Skogs bruket 3 2012 Krävande avverkning efter stormen Maskinerna tar över Grusvägar drabbas hårt av menföre Gör din egen vassmatta
Skogs bruket 3 2012 Krävande avverkning efter stormen Maskinerna tar över Grusvägar drabbas hårt av menföre Gör din egen vassmatta i detta nummer 6 Vindfällen tidskrävande Stormen som drog fram under julhelgen fällde stora mängder skog. Som bäst pågår avverkningsarbetet med att reda upp vindfällen, ett krävande jobb som tar tid. 10 Förhandsröjning och gallring med samma maskin I stort sett alla förhandsröjningar sker i dagens läge manuellt. Men nu finns det på marknaden ett aggregat som förhandsröjer och gallrar samtidigt. 12 MaskinernA TAR ÖVER Maskiner kommer allt mera in i skogsvårdsarbeten. Plantering och röjning är de skogsvårdsarbeten som det nu satsas tid och pengar på för att få maskiner som klarar av arbetet. 6 18 14 Grusvägar DRABBAS HÅRT AV menföre Snösmältningen börjar snart och det innebär att vattenmassorna ökar i sjö och mark. Därmed är det hög tid att se efter grusvägarna som kan få en och annan skavank när våren framskrider. 18 Skogsvård på andra villkor Att bedriva skogsbruk i en stad som Borgå med anor från 1300-talet är en utmaning för skogsfackmän. Traktorspår i skogen väcker ett ramaskri. 22 22 Gör din egen vassmatta En vassmatta blir ett vackert vind- eller insynsskydd. 24 Små detaljer ger bättre ekonomi Johan Kortell i Öja är självverksam. Han planterar, gallrar och till och med slutavverkar själv. PÅ omslaget: SAKARI LYYSKI foto: CHRISTOFFER THOMASFOLK 2 Skogsbruket 3/2012
Skogs bruket OBUNDEN SPECIALTIDNING FÖR SKOGSÄGARE I FINLANDS SVENSKBYGD NR 3/2012. MARS. ÅRGÅNG 82 www.skogsbruket.fi LEDAREN 1.3.2012 Utgivare FÖRENINGEN FÖR SKOGSKULTUR RF orrspelsgränden 4 00700 HELSINGFORS tfn 020 772 9000 fax 020 772 9008 fornamn.efternamn@tapio.fi Redaktion Chefredaktör Redaktionschef Redaktionssekr. Redaktör Medarbetare Johnny Sved tfn 020-772 9205 Gerd Mattsson-Turku tfn 020-772 9059 Margita Törnroth tfn 020-772 9088 Maria Lindén tfn 020-772 9192 Helena Forsgård tfn 018-155 50 helena@vikan.ax Nina Jungell tfn 050-378 6954 nina.jungell@gmail.com Marianne Palmgren marianne.palmgren@pp.inet.fi Christoffer Thomasfolk tfn 050-353 2018 Siv Vesterlund tfn 040-678 6689 siv.vesterlund@gmail.com Bertel Widjeskog tfn 0500-888 530 bergine@multi.fi Annonsförsäljning Oy Nordinfo Ab Mats Almqvist tfn 040-548 5316 mats.almqvist@nordinfo.fi Adressförändringar och prenumerationer Margita Törnroth tfn 020-772 9088 skogsbruket@tapio.fi Prenumerationspriser (inkl. moms 9 %) Helårsprenumeration (11 nr) 49 euro i Finland 49 euro i Sverige 53 euro i övriga länder (moms 0 %) Halvårsprenumeration (6 nr) 30 euro i Finland 30 euro i Sverige 33 euro i övriga länder (moms 0 %) ISSN 0037-6434 Layout och ombrytning Oy Nordinfo Ab, Maj-Len Roos Tryckeri Papper Oy Painotalo tt-urex Ab, Borgå Tidningen trycks på PEFC-certifierat papper Vacklande politik bromsar bioenergin FÖRTROENDET FÖR DEN finländska stödpolitiken, när det gäller skogsbruk och trädbaserad energi, har fått sig ännu en törn. I februari gav EU-kommissionen slutligen sitt utlåtande om Lag om energistöd för klenträd. Utslaget är negativt och lagen måste beredas på nytt. Kommissionen anser att stöd, som riktar sig till uttag av energived, inte kan tolkas som ett stöd till förnybar energiproduktion, den anser att det är stöd av primärproduktionen. Det negativa utslaget är ett klart bakslag för skogsägare, entreprenörer och energiproducenter i Finland. Skogsbranschen var förvissad om att lagen skulle träda i kraft vid årsskiftet och har levt enligt det. Nu blir det inte så, åtminstone inte på ett tag, och tillfälliga lösningar måste skapas snabbt för att hålla hjulen rullande. Det ska vara möjligt om det finns politisk vilja, men det innebär både fördröjning och förvirring. Måttet är nog rågat för de rådgivare som står i personlig kontakt med skogsägare, entreprenörer och energiindustrin. Än är en lagförändring på gång, än fördröjs förändringen och än tryter statsanslagen så att utbetalningarna får vänta på följande tilläggsbudget. Det kan bli svårt att vara tydlig och trovärdig. Vi gör helt enkelt någonting fel. Antingen förstår vi oss inte på EU:s krav eller så tar vi dem inte på allvar. Eller kanske har vi svårt att acceptera att