BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Ärende nr 9 Postadress: Barn och ungdomsförvaltningen, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 47 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post: barnochungdomsforvaltningen@karlstad.se Org.nr: 212000-1850 Säte: Karlstad PlusGiro: 81 74-5 Bankgiro: 405-2213
Dnr BUN-2012-69 Dpl 57 sid 1 (3) BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Staben Tjänsteskrivelse 2012-03-12 Christina Widén, 054-540 29 02 christina.widen@karlstad.se Barn- och ungdomsnämnden Ärende nr 9 Yttrande över - Ansökan från International Swedish School AB om godkännande av och rätt till bidrag för fristående grundskola och fritidshem i Karlstad (Dnr 31-2012:762) Dnr BUN-2012-69 Dpl 57 Barn- och ungdomsförvaltningens förslag Barn- och ungdomsnämnden antar förslaget till yttrande som sitt eget. Sammanfattning av ärendet International Swedish School AB har ansökt om att få etablera fristående grundskola och fritidshem i Karlstads kommun för totalt 435 elever från årskurs 4 till årskurs 9, från och med höstterminen 2013. Det är totalt tre fristående grundskolor som sedan 2011 har tillstånd att starta men ännu inte startat. Under 2011 fick en befintlig fristående grundskola tillstånd att utöka sin verksamhet vilket kommer att ske fr o m höstterminen 2012. 2012 är det tre fristående grundskolor som ansöker om att få starta verksamhet i Karlstads kommun. De som nu lämnat in ansökningar anger att de kommer att starta läsåret 2013/2014. Om alla grundskolor som har tillstånd men inte etablerat sig och alla de som nu ansöker om tillstånd startar och uppnår optimalt antal elever, 1 473 elever, får det stora ekonomiska konsekvenser. Kommunen beräknas då få en omställningskostnad på totalt 85 mkr. Ett flertal kommunala grundskolor kommer då att tvingas lägga ner. De tre som nu ansöker om tillstånd beräknas ge kommunen en omställningskostnad på 46 mkr under tre läsår varav International Swedish School AB svarar för 12 mkr. Postadress: Karlstads kommun, barn- och ungdomsförvaltningen, 651 84 Karlstad Besöksadress: Tingvallagården, Drottninggatan 47 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 Fax: 054-18 34 25 E-post: barnochungdomsforvaltningen@karlstad.se Org.nr: 212000-1850 PlusGiro: 81 74-5 Bankgiro: 405-2213
Dnr BUN-2012-69 Dpl 57 sid 2 (3) Beslutsunderlag Barn- och ungdomsförvaltningens tjänsteskrivelse den 12 mars 2012. Skolinspektionens remiss den 22 februari 2012. International Swedish School AB:s ansökan till Skolinspektionen om godkännande den 31 januari 2012. Ärende Karlstads kommun har av Skolinspektionen beretts tillfälle att avge yttrande över rubricerad ansökan. Idag finns tre fristående skolor i kommunen varav två från förskoleklass till årskurs 5, totalt omfattande drygt 120 elever och en skola från årskurs 6 till 9 omfattande 400 elever. Den sistnämnda kommer att utöka sin verksamhet till årskurs 4 till 9 och då omfatta 704 elever. Tre grundskolor har tillstånd att starta men ännu ej etablerat verksamhet. De har tillstånd att ta emot totalt 900 elever. I kommunen finns idag tre kommunala skolor som har förskoleklass till årskurs 9 och 21 skolor som har förskoleklass till årskurs 6. Dessutom finns fem skolor som har årskurs 6 till 9. Elevutveckling Elevunderlaget för berörda åldrar ökar något i kommunen från 2012 och tre år framåt från 8 316 till 8 806 elever, dvs. cirka 6 procent. Ökningen berör de lägre årskurserna. International Swedish School AB i ett kommunperspektiv Barn- och ungdomsförvaltningen i Karlstads kommun är en starkt decentraliserad organisation som möjliggör en mångfald av pedagogiska metoder, stimulerar skolans nära dialog med sina elever och vårdnadshavare samt uppmuntrar varje skolas egen profilering. Valfrihet och mångfald existerar, är reell och uttrycks i många former. För god utveckling av utbildningen i kommunen och för god ekonomisk hushållning är det viktigt att ny verksamhet som etableras tillför något nytt och kompletterar den utbildning som redan finns. International Swedish School AB kan i det perspektivet vara ett komplement till kommunens egen verksamhet, och skulle i så fall kunna sägas ge elever och föräldrar ökade valmöjligheter. Organisatoriska konsekvenser Den i ett organisationsperspektiv korta framförhållningen, ett läsår, är mycket otillfredsställande ur ett kommunalt planeringsperspektiv, särskilt som skolans tänkta lokalisering inte är känd. Att prognostisera tänkbara elevflöden till okänd plats låter sig svårligen göras. Ett antal skolor kommer att tvingas lägga ned. Det går idag inte att säga vilka skolor som kan komma ifråga eftersom International Swedish School AB inte påbörjat elevintaget.
