Det nya Ryssland. Karlstads universitet Statskunskap Thomas Wennstam-07

Transkript

1 Karlstads universitet Statskunskap Thomas Wennstam-07 Det nya Ryssland. Ryssland är världens till ytan största land. Det täcker kvadratkilometer, från den västra gränsen mot Finland, de baltiska staterna, Polen, Ungern o.s.v. och till Stilla havskusten med Kamtjatkahalvön och Vladivostok som viktiga kända namn. Ryssland räknar från väster till öster 10 tidszoner. Också utsträckningen från tundraområdet i norr till söderns öknar och asiatiska inlands fruktbarhet, är värd att beakta. Ryssland inkluderar idag också öar som Japanerna fortfarande betraktar som japanska. Landet har en befolkning i storleksordningen 142,4 miljoner (1 juni 2006) och räknar flera olika nationaliteter. Ryssland är ett land som till dels är europeiskt och till dels är asiatiskt. Gränsen mellan vad som kallas Europa respektive Asien förläggs oftast till Uralbergen 1. Ryssland förfogar över stora naturresurser men är trots detta inte ett självklart välmående modernt och industrialiserat land. Det råder i ställer mycket stora skillnader mellan stad och landsbygd och mellan olika delar av det gigantiska landet. Av tradition (och naturligtvis av strategiska hänsyn) är också landets produktionssiffror mycket oklara och svårtydbara. Dagens Ryssland kan knappast förstås utan förankring i 1900-talets historia och utveckling. De senaste decenniernas utmaningar och förändringar innehåller kanske väl så stora utmaningar som 1917 års revolution. Det är i hög grad befogat att titta på både kontinuitet och förändring när det gäller Ryssland av idag. När det kalla kriget tog slut 1991 öppnades dörrar och fönster för en flod av intryck, möjligheter, utmaningar och uppdämda förväntningar. Det stora Sovjetunionen hade befunnit sig i ett stagnerat läge och det nya Ryssland som återstod när de olika unionsrepublikerna på kort tid blev självständiga stater ställde de ryska ledarna och den ryska befolkningen inför helt nya och ibland oförutsägbara förutsättningar på nästan alla plan. Ryssland förväntades nu bli en demokratisk stat i västerländsk mening. Har man lyckats med den omvandlingen? Rysslands demokratiska utveckling har varit en omdiskuterad 1 Med de reservationer som normalt kan ställas till Wikipedia som källa så kan man ändå där se en hel del grundfakta om landet Ryssland och dess resurser och status.

2 fråga under de senaste åren. Flera bedömare ser så alarmerande signaler att Rysslands väg nu är allvarligt ifrågasatt! 2 Förändringarna under de gångna åren har varit genomgripande och delvis omskakande inom många områden: * Ideologiskt * Inrikes- och utrikespolitiskt * Militärt, säkerhetspolitiskt och maktpolitiskt * Ekonomiskt och * Territoriellt I de följande översikterna kommer vi att med fokus på dagens Ryssland göra några nedslag också bakåt i tiden (Sovjetiska och)/ryska ledares utrikespolitisk linje Lenin Stalin Chrustjov Bresjnev Gorbatjov Jeltsin Putin Och vad kommer se n? Världsrevolution Kommunism i ett land Den fredliga samexistensens doktrin Ekonomisk tävlan Fredlig samexistens, détente, stalinism, Bresjnevdoktrinen (eller borde den kallats Lenin-doktrinen?) Sinatra-doktrinen, (jfr också Chrustjovs tid The Near Abroad Avvaktan - men nonchalera oss inte! Återkomst? 2 Tidskriften Economist har utformat ett s.k. Demokratiindex, dvs ett jämförelsetal för graden av demokrati i ett land. 167 länder har kartlagts och man har delat in dem i fyra kategorier: 1. Fullständiga demokratier 2. Ofullständiga demokratier 3. Hybridregimer och 4. Auktoritära regimer Ryssland placeras i kategori 3, dvs i en grupp där man uppställer stora frågetecken för trovärdigheten i landets demokratiska karaktäristika. Wikipedia anger siffran 5,01 (av 10) som Rysslands demokratiindex. Det ger landet plats 102 i en lista som toppas av Sverige med 9,88, Kanada på plats 9 med 9,07 och USA på plats 17 med 8,22!

3 Sovjetisk-rysk utrikespolitik (sedan 1917) - en sammanfattning: 1. Etablera och konsolidera Sovjetunionen och dess kommunistiska system 2. Intressesfär - buffertzon säkerhetszon 3. Supermaktssträvande a. Militärt b. Ekonomiskt c. Ideologiskt 4. Fredlig samexistens 5. Avspänning 6. Bresjnevdoktrinen 7. Anti-Kina 8. Tillträde till världshaven 9. Insteg i U-världen 10. Bryta inringningen 11. Glasnost (Öppenhet) och Perestrojka (Förändring) 12. The Near Abroad 13. att delta i att skapa ett nytt säkerhetssystem 14. en ny och egen väg? Några övergripande frågeställningar: * Ryssland som stormakt (Lena Jonsson) 1. Normal stormakt 2. Regional stormakt 3. Stormakt med historisk uppgift, -supermakt (Radioröst): Ryssland är unikt som stat! Det är fortfarande den enda makt som kan tillfoga USA en ansenlig skada * Ryssland efter det kalla kriget Hur såg ryssarna på utvecklingen? Hur såg amerikanarna på utvecklingen? Och vad ville folket i östra Europas länder? Integration i Västeuropa men desintegration i Östeuropa (Olof Ruin, Björn Hettne). Och hur ser den ryska ambitionen ut inför framtiden? När nu supermaktsrollen förefaller förlorad? Eller?

