Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete

Relevanta dokument
Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete

Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete

Referensförsök mot svampsjukdomar i höstvete

Bekämpning av svartpricksjuka

Svampbehandling i höstvete

Tidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Svampförsök i korn. Växtskydd

Svampsjukdomar i vårkorn

Bekämpning av svartpricksjuka

Bekämpning av svartpricksjuka

Tabell 1. Försöksbehandlingar och preparat som ingår i serien L9-1041

Svampbekämpning i vårkorn

Svampsjukdomar i havre

Växjö möte 6 december Svamp och insektsförsök i stråsäd och åkerbönor 2011

Svampförsök i korn. Växtskydd

VÄXTSKYDD. Axgångsbehandling i höstvete

Växtskyddsåret observationer från prognosgraderingar och försök i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län

VÄXTSKYDD I STRÅSÄD av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar

Bekämpningsstrategier i höstvete - frågor att fundera över

Svampsjukdomar i maltkorn

Fungicider i stråsäd 2003 Av Torbjörn Ewaldz 1, Gunilla Berg 1, Lars Wiik 2 och Lennart Pålsson 2 1

Växjö möte 3 december 2014

Växjö möte 8 december 2009

Jordbrukardagarna 2010

Första året med SDHI. hur har det gått? Anders Lindgren.

SKADESVAMPAR I STRÅSÄD av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen

Växjö möte 6 december 2016

Växjö möte 4 december 2013

Växtskyddsåret 2012 Uppsala, Stockholms, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län

SDHI produkter med ny MoA - viktigt för resistensstrategin

Under året fanns växtskyddsförsök i flertalet

Bibliografiska uppgifter för Svampsjukdomar i havre

Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet

Författare Djurberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Försöksrapport 2007 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Växtskyddsåret 2013 Uppsala, Stockholms, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län. Anders Lindgren och Lina Norrlund Växtskyddscentralen

Jordbrukaredagarna 2011

Jordbrukardagar 2016

Växtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2016

Växtskyddsåret Växtskyddscentralen i Uppsala.

Växjö möte 4 december 2012

Bibliografiska uppgifter för Svampsjukdomar i havre

Fungicidförsök i stråsäd 2016

Finns det behov av svampbekämpning i havre och rågvete i Sverige?

VÄXTSKYDDSFÖRSÖK av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar

Växtskyddsåret resultat av de viktigaste inventeringarna och försöksresultaten. Anders Lindgren Lina Norrlund.

Växtskyddsförsök. av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar

Fungicidförsök i stråsäd 2017

I tabellen anges den förkortning som använts i redovisade tabeller,

Fungicider i höstvete och vårkorn 2006 Av Torbjörn Ewaldz och Gunilla Berg Växtskyddscentralen, Box 12, Alnarp E-post:

Växtskyddsåret Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Uppland och Västmanlands län. Peder Waern och Magnus Sandström

Resistens och strategier

Utv.st

Jordbrukaredagar 2013

Växtskyddsåret Anders Arvidsson, Växtskyddscentralen Alf Djurberg, Växtskyddscentralen Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen

Resistens och resistensutveckling. en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling

Växtskyddsåret 2016 Alf Djurberg & Göran Gustafsson Jordbruksverket, Växtskyddscentralen, Linköping

Fungicidförsök i höstsäd 2008 Av Torbjörn Ewaldz och Gunilla Berg Växtskyddscentralen, Box 12, Alnarp E-post:

2007 Rostår. Brunrost Höstvete 2007 områdesvis

Nya kemiska produkter - erfarenheter från 2018

Växjö möte 8 december 2015

Två såtidpunkter i höstvete

FUNGICIDER I STRÅSÄD Torbjörn Ewaldz 1, Lars Wiik 2, Lennart Pålsson 2 och Gunilla Berg 3.

Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)

Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus

Odlingsåtgärdernas inverkan på stärkelseskörden HIR-rådgivare Mattias Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson 2 1

Bekämpning av insekter i vårsäd

Jordbrukardagar 2018

Skörden sitter i bladet. Men vad visar de svenska svampförsöken 2017 egentligen?

Växtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2015

R E S U L T A T B L A N K E T T 2012 L

VÄXTNÄRING. Kvävestrategi i höstvete. Växtnäring

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter

Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring

Totalt var det 16 sorter i serien L7-212 som

Odlingsåtgärdernas påverkan på stärkelseskörden Av Mattias Hansson Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning för 2007 Lennart Pålsson 2 1

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

L Flerfaktiorella försök i maltkorn Av Nils Yngveson 1 Lars Wiik 2 1

VARFÖR LÅGA PROTEINHALTER 2008 OCH 2009? Proteinhalter i sortförsök i Skåne (serie L7-101) 2008 och Sex försök per år.

Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete

Växtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2013

Jordbrukardagar 2017

Jordbrukardagar 2018

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps

Sortförsök i höstvete Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet, Kristianstad E-post:

Stråsädesväxtföljder med gröngödslingsträda/mellangröda

Kålmal - erfarenheter och försök 2013 Uddevallakonferensen 2014 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara

Karin Jahr Jordbruksverkets växtskyddscentral Linköping. Brunnby 13 januari 2009 L ) 9/5 DC 30 2) 21/5 DC 33 LSD 5% 794 (15%)

Resultat kväveförsök Höstvete och Maltkorn Ingemar Gruvaeus, Yara

Kväveoptimering till höstvete Tre år med L3-2290

Växjö möte 4 december 2018

Jordbrukardagar 2019

Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala. Led 15/3-1/4 15/4-25/4 DC kg N/ha kg S/ha

Fem odlingssystem i höstvete, LS Av Nils Yngveson HIR Malmöhus, Borgeby Slottsväg 13, Bjärred E-post:

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Biärsjö, J.

Sortförsök i höstvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post:

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar

Transkript:

Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete Göran Gustafsson, scentralen, Linköping Cecilia Lerenius, scentralen, Skara Angreppen i de västsvenska försöken blev starka. I två av de tre försöken gav en axgångsbehandling med och en strobilurin ca 950 kg/ha och som mest nådde merskörden upp till 1 500 kg/ha i ett av försöken. I försöken med tidiga och starka angrepp var det lönsamt med högre dos. Den optimala tidpunkten för behandling varierade beroende på när angreppsutvecklingen skedde. Försöken i östra Sverige blev ojämna p.g.a. det torra och varma vädret och merskördarna små. Syftet med försöksserierna var att jämföra effekten av olika preparatblandningar och behandlingstidpunkter på fält med starkt infektionstryck av antingen svartpricksjuka (Septoria tritici) eller vetets bladfläcksjuka (DTR). I försöksserien L15-1010, som fanns i alla tre mellansvens ka försöksområdena, gjordes de flesta bekämpningarna vid begynnande axgång. Den andra försöksserien L15-1050 låg framför allt i södra Sverige. I Mellansverige fanns två försök, ett i vardera Västergötland och Östergötland. Även i denna serie var syftet att jämföra olika bekämpningsstrategier, men med två olika tidpunkter. Bekämpningsstrategier baserade på en behandling Försöken i serien L 15-1010 var riktade till fält med särskilt stor risk för angrepp av svartpricksjuka eller av vetets bladfläcksjuka. Fält med sorterna Gnejs och Harnesk valdes för att få angrepp av svartpricksjuka och fält med höstvete som förfrukt för att få angrepp av vetets bladfläcksjuka. Svartpricksjuka förekom mer eller mindre i alla försöken. I de västsvenska försöken med Harnesk blev angreppen förhållandevis starka. Angreppen av vetets bladfläcksjuka var svaga i alla försöken. Eftersom merskördarna blev så olika i västra och östra Sverige redovisas de västsvenska försöken för sig och Svea- och ÖSF-försöken tillsammans. Merskördar i FiV I de båda FiV-försöken blev merskördarna ca 1 000 kg/ha i några led, se tabell 4. I försöket på Bränneberg kom angreppet tidigare och blev starkare än i Gunnarstorp. Det kan vara anledningen till att behandling vid begynnande och full axgång med och gett högre merskörd än vid blomning. Det finns också en tendens till att högre dos gett bättre resultat där. På Gunnarstorp där vädret var något torrare på försommaren och där angreppen utvecklades senare tycks bilden snarare vara den omvända men skillnaderna är inte statistiskt säkra. Det finns en tendens till skördeökning av att tillsätta en strobilurin till men den är inte heller statistiskt säker. Detsamma gäller delad behandling där det finns en tendens till högre merskörd än av en axgångsbehandling med samma mängd preparat. Tanken att ersätta en viss del med en annan triazol (Tilt eller Sportak) för motsvarande kostnad, har inte gett någon högre merskörd även om det finns en tendens i några av försöken. I Västsverige ökade behandlingarna rymdvikten med ca 5 1