Dnr BUN-2012-69 Dpl 57 sid 3 (3) International Swedish School AB skulle enligt sin målsättning vid full utbyggnad organisera utbildning för 1,3 procent av kommunens elever. En sådan omfattning får stora organisatoriska konsekvenser för befintliga skolenheter. Ekonomiska konsekvenser En eventuell etablering av International Swedish School AB innebär en omställningskostnad för grundskolan med 12 mkr under tre läsår. Merkostnad för respektive år blir 5 mkr, 5 mkr respektive 2 mkr. Om alla grundskolor som har tillstånd men inte etablerat sig och alla de som nu ansöker om tillstånd startar och uppnår optimalt antal elever, 1 473 elever, får det stora ekonomiska konsekvenser. Kommunen beräknas då få en omställningskostnad på totalt 85 mkr. Ett flertal kommunala grundskolor kommer då att tvingas lägga ner. De tre som nu ansöker om tillstånd beräknas ge kommunen en omställningskostnad på 46 mkr under tre läsår varav International Swedish School AB svarar för 12 mkr. Olle Wikberg t f skoldirektör, barn- och ungdom Christina Widén ekonomichef Beslutet skickas till Skolinspektionen
Remiss Karlstads kommun 2012-02-22 1 (1) Dnr 31-2012:762 Ansökan från International Swedish School AB om godkännande som huvudman för en fristående förskoleklass, ett fristående fritidshem och fristående grundskola i Karlstads kommun International Swedish School AB har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för en, fristående förskoleklass, ett fristående fritidshem och en fristående grundskola i Karlstads kommun fr.o.m. läsåret 2013/14. Ni bereds härmed tillfälle att yttra er över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Kommunens remissvar i form av kopia på justerat protokoll från beslutande organ ska vara Skolinspektionen tillhanda senast den 13 april 2012. Postadress: Skolinspektionen, Registrator, Box 23069, 104 35 Stockholm. E-postadress: friskolor@skolinspektionen.se Vänligen ange 2012:762 i yttrandet. Avser yttrandet flera ansökningar ska ett yttrande per ansökan märkt med ansökans diarienummer skickas in. På Skolinspektionens vägnar Agnetha Hedenbergh Utredare Bilaga Ansökan från International Swedish School AB Informationsbroschyr från Skolinspektionen Att yttra sig till Skolinspektionen om fristående skolor Kopia till International Swedish School AB Postadress: Box 23069,104 35 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-58 60 80 00 Fax: 08-58 60 80 10 skolinspektionen@skolinspektionen.se www.skolinspektionen.se
Ansökningsid: Gr 2012/25146 Ansökan avser Förskoleklass Grundskola Fritidshem I kommun Karlstads kommun En fullständigt ifylld ansökan med bilagor ska ha kommit in till Skolinspektionen senast den 31 januari kalenderåret innan utbildningen avser att starta. Följ instruktionerna till ansökningsblanketten och Statens skolinspektions föreskrifter om ansökan om godkännande som huvudman för fristående skola (SKOLFS 2011:154). Ansökningsid: Gr 2012/25146 1. Skolenheten och sökanden 1 a) Skolenhetens adressuppgifter Skolenhetens namn Raoul Wallenbergskolan Karlstad Utdelningsadress, postnummer och ort Beckombergavägen 316, 168 61 Bromma Webbadress www.raoulwallenbergskolan.se E-postadress per.egon.johansson@ipk.se Telefon Mobil 08-791 20 42 0733-626191 1 b) Sökandens uppgifter Sökandens namn (exempel Bolaget AB) International Swedish School AB Organisationsform Aktiebolag Organisationsnummer/personnummer 556674-0113
Utdelningsadress, postnummer och ort Beckombergavägen 316, 168 61 Bromma Webbadress www.raoulwallenbergskolan.se E-postadress per.egon.johansson@ipk.se Telefon Mobil 08-791 20 42 0733-626191 1 c) Denna punkt fylls i endast om sökanden är en fysisk person. Sökanden lämnar samtycke enligt 10 personuppgiftslagen (1998:204) till att dessa uppgifter (exklusive personnummer) får göras tillgängliga på Skolinspektionens webbplats. Medges Medges ej 1 d) Sökandens kontaktperson Kontaktpersonens behörighet att företräda sökanden bekräftas genom en fullmakt bifogad till ansökan, se avsnitt 17. Under handläggningstiden kommer Skolinspektionens kontakter enbart att ske med kontaktpersonen. Om kontaktperson ändras, ska detta anmälas till berörd handläggare. Ett byte av kontaktperson måste bekräftas genom ny fullmakt från sökanden. Kontaktpersonens namn Per Egon Johansson E-postadress per.egon.johansson@ipk.se Telefon Mobil 08-791 20 42 0733-626191 1 e) Medgivande om användning av personnamn Kontaktpersonen lämnar samtycke enligt 10 personuppgiftslagen (1998:204) till att dessa uppgifter får göras tillgängliga på Skolinspektionens webbplats. Medges Medges ej 1 f) Offentligt inflytande Har en kommun eller ett landsting aktier eller andelar i sökanden eller rättsligt inflytande över verksamheten på något annat sätt? Ja Nej
