa kommungrupper jämfört med år 2000. Trots att sexåringarna i princip har lämnat förskolan och går i skolformen förskoleklass var 2 600 sexåringar inskrivna i förskola år 2001. Det motsvarar drygt två procent av alla sexåringar, vilket är en minskning med drygt en halv procentenhet jämfört med åren 2000 och 1999. I Bjurholm, Ljusnarsberg och Värmdö är över 30 procent av sexåringarna inskrivna i förskola. Fortsatt ras i antalet barn i familjedaghem Antalet barn i familjedaghem fortsätter att minska och är nu knappt 49 700. Jämfört med 1990 har antalet minskat med två tredjedelar. Årets minskning är på 8 000 barn eller nästan 14 procent. Andelen barn i familjedaghem var i år 9 procent för barn 1 5 år och 2 procent för barn 6 9 år. Jämfört med förra året är det en minskning med en procentenhet för 1 5 åringarna men oförändrat för 6 9 åringarna. I storstadskommuner gick i genomsnitt 4 procent av 1 5 åringarna i 11
familjedaghem, vilket är en minskning med en procentenhet jämfört med föregående år. En jämförelse med de övriga kommungrupperna visar att storstäder har den lägsta andelen barn i familjedaghem. Landsbygdskommuner och gruppen övriga mindre kommuner har högst andel barn i familjedaghem, även om andelen inskrivna barn har minskat även i dessa kommungrupper. I knappt hälften av kommunerna är mindre än 10 procent av barnen i åldersgruppen 1 5 år inskrivna i familjedaghem. Kommunerna Lessebo, Norberg, Pajala och Åsele har inga barn i familjedaghem överhuvudtaget. Den högsta andelen i landet återfinns i Ydre, där 46 procent av 1 5 åringarna är inskrivna i familjedaghem, en ökning med 8 procentenheter jämfört med ifjol. Även kommunerna Eda, imrishamn och Tanum har en stor andel barn i familjedaghem. Antalet barn per familjedaghem (per dagbarnvårdare) är i genomsnitt 5,3 barn, en minskning jämfört med förra året då antalet barn per familjedaghem var 5,5. Ett annat sätt att mäta hur många barn som går i ett familjedaghem är att mäta andelen familjedaghem med fler än 8 barn. I år är den andelen 8 procent vilket är en minskning med två procentenheter jämfört med förra året. Enstaka kommuner kan dock ha en betydligt högre andel familjedaghem med fler än 8 barn. Andelen varierar från 80 procent till att inga av kommunens familjedaghem har fler än 8 barn. Diagram 3: Andel barn (%) 1 5 år inskrivna i förskola respektive familjedaghem per kommungrupp 2001 Andel inskrivna barn, 1-5 år (%) 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 torstäder Förortskommuner törre städer Medelstora städer Förskola Fördelningen mellan förskola och familjedaghem Fördelningen på olika verksamhetsformer skiljer sig förhållandevis mycket åt mellan kommungrupperna. torstäder har högst andel inskrivna barn i förskola och lägst andel barn inskrivna i familjedaghem, medan landsbygdskommuner och gruppen övriga mindre kommuner har lägst andel barn inskrivna i förskola och högst andel barn inskrivna i familjedaghem. killnaderna mellan kommunerna är också stora. I Lessebo är 80 procent av barnen 1 5 år inskrivna i förskola men det finns inga barn i kommunen som är inskrivna i familjedaghem medan i Ydre är 18 procent inskrivna i förskola och 46 procent i familjedaghem. Ökat antal barn i fritidshem Antalet inskrivna barn i fritidshem har ökat kraftigt under 1990-talet. Dock var antalet barn i fritidshem detsamma åren 1999 och 2000. År 2001 har antalet barn i fritidshem ökat igen till 336 500 barn vilket är ca 8 000 fler än de två senaste åren (efter justeringen p.g.a. överskattningen tidigare år på ca 3 900 barn i tockholm). edan 1990 har dock antalet barn i fritidshem mer än tredubblats. Utbyggnaden av fritidshemsverksamheten hänger delvis samman med att verksamheten sedan 1998 även omfattar sexåringar och att barnkullarna som går i grundskolan de senaste åren varit ovanligt stora. Men utbyggnaden har också inneburit att en allt större andel av barnen under sina första skolår går i fritidshem. Hösten 2001 gick 66 procent av alla barn i åldern 6 9 år i fritidshem, jämfört med 64 procent föregående år och endast 38 procent 1994. Bland 10 12 åringarna är det fortfarande relativt få Industrikommuner