Region Stockholm Innerstad Sida 1 (10) Rev. 2013-11-17 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: HANTERING AV LÄKEMEDEL MED TOXISKA EFFEKTER. ANTIBIOTIKA OCH Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering på
Sida 2 (10) Innehållsförteckning REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD:... 1 HANTERING AV LÄKEMEDEL MED TOXISKA EFFEKTER. ANTIBIOTIKA OCH... 1 2.1 CHEF FÖR SÄR SKI L T BOE NDE... 3 2.2 MEDIC INSK T ANSV ARI G SJUK SKÖTERSK A... 3 2.3 HÄL SO- OCH SJUKV ÅRDSPERSONAL, VÅ RD- OCH OMSORG SPERSONAL OCH ANNAN PERSONAL... 4 3.RISKBEDÖMNING... 4 3.1 ARBETSM ILJÖ RI SKE R... 4 3.2 RIS KER VID HANTERING... 5 4.1 SK YDDSU TRU STNIN G... 5 4.2 TILLREDNINGSPLAT S... 6 4.3 IORDNINGS TÄL LAN DE OCH ADMINIS TRERING... 7 4.3.1 INFUSION ELLER INJEKTIONSLÄKEMEDEL... 7 4.3.2 PERORALA DOSER... 7 4.3.4 SALVOR, LÖSNINGAR, SUPPOSITORIER OCH ÖGONDROPPAR,... 8 5.1 OMHÄNDERTA GAN DE AV UT SÖNDRINGAR VID CYTO STA TIK A... 9 BIL AG A 1.SPIKE... 10
Sida 3 (10) 1 INLEDNING Inom den kommunala hälso- och sjukvården kan det vara aktuellt att behandla patienter med läkemedel som har toxiska (giftiga) egenskaper exempelvis antibiotika och cytostatika. På grund av de risker som finns vid hantering av dessa läkemedel måste alltid en riskbedömning ur arbetsmiljösynpunkt enligt AFS 2005:05 1. Efter det att riskbedömningen är genomförd ska rutiner dokumenteras så att hanteringen sker på ett ur arbetsmiljösynpunkt säkert sätt för den enskilde. 2 ANSVAR Verksamhetschefen och Sjuksköterska är ansvarig för att förhållande inom verksamheten är förenlig med gällande föreskrift AFS 2005:05. 2.1 Chef för särskilt boende Chefen har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön och att verksamheten bedriver en systematisk att förbättra och säkerställa arbetsmiljön. Chefen är skyldig att se till att lokaler, utrustning och arbetsvillkor uppfyller gällande regler inom arbetsmiljöområdet. Chefen ansvarar även för nödvändig information och utbildning för att förebygga ohälsa och arbetsskador. Detta gäller inte enbart personal som direkt hanterar t.ex. läkemedel utan även andra personalgrupper som kan beröras t.ex. vid hantering av läkemedelsavfall, lokalvård samt service och underhåll. Chefen ansvarar för att kompetens och kunskaper finns och att personalen följer Medicinskt Ansvarig Sjuksköterskas upprättade lokala riktlinjer. 2.2 Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska ska upprätta enligt sitt hälso- och sjukvårds-ansvar lokala riktlinjer för hantering av cytostatika och antibiotika i de särskilda boendena. 1 Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS 2005:5) Cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt
Sida 4 (10) 2.3 Hälso- och sjukvårdspersonal, vård- och omsorgspersonal och annan personal Sjuksköterskan som administrerar och hanterar antibiotika/cytostatika ska vara insatt i och följa de föreskrifter, lokala riktlinje som finns. Detta gäller även personal som i samband med omvårdnad kommer i kontakt med patienten som får antibiotika/cytostatikabehandling och eventuellt annan personal exempelvis lokalvårdare. 3.RISKBEDÖMNING 3.1 Arbetsmiljörisker Hantering och administrering av läkemedel med toxisk effekt innebär att man riskerar att oavsiktligt komma i direktkontakt med läkemedlet. Exponeringen är dock normalt betydligt lägre än för patienten. De bieffekter som gäller för läkemedlen är därför sällan aktuella för berörd personal men kan bli aktuella om personalen utsätts för en låg exponering under en lång tid. Hanteringen av antibiotika/cytostatika och andra läkemedel som medför risk för överkänslighet eller med toxiska egenskaper regleras i AFS 2005:5. Exempel på sådana läkemedel är främst antibiotika och cytostatika men även läkemedel som vissa enzymer, hormoner, neuroleptika, och bulkmedel. 