Om ja redogör för ägandeförhållandena, bestämmanderätten, det rättsliga inflytandet över verksamheten, orsakerna till att samverkan är nödvändig för att verksamheten ska komma till stånd samt eventuella särskilda skäl med hänsyn till utbildningens innehåll eller utformning. Ansökningsid: Gr 2012/25146 2. Planerad verksamhet 2 a) Ange om skolenheten kommer att ha någon av nedanstående inriktningar Waldorf Konfessionell Om skolenheten ska ha konfessionell inriktning redogör för de konfessionella inslagen i utbildningen. Observera att samtliga konfessionella inslag som kommer att förekomma i utbildningen ska redovisas. 2 b) Ange vilken läroplan grundskolan/förskoleklassen/fritidshemmet avser att följa. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 och egna dokument som komplement till läroplanen. Se avsnitt 17. 2 c) Ange om den planerade verksamheten omfattar något/några av nedanstående alternativ. Observera att separat ansökan om detta även måste skickas till Skolinspektionen. En sådan ansökan kan även skickas in till Skolinspektionen även efter att huvudmannen godkänts för den sökta verksamheten. Utbildning utan att tillämpa timplanen Undervisning på engelska Färdighetsprov från årskurs 4 2 d) Utökning av grundskolan Denna ansökan gäller en utökning vid befintlig skolenhet. Ja Nej
Om ansökan avser en utökning, angeskolidbestår av 5 siffror Ska skolenheten byta namn anges här det gamla namnet. Ska skolenheten byta namn anges här det nya namnet. Nuvarande antal elever i skolenheten fördelat på respektive årskurs. 2 e) Gäller ansökan en förskoleklass vid en befintlig skolenhet? Ja Nej, förskoleklassen ska vara en separat enhet Om ja, ange skolenhetens namn 2 f) Ange om ansökan gäller ett fritidshem vid en befintlig skolenhet. Ja Ange skolenhetens namn 2 g) Årskurser F-Klass Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 2 h) Ange planerat antal elever samt vilket år verksamheten är fullt utbyggd. F- klass Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Totalt Läsår 1 25 55 25 105 Läsår 2 25 25 55 55 55 215 Läsår 3 25 25 25 55 55 55 240 Fullt utbyggd verksamhet 55 55 55 90 90 90 435 Vilket läsår är skolenheten fullt utbyggd: 2017-2018 2 i) Ange planerat antal elever samt årskurser på fritidshemmet för läsår 1-3 samt vid fullt utbyggd verksamhet. Antal elever Årskurser Läsår 1 3 4-6 Läsår 2 5 4-6 Läsår 3 8 4-6 Fullt utbyggd verksamhet 17 4-6
Ansökningsid: Gr 2012/25146 3. Elevprognos En elevprognos ska säkerställa att sökanden får ett tillräckligt stort elevantal för att kunna starta upp och driva den sökta verksamheten med varaktighet och stabilitet. Elevprognosen ska grundas på en genomförd intresseundersökning som bifogas ansökan eller därmed jämförbara uppgifter som visar ett riktat intresse från målgruppen till den planerade utbildningen och skolenheten. Redogör för de uppgifter som elevprognosen grundar sig på. Om elevprognosen grundar sig på en intresseundersökning bör undersökningen visa hur många elever ur relevant ålderskategori som visat ett riktat intresse för den planerade utbildningen i den sökta förskoleklassen respektive grundskolan. Det ska även framgå hur resultatet fördelar sig över de sökta årskurserna. Se avsnitt 17. Vi har låtit ett företag med expertkunnande inom området marknadsundersökningar göra en intresseundersökning bland föräldrar till elever i Karlstad kommun. Den genomfördes i september 2011. Av bilagd tekniska rapport framgår hur undersökningen är genomförd och av bilagt dokument framgår resultatet av undersökningen. Resultatet är så pass gott att vi kan dra slutsatsen att vi kommer att kunna attrahera ett tillräckligt stort antal elever i de olika årskurserna för att verksamheten ska kunna bedrivas i enlighet med elevprognosen. Ansökningsid: Gr 2012/25146 4. Skolenhetens och huvudmannens rutiner 4 a) Systematiskt kvalitetsarbete Redogör för hur skolenheten kommer att arbeta med det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå. Av redogörelsen ska det framgå vilka direktiv som kommer att ges till enhetsnivå och vilken återkoppling som kommer att begäras in från enhetsnivå samt vilka som kommer att medverka i kvalitetsarbetet på enhetsnivå. Se dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete inom RWS som bifogas ansökan. 4 b) Rutiner för klagomålshantering Redogör för vilka rutiner skolenheten kommer att ha gällande att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen samt hur elever, vårdnadshavare och andra får information om klagomålshantering. Se dokumentet Rutiner för klagomålshantering inom RWS som bifogas ansökan. 4 c) Elevers och vårdnadshavares inflytande Redogör för hur elever och vårdnadshavare får inflytande över utbildningen. Se dokumentet RWS demokratipolicy som bifogas ansökan.
4 d) Arbete för trygghet och studiero Redogör för vilka rutiner skolenheten kommer att ha för att utarbeta ordningsregler. Beskriv även hur eleverna kommer att medverka i processen. Se dokumentet RWS arbete med trygghet och studiero som bifogas ansökan. 4 e) Plan mot kränkande behandling Redogör för skolenhetens rutiner med att ta fram och arbeta med en plan mot kränkande behandling. Vid utökning ska skolenhetens plan mot kränkande behandling bifogas ansökan. Se avsnitt 17. Vårt arbete med Plan mot diskriminering och kränkande behandling (PDK) är uppdelat i två delar. Dels finns ett koncerngemensamt policydokument, RWS likabehandlingspolicy, som beskriver rutiner och ansvarsfördelning i likabehandlingsarbetet. Dokumentet innehåller även definitioner och övergripande riktlinjer för arbetet. Del två är den faktiska handlingsplanen, PDK, som upprättas årligen på varje enhet, med riktlinjerna som grund. Se de bifogade dokumenten RWS likabehandlingspolicy och Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid RWS Bromma läsåret 2011-12. Observera att strukturen för PDK nyligen reviderats och att PDK för RWS Bromma tyvärr inte följer denna struktur. 