Familjedaghem Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner törre övriga Mindre övriga som går i fritidshem, 8 procent, vilket är en ökning med en procentenhet jämfört med de föregående fyra åren då andelen var 7 procent. Andelen 6 9 åringar i fritidshem är högst i storstäder och i förortskommuner, 76 respektiver 74 procent, medan glesbygdskommuner har lägst andel, 50 procent. Oförändrad personaltäthet i förskolan Antalet barn per årsarbetare har ökat kraftigt i förskolan/daghemmen sedan början av 1990-talet. Ökningen har dock avstannat de senaste åren och hösten 2001 var antalet barn per årsarbetare 5,4, samma som för åren 2000 och 1999. Antalet barn per årsarbetare har ökat något i enskild förskola från 5,5 till 5,6, medan den minskat något i kommunal förskola från 5,4 till 5,3. Variationerna är måttliga mellan olika kommungrupper. För glesbygdskommuner är antalet barn per årsarbetare 4,8 medan motsvarande siffra för förortskommuner, större städer samt landsbygdskommuner är 5,5. Variationen är större 12
Figur 1: Antalet inskrivna barn i förskola per årsarbetare (kommunal och enskild) 2001 tor- Göteborg tor- Malmö Fortfarande låg andel barn som får modersmålsstöd Hösten 2001 hade 13 procent av de inskrivna barnen i förskola ett annat modersmål än svenska. I familjedaghemmen var andelen 4 procent för 1 5 åringarna. Det motsva- tor- tockholm 5.6 till 8.6 (99 st) 5.1 till 5.5 (89 st) 3.9 till 5.0 (101 st) mellan kommunerna, antalet barn per årsarbetare varierar mellan 3,9 och 8,6. om kartan visar är antalet inskrivna barn i förskola per årsarbetare hög i flertalet av kommunerna i stockholmsområdet medan antalet barn per årsarbetare är låg i flertalet av norrlandskommunerna. Andelen årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleutbildning uppgick hösten 2001 till 52 procent, vilket är en minskning med två procentenheter jämfört med de tre senaste åren. Andelarna skiljer sig något åt mellan olika kommungrupper. Högst andel har större städer, 56 procent, och lägst andel har glesbygdskommuner där 42 procent av årsarbetarna har pedagogisk högskoleutbildning. Det finns dock betydande skillnader mellan kommunerna, där andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning varierar mellan 84 och 24 procent. Något färre barn per dagbarnvårdare Antalet dagbarnvårdare har inte minskat i samma takt som antalet inskrivna barn i familjedaghem. Det innebär att antalet barn per dagbarnvårdare har minskat något jämfört med förra året. I år var det 5,3 barn per dagbarnvårdare medan det var 5,5 barn per dagbarnvårdare åren 2000 och 1999. torstadskommuner och större städer har i genomsnitt färre barn per dagbarnvårdare (5,0 barn) än landsbygdskommuner som har flest barn per dagbarnvårdare (5,7 barn). Andelen dagbarnvårdare med relevant utbildning (utbildning för arbete med barn) har minskat något från 71 till 70 procent. Andelen dagbarnvårdare som är utbildade för arbete med barn har minskat kraftigt i storstäderna, från 77 procent ifjol till 64 procent i år. I år är det förortskommuner som har högst andel dagbarnvårdare med relevant utbildning (76%). Lägst andel dagbarnvårdare med relevant utbildning återfinns i landsbygdskommunerna (58%). pridningen inom kommungrupperna är emellertid så stor att det är svårt att dra några generella slutsatser om skillnaden mellan olika kommuntyper. I cirka 15 procent av kommunerna har samtliga dagbarnvårdare utbildning för arbete med barn. Minskad utbildningsnivå bland fritidshemspersonalen Personaltätheten i fritidshemmen har minskat betydligt under 1990-talet. Mellan 1990 och 1998 nästan halverades personaltätheten, denna trend bröts dock år 2000. Även år 2001 minskar antalet barn per årsarbetare. År 2001 gick det 17,4 inskrivna barn per årsarbetare i fritidshem vilket är en liten minskning jämfört med år 2000 då det gick 17,5 barn per årsarbetare. Fritidspedagoger och annan personal på fritidshemmen har på många håll även blivit en resurs i skolan. Hösten 2001 hade 29 procent av fritidspedagogerna arbetstid förlagd både i fritidshem och grundskola, vilket är en ökning med två procentenheter jämfört med hösten 2000. Förortskommuner, större