4 * Hur skall Ryssland klara sig? Politiskt (utrikes-, Inrikes-) Lena Jonsson, Ebba Sävborg-Romare Ekonomiskt? Stefan Hedlund, Anders Åslund, Tomas Ries 3 Kulturellt Kristian Gerner Militärt Leif Kihlsten (tidigare Bo Hugemark), Bo Pellnäs Om utvecklingen i Östeuropa, Sten Berglund * (Sovjetunionens)/Rysslands agerande gentemot andra delar av världen Ett lands utrikespolitik handlar om dess övergripande ambitioner, anspråk, mål och värderingar. Den gäller som utrikespolitisk ledstjärna för landets hållning visavi andra länder. Hur ett land som Ryssland förhåller sig till andra specifika länder och till olika händelser och processer bör ligga i linje med den allmänna övergripande färdriktningen även om man kan behöva agera olika mot olika medaktörer för att uppnå sina övergripande syften och målsättningar. För vad har man för ambitioner i Mellanösternområdet? Varför har man kärnkraftssamarbete med Iran? Vad har man för olösta frågor med Japan? Så, hur kan man beskriva den ryska hållningen mot USA Västeuropa och Skandinavien, Kina Japan Övriga Asien Mellanöstern Arabstaterna Afrika Latinamerika Vladimir Putin har nu varit Rysslands president sedan 1999 dvs i snart 8 år år. I december (2.12.) är det val till det ryska parlamentet. Strax därefter är det presidentval. Putin som snart har fullgjort två presidentperioder kan enligt den 3 Tomas Ries, säkerhetspolitiskt inriktad forskare som numera är direktör för Utrikespolitiska Institutet i Stockholm, har länge bevakat och forskat kring frågor som hör samman med Ryssland och landets tillstånd och ambitioner. Tomas Ries förekommer också ofta som intervjuad expert på frågor kring Ryssland, bl.a. i Dagens Nyheter. I en artikel i DN den ( Demokratin förlorare vid rekordhögt oljepris ) uttalar sig såväl Robert Larsson, säkerhetspolitisk analytiker vid Försvarets forskningsinstitut och Tomas Ries om oljeproduktion, oljepriser och demokrati. I en annan artikel, från 21 januari 2006 (av Bengt Albons), uttalar sig samma säkerhetspolitiska forskare kring att Ryssland rustar upp vid Östersjön.

5 gällande konstitutionen inte väljas om. Vem kommer i stället? Och vad blir det av Putin? Hur ser Putins formella och reella maktställning ut? Vad har han för inflytande på den ryska inrikes- och utrikespolitiken? Hur skall hans maktställning jämföras med t.ex. den amerikanske presidenten? Och hur ser presidenten Putins utrikespolitiska kurs ut? Konsekvens eller förändringar? Frågan är svår att besvara. Det finns inslag av båda. Relationen till USA har åtminstone skiftat. Från en avvaktande hållning till ett nästan överdrivet kamratskap i terroristbekämpningens tecken (om än med olika innebörd), på Texasranch och hummerparty, till skepsis och konfrontation vid Irakkrigets utbrott. Den senaste tiden har tydligt kännetecknats av avkylning och av en ökande rysk självmedvetenhet och konfrontation. Några konkreta konflikter mellan öst (numera Ryssland) och väst (främst USA men också övriga västvärlden) 4 : USA vill ha en robotsköld, ett antimissilsystem i Polen och Tjeckien Ryssland kräver/begär ett stopp för detta. Ryssland kan vidta åtgärder för att neutralisera ett sådant system Ryssland vill inte ha några baser nära sina gränser Missnöje med INF-avtalet. Putin kan komma att vilja säga upp detta. USA ser Irans kärnteknologiupp- Ryssland ser inte att det finns några bevis rustning som ett hot (mot såväl USA för att Iran vill skaffa sig kärnvapen som Israel). Ryssland står på Serbiens sida och mot- sätter sig varje lösning som Serbien inte kan acceptera USA kan tänka sig att erkänna ett fritt Kosovo Till detta kan läggas Rysslands planer på en (militärt övervakad) gasledning i Östersjön och snabbt växande anslag till den ryska militären. Ryssland tycks åter höja sin utrikespolitiska profil, tonläget i det politiska umgänget blir hårdare, man går från soft power till ett hårdare tonläge Ett Ryssland som känner sig undanskuffat i världspolitiken höjer nu tröskeln och väljer i allt fler frågor att gå sin egen väg, ibland i tydlig konfrontation mot väst. 4 Se Per Ahlins krönikor i Dagens Nyheter t.ex. den ( Svårt att hantera Ryssland )