2 Om sådana läkemedel inte hanteras rätt riskerar personalen att i första hand drabbas av överkänslighetsreaktioner i form av snuva, ögonirritation och klåda. Ytterst små mängder av exempelvis läkemedelsdamm är tillräckligt för att utlösa överkänslighetsreaktion hos den som redan är allergisk. Upprepad exponering kan förvärra sjukdomen. Därför bör personer som visat överkänslighet för en läkemedelssubstans inte på nytt utsätts för denna. Gravida och ammande mödrar ska inte bereda och administrera läkemedel med toxiska egenskaper. 3 Arbetsgivaren har ansvaret att bedöma riskerna i varje enskilt fall. Riskerna för foster under en graviditet är en riskfaktor som särskilt måste beaktas. 4 2 Björkman. E & Karlsson. K: Medicinsk teknik för sjuksköterskor, sid 111, 3:e uppl. 2008. Studentlitteratur. 3 AFS 2005:5 5 4 Arbetarskyddsstyrelsen författningssamling (AFS 1994:32) Gravida och ammande arbetstagare.
Sida 5 (10) 3.2 Risker vid hantering Riskerna är i första hand, kontamination av hud och ögon vid hantering, inandning vid aerosolbildning i samband med beredning och vid hantering av avfall och spill. Dessa risker kan reduceras markant genom hjälpmedel, skyddsutrustning och goda rutiner. Vid val av läkemedel bör färdigberedda lösningar väljas framför torrsubstanser. Undvik brytampuller när så är möjligt. Dragerade tabletter är att föredra framför odragerade. Den största risken för exponering är vid beredning och administrering. De vanligaste kontaminationsvägarna är: Aerosolbildning i samband med beredning, t ex vid punktering av gummimembran, övertrycksbildning vid spädning av torrampull. Aerosolbildning eller damning vid brytande av torrampull. Stänk eller aerosolbildning vid frigörande av luft från spruta. Läckage vid överföring av lösning till spruta eller infusionsvätska. Läckage vid justering av volym i spruta. Läckage vid kopplingar, t ex vid injicering. Dammbildning vid krossning eller delning av tabletter. Omhändertagande av avfall. Inandning genom intorkat spill som inte avlägsnats. De lokal riktlinjer som nu gäller är utformade för att skydda mot hälsorisker. Målsättningen är att tillämpa förebyggande åtgärder med god marginal, så att skador aldrig ska uppstå. Det är av högsta vikt att all personal som hanterar toxiska läkemedel följer gällande föreskrifter för att minimera exponeringsrisken både för egen person och för sin omgivning 4. ARBETSINSTRUKTION Följande arbetsinstruktion gäller för samtliga läkemedel som medför risk för överkänslighet eller med toxiska egenskaper. 4.1 Skyddsutrustning I anslutning till platsen där arbetet utförs ska finnas möjlighet till handtvätt samt avsköljning med stora mängder vatten vid eventuellt spill av läkemedel på huden. Ögonsköljvätska ska finnas tillgänglig intill beredningsplatsen vid eventuellt stänk i ögonen. Skyddsutrustning som använts får ej användas vid arbete med andra läkemedel
