Innehåll Inledning... 3 Syfte, bakgrund och mål... 4 Barnen och ungdomarna är vår framtid 4 En värdig ålderdom... 5 Anpassning framför integration... 5 Ökat medborgarinflytande 6 Politisk organisation.. 6 En långsiktig och hållbar utveckling... 7 Fri och öppen mjukvara... 7 Flyktingmottagning... 7 Ekonomiskt bistånd... 8 Budgetyrkanden... 10 Förslag till budget 2015... 11 Förslag till VP 2016... 12 Förslag till VP 2017... 13 Noter.. 14 Sida 2
Inledning Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn, som betraktar värdekonservatism och upprätthållandet av en solidarisk välfärdsmodell som de viktigaste verktygen i byggandet av det goda samhället. Det övergripande målet med Sverigedemokraternas politik är att skapa ett fritt, öppet och demokratiskt samhälle, präglat av trygghet och tradition, där alla medborgare är lika inför lagen och har möjlighet att påverka och att känna trygghet, såväl fysiskt som socialt. Alla behöver vi trygghet; i hemmet, på gator och torg, på jobbet och i skolan, i barndomen, familjelivet, ålderdomen och i vår identitet. Vi har idémässigt låtit oss inspireras av såväl det förra sekelskiftets svenska nationalkonservatism som delar av den socialdemokratiska folkhemstanken. Syftet är att kombinera principen om grundläggande social rättvisa med traditionella värdekonservativa idéer. Sida 3
Syfte, bakgrund och mål Sverigedemokraternas syfte och mål med kommunpolitiken i Oskarshamn är att värna Oskarshamnarnas intressen, skapa en attraktiv stad att leva i samt att skapa en stad med stort hjärta, hög grad av sympati och solidaritet för medmänniskorna. Vi ser det som ett självklart mål att öka invånarnas inflytande över politiken, att inga former av särbehandling inom kommunens ramar tillåts och vi lägger inte minst stor vikt vid känslan av trygghet när vi utformar vår politik. Ett varsamt hanterande av de gemensamma ekonomiska resurserna är en viktig och naturlig del av den sverigedemokratiska förvaltarskapstanken. Vårt fokus ligger därför i första hand på den primära och grundläggande verksamheten, där vi med hänsyn till människors behov och miljö främst prioriterar skolan, vården, omsorgen, den grundläggande tryggheten samt infrastrukturen kort sagt den kommunala kärnverksamheten. Då barnen, de sjuka, handikappade och de äldre är våra mest utsatta grupper måste också dessa grupper prioriteras före andra. Centralt för oss är också att värna och stärka den svenska sammanhållningen, den svenska kulturen, identiteten och gemenskapen. Vi ser därför med oro på den stora segregationen, motsättningarna och det stora utanförskapet för olika grupper av människor i vårt samhälle. Vi ser problem med att människors delaktighet, närhet och trygghet över tid i en allt större grad minskar. Vi vill arbeta för att vända denna negativa utveckling och framför idéer och mål som kan förbättra våra medborgares möjligheter till en bättre tillvaro. Barnen och ungdomarna är vår framtid Ett av de mest grundläggande behov vi människor har är känslan av trygghet. Tryggheten är således grunden för frihet och människor som känner frihet känner i också glädje, engagemang, vilja och mening. Det är därför så oerhört viktigt att skolan, barnomsorgen och fritidsverksamheterna inom kommunens ramar präglas av trygghet. Det är vidare med fast bestämdhet vi tror att de allra flesta föräldrar själva är de som är de mest lämpade att avgöra vad som är bäst just för deras barn. Förutom stora möjligheter för föräldrarna att påverka barnomsorgen där deras barn går, ser vi därför också valfriheten att föräldrarna själva får bestämma vem, eller vilka, de själva anser är mest lämpade att sköta omvårdnaden av sina egna barn. Vare sig det i praktiken innebär ett kommunalt, kooperativt eller eget omvårdande av barnen genom ett kommunalt vårdnadsbidrag. Skolan skall i möjligaste mån präglas av närhet och