Ullriksdals slottspark närmast slottet med orangeriet till vänster. Ulriksdal

Relevanta dokument
Ärende angående byggnadsminnesförklaring enligt Kulturmiljölagen av ladugården på Överjärva gård, Solna.

Hvilan, Haga slott och Beylon tre byggnader med släktskap

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård

Uppförande av miljöstation, Strömsholm

Ulriksdals slottsallé - Grupparbete

Namnsättning inom Ulriksdals slottspark

Skånelaholms slott. Dokumentation av restaureringsarbeten i parken, etapp 1, Skånelaholms slott, Skånela 1:1, Skånela socken, Sigtuna kommun, Uppland

En slottsarkitekt bygger bo

Planuppdrag Kumla herrgård, Kumla 3:726, Sofieberg, Trollbäcken

Jönköpings stads historia Bildserie producerad av Jönköpings läns museum

Beskärning av lindarna i Ängsö slottspark

TÄTORTSNÄRA NATUR. Varnumsviken

Tessinska palatset. Landshövdingens residens

14 Ekerö. Översiktskarta

KUNG FÖR EN DAG! Arvid var vår ciceron i Kungliga Biblioteket och han höll ett intressant och innehållsrikt föredrag för oss.

lärarhandledning Freskerna Ehrenstrahl målande Karl XI

Restaurering av ruddammen vid Ulriksdals slott

Antikvarisk konsekvensanalys av exploateringstryck samt förslag till ny exploateringsgrad. Drottningholmsmalmen, Lovön Ekerö kommun

1. Gustav Vasa som barn

Kvarteret Landshövdingen 16 Kalmar

Valstarundan. I första skogsbacken till höger går en. tyder på att mäktiga gårdsherrar begravdes här på 500-talet och framåt.

PROSPEKT. Gävle slott

De skånska landskapens historiska och arkeologiska förening Utflykt till södra Halland Laholmsbygden den 28 augusti 2010 Exkursionsguide

Grönsöö trädgård Ledningsdragning i f.d. kabinett-trädgården

Fullerö säteri. Schaktning vid byggnadsminne. Antikvarisk kontroll. Fullerö 1:1 Västerås-Barkarö socken Västerås Kommun Västmanland

Egendomen utbjudes till försäljning genom

Tabell 1. Tabell 2 (generation 1) (Från Tabell 1) Tabell 3 (generation 2) (Från Tabell 2) Tabell 4 (generation 3) (Från Tabell 3)

Det pompejanska rummet på herrgården Brinkhall. Maria Karjalainen 2007

Residenset i Östersund din nya företagsadress?

WENNGARN PÅ 5 MINUTER

restaurering 1970-talet Åren genomfördes under Ove Hidemarks ledning en restaurering av Skoklosters slott på uppdrag av Byggnadsstyrelsen.

Skottorps slott, södra flygeln

SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN

Gamla Grenome herrgårdsbyggnad i Olands-Stavby socken,

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Berga slott

Fullerö 1:1 Östra flygelbyggnaden

Strömsholms slott. Kolbäck 230:1, fastigheten Strömsholm 8:52, Kolbäcks socken, Hallstahammars kommun, Västmanland. Helmut Bergold

Gimmersta. Miljö. Gimmersta, Katrineholms kommun 87

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014

Kungshögen - Stockholms enda storhög

SOFIERO. -En bröllopsgåva

Kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Såtenäs herrgård

Översiktskarta över världsarvet Drottningholm.

Strömsholms slott. - ny utrymningstrappa. Antikvarisk kontroll. Strömsholm 8:52 Kolbäcks socken Västmanlands län. Anna Ahlberg

Statarlängan på Överjärva gård. Överjärva gård

Lovisa Ulrika en föreställning

Tema OW Självporträtt

Byggnader i Nationalstadsparken - Solnadelen

Stallmästaregården. PROGRAM FÖR YTTRE MILJÖ Brunnsviken, Solna,

Dödskallar, dukade bord och andra saker Tema 2: Vem är jag?