städer och medelstora städer har i genomsnitt flest fritidshemsbarn per årsarbetare, 18 19 barn, medan storstäder ligger lägst med 15 barn per årsarbetare. För kommunerna varierar antalet barn per årsarbetare mellan 9 och 37. Andelen av personalen som har pedagogisk högskoleutbildning, främst fritidspedagogutbildning, har minskat jämfört med förra året. År 2001 var det 59 procent som hade pedagogisk högskoleutbildning medan det år 2000 var 62 procent. För alla kommungrupper har andelen minskat med två till fem procentenheter. Den högsta utbildningsnivån återfinns i större städer och medelstora städer, 69 respektive 61 procent. Lägst utbildningsnivå hos personalen finns i storstäder, förortskommuner samt glesbygdskommuner, 51, 47 respektive 51 procent. Bland kommunerna varierar andelen årsarbetare som har pedagogisk högskoleutbildning mellan 96 och 12 procent. Figur 2: Kommuner som ger modersmålsstöd i förskola 2001 tor- Göteborg tor- Malmö tor- tockholm Modersmålsstöd ges Modersmålsstöd ges ej Inga barn med annat modersmål finns (53 st) (203 st) (33 st) 13
rar sammantaget 41 100 barn. Av dessa fick 5 100 barn modersmålsstöd. Det betyder att endast 12 procent av barnen som har ett annat modersmål än svenska får modersmålsstöd, vilket är en lika stor andel som förra året. Det är alltså en betydligt lägre andel av de berättigade barnen som får modersmålsstöd i förskola och familjedaghem jämfört med i förskoleklass och grundskola, där 37 respektive 52 procent av de berättigade barnen får modersmålsundervisning. Andelen barn med annat modersmål än svenska är högst i storstäder och vissa förortskommuner samt i några kommuner i gränstrakterna till Finland. Bland kommunerna har Botkyrka och Pajala högst andel barn i förskola med ett annat modersmål än svenska, 53 respektive 54 procent. I de kommuner där mer än 30 procent av barnen har ett annat modersmål än svenska är det också Botkyrka och Pajala som ger modersmålsstöd i störst omfattning. Där får 35 respektive 41 procent av barnen som har ett annat modersmål än svenska stöd i sitt modersmål. I hela 203 kommuner får ingen av barnen med ett annat modersmål något modersmålsstöd. Enskild barnomsorg vanligast i storstadsområdena Barnomsorg i enskild regi (verksamhet som kommunen har ett övergripande ansvar för men som drivs av annan huvudman än kommunen) har blivit vanligare under 1990-talet och ökningen fortsätter även detta år, även om ökningen är liten. Totalt fanns 12 procent av alla barn i barnomsorgen i verksamheter drivna i enskild regi, jämfört med 11 procent ifjol. Förskolan är den verksamhet där högst andel barn, 17 procent, går i enskild regi. För fritidshemmen är andelen 7 procent. Motsvarande andelar föregående år var 15 respektive 8 procent. Totalt är 80 900 barn inskrivna i barnomsorg driven i enskild regi vilket är en ökning med 7 200 barn (efter justeringen p.g.a. överskattningen tidigare år på ca 3 900 barn i fritidshem i enskild regi i tockholm). Både Diagram 4: Andelen (%) barn 0 12 år inskrivna i barnomsorg i enskild regi av alla inskrivna barn 0-12 år per kommungrupp 2001 Andel barn i enskild verksamhet (%) 25 20 15 10 5 0 torstäder Förortskommuner törre städer Medelstora städer antalet och andelen barn i enskild barnomsorg har alltså ökat. Enskild barnomsorg är betydligt vanligare i storstäder och förortskommuner än i övriga kommungrupper. Hösten 2001 var andelen inskrivna barn 0 12 år i enskild regi 20 procent i storstäder och 17 procent i förortskommuner medan motsvarande andel endast var 6 procent i medelstora städer och 4 procent i industrikommuner. pridningen mellan olika kommuner är stor. I ollentuna och Täby är 44 respektive 56 procent av barnen 0 12 år i barnomsorg inskrivna i en enskild verksamhet medan 55 kommuner helt saknar barnomsorg i enskild regi. 63 kommuner saknar förskolor i enskild regi och 115 kommuner saknar fritidshem i enskild regi. I 47 kommuner går mer än 20 procent av barnen i en förskola som drivs i enskild regi och i 44 kommuner går mer än 10 procent av barnen i enskilda fritidshem. Industrikommuner Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner törre övriga Mindre övriga Gemensam