g, medan proteinhalten sänktes med ett par tiondels procentenheter. Som framgår av tabell 4 redovisas en ekonomisk beräkning baserat på två prisnivåer för FiV-försöken. Axgångsbehandling med och en strobilurin har gett ca 400-600 kr/ha beroende på preparat, behandlingstidpunkt och vetepris. Delad behandling har gett högst netto. Skillnaderna är dock inte statistiskt säkra. Torkskador i Svea och ÖSF Försöken i Svea- och ÖSF-området drabbades av torkskador, se tabell 5. Även om skördenivåerna blev oväntat höga så blev försöken tyvärr ojämna. Det är endast signifikans i ett av de fem försöken. Eftersom angreppen torkade bort i den varma och torra väderleken resulterade bekämpningarna inte heller i några statistiskt säkra merskördar. Av den anledningen görs inte heller någon ekonomisk beräkning av dessa försök. Tabell 4. Bekämpning av svartpricksjuka i höstvete 2010, FiV. L15-1010 Behandling Dos kg, l/ha DC Skörd, kg/ha Netto*) kr/ha Beställare Bränneberg Kvänum Gunnarstorp Grästorp Medeltal Vetepris 1,39 kr/kg Vetepris Obehandlat 7640 8040 7840 10900 13570 Region 0,4 47-51 + 640 + 570 + 600 + 410 + 370 Reg/VSC Armure+Amistar 47-51 + 640 + 670 + 660 + 390 + 340 Syngenta Acanto 47-51 + 800 + 480 + 640 + 360 + 260 DuPont Amistar 47-51 + 900 + 710 + 800 + 570 + 630 Syngenta 47-51 + 950 + 510 + 730 + 500 + 620 BASF Tilt 47-51 + 500 + 890 + 690 + 580 +780 MA + + 47-51 + 780 + 520 + 650 + 360 + 290 Reg/VSC Sportak Delaro 55-59 + 940 + 880 + 910 Bayer 55-59 + 830 + 790 + 810 + 540 + 590 Bayer 0,6+ 55-59 + 1000 + 880 + 940 + 600 + 620 Bayer Tilt 55-59 + 610 + 370 + 490 + 190 + 100 MA 65 + 450 + 950 + 700 + 390 + 500 Reg/VSC och och 0,2 37-39 55-59 + 1030 + 920 + 980 + 600 + 1010 Reg/VSC LSD 290 500 380 n.s. n.s. CV % 2,4 3,9 2,1 3,7 5,7 PROB 0,0001 0,0184 0,0130 0,2051 645 Förfrukt höstvete höstraps Sort Harnesk Harnesk Angrepp av svartpricksjuka på blad 14% 10% 2 vid DC 77-87 i obeh. led Län / Antal försök R R 2 2 2 *) Körkostnad 145 kr/behandl. Körskada 0,8 % per behandl och 1,0 % vid två behandl. Acanto 385 kr/l, Amistar 436 kr/l, Armure 552 kr/l, 407 kr/l, 598 kr/l, Sportak 260 kr/l ochtilt 266 kr/l. Brödvetepris korrigerat med 0,1 kr/dt per g/l avvikande rymdvikt och 10 kr/dt per procentenhet avvikande proteinhalt. 2

Tabell 5. Bekämpning av svartpricksjuka i höstvete 2010, Svea och ÖSF. L15-1010. Behandling Dos kg, l/ha DC Brunnby Västerås L:a Vallskog Uppsala*) Kölbäck Skänninge Nybble Vintrosa St Lövhulta Eskilstuna Medeltal Beställare Obehandl 7600 4470 4350 9830 6060 6960 Region 0,4 47-51 + 90 + 200-160 - 10 + 260 + 40 Reg/VSC Armure+ Amistar 47-51 - 60 + 360 + 30-120 - 140-70 Syngenta Acanto Amistar Tilt + Sportak + 47-51 + 10 + 210 + 110 + 320 + 380 + 200 DuPont 47-51 + 80 + 200 + 50 + 70 + 40 + 60 Syngenta 47-51 + 20-190 + 40 + 270 + 250 + 150 BASF 47-51 - 120 + 340-90 + 210-200 - 50 MA 47-51 - 100 + 360 + 220-430 + 10-80 Reg/VSC Delaro 55-59 + 110 + 90 +70 + 150-30 + 70 Bayer 55-59 + 60-20 +/- 0-30 + 70 + 30 Bayer Tilt o 0,6+ 0,2 o 0,2 55-59 - 90 + 330 + 80-20 + 160 + 30 Bayer 55-59 + 100 + 280 + 70 + 40-50 + 40 MA 65 + 120 + 120 + 170 + 170 + 280 + 180 Reg/VSC 37-39 + 100 + 140 + 160 + 430-30 + 160 Reg/VSC 55-59 LSD n.s. n.s. 190 n.s. n.s. n.s. CV % 2,4 8,8 3,0 3,8 7,4 2,0 PROB 823 0,8108 0,0252 0,2815 0,8675 0,0870 Förfrukt vårraps höstvete höstvete ärter höstvete Sort Olivin Olivin Gnejs Kranich Olivin Angrepp av svartpricksjuka 2% 5% 3% <1% <1% på blad 2 vid DC 77-87 i obeh. led Område Svea Svea ÖSF ÖSF ÖSF Län / Antal försök U C E T D 4 *) ej med i medeltalet p.g.a. torkskador 3