Gutehövdingens. gård. länsresidenset i visby

Lärarhandledning till elevernas studiematerial

Strömsholms slott. Installation av fläkt i personalutrymme. Tobias Mårud. Antikvarisk rapport. Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2018:52

STAFFENS HEMBYGDSGÅRD Kulturhistorisk dokumentation, renovering av tak mm

Residenset i Östersund din nya företagsadress?

Vinningsbo platsens historia

Restaurering av Wikparken


tyresö komi,ui Planuppdrag Kumla herrgård, Kumla 3:726, Sofieberg, Trollbäcken Förslag till beslut Sammanfattning Miljö- och samhällsbyggnadsutskottet

Datum. Besiktningsdatum Fotodokumentation

En guidad bussresa till historiska platser i Kolbäck, Säby, Strömsholm, Borgåsund och Mölntorp torsdag 13 maj 2010

Den nya tiden GRUNDBOKEN sid. 4-7

Resan till Västmanland V. 7 juni 2010

På 1910-talet byggdes ett stort kasernområde för infanteriregementet I12 på Ryhovs gård.

UNIKT SERVICEBOENDE I EIRA

Sveriges Frimärksungdom Medlemstidning. Nr. 1 FEBRUARI 2018 (39 årgången)

Byggnadsminnesförklaring av Vintrosa prästgård, Vintrosa prästgård 1:9, Vintrosa socken, Örebro kommun, Närke, Örebro län

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Gröna gången

Närheten till stan har medfört, att allt fler av de icke jordägande röbäcksborna sökt sig till Umeå för sin utkomst.

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015

Gårdens äldsta historia Ortnamnets ursprung Greve Gyldenstolpes barockanläggning Ett karolinskt träslott

Stefan Höglin Kulturgeograf. Kommentarer och teckenförklaring till historiskt kartöverlägg över Kungs- Barkaröbygden

Sigtuna runt från Arlanda till Sveriges äldsta stad.

Svensk historia 1600-talet

Kulturslinga i Vimmerby stad

Välkommen! 4 Rita ett slott som du själv skulle vilja bo i. Vilka rum ska finnas? Hur ska det se ut utanför slottet?

Fållnäs gård. Niss Maria Legars Rapport 2009:32

ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING AV MURAR OCH GÅNGVÄGAR PÅ ÅRÅS

Trädinventering på specifika områden inom Bräcke diakoni Anna-Karin Sintorn, Johan Blomqvist

En Stadsvandring på egen hand

Bussresa den 15 maj 2011 till bland annat Gunillaberg

Den tidiga barockens (ca ) mer småskaliga, kvadratiska kvartersindelning,

Angående naturreservat vid Råstasjön, Solna stad.

Vandring den 18 april 2012 på Skogsö

Skyddsbestämmelser. 2. Byggnadsminnets bebyggelsestruktur ska behållas, varför området inte ytterligare får bebyggas.

Mera uppgifter om en del släkter i Hundra adelssläkter Upplands-Bro av Kjell Stensson

1975 blev Rövarkulan naturreservat

Vadstena klosterträdgård Heliga Birgittas enheter

På promenad genom världsarvet Drottningholm. A walk through a World Heritage Site

Naturinventering och sociotopredovisning. Underlag för program för Östra Kålltorp

OM LERBYGGNAD, JORDHUS OCH

Vackra Grönsöö turistväg och parkernas stad Enköping.

LIDAHULT Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Algutsboda socken

Slottet i Sunne är en konsekvens av och faktor av betydelse för den framväxande orten, och tar plats som dess mest betydande märkesbyggnad.