ledning i fritidshem och grundskola Fritidshemmen har, liksom förskoleklassen, i mycket stor grad gemensam ledning med grund- och särskolor. Hösten 2001 gick 96 procent av alla inskrivna barn i ett fritidshem som har samma rektor som en grund- eller särskola, vilket är en lika stor andel som förra året. Glesbygdskommuner har lägst andel, 92 procent, medan förortskommuner har högst andel, 99 procent. I 176 kommuner går så gott som alla barn, 99-100 procent, i ledningsmässigt integrerad verksamhet. Det är bara i två kommuner (Ljusnarsberg och Bjurholm) där det är vanligare att fritidshemmen är ledningsmässigt fristående än att de har gemensam ledning med en grundeller särskola. Fortsatt minskning i antalet öppna förskolor Antalet öppna förskolor fortsätter att minska. Antalet enheter är nu nere på 752, vilket är 53 färre än förra året. Minskningen mellan åren 1999-2001 låg på runt 60 enheter per år. Under de senaste tre åren har alltså nästan 20 procent av de öppna förskolorna försvunnit. Antalet kommuner helt utan öppen förskola har dock minskat något, från 124 till 119. edan 1991 har antalet enheter mer än halverats. Antalet årsarbetare i öppna förskolor var 595 vilket är en minskning med 32 årsarbetare sedan ifjol. Andelen anställda med pedagogisk högskoleutbildning i de öppna för- 14
skolorna är hög, 78 procent, vilket är högre än för någon annan verksamhetsform. Andelen har dock minskat jämfört med år 2000, då andelen var 81 procent. Andelen har minskat i merparten av kommungrupperna. Öppen fritidsverksamhet Öppen fritidsverksamhet riktas till barn i åldern 10 12 år. Barnen är inte formellt inskrivna i verksamheten utan kan infinna sig närhelst det finns intresse och behov. Tillgången till öppen fritidsverksamhet varierar kraftigt mellan kommunerna. Enligt årets mätning organiserar 27 procent av kommunerna öppen fritidsverksamhet. Förra året anordnade 26 procent av kommunerna öppen fritidsverksamhet. Trenden under 1990-talet har varit en minskning av de öppna verksamhetsformerna. De senaste två åren har dock antalet avdelningar med öppen fritidsverksamhet ökat och är i år 627 stycken jämfört med 571 år 2000 och 405 stycken år 1999. Under senare år har kolverket uppmärksammat bristen på öppen fritidsverksamhet och kommunernas ansvar gentemot 10 12 åringarna. Det är inte otänkbart att den uppmärksamheten har bidragit till att kommunerna byggt ut den öppna fritidsverksamheten. Öppen fritidsverksamhet är vanligast i storstäder, förortskommuner och större städer. Andelen avdelningar som är samordnade med grund- eller särskolan minskar något. Förra året delade 63 procent av avdelningarna pedagogisk ledning med grund- eller särskolan, och i år var motsvarande andel 62 procent. Drygt en tiondel av kommunerna har valt att samordna den pedagogiska ledningen på samtliga enheter med öppen fritidsverksamhet. Plats utan oskäligt dröjsmål kolverket gjorde i maj 2001 en uppföljning av i vilken utsträckning kommunerna kunde ordna barnomsorgsplats utan oskäligt dröjsmål, dvs. inom tre till fyra månader efter det att föräldrarna anmält behov. 2 Uppföljningen omfattade alla kommuner i landet. I stort sett alla kommuner, 97 procent, uppgav att de kunde ordna barnomsorgsplats i september 2001 till förskolebarn vars föräldrar anmält behov i maj samma år. För skolbarn var motsvarande andel 99 procent. Eftersom kolverket fått signaler om att en del kommuner koncentrerar intagningen till förskolor och familjedaghem till hösten, när platser blir lediga i samband med skolstarten, ställdes i uppföljningen även frågor om kommunernas kunde ordna plats i januari 2002 till barn vars föräldrar anmält behov av plats i september året innan. Enligt svaren var det fler kommuner som räknade med att inte kunna ordna förskoleplats i januari än i september (24 kommuner jämfört med 10). Uppenbarligen ser man i alla kommuner således inte till att det finns beredskap att ta emot nya barn under hela året. En sådan anpassning till skolans terminssystem har inte någon grund i lagstiftningen. För skolbarnen var skillnaden inte lika stor. Fem kommuner uppgav att de inte räknade med att kunna tillhandahålla plats i januari 2002, tre fler än i september 2001. ociala skillnader Barn till högutbildade har oftare barnomsorg än andra barn och de är också där längre tid. killnaderna förklaras till en del men inte helt av att högutbildade har högre förvärvsfrekvens och längre arbetstider och av att de bor på orter där barnomsorgen är väl utbyggd. Det visar resultat från den föräldraenkät kolverket genomförde 1999. 