R-2015/1368 Stockholm den 28 oktober 2015 Till Socialdepartementet S2015/3232/SF Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 30 juni 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen (SOU 2015:46). Om inte annat uttryckligen anförs nedan, lämnas utredningens förslag utan erinran eller särskilda kommentarer. Sammanfattning Behovet av tillsyn över de myndigheter som ska administrera socialförsäkringen är stort. Advokatsamfundet ställer sig därför positivt till att Inspektionen för Socialförsäkringen (ISF) ges möjlighet att utöva generell tillsyn, som bl.a. innebär att ISF kan granska en hel verksamhet eller hanteringen av vissa specifika ärenden. Likaså är Advokatsamfundet positivt till att ISF ges möjligheten att hantera klagomål från enskilda. Advokatsamfundet anser emellertid att det ytterligare bör övervägas om de föreslagna åtgärdsmöjligheterna för ISF kan göras mer vidgående och t.ex. innefatta även möjligheten att utfärda vitesföreläggande. För att upprätthålla allmänhetens förtroende för ISF är det enligt Advokatsamfundets mening viktigt att det finns tydliga instruktioner avseende vilka klagomål som ska utredas och att denna information även finns enkelt tillgänglig för de enskilda. ISF bör även i skriftligt beslut tydligt motivera varför myndigheten valt att inte ta upp ett visst klagomål.
2 Utredningens förslag att ISF inte ska behöva den enskildes samtycke vid hanteringen av ett klagomål kan påverka integritetsskyddet för den enskilde. Det bör enligt Advokatsamfundets mening finnas en möjlighet för den enskilde att skydda sin integritet. Advokatsamfundet har inget att erinra mot att det allmänna ombudet sitter i samma lokaler som ISF. Det behöver dock göras tydligt att ISF och det allmänna ombudet är självständiga och fristående enheter. Advokatsamfundet avstyrker utredningens förslag om att det ska införas ett trepartssystem i socialförsäkringsmål. En trepartsprocess medför att den enskilde svårligen, utan juridiskt biträde, kan överblicka och förstå processens gång. Även om situationen kommer vara relativt ovanlig, väger de negativa konsekvenserna för den enskilde mycket tungt. Utökad generell tillsyn och klagomålshantering (avsnitt 10.2 10.5) Det finns ett stort behov av tillsyn över de myndigheter som ska administrera socialförsäkringen. ISF har i dag till uppgift att utföra systemtillsyn och effektivitetsgranskning. Det innebär att ISF endast granskar myndigheternas egna system för styrning och kontroll, som ska säkerställa en korrekt och enhetlig tillämpning av det regelverk som tillsynsobjektet ska tillämpa. För att kunna utöva en fullständig tillsyn krävs dock att tillsynen inte endast fokuserar på myndigheternas egna system, utan att det finns en mer generell tillsyn som innebär en möjlighet för ISF att exempelvis granska en hel verksamhet eller hanteringen av vissa specifika ärenden. Advokatsamfundet ställer sig därför positivt till förslaget i denna del. Advokatsamfundet välkomnar likaså att ISF ska kunna hantera klagomål från enskilda. Enskilda behöver en förstärkt rättsställning gentemot det allmänna. Förvaltningsdomstolarna, JO och JK kan inte tillgodose behovet fullt ut. Det är dock viktigt att informationen till de enskilda är tydlig när det gäller till vilken myndighet de ska vända sig med sitt klagomål. Att tillsynsmyndigheterna kan skicka anmälningar mellan varandra, minimierar även risken att ett klagomål hamnar fel. Utredningsskyldighet (avsnitt 10.5.1) Utredningen föreslår att ISF ska utreda sådana ärenden som är lämpliga att utreda. För att upprätthålla allmänhetens förtroende för ISF är det enligt Advokatsamfundets mening viktigt att det finns tydliga instruktioner avseende vilka klagomål som myndigheten ska utreda och att denna information även finns enkelt tillgänglig för enskilda. ISF bör även i skriftligt beslut tydligt motivera varför myndigheten valt att inte ta upp ett visst klagomål. Åtgärdsmöjligheter i generell tillsyn och klagomålshantering och uppföljningen av tillsynen (avsnitt 10.6) Utredningen föreslår att ISF:s åtgärdsmöjligheter ska vara att uttala kritik och förelägga myndigheten att redovisa vidtagna åtgärder. Det finns anledning att dra en parallell till JO
3 och dennes möjlighet att uttala kritik mot en verksamhet, som inte följt lagar och regler. Kritiken från JO har tyvärr i allt för många fall visat sig tandlös, vilket får konsekvensen att allmänheten tappar tilltro för systemet. Advokatsamfundet anser att det finns anledning att ytterligare överväga om ISF borde få mer vidgående åtgärdsmöjligheter, såsom möjlighet att förelägga berörd myndighet med vite om inte en viss åtgärd följs. Detta för att tillsynen ska bli meningsfull, effektiv och för att säkerställa att myndigheten genomför sådana åtgärder som krävs för att förebygga att liknande situationer inte uppstår i framtiden. För att tillsynen och klagomålshanteringen ska bli synlig och meningsfull krävs, såsom utredaren föreslår, att ISF årligen redovisar slutresultatet av den tillsyn som utförts och de klagomål som hanterats från enskilda. Personuppgifter (avsnitt 10.8.1) Det finns förståelse för att ISF har behov av att behandla personuppgifter för att kunna utföra en ändamålsenlig hantering av ett klagomål från en enskild. Utredningens förslag att ISF inte ska behöva den enskildes samtycke, kan emellertid påverka integritetsskyddet för den enskilde. Det bör finnas en möjlighet för den enskilde att skydda sin integritet. Detta kan förslagsvis ske genom ett standardiserat formulär som den enskilde får ta del av i samband med klagomålshanteringen. I formuläret får den enskilde