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning

Kina slott. - boken om ett omistligt kulturarv

Östanå herrgård. Antikvarisk medverkan i samband med ommålning av de inre flyglarna, Gränna socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län

OM BRÖLLOP PÅ ULRIKSDAL

Välkommen till RIDDERSHOLMS NATURRESERVAT

Lärarhandledning till elevernas studiematerial

Transkript:

Ullriksdals slottspark närmast slottet med orangeriet till vänster Ulriksdal Nuvarande Ulriksdal och Sörentorp utgör ungefär halva ytan av de ursprungliga byarna Överjärva och Nederjärva, som båda funnits på platsen sedan järnåldern. Fältherren Jakob De la Gardie bytte 1638 till sig de båda byarna, som då bestod av fyra respektive två gårdar. Av Överjärvas östra del vid Eds viken bildades ett nytt säteri, som kallades Jakobsdal. En beteshage vid stranden blev byggnadstomt och lustträdgård, de intilliggande åkrarna togs i anspråk för godset, och en stor ladugård anlades söder om Igelbäckens mynning. På Nederjärvas strandäng, vid vars östra sida vintervägarna över Edsviken anslöt till Pustbacken, anlades en stor köksträdgård. Överjärva reducerades till två hemman, och lydde därefter tillsammans med Nederjärvas två hemman och ett antal torp under Jakobsdal. De la Gardietiden Jakob De la Gardie lät uppföra lustslottet 1643 45. Det ganska enkla stenslottet i två våningar med höga gavlar och två långa envåniga flyglar var ett lantligt komplement till De la Gardies stadspalats Makalös. Väster om slottet anlades en lustträdgård av Hans Georg Kraus 1647, med blomsterkvarter, lusthusgrotta, boské, labyrint och lövgångar. Där underhöll sonen Magnus Gabriel sina närmaste vänner, bland dem drottning Kristina, med fester och maskerader. Slottet genomgick en yttre försköning, när Magnus Gabriel De la Gardie övertagit Jakobsdal. Höga fasadpelare, valvbågar och fasaddekorer bidrog till ett mer tidsenligt utseende, som finns avbildat i Erik Dahlbergs Sveciaverk. I den norra flygeln inrättades ett vackert slottskapell. Samtidigt förvandlades lustträdgården av Jean De la Vallé till en slottspark, plankomgärdad, kvartersindelad och försedd bl.a. med ett orangeri och ett lusthustempel på kullen ovanför, Mons Mariae. På slottets södra sida låg en mindre sluten trädgård, en Giardino segreto, och på norra sidan en liten hamnanläggning. Hedvig Eleonoras tid Riksänkedrottningen Hedvig Eleonora köpte Jakobsdal 1669 av Magnus Gabriel De la Gardie, och hade stora planer för slottet. Bland det första som genomfördes på Jakobsdal var den nya tillfartsallén från söder, där ett nytt ståtligt ridhus och värdshus byggdes 1670 vid backens krön. I skogen i Över järvas norra del låg kyrkvaktarens torp, senare kallat Sörentorp. Under Hedvig Eleonoras tid införlivades även bl.a. Bergshamra i Ulriksdals ägor. KUNGLIGA LUSTSLOTT OCH PARKER } 42

Jakobsdal från söder, efter 1660-talets omgestaltning. Kopparstick ur Dahlbergs Sveciaverk. Hedvig Eleonoras Jakobsdal bestod vid 1670-talets början dels av slottet med park, ladugård och tillhörande åkrar och ängar, dels av Överjärva och Nederjärva byar och ett antal torp. Projektplan till lustträdgården, 1660-talet. 43 ] KUNGLIGA LUSTSLOTT OCH PARKER

Parterren på 1760-talet, målning av Johan Sävenbom (beskuren). Ulriksdal från söder, målning av Johan Sävenbom 1760 (beskuren). Ulriksdal från söder, målning av David Köln 1739, efter att slottets påbyggnad färdigställts. Nicodemus Tessin d.ä. ritade ett ståtligt förslag med slottet påbyggt med en våning och inredd säteritaksvåning, som började förverkligas under 1670- och 80-talet, genom att flyglarna mot sjön byggdes och den södra gårdsflygeln påbyggdes till sin nuvarande form. Byggprocessen på slottet avstannade så småningom av penningbrist och anläggningen kom länge att stå ofullbordad. Ett fristående litet slottskapell uppfördes dock öster om allén på 1690-talet och orangeriet byggdes om etappvis efter Tessin d.y.:s ritningar 1693 1708. Utvecklingen under 1700-talet Vid Hedvig Eleonoras död 1715 övergick Ulriksdal i kronans ägo, och Ulrika Eleonora och Fredrik I fick med tiden disponera den nya kungsgården. Norra flygeln byggdes om 1721, i praktiken helt från grunden, men man följde fortfarande Tessins förslag. När huvudbyggnaden byggdes på 1728 förverkligade här den nye slottsarkitekten Carl Hårleman dock istället ett av de första mansardtaken (brutet tak) i Sverige. Ulriksdal disponerades från 1743 av Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika, som tillbringade mycket tid på KUNGLIGA LUSTSLOTT OCH PARKER } 44