liksom barnomsorgen även präglas av småskalighet, valfrihet och trygghet. Skolan skall verka för och sträva efter att samtliga elever, på ett värdigt sätt, ska få möjligheter att ge utlopp för sina känslor och idéer. Eleverna skall uppmuntras till självständigt tänkande och kritiskt granskande i diskussioner och av medias information. Lärarna har till uppgift att lära ut demokratins funktionssätt och dess grundvalar såsom alla människors lika värde. Lärarna skall verka för att eleverna lär sig samarbeta, hur kamratandan kan stärkas och vad lojalitet och ärlighet innebär. Sida 4
Sverigedemokraterna motsätter sig skattefinansierad hemspråksundervisning på skoltid, såvida den inte har som uttalat mål att leda till återflyttning till hemlandet. Vi befarar att verksamheten försvårar anpassningen till vårt svenska samhälle. Därför vill Sverigedemokraterna tillskriva regeringen en begäran om att Oskarshamn ska få bli försökskommun för slopad modersmålsundervisning. Vetenskapliga rön från bland annat Danmark, där man dessutom numera har slopat modersmålsundervisningen, har visat att modersmålsundervisningen är så gott som verkningslös. Hemspråksundervisning ska utövas genom invandrarnas egen försorg, det vill säga i hemmet. I skolan skall barnen lära sig det svenska språket. En värdig ålderdom Våra äldre kommuninvånare har varit med om att bygga upp vår välfärd och har i livet arbetat och tagit hand om de yngre generationerna, de förtjänar att få åldras med värdighet, inte försummas. Tyvärr tvingas många äldre idag leva i ensamhet och otrygghet på ålderns höst. Många äldre ser med oro fram emot den negativa utvecklingen i kommunen med avsaknad av bostäder. Behoven varierar och valfriheten är begränsad. Många ensamma äldre utsätts för brottslighet i sina hem vilket är helt oacceptabelt. En trygg, värdig ålderdom med innehåll är för oss Sverigedemokrater en självklarhet. Därför bör en kommunal äldreombudsman inrättas som bevakar de äldres rättigheter. Likaså skall KPR (Kommunala Pensionärs Rådet) organisatoriskt inrättas under kommunstyrelsen för bättre möjligheter att sätta äldrefrågorna i fokus. Avgiften för trygghetslarm bör slopas eftersom vi inte anser att äldres trygghet skall vara en fråga om ekonomi utan en självklarhet för de som väljer att bo kvar hemma. I syfte att försöka höja livskvaliteten för kommunens äldre bör även ett försöksprojekt med rekrytering och utbildning av oavlönade omsorgsvolontärer inrättas, som vi även tidigare motionerat om. Tanken med detta är att förmå oskarshamnare att på frivillig basis hjälpa till i omsorgen om de gamla genom att till exempel ta med dem på promenader och utflykter eller bara ta sig tid att samtala med dem, vilket personalen många gånger inte hinner. Många av våra äldre, framförallt ensamstående kvinnor, tvingas leva på en månadsinkomst som är lägre än socialbidragsnormen samtidigt som vi erbjuder äldreförsörjningsstöd till invandrade åldringar vilka inte har betalat en krona i svensk skatt. Detta är kränkande för dem som hela livet betalat skatt till välfärden. Sverigedemokraterna vill därför se en ändring av nuvarande system. Anpassning framför integration Det är Sverigedemokraternas övertygelse att solidariteten, omtanken och därmed också tryggheten till stora delar beror av identifikationen och känslan av samhörighet. Vi människor har en benägenhet att i högre utsträckning visa omtanke om dem vi kan identifiera oss med. En gemensam kultur och gemensamma traditioner är i sin tur de starkaste identitetsskapande faktorerna. Sida 5