6 Punkter i Putins utrikespolitik 1. Egen-kontroll över ryskt territorium (bl. a. I Tjetjenien) 2. Att hävda någon fortsatt stormaktsroll. Och att dessutom sträva efter att återta en gammal supermaktsroll? 3. The near abroad tonades tidigare ned. Är man åter på väg att lyfta frågan? Reaktionerna på missilskölden i Polen och Tjeckien kan tyda på det. 4. Närmande till men ändå obunden till USA. Denna strävan är, skriver DN (nov. 2001), inte okontroversiell på hemmaplan. Det finns starka antivästliga krafter i det ryska samhället. Och från militärledningen hörs kritiskt tal om eftergivenhet mot väst. Idag finns åter tydliga signaler på att Ryssland inte anser sig ha fått ut vad man väntade av kontakterna med USA och länderna har i flera frågor hamnat på kollissionskurs. 5. Integration med väst, att knyta Ryssland närmare väst, hjälp oss att bli integrerade i världssamfundet, att få tillhöra det europeiska huset. Men går det? Tillåts det? Och om man känner sig marginaliserade av väst, vad har man då för handlingsalternativ? 6. Ryssland som en europeisk stat. Är man det? Och kan man kalla Ryssland för en demokratisk stat? 7. NATO-Rysslandsrådet. Ryssland sitter numera med vid alliansens bord när det nya NATO.s alla uppgifter diskuteras. Ryssland är en jämställd partner när det gäller krishantering, terroristbekämpning och räddningsaktioner. Det är egentligen endast den ömsesidiga försvarsgarantin som uteslutande är en angelägenhet för medlemsstaterna (DN ). Men känner man sig jämställd? Och om man inte gör det, hur går det då? 8. Ekonomisk utveckling och medlemskap i WTO eftersträvas. Vad skulle ett sådant medlemskap innebära? Finns det hinder mot ett medlemskap? 9. Att få ingångna nedrustningsöverenskommelser fästa på papper. Varför är detta viktigt? Är man lika angelägen idag? 10. Ett Ryssland på jakt efter sin självbild. Ska Ryssland orientera sig mot väst eller mot Kina/Indien? Ska Ryssland ta ledningen bland de stater som motsätter sig amerikansk dominans? Ska Ryssland streta vidare på egen hand? (Efter professor Robert Legvold i Foreign Affairs, citerat i DN ).

7 Målet för Rysslands utrikespolitik är internationell strategisk stabilitet. Vi deltar i att skapa ett nytt säkerhetssystem och eftersträvar en ny kvalitet i förbindelserna med NATO. Vladimir Putin, President i Ryssland, i Dagens Nyheter den 19 april 2002 Ryssland av idag - Problem för dess utrikes- och säkerhetspolitik 1. Arvet från Sovjetunionen 2. Relationen till USA Men hur är det idag? Putin (se nedan!). Vad kommer se n? 3. Dagens ekonomiska och politiska situation. En demografisk kris i antågande Går det att undvika en katastrof? Hur har man åter råd att upprusta? Hur påverkas landets politiska utveckling av den ekonomiska situationen? Bör man hjälpa Ryssland via Världsbanken eller via IMF? 4. Problem: Flottan i Svarta Havet, Murmansk, i Östersjöområdet Kärnvapnen Underhåll och förnyelse av materiel, upprustning av spetsförband Inbördeskrig i Tjetjenien, Georgien m.fl. (Centrum-periferiteorin). Union eller självständiga enhetsstater, SSSR --- OSS ---Ryssland m.fl. (Obs arvet från SSSR att skapa Homo Sovieticus) (Zjirinovskij m.fl.) revanschistiska populister Ej räknas bort eller räknas ut, ej förolämpas, fortfarande stormakt "the near abroad" Pfp och NATO 5. "Kall fred" försäljning av kärnkraft till Iran Tjetjenien Ryssland gör anspråk på det som de anser "är deras rättmätiga plats bland världens stormakter"! - medlarroll i Mellanöstern och gentemot Saddam Hussein? - utvecklingen i fd Jugoslavien, fortsatt stöd åt serberna?

8 NATO.s utvidgningsplaner och maktställning; Om det i Baltikum dyker upp NATO-baser på 200 kilometers avstånd från ryska gränsen måste vi naturligtvis reagera på något sätt. Rysslands utrikesminister Sergej Ivanov, DN 20 juli Vid NATO-toppmötet i Prag, nov. -02, välkomnades sju nya medlemsstater in i NATO, däribland Estland, Lettland och Litauen. Vilken betydelse fick då detta? Hur tog Ryssland emot detta? 5 Ivanov tonade senare ner sin kritik mot baltiska medlemskap. NATO förändras inte om de baltiska staterna går med i NATO, klargjorde han. Varje självständigt land har rätt att ansluta sig till en militärallians.

9