3 ärskilt stor är skillnaden inom skolbarnsomsorgen. I familjer där föräldrarna har minst treårig högskoleutbildning går 78 procent av alla barn i åldern 6 9 år i skolbarnsomsorg jämfört med 53 procent när föräldrarna har enbart grundskola. Förskoleverksamheten tar emot betydligt större andel barn vars föräldrar har kort utbildning och där är skillnaderna mindre (80% jämfört med 72%). Barn med utländsk bakgrund har inte barnomsorgsplats lika ofta som andra barn. killnaderna är dock ganska små och gäller framför allt barn vars föräldrar förvärvsarbetar eller studerar. Är föräldrarna arbetslösa har barn med utlandsfödda föräldrar i stället något oftare plats än andra barn. Enskild verksamhet utnyttjas oftare av barn till högutbildade än av andra. Det är sex gånger så vanligt att barn vars föräldrar har treårig högskoledning går i enskilda förskolor som att barn till föräldrar med enbart grundskola gör det (18% jämfört med 3%). Barn med invandrarbakgrund är sällsynta i enskilda förskolor. Tre procent av alla 1 5 åringar vars båda föräldrar är födda utomlands går i en enskild förskola jämfört med tio procent av barnen som har minst en förälder född i verige. FÖRKOLEKLA Första steget mot målen i Lpo94 Förskoleklassen är en egen skolform sedan 1998. Deltagandet är frivilligt från elevernas sida medan kommunen har skyldighet att erbjuda plats för alla som vill. Förskoleklassen omfattas av läroplanen för det obligatoriska skolväsendet Lpo94. I denna sägs bl.a. att samarbetsformer ska utvecklas mellan förskoleklass, skola och fritidshem för att stimulera varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. Utbildningen i förskoleklass ska ses som det första steget mot läroplanens mål. Huvuddelen av insamlingen som avser uppgifter om förskoleklass har skett direkt från grund- och särskolor. Det gäller all verksamhet i 2 Plats utan oskäligt dröjsmål. Uppföljning av tillgängligheten till barnomsorg i maj 2001. kolverket 2001 3 Barns omsorg. kolverkets rapport 203 15
förskoleklass som har samma pedagogiska ledning som dessa skolformer. Ifråga om förskoleklass som inte har sådan pedagogisk samverkan har insamlingen liksom tidigare skett från ansvarig central förvaltning inom kommunen. Den pedagogiska och organisatoriska samverkan med andra skolformer som gäller för större delen av verksamheten i förskoleklass gör uppgiftslämnandet komplicerat. Bland annat måste uppgiftslämnarna göra skattningar och schablonmässiga fördelningar av olika resurser, främst personalen. Det är troligt att dessa skattningar och fördelningar genomförts på olika sätt varför uppgifterna bör tolkas med viss försiktighet. Fortsatt hög andel av sexåringarna i förskoleklass Läsåret 2001/02 går drygt 99 600 barn i förskoleklass. Det innebär en fortsatt minskning med närmare 7 900 elever i förhållande till föregående år, en och en halv gånger så stor som minskningen föregående år. Årskullen sexåringar har minskat i ungefär samma omfattning så den andel av årskullen som finns i förskoleklass är oförändrad, dvs. 93 procent. Andelen sexåringar av eleverna i år 1 i grundskolan fortsätter att minska och i år utgör den 3,5 procent, en halvering sedan läsåret 1997/98. Några kommuner har i uppgiftsinsamlingen angett att de inte har några elever eller en mycket liten andel i förskoleklass. exåringarna finns istället i grundskolans första år. Det gäller i stort sett samma kommuner som föregående år, nämligen Malå, kurup, kövde, Vimmerby, Älvsbyn, Östersund och Östhammar. Andelen femåringar av alla elever i förskoleklass minskade ytterligare något men fortfarande utgör den en procent. Emellertid har antalet kommuner som har någon femåring i förskoleklass ökat med 12 stycken till 166 och i tre kommuner utgör femåringarna minst tio procent