Sverigedemokraterna vill verka för att de invandrare som har kommit till Oskarshamn och Sverige skall anpassa sig till det svenska samhället i stället för tvärtom. Vi förespråkar således assimilering framför integration och menar att huvudansvaret för anpassningen till det svenska samhället ska vila på individen själv och att de kommunala integrationsinsatserna och all verksamhet som syftar till att befrämja den konfliktskapande mångkulturalistiska samhällsordningen därmed slopas. En gemenskap kan inte byggas på olikheter för då upphör den att vara en gemenskap. Det faktum att enskilda individer med utländska rötter på ett positivt sätt har bidragit till Sveriges och Oskarshamns utveckling förändrar inte detta samhällsförhållande. Därför ska all verksamhet som syftar till att befrämja den mångkulturella samhällsutvecklingen snarast avvecklas. Nyckelord i arbetet för minskad segregering är anpassningsvilja till det svenska samhället. Sverigedemokraterna vill också förbjuda alla former av positiv särbehandling eller beaktande av etniskt ursprung vid anställningar inom kommunen. Kompetens ska alltid vara vägledande vid anställning. Ökat medborgarinflytande Sverigedemokraterna ser ett allt större missnöje och politikerförakt i samhället. Vi ser också att allt färre engagerar sig inom politiken, vilket på sikt riskerar undergräva den representativa demokratin då alltför få människor väljer att engagera sig politiskt. Vi menar därför att det är högst angeläget att snarast möjligt vända denna utveckling, och som medel för att lyckas med detta måste vi ta besluten närmare väljarna samt öka kontakten mellan folket och dem som representerar dem. Som olika medel att ta besluten närmare folket föreslår vi ett internetbaserat rådslag, där kommunens samtliga invånare via ett enkelt datasystem skall kunna lämna sin åsikt, samt där invånarna även skall kunna rösta i aktuella frågor. Eftersom inte alla har internet eller dator i hemmet skall biblioteken, skolorna, äldreboendena och övriga lämpliga kommunala förrättningar erbjuda access och hjälp att utnyttja detta system. Omröstningssystemet skall agera rådgörande och vägledande åt kommunens folkvalda politiker, och det skall också kunna kompletteras med regelrätta rådgörande kommunala folkomröstningar i för invånarna stora och samhällsavgörande frågor. Politisk organisation Ett allt för tilltaget ekonomiskt stöd till redan etablerade partier riskerar på sikt att få en negativ inverkan på idealismen inom dessa partier och skapa alltför höga trösklar i förhållande till nya politiska rörelser, som för närvarande inte är representerade i fullmäktige, vilket utgör ett demokratiskt problem. För att motverka politikerförakt och frigöra resurser till angelägna satsningar inom omsorgen och skolan vill Sverigedemokraterna att kostnaden för politikerarvoden och partistöd, skall hållas så lågt som möjligt. Sida 6
En långsiktig och hållbar utveckling Mänsklighetens påverkan på den omgivande naturen är omfattande. Larmrapporter gör gällande att mänskligheten går en dyster framtid till mötes om vi inte förändrar våra livsmönster radikalt. Det är således upp till oss att tillsammans verka för ett hållbart samhälle. Vidare måste all kommunal verksamhet sträva efter att i möjligaste mån välja miljövänliga alternativ, även om detta på kort sikt innebär ökade kostnader. Kortsiktiga ekonomiska, och många gånger marginella, vinster får inte gå före målet att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle. En väl fungerande kollektivtrafik är inte bara viktig för en levande landsbygd, utan även ur miljöhänseende. Fri och öppen mjukvara Användandet av öppen källkod och öppna standarder inom det offentliga Sverige börjar nu ta allt mer fart och riktningen är tydligt utpekad genom exempelvis E-delegationen, som i sitt arbete skall sträva efter att offentlig förvaltning, i så stor utsträckning som möjligt, ska bygga sina lösningar på öppna standarder, använda sig av programvara som bygger på öppen källkod samt sträva efter lösningar som stegvis frigör förvaltningen från beroendet av enskilda plattformar och lösningar. En sådan utveckling skulle inte bara ge möjliga