ett väl utfört grundarbete hemma i Finland inte är en garanti för att allt går som en dans i Bryssel. Där finns många som bevakar sina särintressen och aktivt lobbar i korridorerna om de ser risker för sina egna affärsintressen, också utanför Finlands gränser. Lobbandet kostar och hård intressebevakning ända in i det sista är ännu lite främmande för oss finländare. Vi är bra på att skapa samförstånd över gränserna och räknar sedan med att det håller in över mållinjen. De politiker och lobbare, som växer upp med EU och täta internationella kontakter, kommer att ha allt bättre förutsättningar att göra sig hörda. Lobbarna representerar ändå inte Finland, de driver sin uppdragsgivares intressen och ideologi. Sälj inte skinnet förrän björnen är skjuten, är ett vist ordspråk som vi har skäl att minnas. Vårdade ungskogar ger grövre och värdefullare virke och lägre avverkningskostnader. Då blir den första gallringen lönsam också utan osäkra stöd. JOHNNY SVED johnny.sved@tapio.fi Skogsbruket 3/2012 3
Valmet blev Komatsu stororder till Brasilien Skogsmaskintillverkaren Komatsu Forest har tecknat ett avtal värt närmare 160 miljoner euro med en brasiliansk cellulosa- och pappersfabrik. Avtalet omfattar totalt 120 maski- ner, bland annat Komatsu grävmaskiner utrustade med avverkningsaggregat och skogstraktorer. Alla maskiner säljs med fem års fullserviceavtal inkl. underhåll och reservdelsförsörjning. Avtalet omfattar även utbildning. Maskinerna börjar levereras under våren. Köparen, cellulosa- och pappersfabriken Eldorado Brasil, är världens största och när produktionen är i gång i slutet av 2012 kommer Eldorado Brasil att kunna producera 1,5 miljoner ton blekt pappersmassa. Virkesråvaran hämtas uteslutande från eukalyptusplantager. Komatsus maskiner var Valmet ännu för ett par år sedan. En stor del av delarna i skogsmaskinerna tillverkas i Finland, bl.a. hytter, diselmotorer och däck. Komatsu ägs av japaner och företaget är världens näststörsta tillverkare av skogsmaskiner och grävmaskiner. Skogsindustrin satsar i hemlandet Den finska skogsindustrins investeringar i hemlandet steg kraftigt i fjol. I år ökar investeringarna med knappt en procent och stannar vid 549 miljoner euro. Inom många branscher stiger investeringsnivån, men det finns också branscher där investeringsnivån sjunker, som t.ex. inom elektronik och elindustrin. Av årets investeringar går drygt en tredjedel till att ersätta gammal kapacitet med ny och lite under trettio procent till kapacitetsutbyggnad. Resten går till rationaliseringar. Efterfrågan på produkterna och tekniska faktorer påverkar mest investeringsbesluten. UPM meddelade för en tid sedan att bolaget ska bygga en anläggning för Kvistnötter i hudkrämer Lumene har lanserat nya hudvårdsprodukter för män där det ingår extrakt av kvistnötter från gran. Kvistnötter innehåller lignaner som är en effektiv antioxidant. Kvistnötterna innehåller 500 gånger mera lignaner än den övriga veden i en granstam. Lignaner motverkar vissa cancertyper och har egenskaper som motverkar hjärt- framställning av biodiesel i Villmanstrand. Biodieseln är avsedd för fordonstrafik och den ska framställas ur tallolja. Tallolja är en biprodukt vid framställning av cellulosa för papperstillverkning. Lite mer än hälften av de anställda i finskägda skogsindustriföretag jobbar i fabriker utomlands. I Finland ger skogsindustrin arbete åt 41 000 personer och i utlandet åt närmare 49 000. Av de personer som jobbar i landets cellulosa- och pappersfabriker är en fjärdedel kvinnor. År 2010, som den färskaste statistiken härstammar från, var medeltimlönen 21,20 euro. Kvinnornas löner var 14 procent lägre än männens. och kärlsjukdomar. Det har forskare vid Åbo Akademi kommit fram till. Kvistnötter kallas de delar av trädet där kvisten växer ut från stammen. Lignaner som ingår i extrakt av kvistnötter har en skyddande och antiinflammatorisk verkan i hudvårdsprodukterna, säger Marjukka Naakka på Lumene. De skyddar vår hud mot orenheter som finns Klingan är 3 millimeter tjock, har tre blad och rundade skäreggar. Röjklingan som klarar gräs och grövre sly Johan Pulkkinen, bosatt i Sverige men med rötter i Finland, har tagit fram en ny röjsågsklinga som klarar av gräs och upp till fyra centimeter grovt sly. Det speciella med klingan, som har