Karlstads universitet Statsvetenskap Thomas Wennstam-08 Det nya Ryssland.

Karlstads universitet Statsvetenskap Thomas Wennstam-08 Det nya Ryssland. Ryssland är världens till ytan största land. Det täcker 17 075 200 kvadratkilometer, från den västra gränsen mot Finland, de baltiska staterna, Polen, Ungern o.s.v. och till Stilla havskusten med Kamtjatkahalvön och Vladivostok som viktiga kända namn. Ryssland räknar från väster till öster 10 tidszoner. Också utsträckningen från tundraområdet i norr till söderns öknar och asiatiska inlands fruktbarhet, är värd att beakta. Ryssland inkluderar idag också öar som Japan fortfarande betraktar som japanska. Landet har en befolkning i storleksordningen 142,4 miljoner (1 juni 2006) och räknar flera olika nationaliteter. Ryssland är ett land som till dels är europeiskt och till dels är asiatiskt. Gränsen mellan vad som kallas Europa respektive Asien förläggs oftast till Uralbergen 1. Ryssland förfogar över stora naturresurser men är trots detta inte ett självklart välmående modernt och industrialiserat land. Det råder i ställer mycket stora skillnader mellan stad och landsbygd och mellan olika delar av det gigantiska landet. Av tradition (och naturligtvis av strategiska hänsyn) är också landets produktionssiffror mycket oklara och svårtydbara. Dagens Ryssland kan knappast förstås utan förankring i 1900-talets historia och utveckling. De senaste decenniernas utmaningar och förändringar innehåller kanske väl så stora utmaningar som 1917 års revolution. Det är i hög grad befogat att titta på både kontinuitet och förändring när det gäller Ryssland av idag. När det kalla kriget tog slut 1991 öppnades dörrar och fönster för en flod av intryck, möjligheter, utmaningar och uppdämda förväntningar. Det stora Sovjetunionen hade befunnit sig i ett stagnerat läge och det nya Ryssland som återstod, när de olika unionsrepublikerna på kort tid blev självständiga stater, ställde de ryska ledarna och den ryska befolkningen inför helt nya och ibland oförutsägbara förutsättningar på nästan alla plan. Ryssland förväntades nu bli en demokratisk stat i västerländsk mening. Har man lyckats med den omvandlingen? Rysslands demokratiska utveckling har varit en omdiskuterad fråga under de senaste åren. Flera bedömare ser så alarmerande signaler att Rysslands väg till demokrati (i västerländsk mening) nu är allvarligt ifrågasatt! 2 Å andra sedan har såväl landet som dess 1 Med de reservationer som normalt kan ställas till Wikipedia som källa så kan man ändå där se en hel del grundfakta om landet Ryssland och dess resurser och status. 2 Tidskriften Economist har utformat ett s.k. Demokratiindex, dvs ett jämförelsetal för graden av demokrati i ett land. 167 länder har kartlagts och man har delat in dem i fyra kategorier: 1. Fullständiga demokratier 2. Ofullständiga demokratier 3. Hybridregimer och 4. Auktoritära regimer