kostnadsbesparingar, även om just möjligheten till kostnadsbesparingar är en av de största drivkrafterna för att välja öppen källkod och speciellt för kommuner som har ett likartat behov där man med fördel kan dela på utvecklingskostnader. Genom att använda öppna standarder, och inte slutna filformat/protokoll, blir man mindre beroende av specifika leverantörer, samt slipper kräva att medborgare ska tvingas införskaffa licenser från vissa företag för att kunna kommunicera med kommunen. Största hindret till en övergång är i regel den bekvämlighet som finns, då man sitter fast i ett stort beroende till enskilda leverantörer och licenskontrakt där en övergång är förenad med mycket arbete. Ett genomsnittligt landsting i Sverige saknar även möjlighet att helt på egen hand utveckla mjukvaran då man inte har tillräckligt med resurser för detta. Skall utvecklingen på allvar ta fart i kommunerna så är det viktigt med samverkan och att allt fler kommuner driver frågan aktivt och visar intresse. Flyktingmottagning Sverigedemokraterna är bekymrade över den flyktingpolitik som staten under lång tid har fört, där hänsyn inte tas till kommunernas förutsättningar och där kostnadstäckningen varit undermålig. Fram tills dess att en mer ansvarsfull invandringspolitik implementerats på riksnivå, som då främst riktas mot konventions- och kvotflyktingar, föreslår Sverigedemokraterna i Oskarshamn att kommunen skriver ett noll-avtal med Länsstyrelsen om flyktingmottagande. Ett sådant avtal innebär att förutsättningar finns för en grundläggande verksamhet då grundbidrag erhålls, men att verksamheten begränsas till den självmanta inflyttningen. Vilket även innebär att kommunen återgår till hur verksamheten såg ut innan 2006. Sida 7
Sedan den 1 december 2010 så förändrades förutsättningarna för flyktingmottagandet i kommunerna, då arbetsförmedlingen övertog ansvaret för delar av introduktionen. Den största förändringen för kommunerna var att staten övertog försörjningsansvaret under introduktionstiden, vilket även av förståeliga skäl föranlett en kraftig sänkning av ersättningen till kommunerna för flyktingmottagandet. Sverigedemokraterna anser att flyktingverksamheten framöver skall redovisas separat i kommunens bokslut. Detta för att öka transparensen i verksamheten och ge en bild av vilken täckning de statliga ersättningarna ger och därmed även huruvida kommunala skattemedel subventionerar verksamheten. Ekonomiskt bistånd Sverigedemokraterna ser oroväckande på utvecklingen för det ekonomiska biståndet. Oskarshamns kommun hade under en lång rad av år en starkt fallande trend gällande det ekonomiska biståndet och speciellt i gruppen utrikes födda. Kostnaden för det ekonomiska biståndet per capita låg på ca 550 kr under mitten av förra decenniet. Men efter 2007 så steg nivån lavinartat, till stor del beroende av finanskrisen. Särskilt drabbade under finanskrisen har gruppen ungdomar varit, som resulterat i en fortsatt hög arbetslöshet nivå hos denna grupp. Det ekonomiska biståndet har nu placerat sig på en relativt hög nivå, sett till åren innan finanskrisen och distansen till densamma. En förklaring till detta är givetvis det fortsatt oroliga ekonomiska läget i världen. Men trots detta så finns det kommuner i Kalmar län som lyckats sänka sina kostnader för det ekonomiska biståndet eller som alternativt har betydligt lägre kostnader per capita. Oskarshamns kommun har gått från att ligga på den lägre halvan i Kalmar län till den högre. Sedan december 2010 så har arbetsförmedlingen haft ansvaret för etableringen av nyanlända under de två första åren och fr o m december 2012 så lämnar de första etableringsreformen vilket även sker löpande. Sida 8
Sida 9