tre blad, är att skäreggarna är rundade så att de liknar en yxegg. Klingan, som Pulkkinen valt att kalla multiklinga, är tillverkad av splitterfritt material, en legering av 3 millimeters plåt som är något fjädrande. Den kan skärpas med en enkelgradig fil. Med sin skärande egg och 45-graders vinkel åt fel håll blir klingan inte slö även om röjaren kör emot sten på marken, säger Johan Pulkkinen. Multiklingan passar till alla slags röjsågar med 20 millimeters och 25,4 millimeters centrumhål och i storlekarna 200, 220 och 240 millimeter. Enligt Pulkkinen fungerar den bra på röjsågar från 35 cm³ och uppåt. I Sverige kostar klingan 295 kronor och den säljs via webbshoppar. i luften omkring oss. Lumenes extrakt av kvistnötter är av inhemskt ursprung, mer vill produktchef Tiina Isohanni inte avslöja. Mikko Koivu, som spelar i Minnesota Wild, syns i Lumenes reklamer för de nya hudvårdsprodukterna för män. 4 Skogsbruket 3/2012
Foto: FAO/P. Johnson En kopp te tryggar livsmedelsförsörjningen Människor som bor i teproducerande länder dricker bara en tiondel av vad som dricks i de stora importländerna dit bl.a. England och Ryssland räknas. Den inhemska konsumtionen utgör därmed en stor möjlighet för teproducenterna. FAO rekommenderar de teproducerande länderna att bättre marknadsföra drycken på hemmamarknaden samt informera om hälsofördelarna med drycken utomlands. I Kenya täcker intäkterna från teexporten landets totala livsmedelsimport och Allt fler grova träd På sextio år har antalet träd som är över 30 centimeter grova fördubblats. Ett träd klassas som grovt när det är minst 30 centimeter grovt på 1,3 meters höjd från markytan. Den höjden kallas på fackspråk brösthöjd. Den här trenden är speciellt tydlig i södra Finland. Enligt specialforskare Kari T. Korhonen på Skogsforskningsinstitutet har detta flera orsaker. På 1950-talet såg våra skogar helt annorlunda ut än i dag. Vi hade haft ett blädningsskogsbruk vilket innebar att bara de största träden avverkades. Träden utgör cirka 35 procent av den totala jordbruksproduktionens exportintäkter. Den globala teproduktionen är drygt 4 miljoner ton per år. Kina är världens främsta teproducent med en tredjedel av världens totala produktion. I genomsnitt låg tepriset på 2,85 dollar per kilo under 2011. Svart te står för drygt 60 procent av produktionen. Produktionen av grönt te växer dock snabbt, som en följd av ökad kunskap om grönt tes hälsoeffekter i i-länderna. i en skog var av mycket olika åldrar, träd i åldern 40 80 år sida vid sida. År 1948 förbjöds blädning. Många skogsägare vill maximera avkastningen från skogen. När skogsägaren inte låter slutavverka sin skog vid tidigast möjliga tidpunkt, ökar den värdefulla stockandelen i stammen snabbt. Omkring sjuttio procent av skogsägarnas inkomster från virkesförsäljningar är stockpengar. Men de minskade avverkningsvolymerna spelar också en stor roll. I fjol var volymtillväxten drygt 100 miljoner kubikmeter. Vi kunde ha avverkat 70 miljoner Kandidera i höstens svf-val Nu är det dags att meddela sitt intresse för att ställa upp som kandidat i höstens skogsvårdsföreningsval. Skogsvårdsföreningarnas fullmäktigeval hålls på hösten 2012. Alla som är medlemmar i skogsvårdsföreningen kan ställa upp som kandidater i valet. Arbetet som förtroendevald är en viktig kanal för att få skogsägarens röst hörd i beslutsfattandets korridorer. Skogsvårdsföreningarna fungerar precis så bra som skogsägarna vill att de ska fungera. Därför behövs det vanliga skogsägare i förtroendemannaorganen. Vem blir kandidat? Alla som är medlemmar i en skogsvårdsförening kan ställa upp som kandidater i fullmäktigevalet. Han eller hon ska förordas av två medlemmar i föreningen. I ansökan om att bli kandidat ska man uppge kandidatens namn, födelsetid, yrke och hemkommun samt namnen på de personer som föreslår kandidaten. kubikmeter, men siffran stannade på 55 miljoner. Det här beror på att många skogsägare inte är direkt beroende av inkomster från skogen utan kan låta skogen växa. Lite under hälften av virkesvolymen i våra skogar är tall, 31 procent är gran och 20 procent lövträd. Omkring 90 procent av våra skogar klassas som barrskogar. Rena lövträdsskogar finns det mycket lite av. Lövträden växer som blandträdslag i barrskogar. Skogsbruket 3/2012 5