Sida 6 (10) Skyddsklädsel Skyddsrock med lång ärm och mudd ska användas och vara lokalbunden. Arbetsdräkt som kontamineras vid beredning ska bytas direkt, dock minst en gång/dag. Använd alltid skyddshandskar Vid risk för damm och stänk i ansikte ska skyddsglasögon och munskydd eller visir användas. Om läkemedel kommer i kontakt med hud eller ögon ska omedelbart sköljning med stora mängder vatten ske. Ögonspolningsmöjlighet med hjälp av engångsutrustning ska finnas tillgänglig. 4.2 Tillredningsplats Beredning ska utföras på en speciellt avskild plats med en slät och ren yta om möjligt i ett särskilt läkemedelsrum. I de fall säkerhetsbänk finns skall särskild instruktion finnas. Beredningsrummet/avskilt utrymme ska vara lätt att rengöra och inte utgöra förvaringsplats för pärmar, emballage etc. Tvätta händerna före och efter varje beredningstillfälle. Före arbetet påbörjas ska bänken vara avtorkad med M-Ytdesinfektion Ett absorberande underlag (underlägg med plastad undersida) används för att minska spridning av eventuellt spill. Underlägg byts efter varje beredningstillfälle. Efter arbetet rengörs arbetsytan med M-Ytdesinfektion Eventuellt spill skall genast torkas upp med vatten. Observera att sprit inte löser antibiotikarester. Allt orent material läggs i plastpåse som försluts. Minimikrav för beredning av antibiotika Avgränsad, rengjord yta i beredningsrummet både före och efter tillredning. Skyddshandskar och skyddsrock Skydd mot stänk i ögon och mun Slutet system om möjligt
Sida 7 (10) 4.3 Iordningställande och administrering 5 4.3.1 INFUSION ELLER INJEKTIONSLÄKEMEDEL Följ de instruktioner som respektive företag har till sina slutna infusionsaggregat Till lösning av torrsubstans ska alltid filterkanyler, så kallad spike, med dokumenterat godkänt aerosolfilter användas. Se bilaga 1. Där detta är lämpligt ur läkemedelssynpunkt kan istället ett blandningsaggregat för infusion användas vilket medför ökad säkerhet Av tillverkaren tillhandahållna system kan också användas Sprutor med luer-lock fattning bör användas för att eliminera risken att den lossnar från kanyl, propp eller olika infusionskopplingar. Alternativt används tvåvägsventil/injektionsport med gummimembran. Vid tillsats till infusionspåse via spruta, fyll först aggregatet med neutral lösning innan tillsats görs. På så sätt kommer inget av det allergena läkemedlet ut vid koppling av aggregatet till patienten. Efter avslutad beredning läggs allt material (ihopsatt) i en plastpåse (även spike) som försluts och läggs i behållare för riskavfall. Kanyler läggs i kanylburk med lock, fylld kanylburk hanteras enligt lokal avfallshantering. Skyddsrock och skyddshandskar ska användas vid administrering. 4.3.2 PERORALA DOSER Det finns risk för att andas in damm vid användning av tabletter, pulver och granulat. Använd alltid skyddsrock, skyddshandskar av nitril eller vinyl samt munskydd vid hantering av tabletter, pulver och granulat. Skyddande underlägg ska också användas vid tillredning. Använd i första hand endosförpackade läkemedel. Använd sked vid uttag från burk. Patienten ska helst inte ta i tabletten. Tryck ut tabletten direkt i medicinmuggen. Tabletter får ej delas, krossas eller blandas i vätska. Kapslar får ej delas. 5 www.vardhandboken.se