Budgetyrkanden Vi föreslår kommunfullmäktige besluta: att uppdra åt kommunstyrelsen att tillskriva regeringen en begäran om att Oskarshamns kommun ska få bli försökskommun för slopad hemspråksundervisning. att flyktingverksamheten redovisas separat i boksluten för att göra verksamheten mer transparent och för att kunna visa på vilken täckningsgrad statsbidragen ger. att uppdra åt kommunstyrelsen att återkomma med ett förslag om försöksprojekt, med uppgift att rekrytera och utbilda omsorgsvolontärer i syfte att höja livskvaliteten för kommunens äldre och avlasta personalen inom äldreomsorgen. att uppdra åt kommunstyrelsen att utreda möjligheten till att införa ett internetbaserat rådslag. att till ägardirektiven för Byggebo AB fastställa att utdelning skall ske om 50 % av det fastställda resultatet inom ramen för begränsningen av utdelningar för kommunala bostadsaktiebolag. att Oskarshamns kommun upprättar ett nollavtal gällande flyktingmottagningen med staten genom Länsstyrelsen. att uppdra åt kommunstyrelsen att återkomma med förslag om att i ett projekt utreda möjligheterna att övergå till mjukvara baserad på öppen källkod. att uppdra åt kommunstyrelsen att återkomma med ett förslag om att inleda ett pilotprojekt med intelligenta larm inom hemtjänsten med Sigtuna kommun som förebild. att kommunen i IT-strategin förordar en så snabb och långtgående övergång som möjligt till öppna standarder. att uppdra åt kommunstyrelsen att återkomma med förslag till arbetsmarknadsprojekt där samtliga som erhåller försörjningsstöd med arbetslöshet som grund anställs under en projekttid om ett år. att KPR (Kommunala Pensionärs Rådet) organisatoriskt skall inrättas under kommunstyrelsen. att uppdra åt kommunstyrelsen att utreda förslag om modell för kompensation av lönebortfall vid sjukdom för anställda inom barnomsorg, vård och omsorg. att fatta principbeslut om att ofrivilliga delade turer skall avskaffas. Sida 10
OSKARSHAMNS KOMMUN FYLL I MARKERADE Obs: kostnad=minus CELLER med partiets avvikelse från med 1000 tkr skriver man "-1000". PARTI: kolumn 5 KS budgetram efter korrigeringar ex) vill man föreslå ökade kostnader FÖRSLAG TILL BUDGET 2016-2018 Ver. 151009 (NÄMNDERNAS RAMAR ÄR EXKLUSIVE KAPITALKOSTNADER) (tkr) KS KS Avgiftsfinansierade verksamheter budgetram Driftkompensation Korrigering av Ej resultat- budgetram Not enligt beslut för investeringar intäkter påverkande efter avvikelse o hyresjusteringar kapitalkostnader, korrigeringar korrigeringar mot prel ram 150317 72 skatter & bidrag ramförslag nr 1 2 3 4 5 (1+2+3+4) 6 7 Kommunkontoret 8 382 0 1 132 0 9 514 0 9 514 Räddningstjänsten 962 0-45 0 917 0 917 Tekniska nämnden 24 404 0-4 064 0 20 340 0 20 340 S:a avgiftsfinansierade 33 748 0-2 977 0 30 771 0 30 771 Skattefinansierade verksamheter Kommunstyrelsen 2016 Parti: SD - Kommunkontoret -30 108 27 0-544 -30 625 0-30 625 - Kommunkontoret, IT-avdelningen -2 282 0 0-219 -2 501 0-2 501 - Strategi- o näringslivsenheten inkl SC -21 412 26 0-365 -21 751 510-21 241 1 - Nova -5 739 0 0-157 -5 896 0-5 896 - Räddningstjänsten -26 845 115 0-900 -27 630 0-27 630 2 Tekniska nämnden, övrigt -23 317 0 0-539 -23 856 74-23 782 3 Tekniska nämnden, kost och service -37 681 0 0-1 377-39 058 0-39 058 Tekniska nämnden, fastighetsavdelning 44 349 0-3 061 0 41 288 0 41 288 Samhällsbyggnadsnämnden -22 612 32 0-697 -23 277-76 -23 353 4 Bildningsnämnden -564 364 1 580 0-13 331-576 115 1 122-574 993 5 Socialnämnden -527 962 361 0-11 246-538 847 812-538 035 6 Valnämnden -2 0 0 0-2 0-2 Revisionen -966 0 0 0-966 0-966 S:a skattefinansierade -1 218 940 2 141-3 061-29 375-1 249 235 2 442-1 246 793 Verksamheternas nettokostnader 1-1 185 192 2 141-6 038-29 375-1 218 464 2 442-1 216 022 Avskrivningar -85 483 0 790 0-84 693 0-84 693 Pensionskostnader -50 204 0 0 0-50 204 0-50 204 Löneöversyn, omställningsåtgärder 2015-29 289 0 22 032-7 257 0-7 257 Löneöversyn, omställningsåtgärder 2016-36 941 0 0 7 343-29 598 0-29 598 KF oförutsedda -1 245 0 0 0-1 245 1 245 0 7 KF