Johan Svedström på Skogsvårdsföreningen Österbotten i Närpes har fått in ungefär 25 anmälningar om stormskador på sitt område. Vindfällen tidskrävande Nu är det bråda tider för dem som reder upp i skogarna efter stormen under julhelgen. Arbetet går långsamt och förtjänsten blir dålig, men till sommaren måste allt virke vara borta från skogen. Det brukar gå undan när skogsmaskinentreprenören Sakari Lyyski i Närpes avverkar. Men när det handlar om att reda upp efter en storm är situationen en helt annan. Stammarna ligger kors och tvärs och man måste vara noggrannare när man arbetar med vindfällen. Sågkedjan på avverk- 6 Skogsbruket 3/2012 ningmaskinen måste bytas oftare och det här arbetet skiljer sig ganska mycket från en vanlig avverkning, säger Lyyski. Södra Österbotten hårt drabbat Lyyski har tappat räkningen på frågan om hur många stammar han har rett upp. Ja, bra fråga. Jag har hållit på i flera veckor sedan stormen drog fram under julhelgen. Det handlar om tusentals stammar, säger han. Han tar det försiktigt när han tar sig fram i den steniga terrängen. Vi befinner oss i Närpes på ett skifte på drygt tre hektar som var gallrat. Närpesnejden och de södra delarna av Österbotten drabbades mycket hårt av stormen som slog till natten till annandag jul. Jag försöker alltid börja i den lättaste ändan och tar först bort de stammar som ligger överst för det går inte att ta de som ligger underst först. Beroende på terrängen försöker jag ta mig fram så effektivt som möjligt, förklarar han. Stock blir massaved Det är föraren i avverkningsmaskinen som väljer till vilket sortiment det stormskadade virket kategoriseras. Är stammarna brutna och splittrade är det en hel del stock som
han är tvungen att klassificera som massaved. Det är svårt att säga hur stora mängder stock som blir till massaved. Det beror på om det är mycket sprickor i stammen och om den har brutits av. Jag målar med aggregatet färg på virkesbitarna så att utköraren sedan vet vilken typ av gagnvirke det handlar om, säger han. Rotvältorna får vänta Rotvältor som står upp lämnar jag för nu är det för mycket snö för att åtgärda dem. Johan Svedström, skogsvårdsinstruktör vid Skogsvårdsföreningen Österbotten i Närpes, har fått in ungefär 25 anmälningar om stormskador på sitt område. Arbetet med att värdera de drabbade områdena har varit omfattande. Värderingen tar mycket tid och under januari upptog det 60 70 procent av min arbetstid. Skogsvårdsföreningen får in anmälningar av markägare som själva har upptäckt att de har drabbats. Därefter åker skogsvårdsinstruktörerna ut till platsen och utför värderingsarbetet i terrängen. Vi beräknar hur många kubikmeter skog som har blåst ner och vad försäkringsbolagen ska ersätta. ÖVER TRETTIO KUBIKMETER Hur mycket virke ska vara omkullblåst innan det blir aktuellt med att avverka och driva ut det stormskadade virket? Enligt Svedström ska virket uppgå till över trettio kubikmeter och vara koncentrerat till ett visst område för att en avverkning ska löna sig. Om det är för litet lönar det sig inte att göra en maskinell avverkning som också förutsätter att en skogsarbetare först rotkapar trädet, berättar han. Utkört den 1 juli Arbetet med att reda upp vindfällen kommer att pågå fram till sommaren i Närpes. Att det är bråttom beror på att markägarna är skyldiga enligt insektlagen att se till att virket är utkört före den 1 juli. Men det här gäller allt virke som avverkats under vintern. Det måste enligt lag transporteras ut ur skogen före den 1 juli. Skogsvårdsinstruktörerna i Närpesnejden förväntade sig att skadorna skulle vara katastrofalt stora. Men med facit i hand blev så inte fallet. Inom vårt område handlar det om 15 000 20 000 kubikmeter som är stormskadat och det är inget katastrofalt. Andra delar av landet har drabbats betydligt hårdare. Det är i huvudsak ungskogar som nyligen har gallrats som har drabbats. Det är bestånd i 30-40-årsåldern som har tagit mest skada samt kantskogar som gränsar till planteringar. Äldre bestånd har klarat sig rätt bra. Sämre priser Enligt Johan Langels, virkesköpare för Metsäliitto i Närpesområdet, prioriteras stormskadade bestånd i den här situationen. Men skogsägare som har drabbats av stormen kan räkna med betydligt sämre rotpriser. Det är dubbelt så dyrt att avverka vindfällen eftersom stammarna kan ligga kors och tvärs. Det tar betydligt längre tid och därför blir priserna sämre, säger han. Metsäliitto räknar ut priset på förhand och därmed vet skogsägaren vad som gäller. I sådana här fall måste man också räkna med att andelen stock blir mindre. Det mesta blir massaved, men det är svårt att säga någon andel eftersom det varierar från fall till fall. Text och foto: Christoffer Thomasfolk Stormen under annandag jul fällde närmare 20 000 kubikmeter skog i Närpesnejden. Sakari Lyyski i en av de ungskogar som drabbats av stormskador. Det stormskadade virket ska vara avverkat och utkört den 1 juli. Skogsbruket 3/2012 7