lämna sitt godkännande eller icke godkännande till att ISF får ta del av personuppgifter från socialförsäkringsbasen. Den enskilde bör samtidigt bli upplyst om att ett nekande till tillgång till databasen kan påverka ISF:s utredningsmöjligheter och medföra att ärendet inte kan bli utrett på ett för honom/henne tillfredsställande sätt. Allmänna ombudet den organisatoriska placeringen (avsnitt 12.3.1) För att åstadkomma självständighet och allmänhetens förtroende krävs att det allmänna ombudet gör sig separerad från Försäkringskassan. I likhet med vad som framgår i utredningen, bör det allmänna ombudet placeras i annan lokal än den som Försäkringskassan sitter i. Advokatsamfundet har inget att erinra mot att det allmänna ombudet sitter i samma lokaler som ISF. Det behöver dock göras tydligt att ISF och det allmänna ombudet är självständiga och fristående enheter. Detta för att upprätthålla allmänhetens förtroende. Det allmänna ombudet behöver även stöd och hjälp i sitt arbete och det behovet kan ett kansli tillgodose. Allmänna ombudet trepartsprocess (avsnitt 12.3.4) Utredningen föreslår att det allmänna ombudet ska kunna vara del i en trepartsprocess i socialförsäkringsmål, tillsammans med Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten och den enskilde. Syftet är att det ska gynna den rättsliga utvecklingen på socialförsäkringens område, tydliggöra det allmänna ombudets oberoende ställning gentemot övriga
4 myndigheter och underlätta samt tydliggöra partsförhållandena i mål inom socialförsäkring. Den enskilde befinner sig i en utsatt situation i socialförsäkringsmål. Det beror på att rättshjälp generellt inte utgår i denna typ av ärenden och således har den enskilde generellt enbart möjlighet att anlita ett juridiskt ombud privat. Förfarandet är vanligtvis skriftligt och den enskilde får föra sin egen talan. Att tillämpa förvaltningsprocesslagen, trots dess utformning, är svårt för en person utan juridisk kunskap och den enskilde befinner sig i ett underläge gentemot motparten. Den som ansöker om en rättighet befinner sig ofta i en utsatt situation och har inte sällan fysiska och/eller psykiska problem. Detta innebär många gånger svårigheter, ibland en omöjlighet, att föra sin egen talan. Det är därför av vikt för den enskilde att tydliga och pedagogiska riktlinjer tillämpas i socialförsäkringsmål. Utredningen framhåller att i normalfallet så kommer de enskilda inte ställas mot både det allmänna ombudet och Försäkringskassan. Det som först bör beaktas är att någon konsekvent partsställning inte förekommer. Den enskilde kan således både få det allmänna ombudet och Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten som med- eller motpart. Detta kan medföra förvirring inför och under processen speciellt då förfarandet i regel är skriftligt. För den enskilde kan detta medföra osäkerhet vem som står bakom en viss inlaga och hur det ska bemötas. Vad som inte beaktats i utredningen är att processer i allmänhet är krävande och den enskilde kan tvingas in i en fortsatt process trots att denne inte önskar det. Situationen kan bli extra betungande om den enskilde har begränsade möjligheter att driva en process på grund av fysiska eller psykiska hinder. Återigen kan förtroendet för rättskipningen, Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten och det allmänna ombudet bli lidande. En situation där den enskilde ställs mot två parter är mycket allvarlig. Det juridiska underläge den enskilde redan befinner sig i kommer att växa ytterligare. Om den enskilde saknar juridiskt biträde blir detta ännu mer tydligt. Det går att ifrågasätta rättssäkerheten och logiken att en enskild ska ställas mot två motparter. Det ska även beaktas att det är en skriftlig process och den enskilde måste förhålla sig till två parter och kommer därigenom få en dubbel arbetsbörda. Vidare kommer kostnaderna för att privat anlita ett juridiskt ombud bli högre. I dag är handläggningstiden för socialförsäkringsmål redan lång och det är inte ovanligt med handläggningstider på över ett år. En trepartsprocess skulle eventuellt medföra ytterligare förlängda handläggningstider. För den enskilde är situationen i dagsläget redan ogynnsam och en förlängd handläggningstid skulle vara mycket betungande. Att jämföra trepartsprocessen i ett kameraövervakningsmål med ett socialförsäkringsmål är inte rimligt. Områdena är så olika i grunden att jämförelsen saknar relevans. Ett socialförsäkringsmål rör den enskildes möjlighet att ansöka om rättigheter för att ha
5 möjlighet till ett anständigt leverne medan det i ett kameraövervakningsmål rör det frågor om personlig integritet. Visserligen fyller det allmänna ombudet och Datainspektionen samma roll från ett fågelperspektiv, men i sammanhanget är detta oväsentligt. Ett motargument är att det inte förekommer trepartsprocesser i rättsliga områden som liknar socialförsäkringsområdet. Den huvudsakliga frågan kan reduceras till om de fördelar som förslaget väntas få väger tyngre än de nackdelar det kan innebära mot den enskilde. Att det allmänna ombudet kan gynna rättsutvecklingen i det långa loppet är möjligt, men om detta är rätt väg att gå är högst tveksamt. Mot bakgrund av ovan redovisade argument, anser Advokatsamfundet att nackdelarna förslaget medför för den enskilde väger tyngre än de angivna fördelarna. Tillräcklig hänsyn har inte tagits till den enskildes intresse av en förutsebar och rättssäker myndighetsutövning. Advokatsamfundet avstyrker därmed utredningens förslag om att det ska införas ett trepartssystem i socialförsäkringsmål. SVERIGES ADVOKATSAMFUND Anne Ramberg/ genom Maria Billing