4 f) Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling Redogör för skolenhetens rutiner och arbete med att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling. Förebyggande arbete RWS arbete för att förebygga beteende som avviker från principen om likabehandling finns beskrivet i RWS likabehandlingspolicy som finns bifogad ansökan (se kap 4, Arbete för att främja likabehandling). Utöver det föregående arbetet kommer det inför varje läsår, enligt mallen för PDKs innehåll (se RWS likabehandlingspolicy, kap 2), att beslutas om - Prioriterade mål och fokusområden utifrån analys av likabehandlingsarbetet under föregående läsår - Särskilda insatser utifrån ovanstående mål. - Beskrivning av hur PDK ska kommuniceras, levandegöras och implementeras omedelbart vid läsårets början - Utbildningsinsatser för att öka elevers och personals kunskaper kring likabehandling och våra ledord (ärlighet, medkänsla, mod och handlingskraft). Det kan t.ex. handla om klassvisa diskussioner och roll-/forumspel, inbjudna föreläsare Övergripande beredskap vid kränkande behandling All personal kommer tydligt att tilldelas ett odiskutabelt ansvar för att reagera och agera vid kränkande behandling (eller annan behandling som avviker från principen om likabehandling). Om personal blir varse en pågående kränkning ska han/hon i ett första skede avbryta beteendet eller, om beteendet redan upphört, visa de inblandade att kränkningen uppmärksammats och uttrycka att det är ett oacceptabelt beteende. Om han/hon bedömer att situationen behöver hanteras vidare anmäls
ärendet till antimobbningsteamet (AMT). Antimobbningsteam AMT är personer i personalen som är särskilt utsedda och utbildade för att att utreda och vidta åtgärder vid mobbning, konflikt och kränkande behandling. Denna personalgrupp kommer att arbeta nära elevhälsan och berörda elevers mentorer och har ansvar för dokumentationen kring arbetet. Konflikt och mobbning skiljer sig åt genom att en konflikt inbegriper meningsskiljaktigheter mellan relativt jämbördiga parter, medan mobbning handlar om en ojämn maktbalans. Därför kräver de två företeelserna olika hantering. Vid konflikter arbetar alla RWS-enheter med medling som metod. Medling bygger på att alla parter först får samtala enskilt med den personal som leder arbetet och att parterna därefter möts för ett gemensamt samtal under ledning av den ansvarig personal. Eftersom konflikter ofta uppstår p.g.a. missförstånd eller bristande information är en viktig del av medlingen att se till att parterna lyssnar på varandra. Medlingen pågår tills parterna känner att de fått tala klart och man är överens om hur man ska bemöta varandra framöver. Resultatet av medlingen följs upp efter en kortare period. Vid fall av mobbning inleds arbetet på liknande vis, d.v.s. genom att de inblandade parterna får tala enskilt med någon ur AMT. Här är det dock ofta mer oklart exakt vilka personer som är inblandade, så en viktig del av de inledande samtalen är att verkligen försöka ringa in vilka personer som är involverade i mobbningen. I fall av mobbning är vi också betydligt mer restriktiva med att sammanföra parterna i och med att mobbningen till sin natur har ett ojämnt maktförhållande. I samtliga fall då åtgärder bedöms behövas vid konflikt eller mobbning kontaktas vårdnadshavare omedelbart. Om personal utsätter en elev för kränkning är vi extra uppmärksamma på det faktum att det p.g.a. roller och ålder föreligger en maktobalans mellan parterna. Om parterna ska sammanföras erbjuder vi därför elev och vårdnadshavare att vårdnadshavaren eller en kamrat medverkar under samtalet som stöd för den utsatte eleven. 4 g) Rutiner för frånvarohantering Redogör för skolenhetens rutiner för att rapportera frånvaro till vårdnadshavare, samt vid omfattande frånvaro, till kommunen. Inom RWS använder vi oss av en egenutvecklad skolportal, RWSnet. I RWSnet registreras vid samtliga lektioners början varje enskild elevs närvaro/frånvaro. När detta är klart ett par minuter efter lektionens början har vårdnadshavare tillgång till denna information om sitt eget barns närvaro/frånvaro. Vårdnadshavare kan när som helst logga in via RWSnet och få information om elevens närvaro och frånvaro för pågående och tidigare veckor. Vid oanmäld frånvaro kontaktar alltid mentor vårdnadshavare samma dag, i enlighet med skollagen. Vid upprepade fall av oanmäld frånvaro kallas vårdnadshavare till skolan för ett samtal kring situationen. Vid behov kopplas även EHG in, då oanmäld frånvaro ofta är ett tecken på att något i elevens sociala situation inte står rätt till. Från och med hösten 2012 kommer det också finnas möjlighet att systemet med automatik skickar e-post eller SMS till vårdnadshavare om deras barn är