Det 15 centimeter långa järnet i ena ändan av kedjan håller den på rätt köl under sågningen. Svår trädfällning blir säker Att kapa träd som lutar kraftigt, ligger i spänn eller på en elledning hör till det farligaste man kan göra i skogen. Det samma gäller fastfällda träd. Med kastsågen kan du eliminera de farliga arbetsskedena. trädet riskerar man inte att kedjan nyper fast som en motorsåg kan göra. Linan är 47 meter lång så ingen behöver snåla med säkerhetsavståndet. Kastsågen är elcertifierad, dvs. elsäker- hetstestad. Det innebär att man kan kapa ett träd som fallit över en elledning utan att strömmen behöver brytas. Text och foto: Gerd Mattsson-Turku Kastsågen består av en lina med en tyngd som kastas över det hängande trädet. Linan har en tyngd, en kastpåse, i varsin ända. Kastpåsarna väger drygt 300 gram och de är fyllda med sand. Linan delas på mitten med en karbinhake, där kedjan monteras, när kastlinan är på plats. Kedjan är en motorsågskedja utan drivlänkar. I ena ändan av kedjan finns ett rektangulärt järn som håller kedjan på rätt köl när man sågar. När linan är på plats monteras sågkedjan och dras på plats. Draghandtagen, som sågarna växelvis drar i, monteras på valfritt ställe längs linan med dubbelt halvslag. Även en person klarar av att använda kastsågen genom att turvis dra i handtagen som han håller i högra och vänstra handen. Tack vare att kedjan naturligt alltid kommer på ovansidan av Draghandtagen kan monteras på valfritt ställe längs linan. 8 Skogsbruket 3/2012
Vedtravar ett säkert vårtecken Årets vedsäsong ligger i startgroparna. Om tiden inte hinner till kan vedtraven fixas i samband med avverkningen. För den som har tillgång till egen skog är ved ett givet val. Med tanke på dagens olje- och elpriser sparar man många slantar genom att värma upp fastigheten med ved. Att göra sin egen ved kräver en hel del jobb. Alla har varken tid, kunskap eller rätt utrustning att själv avverka veden. Det är ganska vanligt att folk vid avverkningar blir med billiga sortiment som sedan slutar sina dagar som ved, berättar Jan Länsmans på Stora Enso i östra Nyland. Skogsägare brukar göra ved av starkt rötskadad gran, torra granar, sälgar och rötskadad björk. De tar också en del asp, al och prima björk till ved. Björken är ju ett värdefullare trädslag, men björkens stora energiinnehåll per volymenhet betyder att den värmer klart bäst. Länsmans tillägger att folk i regel gör ved av 5 10 kubikmeter virke. De som investerat i flisvärme brukar ta större mängder virke för eget bruk. Virket som blir ved körs till vägkanten och entreprenören fakturerar för av- verkningen och utkörningen av virket. Kostnaderna brukar vara 10 20 euro per kubikmeter. Stapla veden rätt Därefter är det dags för virket i traven att kapas och klyvas. Ofta fixar skogsägarna den biten själva. Många kapar och klyver virket vid vägen och transporterar därefter veden till gårdsplanen på ett eller annat sätt. På gårdsplaner kan man se olika kreativa vedstaplar, men det viktigaste är att veden inte staplas direkt på marken. Det lönar sig att stapla veden till exempel på en lastpall så luften kommer åt att cirkulera och veden inte möglar underifrån. HÅLL KOLL PÅ TERMERNA Ger du dig in på att köpa ved finns det termer att hålla koll på så att du säkert får det du beställde och betalade för. Ved kan säljas i löskubikmeter, travkubikmeter och dessutom finns uttrycken kastmått och lösmått. Kastmått och lösmått är det samma som löskubikmeter. Oftast säljs veden i löskubikmeter. En löskubikmeter betyder som namnet antyder att klabbarna ligger kors och tvärs. När man sen staplar in veden i vedlidret blir traven ungefär 0,6 kubikmeter. Text: Marianne Palmgren Vedmått 1 löskubikmeter = 0,6 travkubikmeter 1 kubikmeter kastmått = 0,6 travkubikmeter Björkved värmer bäst. FOTO: PIXMAC Skogsbruket 3/2012 9