medborgare utstått oerhörda påfrestningar och förändringar under 1900-talet vilket borde förklara mycket av den kurviga vägen ända fram till dags dato. Icke desto mindre blir det svårt att avläsa de verkliga och de uttryckta yttringarna och reaktionerna i såväl inrikes- som utrikespolitik. Förändringarna under de gångna 20-25 åren har varit genomgripande och delvis omskakande inom många områden: * Ideologiskt * Inrikes- och utrikespolitiskt * Militärt, säkerhetspolitiskt och maktpolitiskt * Ekonomiskt och * Territoriellt I de följande översikterna kommer vi att med fokus på dagens Ryssland göra några nedslag också bakåt i tiden (Sovjetiska och)/ryska ledares utrikespolitisk linje Lenin Världsrevolution Stalin Kommunism i ett land Chrustjov Den fredliga samexistensens doktrin Ekonomisk tävlan Bresjnev Fredlig samexistens, détente, stalinism, Bresjnevdoktrinen (eller borde den kallats Lenin-doktrinen?) Gorbatjov Sinatra-doktrinen, (jfr också Chrustjovs tid Jeltsin The Near Abroad Putin Avvaktan - men nonchalera oss inte! Återkomst? Medvedev Fem punkter 3 Och vad kommer se n? Ryssland placeras i kategori 3, dvs i en grupp där man uppställer stora frågetecken för trovärdigheten i landets demokratiska karaktäristika. I undersökningen, som publiceras i Globalt Perspektiv, nr 23-3/2007, anges siffran 5,01 (av 10) som Rysslands demokratiindex. Det ger landet plats 102 i en lista som toppas av Sverige med 9,88, Kanada på plats 9 med 9,07 och USA på plats 17 med 8,22! Läs mer om undersökningen på www.globalpublications.org 3 Presidenten Dmitrij Medvedev har av många kallats Putins kronprins. Många menar också att han enbart blir en (kort?) parentes. I själva verket, menar man, är det fortfarande Putin som styr. Från sensommaren 2008, formulerade ändå president Medvedev fem punkter för sin (och Putins) utrikespolitik (se mer nedan!).

Sovjetisk-rysk utrikespolitik (sedan 1917) - en sammanfattning: 1. Etablera och konsolidera Sovjetunionen och dess kommunistiska system 2. Intressesfär - buffertzon säkerhetszon 3. Supermaktssträvande a. Militärt b. Ekonomiskt c. Ideologiskt 4. Fredlig samexistens 5. Avspänning 6. Bresjnevdoktrinen 7. Anti-Kina 8. Tillträde till världshaven 9. Insteg i U-världen 10. Bryta inringningen 11. Glasnost (Öppenhet) och Perestrojka (Förändring) 12. The Near Abroad 13. att delta i att skapa ett nytt säkerhetssystem 14. en ny och egen väg? Några övergripande frågeställningar: * Ryssland som stormakt (Lena Jonsson) 1. Normal stormakt 2. Regional stormakt 3. Stormakt med historisk uppgift, -supermakt (Radioröst): Ryssland är unikt som stat! Det är fortfarande den enda makt som kan tillfoga USA en ansenlig skada * Ryssland efter det kalla kriget Hur såg ryssarna på utvecklingen? Hur såg amerikanarna på utvecklingen? Och vad ville folket i östra Europas länder? Integration i Västeuropa men desintegration i Östeuropa (Olof Ruin, Björn Hettne). Och hur ser den ryska ambitionen ut inför framtiden? När nu supermaktsrollen förefaller förlorad? Eller? * Hur skall Ryssland klara sig? Politiskt (utrikes-, Inrikes-) Lena Jonsson, Ebba Sävborg-Romare Ekonomiskt? Stefan Hedlund, Anders Åslund, Tomas Ries 4 4 Tomas Ries, säkerhetspolitiskt inriktad forskare som numera är direktör för Utrikespolitiska Institutet i Stockholm, har länge bevakat och forskat kring frågor som hör samman med Ryssland och landets tillstånd och ambitioner. Tomas Ries förekommer också ofta som intervjuad expert på frågor kring Ryssland, bl.a. i Dagens Nyheter. I en artikel i DN den 10.11-07 ( Demokratin förlorare vid rekordhögt oljepris ) uttalar sig såväl Robert Larsson, säkerhetspolitisk analytiker vid Försvarets forskningsinstitut och Tomas Ries om oljeproduktion, oljepriser och demokrati.