oanmält frånvarande från en lektion. Vårdnadshavares anmälan om elevs frånvaro sker via RWSnet, dit vårdnadshavaren har en personlig inloggning (alltså inte samma som eleven). När vårdnadshavaren anmält elevens frånvaro ser samtliga undervisande lärare informationen då de ska registrera närvaron för sina lektioner. För vårdnadshavare som saknar regelbunden tillgång till Internet finns möjlighet att anmäla elevs frånvaro via telefon, men detta tillämpas endast i undantagsfall. 4 h) Kommer skolenheten att skicka in slutbetygen till lägeskommunen? Ja Nej Ansökningsid: Gr 2012/25146 5. Utbildning Förskoleklass 5 a) Omfattning Förskoleklassen ska omfatta minst 525 timmar per läsår. Redogör för förskoleklassens planerade omfattning. Antal timmar läsåret totalt 5 b) Undervisning och arbetsformer Redogör för hur undervisningen i förskoleklassen kommer att stimulera elevernas utveckling och lärande. Lämna konkreta exempel. Grunden i undervisningens planering och genomförande för RWS samtliga skolor är - Vår mission att ingen enskild elev ska hållas tillbaka eller lämnas efter - RWS förmågor och RWS ledmotiv. Se de bifogade dokumenten RWS förmågor och RWS ledmotiv samt kort förklaring nedan - Skolverkets kursplaner som vi delat upp i moment, se förklaring nedan RWS förmågor RWS förmågor är en sammanställning av de förmågor som återkommande uttrycks i de olika ämnenas kursplaner samt i EUs nyckelkompetenser för ett livslångt lärande. Syftet med att sammanställa dessa förmågor är att betona det faktum att vårt uppdrag till stor del handlar om att utveckla förmågor, och inte bara att förmedla viss given kunskap. Dessa förmågor går att återfinna och utveckla i så gott som samtliga grundskolans ämnen, men också i förskoleklassens och fritidshemmets verksamheter, även då dessa inte har några ämnen med kunskapskrav så som grundskolan har. RWS ledmotiv RWS ledmotiv är en sammanställning och vidareutveckling av de övergripande perspektiv som LGr11 uttrycker ska genomsyra hela elevens utbildning (t.ex. historiskt perspektiv och internationellt perspektiv). Syftet med att sammanställa och lyfta fram dessa är att säkerställa att dessa perspektiv
verkligen framhävs i utbildningen, inklusive i förskoleklassen och fritidshemmet. Moment Även då förskoleklassen inte formellt har några ämnesinriktade krav arbetar vi ändå med koncerngemensamt utformade momentbeskrivningar inom ämnena svenska och matematik för förskoleklassen. Det centrala innehållet utgörs av valda delar av det centrala innehållet för år 1-3 i respektive ämne medan kunskapskraven är lokalt utformade och lägre ställda än kraven för år 3. Se exempel i de bifogade dokumenten Momentbeskrivning Matematik år F Problemlösning samt Momentbeskrivning Svenska år F Muntlig framställning. För vidare beskrivning om ämnens uppdelning i moment, se beskrivningen av grundskolans undervisning och arbetsformer. Arbetsformer Upplägget av verksamheten i förskoleklassen ska, liksom arbetet i grundskolan ge möjlighet till en god variation av arbetsformer och uttryckssätt. T.ex. planeras verksamheten för att erbjuda en variation av enskilt arbete och arbete i grupp, arbete inomhus och utomhus etc. Vi vill också erbjuda mycket praktiskt och kreativt arbete i form av matlagning, slöjd, bild, musik, odling mm. Varje dag innehåller högläsning och berättande samt någon form av fysisk aktivitet. Nuvarande pedagogisk inriktning: Tematiskt arbete Som koncern binder vi oss inte till ett enda arbetssätt som vi sedan håller fast vid för sakens skull, utan vi ser oss som ständigt sökande efter de arbetsformer som bäst leder oss mot vår mission samt bästa möjliga förmåge- och kunskapsutveckling hos eleverna. Detta förhållningssätt innebär dock inte att vi vänder kappan efter vinden och byter arbetssätt godtyckligt, utan vi söker systematiskt och utvärderar elevernas resultat noga. I nuläget jobbar vi enligt idén att en stor del av vår undervisning ska bedrivas tematiskt och vi håller på att implementera arbetssättet på våra befintliga grundskolor. Även förskolklassen omfattas av det tematiska arbetssättet men är friare i sina val av teman i och med att man inte styrs av de olika ämnenas kursplaner på samma vis som i grundskolan. Valet av teman i förskoleklassen kan då mer utgå från lokala förutsättningar och initiativ samt barnens egna önskemål, men de ska samtidigt bidra till att eleverna utvecklar RWS förmågor samt vara kopplat till RWS ledmotiv. Tvåspråkig undervisning Fundamentet i undervisningen inom RWS är förstås svenska. Engelskan introduceras dock steg för steg i undervisningen fr.o.m. förskoleklassen. Inom vår nu enda F-3verksamhet, i RWS Bromma, har vi mycket goda erfarenheter av introduktion av engelskan redan i förskoleklassen. I verksamheten arbetar personal med engelska som modersmål och de kan på ett lekfullt sätt kan introducera engelskan för barnen. I de tidigare årskurserna försöker vi generellt styra elevernas möte med det engelska språket till situationer utanför undervisningssituationen (frånsett undervisningen i engelska så klart), medan vi i de senare åren successivt ökar andelen undervisning på engelska för att i år 9 omfatta 30-50% av undervisningen. Internationellt samarbete Raoul Wallenbergskolan arbetar med långsiktig uppbyggnad av internationellt samarbete inom skolområdet. Vi bygger steg för steg upp samarbeten med andra skolor runt om i världen för att