SKOGS vård Med Risutecs aggregat på avverkningsmaskinen behövs ingen manuell förhandsröjning. Aggregatet klarar av både förhandsröjningen och själva gallringen. Förhandsröjning och gallring med samma maskin Nu kan man också förhandsröja och gallra maskinellt med samma maskin. Det är möjligt tack vare ett nytt inhemskt aggregat. Färska studier visar att det är effektivt. Behovet av ungskogsvård är stort i hela landet. Enligt beräkningar handlar det om 800 000 hektar ungskogar som behöver åtgärdas inom några år för att de i framtiden ska producera kvalitetsvirke. Detta faktum skapar huvudbry eftersom i stort sett alla ungskogar som ska gallras måste genomgå en förhandsröjning. Åtgär- 10 Skogsbruket 3/2012 den är viktig för att skadorna ska minimeras när avverkningsmaskinen kommer dit för att gallra. Arbetskraftsbrist kräver nya metoder Den dominerande metoden hittills har varit att en skogsarbetare utför förhandsröjningen manuellt, det vill säga med röjsåg. Men att hitta yrkeskunnigt folk är en utmaning. Antalet skogsarbetare har de senaste åren minskat kraftigt och läget kommer att förvärras ytterligare i framtiden. Hur ska då den oskötta ungskogen iståndsättas? Svaret kan bli en ny metod med en ny typ av aggregat som både förhandsröjer och gallrar samtidigt. Aggregatet heter Ri sutec L3A och har utvecklats av det inhemska företaget Risutec i Björneborg. Med vårt aggregat behövs inte längre manuell förhandsröjning. Vi har goda erfarenheter av aggregatet som har visat sig fungera effektivt i flera olika typer av ungskogar, säger Jussi Aikala, vd för Risutec. Ökar energivedsmängden Enligt honom finns det många fördelar med att en maskin utför både förhandsröjningen och gallringen. För det första ökar mängden energived samtidigt som avverkningskost-
Stubbehandling Risutecs aggregat kan utföra stubbehandling med tilläggsutrustning. Träden kapas med en klinga som roterar två varv per sekund. Bekämpningsmedlet sprutas försiktigt ut på klingan och rinner via små hål ner genom hålen och ut på undre sidan av klingan. Därifrån överförs det till stubbarna i samband med att klingan kapar dem. Både urea och Rotstop kan användas. Samma tilläggsutrustning kan användas för kemisk bekämpning av lövsly. naderna minskar då skogsägaren inte har behövt avlöna en skogsarbetare först. Med tanke på att hundratusentals hektar ungskogar står oskötta finns en stor del av energivedspotentialen i sådana skogar. I kombination med att användningen av energived ska öka markant med flera miljoner kubikmeter fram till 2020 måste de här skogarna åtgärdas, säger Aikala. Enligt Risutecs beräkningar är energivedsuttaget i oröjda ungskogar cirka en fjärdedel större än i ett objekt som har förhandsröjt manuellt. Avgörande för att Finland ska nå klimatmålen är att energivedshanteringen är lönsam. Därför krävs det också effektiva metoder som gör avverkningen lönsam både för maskinföretagaren och för skogsägaren. Vårt aggregat är ett steg på vägen mot ökad lönsamhet, säger Aikala. Bra resultat i undersökning Det är inte enbart Risutec som gärna berättar om att systemet fungerar. En studie av Arbetseffektivitetsföreningen TTS visar också att maskinell förhandsröjning och gallring är effektivt. Studien bestod av olika typer av ungskogar som i sin tur delades upp i ett område som hade förhandsröjt manuellt av en skogsarbetare och ett område där Risutec gjorde allt. Enligt TTS effektiverades arbetstiden med upp till femtio procent i de testobjekt Risutecs aggregat för energivedsgallring kan också utföra stubbehandling. Den blåa färgtillsatsen i medlet visar att stubben har fått en dusch av medlet. Kräv stubbehandling i energivedsgallringar som gallrades med Risutecs aggregat. Samtidigt ökade också uttaget av energived. TSS konstaterar i sin rapport att aggregatet är ett lovande alternativ. Priset för Risutecs L3A-aggregat är cirka 30 000 euro. En medelstor avverkningsmaskin lämpar sig bäst som basmaskin. Aggregatet väger cirka 600 kilo. Text och foto: Christoffer Thomasfolk Forskare Tuula Piiri på Skogsforskningsinstitutet framhåller hur viktigt det är att stubbehandling utförs