Kulturellt Kristian Gerner Militärt Leif Kihlsten (tidigare Bo Hugemark), Bo Pellnäs Om utvecklingen i Östeuropa, Sten Berglund * (Sovjetunionens)/Rysslands agerande gentemot andra delar av världen Ett lands utrikespolitik handlar om dess övergripande ambitioner, anspråk, mål och värderingar. Den gäller som utrikespolitisk ledstjärna för landets hållning visavi andra länder. Hur ett land som Ryssland förhåller sig till andra specifika länder och till olika händelser och processer bör ligga i linje med den allmänna övergripande färdriktningen även om man kan behöva agera olika mot olika medaktörer för att uppnå sina övergripande syften och målsättningar. För vad har man för ambitioner i Mellanösternområdet? Varför har man kärnkraftssamarbete med Iran? Vad har man för olösta frågor med Japan? Så, hur kan man beskriva den ryska hållningen mot USA Västeuropa och Skandinavien, Kina Japan Övriga Asien Mellanöstern Arabstaterna Afrika Latinamerika Vladimir Putin var Rysslands president från 1999 till 2008 dvs i princip i 9 år. I december 2007 var det val till det ryska parlamentet. Strax därefter arrangerades enligt författningen presidentval. Putin som hade fullgjort två presidentperioder kunde enligt den gällande konstitutionen inte väljas om. Hans efterträdare som president blev Dmitrij Medvedev och Putin blev, som många räknat med premiärminister. Många bedömare menar att Putin tog med sig den reella makten till premiärministerämbetet. Och hur såg presidenten Putins utrikespolitiska kurs ut? Konsekvens eller förändringar? Frågan var svår att besvara. Det fanns inslag av båda. Relationen till USA skiftade emellertid över tid. Från en avvaktande hållning till ett nästan överdrivet kamratskap i terroristbekämpningens tecken (om än med olika innebörd) på Texasranch och hummerparty, till skepsis och konfrontation vid Irakkrigets utbrott. Den senaste tiden kännetecknades tydligt av avkylning och av en ökande rysk självmedvetenhet och konfrontation. Under senare delen av 2008 kom flera tecken på försämrade relationer och ökande irritation gentemot väst. Georgienkrisen kan bl.a. ses som en reaktion mot västs erkännande av Kosovo. Medvedevs resa till Latinamerika, med flera uppmärksammade budskap, kan ses i ljuset av uppbyggandet av en amerikansk robotsköld i Tjeckien 5 I en annan artikel, från 21 januari 2006 (av Bengt Albons), uttalar sig samma säkerhetspolitiska forskare kring att Ryssland rustar upp vid Östersjön. 5 Se Tempus 2008:48. Ryssland leker på USA.s bakgård

Några konkreta konflikter mellan öst (numera Ryssland) och väst (främst USA men också övriga västvärlden) 6 : USA vill ha en robotsköld, ett antimissilsystem i Polen och Tjeckien Ryssland kräver/begär ett stopp för detta. Ryssland kan vidta åtgärder för att neutralisera ett sådant system Ryssland vill inte ha några baser nära sina gränser Missnöje med INF-avtalet. Putin kan komma att vilja säga upp detta. USA ser Irans kärnteknologiupp- Ryssland ser inte att det finns några bevis rustning som ett hot (mot såväl USA för att Iran vill skaffa sig kärnvapen som mot Israel). Ryssland stod på Serbiens sida och mot- satte sig varje lösning som Serbien inte kunde acceptera USA var tidiga att erkänna ett fritt Kosovo Till detta kan läggas Rysslands planer på en (militärt övervakad) gasledning i Östersjön och snabbt växande anslag till den ryska militären. I sin nya roll som premiärminister (och med Medvedevs formuleringar) skärps Rysslands utrikespolitiska budskap via ett fempunktsprogram 7. Ryssland tycks åter höja sin utrikespolitiska profil, tonläget i det politiska umgänget blir hårdare, man går från soft power till ett hårdare tonläge Ett Ryssland som känner sig undanskuffat i världspolitiken höjer nu tröskeln och väljer i allt fler frågor att gå sin egen väg, ibland i tydlig konfrontation mot väst. Vad man kan uppfatta som västliga övergrepp och provokationer gentemot Ryssland får därmed tydliga svar (Kosovo- Georgien, Robotskölden i östeuropa Rundresa och avtal med Chavez och med Kuba 8 ). 6 Se Per Ahlins krönikor i Dagens Nyheter t.ex. den 13.10-07 ( Svårt att hantera Ryssland ) 7 DN ledare den 5 oktober 2008, Ryska toner. 8 Tempus 2008:48