Lantmäterikartan från 1770-talet av Lars Kökeritz visar hur mycket av Hårlemans planer som genomfördes vid Ulriksdal. 45 ] KUNGLIGA LUSTSLOTT OCH PARKER

Ulriksdals slottskapell ritat av F.W. Scholander och uppfört 1865. Ulriksdal. Nya stall- och bostadsbyggnader uppfördes, och Hårleman bidrog med nya rokokoinredningar i slottet. Parken omgestaltades efter Hårlemans intentioner och ännu i barockens anda, med vissa äldre delar bevarade, som orangeriet och lusthusgrottan i parkens mittaxel. Huvudgreppet var att åstadkomma en symmetri i den centrala parken genom att anlägga en avsmalnande boské utefter södra sidan. Drottningallén anlades utefter Igelbäcken, och nya alléer anlades utefter hela den södra tillfartsvägen, även i backen upp till rid- och värdshuset. Lovisa Ulrika inrättade sin första teater 1753 i det gamla ridhuset, kallad Confidencen efter den privata matsalen med höj- och sänkbart bord, en föregångare till motsvarande matsal vid Kina slott. Samtidigt flyttade värdshusverksamheten till ett nytt hus alldeles intill, nuvarande Ottilielund. 1800-talets början Omkring 1800 byggdes raden av uthus utefter Stallgatan. Köksträdgården flyttades till parkens norra sida, nuvarande Slottsträdgården. En ny ståthållarbostad, nuvarande Villa Beylon, uppfördes 1804 på den gamla fasangårdens tomt. Vid samma tid anlades en engelsk park väster om barockparken, en efterdyning av den ombyggnadsplan som William Chambers ritade 1775 åt Gustav III, men som aldrig genomfördes. Från 1814 fick Ulriksdals slottsområde i stort sett sina nuvarande gränser. Av Nederjärva återstår idag en gård som ännu ingår i kungsgården. Överjärva blev en stor självständig arrendegård. Sörentorp blev också en fristående arrendegård. Ulriksdal inrättades 1822 till invalidhotell efter fransk förebild av Karl XIV Johan, för krigsveteranerna från krigen 1808 09 och 1813 14. När de kvarvarande krigarna till slut blev för få upphörde verksamheten 1849. Det enda som numera minner om denna tid är Invalidkyrkogården i skogen mot Bergshamra, där omkring 200 soldater ligger begravda. Karl XV:s tid Det var således ett ganska tomt slott som prins Karl, sedermera Karl XV, fick överta 1856. Med hjälp av arkitekten F.W. Scholander och genom omfattande inköp av antikviteter, kunde han inreda slottet efter KUNGLIGA LUSTSLOTT OCH PARKER } 46