under sommarhalvåret vid alla avverkningar i barrträdsdominerade skogar, även vid energivedsgallringar. Redan när en del av stubbarna är 10 centimeter i diameter är risken för att rotrötan ska komma in i gallringsskogen så stor att en gallring utan stubbehandling borde vara förbjudet. Om det inte är möjligt att utföra stubbehandling, exempelvis för att gallringsmaskinen inte har utrustning för det, borde gallringen flyttas framåt och påbörjas först i november. Då finns inga sporer av rotrötan längre i luften. Vårarna har blivit varmare och enligt Piri borde stubbehandlingen inledas när dygnsmedeltemperaturen är över +5 grader. Nuvarande direktiv har 1.5 31.10 som stubbehandlingsperiod. Först när skogsägarna börjar kräva stubbehandling vid alla gallringar som görs i barrträdsdominerade ungskogar under sommarhalvåret, kommer gallringsmaskinerna och tilläggsutrustning till dem att utvecklas i snabbare takt. Skogsbruket 3/2012 11
SKOGS vård Maskinerna tar över Tillverkarna av skogsmaskiner satsar nu på att utveckla aggregat för plantering och röjning. Målsättningen är att arbetet inte blir dyrare och att resultatet inte blir sämre än vid manuellt arbete. Markberedningen har länge varit helt mekaniserad. På tallmarker som förnyas genom sådd sker sådden nästan utan undantag i samband med markberedningen med tillläggsutrustning på markberedningsaggregatet. Om vi ska kunna hålla kostnaderna för skogsvården nere, är maskinell plantering och röjning enda utvägen. Även brist på arbetskraft påskyndar mekaniseringen. Skogsägare som själva planterar och röjer blir färre och skogsarbetaryrket lockar få unga. Bara en femtedel av skogsarbetarna är under 35 år. Planteringsmaskinerna kommer I fjol jobbade över trettio planteringsmaskiner i de finländska skogarna. Av dem har 18 varit i UPM:s egna skogar. Foto: Pentin Paja Naarva-röjaren klämmer med sina kraftiga gummiklädda käftar fast slyet och rycker därefter upp det med rötterna. Maskinell skogsvård kommer Om fem år har vi säkert prövat på både maskinell plantering och maskinell röjning i våra skogar. Det säger Jan-Anders Winqvist, som är skogsförman på Forsby Gård i Pernå. Det kommer inte att finnas tillräckligt med skogsarbetare, säger Jan-Anders Winqvist. Vi har en anställd skogsarbetare och köper arbetskraft via skogsserviceföretag, bland annat Silvesta. Vi har ett par yngre skogsserviceföretagare och de är värdeful- 12 Skogsbruket 3/2012 la. Vi försöker hitta arbete åt dem året runt. I fjol när det var kallt och ovanligt mycket snö, var det mycket svåra förhållanden, vilket ledde till att röjningarna upphörde helt för några månader. Inom några år kommer vi troligen att pröva även på maskinell plantering. Det är ett försök i samarbete med UPM. Våra förnyelseytor är i medeltal 4 5 hektar stora och nio av tio planterar vi med gran, så det finns alla förutsättningar att gå över till maskinell plantering, när det inte längre finns manuell arbetskraft. Vi slyröjer alla våra planteringar ca fem år efter planteringen. Och sedan röjer vi ytterligare en gång. På årsnivå röjer vi ungefär 300 hektar. Forsby Gård har drygt 8 300 hektar skog, så det är mycket skogsvårdsarbeten som ska utföras varje år. Vi tror på vårt system med två röjningar, först en slyröjning och sedan den egentliga röjningen. Då får vi snabbt plantskogen till förstagallringsstadiet då träden redan ger hyggligt med massaved. Text: Gerd Mattsson-Turku
Kom överens om alla detaljer Vi planterade över 2 miljoner granplantor maskinellt, säger Kari Kuru som har varit med och utvecklat den maskinella skogsvården hos UPM. Det betyder att vi har planterat en tredjedel maskinellt. På riksnivå planteras omkring 5 procent maskinellt och det betyder drygt 7 miljoner plantor. Fördelen med maskinell skogsvård är att samma maskin kan göra flera arbeten samtidigt. Planteringsmaskinen både markbereder och planterar. Som i alla andra arbeten spelar förarens yrkesskicklighet en stor roll. Studier som Skogsforskningsinstitutet gjort visar att skillnaden mellan förarna kan vara tiotals procent i fråga om dagsprestationen. Samma studie visar att en erfaren förare planterar närmare 350 plantor per timme. Maskinell skogsvård kräver en viss minimiareal för att arbetet ska bli lönsamt. Det är dyrt att flytta maskiner. Enligt Kuru är