Punkter i Putins utrikespolitik 1. Egen-kontroll över ryskt territorium (bl. a. I Tjetjenien) 2. Att hävda någon fortsatt stormaktsroll. Och att dessutom sträva efter att återta en gammal supermaktsroll? 3. The near abroad tonades tidigare ned. Är man åter på väg att lyfta frågan? Reaktionerna på missilskölden i Polen och Tjeckien kan tyda på det. 4. Närmande till men ändå obunden till USA. Denna strävan var, skrev DN (nov. 2001), inte okontroversiell på hemmaplan. Det finns starka antivästliga krafter i det ryska samhället. Och från militärledningen hördes kritiskt tal om eftergivenhet mot väst. Idag finns åter tydliga signaler på att Ryssland inte anser sig ha fått ut vad man väntade av kontakterna med USA och länderna har i flera frågor hamnat på kollissionskurs. 5. Integration med väst, att knyta Ryssland närmare väst, hjälp oss att bli integrerade i världssamfundet, att få tillhöra det europeiska huset. Men går det? Tillåts det? Och om man känner sig marginaliserade av väst, vad har man då för handlingsalternativ? 6. Ryssland som en europeisk stat. Är man det? Och kan man kalla Ryssland för en demokratisk stat? 7. NATO-Rysslandsrådet. Ryssland sitter numera med vid alliansens bord när det nya NATO.s alla uppgifter diskuteras. Ryssland är en jämställd partner när det gäller krishantering, terroristbekämpning och räddningsaktioner. Det är egentligen endast den ömsesidiga försvarsgarantin som uteslutande är en angelägenhet för medlemsstaterna (DN 20030102). Men känner man sig jämställd? Och om man inte gör det, hur går det då? 8. Ekonomisk utveckling och medlemskap i WTO eftersträvas. Vad skulle ett sådant medlemskap innebära? Finns det hinder mot ett medlemskap? 9. Att få ingångna nedrustningsöverenskommelser fästa på papper. Varför är detta viktigt? Är man lika angelägen idag? 10. Ett Ryssland på jakt efter sin självbild. Ska Ryssland orientera sig mot väst eller mot Kina/Indien? Ska Ryssland ta ledningen bland de stater som motsätter sig amerikansk dominans? Ska Ryssland streta vidare på egen hand? (Efter professor Robert Legvold i Foreign Affairs, citerat i DN 20010923).

Målet för Rysslands utrikespolitik är internationell strategisk stabilitet. Vi deltar i att skapa ett nytt säkerhetssystem och eftersträvar en ny kvalitet i förbindelserna med NATO. Vladimir Putin, President i Ryssland, i Dagens Nyheter den 19 april 2002 Medvedevs fem principer I augusti 2008 presenterade Dmitrij Medvedev några ledande huvudtankar för den ryska utrikespolitiken. Strax innan ett viktigt extrainkallat toppmöte i Bryssel med EU-ledarna med anledning av krisen mellan Ryssland och Georgien, lät sig Medvedev intervjuas i TV och presenterade då de fem principer som han menade hädanefter skall vara styrande för Rysslands utrikespolitik 9 : 1. Folkrättens grundläggande principer ska styra förhållandena mellan civiliserade länder. Ryssland bekänner sig alltså till alla grundläggande principer när det gäller förhållandet till andra folk och länder. 2. Världen ska vara "mångpolig" (multipolär). Ett enda land ska inte få bestämma allt, inte ens USA. Det måste finnas utrymme för olika uppfattningar i världen. 