stärka den globala dimensionen i undervisningen, främja språkinlärning och öka motivationen för fortsatta studier i Sverige och internationellt. Just nu har vi ett samarbete via Global Relations där vi håller på att bygga upp ett samarbete med en skola i Nairobi. IT i undervisningen Samtliga lärare är utrustade med laptops med touch screen och samtliga klassrum är utrustade med projektorer, internetuppkoppling, högtalare och annan relevant IT-utrustning. Vi integrerar i ökad omfattning interaktiva undervisningsmetoder bl a med IT-stöd. Vi introducerar steg för steg one-toone konceptet, vilket innebär att varje enskild elev erhåller egen laptop. På RWS i Uppsala är konceptet helt infört och utvärderas kontinuerligt. Vid RWS Bromma finns i dagsläget en klassuppsättning laptops per årskurs (4 klasser), vilket även det innebär en god datortillgång. Dock har alla elever i behov av särskilt stöd, och som bedöms ha nytta av dator i sitt arbete, en egen laptop. Pedagogerna får kontinuerlig utbildning i hur de kan använda IT för att vidareutveckla och effektivisera sin undervisning. I förskoleklassen introduceras datoranvändningen på ett lekfullt sätt främst med syftet att skapa en god datorvana hos eleverna, men också för att stödja dem i sitt lärande. 5 c) Värdegrundsfrågor Redogör för hur man i förskoleklassen kommer att arbeta med värdegrundsfrågor samt de mål och riktlinjer som beskrivs i läroplanen. Beskriv hur värdegrundsarbetet kommer att genomsyra verksamheten och inte endast är isolerat till enstaka lektioner. Lämna konkreta exempel. Vi har Raoul Wallenberg som vår förebild och vi inspireras av hans ärlighet, medkänsla, mod och handlingskraft. Vi är därför hedrade av och känner ett stort ansvar när vi under hans namn coachar barn och ungdomar fram mot ett växande och en utveckling i kunnande, personlighet och karaktär. Att vara elev eller personal på Raoul Wallenbergskolan är alltså förknippat med ett stort ansvar som innebär att man representerar det Raoul Wallenberg stod och verkade för oavsett i vilket sammanhang man befinner sig. Inom RWS vill vi som skola förmedla etiska värden till eleverna med bra material och genomtänkta värderingsövningar. Vi vill hjälpa eleverna att bygga karaktär och förmåga att sätta gränser för sig själva och andra i en föränderlig värld. Vi vill medverka till att eleverna får en inre trygghet då yttre faktorer ständigt växlar och förändras och lätt kan skapa en känsla av bristande sammanhang och vilsen livskurs. Grunden för vårt värdegrundsarbete är våra fyra ledord ärlighet, medkänsla, mod och handlingskraft. Dessutom har vi vår mission om att ingen enskild elev ska hållas tillbaka och ingen lämnas efter. Våra elever som kommer från vår förskoleverksamhet har vant sig vid denna värdegrund från de allra första åren och vår förhoppning är att detta ska medverkat till att forma dem till personer som är ansvarskännande, medkännande, ärliga och modiga och som samtidigt utvecklat ett en god tillit till sin egen förmåga. I all undervisning från förskola till grundskolans åk 9 använder vi också våra ledmotiv, Sverige i världen, Historia och framtid, Samhälle och demokrati, Vetenskap och forskning, Natur och miljö, Relationer och kultur, Livet och etiken, Entreprenörskap samt Fysisk och psykisk hälsa. Åtminstone
något av dessa ledmotiv finns med i varje enskilt undervisningsmoment. Aktiviteter Vi genomför följande aktiviteter som ett led i vårt värdegrundsarbete - I RWS likabehandlingspolicy, som finns bifogad ansökan, beskrivs att det, inom ramen för arbetet med PDK, varje läsår genomförs särskilda utbildningsinsatser kring våra ledord och kring principen för likabehandling. - Två gånger per år högtidlighåller vi vår förebild Raoul Wallenberg. Dessa dagar är den 27 januari (minnesdagen för förintelsens offer) och den 27 augusti (Raouls namnsdag) och i samband med dessa genomförs olika aktiviteter med koppling till våra ledord och Raouls gärning. - Inom samhällskunskapen uppmärksammas olika värdegrundsorienterade dokument som skolans PDK, Barnkonventionen, FNs konvention om mänskliga rättigheter och andra samhälleliga styrdokument. PDK behandlas i alla årskurser och även något av de övriga nämnda dokumenten berörs under året i förskoleklassen. - RWS har med stöd av Internationella programkontoret och Global Relations etablerat samarbete med en skola i Nairobi för att bl a medvetandegöra våra elever om levnadsvillkoren för människor i ett land med stora svårigheter. Alla våra skolenheter deltar i detta samarbete. Arbetet enligt ovan startar direkt i förskoleklassen. Det handlar om att säkerställa att klassen (gruppen) redan från början svetsas samman och att olikheter inte ses som ett problem utan som något intressant och berikande för eleverna. Redan från första dagen görs noggranna observationer av varje enskild elev och åtgärder vidtas så att ingen elev hamnar utanför, utan att alla känner att de är en likvärdig del av gruppen och att alla elever medverkar till att alla kommer med. De olika elevernas position i gruppen identifieras och analyseras. Elever som redan från början intar en stark ställning i gruppen uppmuntras att stötta elever som intar en mer tillbakadragen position. De hittillsvarande erfarenheterna av detta förhållningssätt och insatserna har givit mycket goda resultat i den verksamhet vi bedriver. 5 d) Elevinflytande och elevdemokrati Redogör för hur man i förskoleklassen kommer att arbeta med elevinflytande och elevdemokrati. Lämna konkreta exempel. Se dokumentet Demokratipolicy som finns bifogad ansökan 5 e) Elevens utveckling och lärande Redogör för hur man i förskoleklassen kommer att följa upp elevens utveckling och lärande. Lämna konkreta exempel. Moment Som nämndes ovan arbetar alla förskoleklasser inom RWS med moment i ämnena svenska och matematik, vilket säkerställer att alla elever möter ett visst innehåll kopplat till dessa två ämnen. Lokalt kan det även förekomma att man arbetar med flera ämnen på samma sätt som beskrivits ovan.