av eleverna i förskoleklassen. Diagram 5: Andel elever (%) i förskoleklass hos enskild anordnare per kommungrupp läsåret 2001/02 amtliga kommuner torstäder Förortskommuner törre städer Medelstora städer Industrikommuner Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner törre övriga kommuner Mindre övriga kommuner amma pedagogiska ledning som grund- eller särskola Andelen elever i verksamhet som har samma pedagogiska ledning som grund- eller särskola uppgår till knappt 98 procent totalt för alla huvudmän. I kommunal verksamhet är andelen något högre. I båda fallen innebär det en marginell ökning jämfört med föregående år. pridningen mellan kommunerna är liten i nio av tio kommuner finns alla elever i förskoleklass där samverkan av detta slag sker. Endast i tre kommuner utgör andel elever i verksamhet med samma pedagogiska ledning som grund- eller särskola mindre än 50 procent. Elever med annat modersmål Totalt 13 procent av eleverna i förskoleklass har ett annat modersmål än svenska. Knappt 38 procent av dessa elever får modersmålsstöd. Jämfört med föregående läsår har andelen elever som har ett annat modersmål än svenska ökat med drygt en procentenhet samtidigt som andelen elever som får modersmålsstöd minskat med densamma. En jämförelse kan också göras med grundskolan där 12 procent av eleverna är berättigade till modersmålsundervisning av vilka 52 procent deltar i sådan undervisning. I förskolan har 13 procent av alla inskrivna barn ett annat modersmål än svenska varav endast 13 procent får modersmålsstöd. Andelen 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 % Andel elever i förskoleklass hos enskild anordnare elever i förskoleklass med annat modersmål varierar mellan olika kommungrupper. torstäder, förortskommuner och större städer har en högre andel elever med annat modersmål och de har även en högre andel elever som får modersmålsstöd. Verksamhet i enskild regi Antalet elever som går i förskoleklass hos enskild anordnare uppgår till totalt 5 800, vilket motsvarar fem procent av samtliga elever. Av dessa går majoriteten, drygt 5 000 elever, i fristående förskoleklass, dvs. i förskoleklass på en fristående skola. Antalet elever i fristående förskoleklass har därmed ökat med 17 procent, vilket är samma ökningstakt som i föregående år. Andelen elever som går i fristående förskoleklass är ungefär densamma som andelen som går i fristående grundskola, nämligen 5 procent. Antalet elever hos enskild anordnare där kommunen har det övergripande ansvaret t.ex. en enskild förskola, sameskolan eller en specialskola har minskat med 16 procent till knappt 520. Även antalet elever som går i en förskoleklass i internationella skolor har minskat från 260 i föregående år till 220. Andelen elever hos enskild anordnare varierar mellan olika kommungrupper, vilket diagram 6 illustrerar. I storstäder går 10 procent av samtliga elever i förskoleklass 16
hos enskild anordnare. Andelen är också relativt hög i förortskommuner och i större städer. I övriga kommungrupper är andelen låg. Mönstret är ungefär detsamma som i grundskolan. Både personaltäthet och utbildningsnivå varierar Antalet anställda i förskoleklass omräknat till årsarbetare har minskat med drygt tre procent eller med 283 årsarbetare jämfört med föregående läsår, 2000/01. amtidigt har antalet elever minskat med drygt sju procent. Detta innebär att personaltätheten mätt i antalet årsarbetare per 100 elever har ökat från 7,8 i föregående läsår till 8,2 i år. Mellan kommuner finns det stora skillnader i beräknad personaltäthet. Den varierar från 4,6 till 15,3 årsarbetare per 100 elever. En jämförelse mellan personaltätheten hos kommunala och enskilda anordnare visar också skillnader. I kommunal förskoleklass är personaltätheten 8,1 årsarbetare per 100 elever medan den är 8,3 hos fristående skolor och 11,2 i enskild verksamhet. tatistiken visar också att det finns skillnader mellan andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning i kommunal verksamhet och i fristående skolor. I kommunal verksamhet är andelen med förskollärarutbildning 73 procent medan motsvarande andel i fristående skolor är knappt 50 procent. Det