3. Ryssland vill inte ha/( söker inte ) konfrontation med något land. "Ryssland tänker inte isolera sig. Vi kommer att utveckla våra vänskapliga förhållanden med Europa, med USA och med världens andra länder." 4. Ryssland ska försvara ryska medborgares liv och värdighet. Att skydda ryska medborgares liv och värdighet är av högsta prioritet, varhelst de befinner sig. 5. För Ryssland, precis som för alla andra länder i världen, finns det regioner, där våra privilegierade intressen finns. I dessa regioner finns länder, med vilka vi traditionellt har varit förbundna med vänskapliga grannrelationer, historiskt specifika relationer. Vi kommer att arbeta mycket medvetet i dessa regioner och utveckla sådana vänskapliga förhållanden med dessa stater, våra nära grannar. Vice premiärministern Sergej Ivanov, den mer hårdföra konkurrenten om presidentposten, försvann nästan helt från tv-skärmarna när Putin hade bestämt sig och gjort "mjukisen" Medvedev till presidentkandidat. Nu är Ivanov tillbaka. I en egen tv-intervju meddelar han att Ryssland inte hotar någon, "Ryssland försvarar bara sina intressen". Ivanovs återkomst till rampljuset skulle kunna betyda att den mer hårdföra flygeln i Kreml åter fått luft under vingarna. Dessutom har Putin nu låtit intervjua sig i kamouflagekläder 9 De källor som använts här är bl.a. Aftonbladets reporter Johanna Melén och Verkita de Kalle, som refererar Dmitrij Medvedev och vice premiärministern Sergej Ivanov

Sammanfattning: Ryssland av idag - Problem för dess utrikes- och säkerhetspolitik 1. Arvet från Sovjetunionen. Efter 1990-talets demokratiska revolutionspolitik har motreaktioner och revanschism i olika former tagit över. Ryssland vill återigen bli ett land att räkna med. 2. Relationen till USA har skiftat från kallt krig, via fredlig samexistens mot olika grader av samarbete (under såväl Clintons tid som George W. Bushs). Men efterhand myntades uttrycket kall fred och idag opponerar Ryssland tydligt mot västs och särskilt USA.s roll och uppträdande. 3. Dagens ekonomiska och politiska situation. En rysk demografisk kris i antågande, går det att undvika en katastrof? Hur har man åter råd att upprusta? Hur påverkas landets politiska utveckling av den ekonomiska situationen? Bör man hjälpa Ryssland via Världsbanken eller via IMF? 4. Problem och utmaningar: Flottan i Svarta Havet, Murmansk, i Östersjöområdet Kärnvapnen Underhåll och förnyelse av materiel, upprustning av spetsförband Inbördeskrig i Tjetjenien, Georgien m.fl. (Centrum-periferiteorin). Union eller självständiga enhetsstater, SSSR --- OSS ---Ryssland m.fl. (Obs arvet från SSSR att skapa Homo Sovieticus) (Zjirinovskij m.fl.) revanschistiska populister Ej räknas bort eller räknas ut, ej förolämpas, fortfarande stormakt "the near abroad", Pfp och NATO 5. "Kall fred" försäljning av kärnkraft till Iran Tjetjenien Ryssland gör anspråk på det som de anser "är deras rättmätiga plats bland världens stormakter"! - medlarroll i Mellanöstern och gentemot Saddam Hussein? - utvecklingen i fd Jugoslavien, fortsatt stöd åt serberna? - NATO.s utvidgningsplaner och maktställning; Om det i Baltikum dyker upp NATO-baser på 200 kilometers avstånd från ryska gränsen måste vi naturligtvis reagera på något sätt. Rysslands utrikesminister Sergej Ivanov, DN 20 juli 200210 6. Vid NATO-toppmötet i Prag, nov. -02, välkomnades sju nya medlemsstater in i NATO, däribland Estland, Lettland och Litauen. Vilken betydelse fick då detta? Hur tog Ryssland emot detta? Och hur ställer man sig när nästa utvidgning österut (Georgien, Ukraina) diskuteras? 10 Ivanov tonade senare ner sin kritik mot baltiska medlemskap. NATO förändras inte om de baltiska staterna går med i NATO, klargjorde han. Varje självständigt land har rätt att ansluta sig till en militärallians.