Dokumentation, utvecklingssamtal och IUP I förskolklassen ska, enligt skollagen, utvecklingssamtal hållas minst en gång per läsår. Inom RWS håller vi utvecklingssamtal i förskolklassen en gång per termin. Vid utvecklingssamtalet följer man upp de tidigare satta utvecklingsmålen i elevens IUP och sätter upp nya. Utvecklingsmålen i förskoleklassen är inriktade på basfärdigheterna läsa, skriva, matematisk förmåga samt social utveckling. I vår förskoleverksamhet dokumenteras varje enskilt barns utveckling på ett strukturerat och metodiskt sätt. All dokumentation samlas i varje enskilt barns personliga digitala portfolio som barnet har med sig till förskoleklassen och som där fortsätter att byggas på. Avsikten är att de nya lärarna därmed ska få en mycket god kunskap om elevens styrkor och prioriterade utvecklingsområden för att därigenom kunna ge det stöd som varje enskild elev behöver. Detta är ytterligt viktigt eftersom det första skolåret är så enormt viktigt för att varje enskild elev ska bygga självinsikt och självtillit. För att följa upp barnens utveckling och lärande i förskoleklassen använder vi oss av olika former av pedagogisk dokumentation. En förutsättning för att kunna se vilket lärande som skett är att man har en god uppfattning om barnens förkunskap inom de områden man arbetar med. Beroende på arbetsområde kontrollerar vi förkunskaperna på olika sätt, exempelvis genom samtal och observationer. Vi dokumenterar på olika sätt det fortlöpande arbetet i elevens digitala portfolio. Här samlas t.ex. foton av teckningar och annat som eleven skapat, texter, foton som visar barnets utveckling etc. Vi använder oss också av ljudupptagning och videofilm för att dokumentera till exempel hur ett barn talar och uttrycker sig, vilket uttal och ordförråd barnet har och så vidare. Portfolion finns tillgänglig för elev och vårdnadshavare på RWSnet. Analys i svenska och matematik Redan i förskoleklassen använder vi oss av skolverkets Analysschema i matematik. Detta används som verktyg för att synliggöra vilka delar av matematiken barnet visar sig ha kunskap om. Ofta handlar det om kunskaper som barnen på olika sätt visar i vardagen som antecknas i schemat av den ansvariga läraren. Vi kartlägger barnens läsutveckling enligt Lundberg/Herrlins God läsutveckling. Vi ser det som ett bra redskap för att dokumentera och följa barnens läsutveckling. Detta skall användas en gång under hösten och en gång under våren för att se vilken utveckling som skett. 5 f) Anpassning av undervisningen Redogör för hur man i förskoleklassen kommer att anpassa undervisningen till elevernas behov. Kartläggning av (för)kunskap Inför varje nytt moment eller tema görs en kartläggning av elevernas förkunskap för att på så vis på bästa sätt kunna anpassa undervisningen efter den nivå där flest elever befinner sig och att vid behov kunna individanpassa delar av undervisningen. I förskoleklassen görs denna kartläggning muntligt eller genom observation. När en ny elev börjar i förskoleklass efterfrågar vi elevens tidigare IUP och
pedagogiska dokumentation för att snabbt kunna bilda oss en uppfattning av elevens behov. Vid start i förskoleklass håller också mentor ett introduktionssamtal för att bl.a. bilda sig en uppfattning om elevens färdigheter för att upptäcka om eleven är i behov av något extra stöd för att inte hållas tillbaka eller lämnas efter. När vi kartlägger elevernas kunskaper i svenska och matematik, enligt ovan beskrivna metoder, får vi också en bild av vilken typ av undervisning gruppen som helhet, men också enskilda individer behöver. Elevinflytande i utbildningen Vid uppstarten av varje nytt moment eller tema är ramarna givna, men inom dessa ramar finns utrymme för eleverna att påverka utbildningens innehåll och även utrymme för individuella anpassningar. Se RWS demokratipolicy som finns bifogad ansökan. Variation av arbetsformer Som beskrivs under frågorna om arbetsformer och undervisningens upplägg värnar vi ett varierat arbetssätt och arbetar systematiskt och med detta. Vår grundinställning är att ingen arbetsform passar alla, men genom en god variation och viss valfrihet kan en så stor andel av våra elever som möjligt utvecklas på bästa sätt. Graden av valfrihet anpassas efter elevernas ålder och mognad, men vår grundinställning är att eleverna måste utmanas och få möjlighet att upptäcka nya arbetssätt och vi erbjuder därför inte valfrihet i alla lägen. Elevhälsan Elevhälsan har i sitt uppdrag en särskild roll att bevaka och främja att elevers behov tillgodoses i utbildningen. Inte minst när det gäller elever i behov av särskilt stöd. Peer coaching Inom RWS arbetar vi med peer coaching som metod för att utveckla pedagogernas färdigheter och förmågor i mötet med eleverna. Peer coaching innebär att pedagogerna arbetar i par med att observera och analysera varandra i mötet med eleverna. Man arbetar med samma partner under ett läsår och arbetet ska under året fokusera på flera olika infallsvinklar, t.ex. likabehandling, didaktik, ledarskap, demokrati samt trygghet och studiero. Genom detta stöd och denna spegling i sitt arbete och en levande diskussion är vår bestämda uppfattning att pedagogen bli allt skickligare på att uppfatta och bemöta elevernas behov. 5 g) Elevernas kunskapsutveckling och stödbehov Redogör för hur man i förskoleklassen kommer att arbeta med elever i behov av särskilt stöd. Beskriv särskilt rutinerna för upprättande av och arbetet med åtgärdsprogram. Lämna konkreta exempel. Grundläggande syn på åtgärdsprogram Med åtgärdsprogram (ÅP) avser vi ett dokument som beskriver anpassningar som görs för att möta en elevs behov av särskilt stöd, oavsett om stödet ges inom den ordinarie undervisningssituationen eller i form av organisatoriska förändringar som t.ex. tillfällig placering i annan undervisningsgrupp. Vår grundläggande inställning är att det snarare är regel än undantag att en elev någon gång under