egen smak. Höga paneler och dyrbara gyllenläderstapeter präglade de mest påkostade inredningarna. Även i detta skede omgestaltades parken och den strama barockindelningen bröts upp. De dubbla lindraderna framför slottet planterades. Vid Igelbäcken gjordes de gamla fiskdammarna till en del av parkmiljön, och vid ön i bäckens utlopp placerades Morianstatyerna från Haga med sin bro, hållen av fisknät. Ett nytt slottskapell och ett nytt slottskök intill orangeriet uppfördes. Många av byggnaderna inom slottsområdet, både tjänstebostäder, sommarvillor och t.ex. det nya värdshuset härrör från denna tid. När Karl XV dog 1872 tömdes slottet igen. Oscar II:s drottning Sofia fick disponera Ulriksdal som änkesäte 1885, och inrättade sig i södra flygeln till sin död 1913. De nätdragande morianerna skulptur av Pehr Henrik Lundgren 1845 stod ursprungligen i Hagaparken men flyttades hit vid Igelbäcken 1863. Till Ulriksdals slott finns alléer utmed alla vägarna fram till slottet. Här lindallén från Jakobsdal mot Confidencen. Plan för renovering av parken, Gösta Reuterswärd, 1930-talet. Lindarkaderna (5) blev dubbelradiga. Gustav VI Adolfs tid En ombyggnad av slottet påbörjades 1916 för kronprins Gustav Adolf och kronprinsessan Margareta, men avbröts när Margareta dog 1920. Efter prinsens andra gifte med Louise 1923 fullföljdes planerna, och Ulriksdal kom att bli en av det blivande kungaparets årliga bostäder. De viktigaste rummen byggdes åter om helt. I den gamla riddarsalen inreddes ett vardagsrum med möbler ritade av Carl Malmsten. Slottsparken renoverades av trädgårdsarkitekten Gösta Reuterswärd 1935 37 till sitt nuvarande 47 ] KUNGLIGA LUSTSLOTT OCH PARKER

Kort om värden och hänsyn Ulriksdals slott med därtill hörande anläggningar är statligt byggnadsminne. Magnus Gabriel De la Gardies och stormaktstidens praktfulla slott och parkanläggning har genomgått en mängd förändringar över tiden. Till anläggningens ursprungliga kärnområde har i skilda perioder lagts nya bebyggelsemiljöer för olika funktioner. Grundläggande för skötselns inriktning bör vara att bevara och vårda denna historiskt framvuxna helhetsbild med sitt samspel mellan byggnader, trädgårdar och parker. Vad särskilt gäller de äldre delarna av parken bör samtidigt ett skötselprogram utarbetas, i vilket förutsättningarna också prövas att återställa förlorade värden i parklandskapet. utseende. I början av 1960-talet överlät kungen en del av skogsområdet mot Bergshamra för studentbostadsområdet Kungshamra. När Gustav VI Adolf dog 1973 skingrades allt bohag utom vardagsrummets Malmsteninredning och matsalsmöbeln. När slottet öppnades för allmänheten 1986, kunde vissa rum återställas med ursprunglig möblering ur Karl XV:s samlingar från Nationalmuseum. Dessutom används visas delar av Gustav VI Adolfs samlingar av konst och konsthantverk. Den södra flygeln disponeras sedan 1983 av Världsnaturfonden, där kung Carl XVI Gustav är hedersordförande. Biologiska värden Ulriksdal har sedan 1600-talets senare del utvecklats som parkområde, först den mer tuktade barockparken, och den centrala parkdelen är fortfarande idag en inten sivt skött park. Den omges emellertid av mycket rik, mer naturlik, park där de öppna gräsytorna omramas av ädla lövträd, bokskogspartier, ädellövlundar och dessa övergår i sin tur mot skogspartier med barrblandskogar med grov gran- och tallskog som både är ganska stora och otillgängliga. På åskrönet i södra delen av området finns fortfarande en mycket rik torrbacksflora med bl.a backsippor. Det finns många pärlor i detta landskap som t.ex. dammiljö, öppna örtrika ängsmarker, mycket stora och grova ihåliga ekar, alléträd, framför allt lindar med anor från 1600- talet. Ulriksdalsområdet gränsar till Edsviken och en rad strandbiotoper finns som gynnar främst fågelfaunan. Igelbäcken som avvattnar en stor del av Järvafältet rinner här genom parken med en forsande, stråkande och meandrande bäck omsluten av en lövlund. Denna lilla bäck är vattenförande året om och hyser en synnerligen intressant fauna med bl.a två sällsynta fiskar, grönling och elritsa. Vid denna bäck är fågelsången intensiv på våren, och under höst och vår finns chansen att få se både kungsfiskare och strömstare. KUNGLIGA LUSTSLOTT OCH PARKER } 48