finns dock en större andel med lärarutbildning hos fristående skolor jämfört med kommunerna. I kommunal förskoleklass har 4 procent av årsarbetarna lärarutbildning medan motsvarande andel i fristående förskoleklass är 11 procent. Även den totala andelen årsarbetare som har pedagogisk högskoleutbildning, dvs. förskollärar-, fritidspedagog- eller lärarutbildning, skiljer sig åt. Den är 84 procent i kommunal verksamhet, 66 procent i fristående skolor samt 86 procent i enskild verksamhet där kommunen har det övergripande ansvaret. Jämfört med föregående år har andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning minskat med en procentenhet i den kommunala verksamheten medan fristående skolor och annan enskild anordnare visar en ökning på en respektive tio procentenheter. Variationen är emellertid större kommunerna emellan. Den lägsta andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning är 30 procent. Det vanligaste är dock att samtliga årsarbetare har en pedagogisk högskoleutbildning. Förskoleklass samverkar vanligtvis eller bedrivs integrerat med grundskola och fritidshem. Detta innebär att personalen kan arbeta i flera av dessa verksamheter. Läsåret 2001/02 var det 15 procent av alla anställda med förskollärarutbildning som arbetar i grundskola, förskoleklass och/eller fritidshem (omräknat till årsarbetare) som arbetade på detta sätt. Bland fritidspedagogerna var motsvarande andel 29 procent medan endast 1 procent av alla lärare i grundskolan, alla nio årskurserna, också arbetade i förskola och/eller fritidshem. GRUNDKOLAN Elevantalet i grundskolan rekordstort Läsåret 2001/02 går det totalt sett närmare 1 060 000 elever i grundskolan. Det är en liten ökning jämfört med föregående läsår, men vi har nu nått en topp och utvecklingen kommer att vända. Nästa läsår väntas antalet elever bli något lägre, ca 1 056 000, för att sedan minska ganska snabbt under de närmaste åren. Läsåret 2007/08 kan elevantalet enligt tillgängliga prognoser bli under 920 000. När det gäller de fristående grundskolorna är elevantalet det högsta någonsin. Läsåret 2001/02 går det närmare 52 800 elever i dessa skolor (inkl. internationella skolor och riksinternatskolor). Det innebär att ökningen fortsätter med oförminskad kraft. Jämfört med föregående läsår är ökningen ca 23 procent, dvs. lika stor som mellan de två föregående läsåren. Av alla grundskoleelever går nu 4,9 procent i fristående skolor. De två kategorier skolor som har störst andel elever är de med allmän inriktning och de med inriktning mot speciell pedagogik (främst Waldorf och Montessori). Tillsammans har de ca 70 procent av alla elever i fristående skolor. Andelen sexåringar i grundskolan fortsätter att minska. Detta läsår är andelen sexåringar 3,5 procent, vilket är 0,5 procentenheter mindre än föregående läsår. Jämfört med för fem år sedan läsåret 1997/98 då andelen sexåringar var 7,1 procent har den alltså halverats. I kom munala grundskolor är andelen 3,1 procent mot 3,6 föregående år. Också i de fristående grund skolorna fortsätter andelen att minska, från 11,0 till 9,5 procent. Andel elever i fristående skolor ökar i alla kommungrupper Andelen elever i fristående skolor har ökat i alla kommungrupper jämfört med föregående läsår. törsta ökningen, relativt sett, har skett bland lands bygdskommunerna. I denna kommungrupp har andelen elever i fristående skolor ökat från 1,1 till 1,8 procent. Den antalsmässigt största ökningen står dock förortskommuner och storstäder för. I dessa kommuner finns också de högsta andelarna elever i fristående grundskolor, i genomsnitt 8,8 respek tive 11,0 procent. Variationen inom båda grupperna är stor. I gruppen storstäder ligger Göteborg högst med 11,9 procent av eleverna i fri stående grundskolor medan andelen i Malmö är 5,9 pro cent. Ännu större är skillna den inom gruppen förortskommuner. I vedala kommun går exempelvis inga elever i fristående skola medan andelen i Täby är 22,2 procent. Det senare är också den högsta noteringen bland alla kommuner. Parallellt med att andelen elever som går i fristående skolor ökar, så minskar antalet kommuner som inte har några elever alls inskrivna 17