sin utbildning har ett ÅP. Därför ska ÅP inte uppfattas som en särskilt dramatisk insats, utan som en naturlig åtgärd i en skolas verksamhet när man märker att en elev risker att inte nå kunskapskraven i ett eller flera ämnen. Ett ÅP sätts också in när en elev har påtagliga svårigheter att fungera socialt i skolan. ÅP fungerar dels som en ram för pågående insatser, men används också för att utvärdera och analysera skolans verksamhet som helhet. Organisation på skolnivå för att möta elever i behov av särskilt stöd Vår grundläggande inställning är också att så mycket som möjligt av särskilt stöd ska ske inom ramen för den ordinarie undervisningen genom välplanerad undervisning samt väl avvägd indelning av undervisningsgrupper och fördelning av resurslärare. Målet är att behålla undervisningsgrupperna och att inte arbeta exkluderande med de elever som behöver särskilt stöd. Specialpedagog och resurslärare kommer att finnas från det att skolan startar. Rutiner för upprättande av åtgärdsprogram När en ämneslärare eller mentor känner oro för att en elev inte ska nå kunskapskraven är skolan skyldig att utreda elevens behov skyndsamt. Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilt stöd ska ett åtgärdsprogram upprättas. Eftersom forskning visar att ju tidigare vi upptäcker elevens problematik ju lättare är det att tillgodose elevens behov har vi valt att dela upp arbetet i tre nivåer. Nivå 1: En negativ förändring/tendens hos en elev uppmärksammas. Om förändringen gäller ett specifikt skolämne I förskoleklassen gäller det svenska och matematik enligt ovan given beskrivning) är förändringen sådan att den i värsta fall skulle kunna leda till att eleven inte når de lägsta kunskapskraven för ämnet. Läraren har ett kortare, informellt samtal med eleven för att skapa sig en bild av vad som orsakat förändringen och dokumenterar i RWSnet att förändringen uppmärksammats och att samtalet ägt rum. På så vis kan elevens mentor och vårdnadshavare ta del av informationen. Om läraren direkt eller efter en tid känner en fortsatt oro övergår ärendet till nivå 2. Syftet med denna första nivå är att all personal som möter eleven ska vara medveten om sitt ansvar att agera så snart en negativ förändring/tendens uppmärksammas. Nivå 2: Oro för att eleven inte når de lägsta kunskapskraven för ett ämne eller oro kring elevens psykosociala situation i skolan. Ärendet hanteras inom arbetslaget och med de resurser arbetslaget förfogar över. Dock kan EHG användas för konsultation. Ärendegången följer nedanstående steg: 1. Utredning av behoven - pedagogisk utredning (PU). Mentor är ansvarig för detta och relevanta personal bidrar med underlag. Vårdnadshavare informeras om att en utredning genomförs. 2. Baserat på PU tar rektor (eller annan person som rektor delegerat beslutsfattandet till) beslut om att ett åtgärdsprogram ska upprättas eller inte. Normalfallet är att åtgärdsprogram upprättas. 3. Elev och föräldrar får information om beslutet och de bakomliggande skälen för detta, samt information om möjligheten till överklagande. 4. Mentor upprättar åtgärdsprogram tillsammans med relevanta ämneslärare, elev och vårdnadshavare. 5. Åtgärderna sätts igång. 6. Uppföljning och utvärdering av åtgärdsprogrammet.
Nivå 3: Ärendet bedöms inte längre kunna hanteras med hjälp av de resurser arbetslaget förfogar över utan lyfts upp till EHG-nivå. Där kan beslut om större utredningar eller beslut om extra resurser fattas. Mentorn behåller dock huvudansvaret för ÅPts genomförande och vårdnadshavare och elev är givetvis fortsatt delaktiga. Åtgärdsprogrammets utformning ÅP består av följande delar: - En kartläggning av nuläget - Tydligt specificerat vilka färdigheter som behöver förbättras. Viktigt att detta anges på ett sådant sätt att det går att mäta utvecklingen konkret. - Eventuell uppföljning av tidigare ÅP - Vilka medel som ska användas för att nå målet. - Datum och verktyg för uppföljning. - Ansvarsfördelning mellan lärare, mentor, elev och vårdnadshavare. När perioden för åtgärdsprogrammet löpt till ända görs en uppföljning. Om genomförda åtgärder fått avsedd effekt avslutas åtgärdsprogrammet. Om åtgärderna inte gett avsedd effekt sätts nya åtgärder in. Eventuellt gör en ny kartläggning av behoven, om man misstänker att dessa inte ringats in korrekt 5 h) Information till vårdnadshavare Redogör för på vilket sätt vårdnadshavaren kommer att informeras om elevens utveckling och lärande. Samtal Kort efter skolstarten välkomnas alla elever och vårdnadshavare till inskolningssamtal. Dessa samtal är en viktig grund för att skapa en relation till familjen och för att kunna få sådan information om barnet som kan ligga till grund för planeringen av verksamheten. Därefter sker ett utvecklingssamtal per termin där vårdnadshavaren har möjlighet till en fördjupad och personlig dialog medelevens mentor. Så långt det är möjligt genomförs någon form av överlämningssamtal från den förskola där eleven gått. Löpande dokumentation och tillgänglig information Under terminens gång dokumenteras också elevens utveckling i den digitala portfolion på RWSnet. Från och med hösten 2012 kommer portfolions innehåll att kunna kommenteras av så väl elev som mentor/lärare vilket gör den till ett verkligt levande dokument. Vårdnadshavaren har tillgång till den digitala portfolion. På RWSnet finns också elevens IUP och eventuella ÅP ständigt tillgängliga för vårdnadshavaren. Aktuella planeringar finns tillgängliga via RWSnet, vilket gör att vårdnadshavare kan ta del av vilka aktiviteter för lärande som eleven kommer att delta i den närmaste framtiden. Löpande information För att skapa en nära och tillitsfull kontakt med föräldrarna i förskoleklassen har vi: - Föräldramöten våren innan eleverna börjar i förskoleklass. Då har föräldrar och elever möjlighet att bekanta sig med varandra, sina blivande lärare och lokalerna. Föräldrarna får även träning i hur man