miniarealen för maskinell plantering 1,5 hektar. Planteringsmaskinerna gör ett minst lika bra arbete som skogsarbetarna. En bidragande orsak till det är att planteringen görs i samband med markberedningen. Då hinner inte gräs och annan växtlighet etablera sig i den hög med mineraljord som är avsedd för plantan. Kuru uppskattar att UPM om tre år har 30 planteringsmaskiner i arbete. Maskinell röjning är billigare Maskinell röjning när plantskogen är under en meter hög blir omkring en femtedel billigare än manuell röjning med röjsåg. Så stor kostnadsinbesparing ger brunnsröjning med ett aggregat som rycker upp slyet med rötter. Då bildas det inga nya skott. I bästa fall behövs det ingen ytterligare röjning utan nästa ingrepp blir förstagallringen. UPM använder maskinell brunnsröjning i omkring fem procent av röjningarna i sina egna skogar. Vi hade fyra maskiner i arbete 2011. Om tre år räknar jag med att vi har 12 15 stycken, säger Kuru. Jag tror att vi i bolagets egna skogar har möjlighet att röja upp till 60 procent maskinellt. Plantorna är under en meter höga när vi röjer maskinellt och det betyder att de inte skadas fastän maskinen gränslar dem. Text: Gerd Mattsson-Turku Efter vinterns avverkning kan nya frågor ha dykt upp då ingen avverkning är sig lik. Vi kollade med inköpsförman Fredrik Engberg på Metsäliitto vad en missnöjd skogsägare kan göra. Jag brukar alltid säga åt skogsägare att ringa istället för att bli och fundera, säger Fredrik Engberg. Engberg tillägger att han personligen sällan får negativ respons eller respons överhuvudtaget. Alla skogsägare som säljer virke åt Metsäliitto får en blankett där de anonymt kan fylla i vad de tyckte om betjäningen med början från virkesanbudet. Det vanligaste svaret brukar vara att skogsägaren vill ha avverkningsmaskinen genast på plats i sin skog. Det är en utmaning att planera avverkningen så att alla är nöjda eftersom vi har haft flera besvärliga vintrar bakom oss. Folk vill också att virkestravarna genast körs bort. Det är ju förståeligt. Men de virkestravar som vi inte kommer åt efter att tjälen gått ur jorden har förtur. Kolla beståndet Många bekymmer kunde undvikas om skogsägaren själv är på plats då avverkningen pågår. Då kan skogsägaren direkt ta kontakt om allt inte gick enligt planerna. Det är inte nödvändigtvis så enkelt. Folk är på jobbet dagtid och det är mörkt när man kommer hem från jobbet. Flertalet skogsägare håller fortfarande själva upp vägen till avverkningsytan och då kan de på samma gång kolla upp beståndet. Engberg berättar att Metsäliitto är extra noggrann med att komma överens om alla detaljer då avverkningskontraktet görs upp. Vi gör så här därför att allt färre nuförtiden är på plats då avverkningen utförs. Det som är överenskommet överförs elektroniskt vidare till den som utför avverkningen. Tajt tidtabell Till exempel kan skogsägaren få gråa hår ifall en avlägsen del av beståndet glömts bort under avverkningen. Entreprenörerna jobbar med strama tidtabeller. Är det frågan om entreprenörens försummelse är det han som står för notan. I sådana fall kommer entreprenören och avverkar resten av beståndet. Eller så får avverkningen vänta tills avverkningsmaskinen igen är i trakten. Misstag är mänskliga I normala fall avgränsar virkesköparen endast avverkningsytan. Föraren i avverkningsmaskinen väljer vilka stammar som står kvar efter gallringen och vilka träd som blir naturvårdsträd. Om skogsägaren vill bestämma vilka naturvårdsträd som lämnas eller har andra värdefulla träd som han eller hon vill skydda så stämplas de i samband med att kontraktet skrivs. Det är all anledning att skriva in de stämplade träden i kontraktet. Vad händer om entreprenören avverkat fel sortiment? Entreprenören står för notan. Han kan i princip endast avverka de sortiment som är köpta. Engberg förklarar att om man till exempel kommit överens om att alla björkar lämnas kvar på ytan så skriver man inte in dem i kontraktet. I stället skriver man in det som ett tilläggsvillkor i kontraktet som förmedlas till entreprenören. Han tipsar slutligen att många problem kan undvikas genom att skogsägaren har koll på sina rår och inte låter dem växa igen. Ta minst en gång om året en promenad i skogen och kolla att allt är som det ska. Text: Marianne Palmgren Skogsbruket 3/2012 13