Sida 8 (10) Använd mixtur eller droppar om patienten inte kan ta tabletter. För att minska personalens exponering av partikelspridning i samband med uppdelning av patientdoser, Ispaghulapreparat (Lunelax, Vi-Siblin) ska man diskutera med läkaren och överväg att använda andra preparat. Finns synligt pulverdamm bland tabletter eller kapslar i en förpackning ska apoteket kontaktas. Se vidare säkerhetsdatablad/skyddsinformationsblad för ordinerat läkemedel. Vid problem beträffande ordinerad dos i förhållande till tillgänglig läkemedelsstyrka/beredningsform kontaktas apoteket för diskussion om lämplig åtgärd. 4.3.3 INHALATION, ARBETSINSTRUKTION FÖR PENTAMIDIN OCH RIBAVIRIN För att hindra att personalen exponeras är det viktigt att den del av aerosolen som patienten inte inhalerar fångas upp så att den inte kommer ut i rumsluften. Om man använder sådana läkemedel frekvent rekommenderas särskilt utsug. I annat fall ska rummet gå att vädra och så få personer som möjligt ska samtidigt vistas i rummet. Skyddsutrustning ska bestå av skyddshandskar och munskydd. Skyddsglasögon eller visir skall användas när risk för stänk föreligger. Beredning bör ske i säkerhetsbänk. Om detta inte är möjligt används ett slutet system. 4.3.4 SALVOR, LÖSNINGAR, SUPPOSITORIER OCH ÖGONDROPPAR, Använd skydd handskar. Salva appliceras - helst med spatel. Täck med förband av lämpligt slag. 5. AVFALL Allt material som används vid iordningställande och administrering hos patienten ska betraktas som Riskavfall. Det är viktigt att avfallet förvaras så att avdunstning och damm inte kommer ut i rumsluften d v s det ska förvaras så slutet som möjligt. Allt avfall som förorenats (injektionssprutor, infusionspåsar, glasampuller, glasflaskor, sprutor, tussar, underlägg, skyddshandskar, och rengöringsdukar etc.) med toxiskt ämne
Sida 9 (10) exempelvis antibiotika eller cytostatika ska hanteras som riskavfall. Skärande och stickande material läggs i avsedd plastbehållare med lock. Plastbehållaren ska vara tillsluten. Den ska vara märkt med smittförande/skärande/ stickavfall. Övrigt material ska läggas i en plastpåse som försluts och läggs i godkänd riskavfallsbehållare avsedd för riskavfall. Alla läkemedelsrester, inklusive påsar och glasflaskor med stora mängder kvarvarande antibiotika och cytostatika ska återlämnas till Apoteket. Kontakta Apoteket om hur återlämningen ska säkerställas. 5.1 Omhändertagande av utsöndringar vid Cytostatika Vid omhändertagande av kräkningar, urin avföring och blod som kan innehålla rester av Cytostatika bör försiktighet iakttas. Utsöndringar räknas som riskavfall under pågående behandling och upp till 5 dygn efter avslutad behandling. 6 6. TVÄTT Tvätt som förorenats av patienters utsöndringar eller antibiotika spill läggs i vanlig tvättsäck. Tvätt som kontaminerats med mindre spill cytostatika placeras i varmvattenlöslig engångstvättsäck i plast. Plastsäcken fylls endast till hälften, försluts med medföljande band och placeras därefter i vanlig vit tvättsäck som försluts och märks med tejp "Cytostatikatvätt". Tvätt som kontaminerats med större spill cytostatika kasseras som cytostatikavfall. 7 STÄDNING För arbetstagare som städar lokaler där läkemedel tillreds eller administreras skall skriftliga hanterings- och skyddsinstruktioner finnas. 6 www.vardhandboken
Sida 10 (10) 8. TRANSPORTER MELLAN APOTEKET OCH VÅRDENHETER Om transport lådor kontaminerats genom läckande läkemedelsförpackning skall lådorna rengöras med rengöringsmedel och vatten. Målsättningen vid hantering av läkemedel med allergena egenskaper är att följande kriterier uppfylls: Skydd för patienten Skydd för läkemedlet Skydd för personalen Skydd för omgivningen Läs även Vårdhandboken; Cytostatika/cytotoxiska läkemedel Bilaga 1.Spike CODAN Spike & Chemoprotect Spike Uppdragnings- och överföringskanyl med inbyggda filter för säker och aerosolfri blandning av läkemedel i såväl torrampull som färdigberedda lösningar.