Bekämpningsstrategier baserade på två behandlingar Försöken i serien L15-1050 riktades mot fält med stor risk för svartpricksjuka och därför lades försöken i känsliga sorter som Harnesk och Gnejs. Förutom enkel- och dubbelbehandlingar fanns ett led med tre behandlingstidpunkter som är samma behandling som tillämpades i sortförsöken. I de fem sydsvenska försöken var angreppen stora redan runt axgång men värme och torka hejdade utvecklingen. Ingen gulrost och bara svaga angrepp av brunrost förekom här. Merskördarna blev därför måttliga. I tabell 6 redovisas såväl de två försöken i Mellansverige som medeltal för de sydsvenska försöken som jämförelse. Bra lönsamhet vid högre dos i Västergötland I försöket vid Lidköping (FiV) var angreppen stora redan vid axgång och utvecklades kraftigt. Skillnaderna mellan behandlingarna syntes tydligt i fält och resulterade i ganska stora merskördar och bra lönsamhet för bekämpningarna. En engångsbehandling med Armure eller blandat med en strobil urin, gav 800-900 kg/ha merskörd och ett netto på 500-600 kr/ha. Dubbla behandlingar förbättrade både skörden och lönsamheten men det krävdes sammanlagt högre doser jämfört med en enkelbehandling. Merskördarna blev då upp till 1 300 kg/ha och lönsamheten 1 000 kr/ha. En tillsats av strobilurin () till en låg dos har i detta försök gett högre skörd men resultatet är något osäkert. Effekten mot svartpricksjuka blev bättre vid en dubbelbehandling än vid enkelbehandlingarna. Bäst effekt gav trippelbehandlingen med ganska höga doser men skörden blev inte bättre än för två behandlingar. Små angrepp i Östergötland I försöket i Skänninge (ÖSF) blev angreppen små på grund av en lång torr och varm period efter axgång. Det blev med något undantag inga säkra merskördar för behandlingarna och ingen behandling lönade sig. Vid den låga angreppsnivån blev det heller ingen skillnad i effekt mellan behandlingarna. 4

Tabell 6. Bekämpning av svartpricksjuka i höstvete, två behandlingar. ÖSF, FiV och Sydsverige, L15-1050, 2010. Behandling DC Skörd och merskörd, kg/ha Skörd, kg/ha Svartpricksj DC 71-83 bl 2 Bestäl lare Kölbäck, Skänninge Labäck, Lidköping Sydsverige Effekt % Skörd Netto*, kr/ha Skörd Netto*, kr/ha Medel 31-32 37-39 47-51 55-59 kg/ha 1,39 kr/kg kg/ha 1,39 kr/kg 4 försök 7 försök Obehandlat 4640 6450 8030 6220 8650 10760 7440 Region Armure+Acanto +20-490 -510 +800 +570 +500 +540 48 Dupont Armure+Amistar -80-640 -760 +860 +640 +560 +350 44 Syngenta -40-590 -630 +940 +600 +610 +430 45 Reg/VSC Delaro o 0,4 +230 +1500 +700 71 Bayer o 0,2 0,2 +110-440 -540 +890 +610 +670 +420 61 Reg/Vsc o 0,4 0,4 +410-260 -200 +1290 +920 +1070 +690 77 Bayer Amistar och Armure 0,4 +210-520 -540 +1230 +860 +950 +630 64 Syngenta o 0,2 +400-140 -60 +1060 +740 +890 +670 65 Reg/VSC Sportak o 0,4 +90-720 -690 +1350 +990 +1030 +790 71 Reg/Vsc Stereo o Tilt 1 +90-650 -620 +770 +260 +400 +500 55 MAK Flexity+TiltT&Proli+ &Proli. + 0,4 +80-1190 -1240 +1310 +480 +610 +870 82 Reg/Vsc LSD 290 445 411 400 ns 585 340 CV% 4,2 4,8 4,8 3,3 3,73 3 2,9 PROB 0,0179 0,0003 0,0002 0,0001 0,0781 0,0377 0,0012 Förfrukt hvete hvete Sort Gnejs Harnesk Angrepp av svartpricksjuka blad 2 DC 77 i obehandlade led 4 % 21 % 37 % Angrepp av svartpricksjuka blad 2 DC 85 i obehandlade led 82 % Län/Antal försök E R 4 7 *) Körkostnad 145 kr/behandl. Körskada 0,8 % per behandl och 1,0 % vid två behandl. Acanto 385 kr/l, Amistar 436 kr/l, Armure 552 kr/l, 407 kr/l, Flexity 645 kr/l, 598 kr/l, Sportak 260 kr/l, Stereo 166 kr/l, Tilt 266 kr/l och Tilt Top 246 kr/l. Brödvetepris korrigerat med 0,1 kr/dt per g/l avvikande rymdvikt och 10 kr/dt per procentenhet avvikande proteinhalt. 5