resultatenheter -5 800 0 0 0-5 800 5 800 0 8 Besparingar och effektiviseringar 7 557 0 1 426 0 8 983-8 983 0 9 Lönekartläggning -374 0 0 0-374 0-374 Övrigt 0 0 0 0 0 0 0 Verksamheternas nettokostnader 2-1 386 971 2 141-3 822 0-1 388 652 504-1 388 148 Skatteintäkter 1 254 900 0-4 131 0 1 250 769 0 1 250 769 Generella statsbidrag 114 948 0 5 792 0 120 740 0 120 740 Finansiella intäkter 41 310 0 0 0 41 310 1 000 42 310 10 Finansiella kostnader -13 310 0 0 0-13 310 0-13 310 Årets resultat 10 876 2 141-2 161 0 10 856 1 504 12 360 FINANSIELLA MÅL Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag 101,2% 101,2% 101,2% Kommunfullmäktiges mål 101,3% 101,3% 101,3% Måldifferens (tkr) 0 0 504
OSKARSHAMNS KOMMUN FYLL I MARKERADE Obs: kostnad=minus CELLER med partiets avvikelse från med 1000 tkr skriver man "-1000". PARTI: kolumn 5 KS budgetram efter korrigeringar ex) vill man föreslå ökade kostnader FÖRSLAG TILL BUDGET 2016-2018 Ver. 151009 (NÄMNDERNAS RAMAR ÄR EXKLUSIVE KAPITALKOSTNADER) (tkr) KS KS Avgiftsfinansierade verksamheter budgetram Driftkompensation Korrigering av Ej resultat- budgetram Not för investeringar intäkter påverkande efter avvikelse enligt beslut o hyresjusteringar kapitalkostnader, korrigeringar korrigeringar mot prel ram 150317 72 skatter & bidrag ramförslag nr 1 2 3 4 5 (1+2+3+4) 6 7 8 Kommunkontoret 8 371 0 1 133 0 9 504 0 9 504 Räddningstjänsten 856 0 66 0 922 0 922 Tekniska nämnden 24 486 0-1 840 0 22 646 0 22 646 S:a avgiftsfinansierade 33 713 0-641 0 33 072 0 33 072 Skattefinansierade verksamheter Kommunstyrelsen 2017 Parti: SD - Kommunkontoret -30 212 27 0-543 -30 728 0-30 728 - Kommunkontoret, IT-avdelningen -2 280 0 0-221 -2 501 0-2 501 - Strategi- o näringslivsenheten inkl SC -21 648 26 0-364 -21 986 635-21 351 1 - Nova -5 730 0 0-157 -5 887 0-5 887 - Räddningstjänsten -26 923-8 0-899 -27 830-800 -28 630 2 Tekniska nämnden, övrigt -23 630-640 100-539 -24 709 74-24 635 3 Tekniska nämnden, kost och service -8 181 0 0-1 377-9 558 0-9 558 Tekniska nämnden, fastighetsavdelning 42 763 0-1 988 0 40 775 0 40 775 Samhällsbyggnadsnämnden -22 569 10 0-697 -23 256 74-23 182 4 Bildningsnämnden -595 205 1 195 0-13 331-607 341 1 122-606 219 5 Socialnämnden -525 730 268 0-11 245-536 707 1 312-535 395 6 Valnämnden -2 0 0 0-2 0-2 Revisionen -978 0 0-1 -979 0-979 S:a skattefinansierade -1 220 324 878-1 888-29 374-1 250 708 2 417-1 248 291 Verksamheternas nettokostnader -1 186 611 878-2 529-29 374-1 217 636 2 417-1 215 219 Avskrivningar -82 045 0-5 798 0-87 843 0-87 843 Pensionskostnader -53 153 0 0 0-53 153 0-53 153 Löneöversyn, omställningsåtgärder 2015-29 289 0 22 032-7 257 0-7 257 Löneöversyn, omställningsåtgärder 2016-36 941 0 0 7 343-29 598 0-29 598 Löneöversyn, omställningsåtgärder 2017-36 941 0 0 0-36 941 0-36 941 KF oförutsedda -3 245 0 0 0-3 245 3 245 0 7 KF resultatenheter -8 800 0 0 0-8 800 8 800 0 8 Besparingar och effektiviseringar 15 722 0 15 931 0 31 653-14 462 17 191 9 Lönekartläggning -374 0 0 0-374 0-374 Övrigt 0 0 0 0 0 0 0 Verksamheternas nettokostnader -1 421 677 878 7 604 0-1 413 194 0-1 413 194 Skatteintäkter 1 299 496 0-5 710 0 1 293 786 0 1 293 786 Generella statsbidrag 113 351 0-2 720 0 110 631 0 110 631 Finansiella intäkter 42 190 0 0 42 190 2 000 44 190 10 Finansiella kostnader -14 190 0 0-14 190 0-14 190 Årets resultat 19 170 878-826 0 19 222 2 000 21 222 FINANSIELLA MÅL Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag 100,6% 100,6% 100,6% Kommunfullmäktiges mål 100,6% 100,6% 100,6% Måldifferens (tkr) 0 0 0
OSKARSHAMNS KOMMUN FYLL I MARKERADE Obs: kostnad=minus CELLER med partiets avvikelse från med 1000 tkr skriver man "-1000". PARTI: kolumn 5 KS budgetram efter korrigeringar ex) vill man föreslå ökade kostnader FÖRSLAG TILL BUDGET 2016-2018 Ver. 151009 (NÄMNDERNAS RAMAR ÄR EXKLUSIVE KAPITALKOSTNADER) (tkr) KS KS Avgiftsfinansierade verksamheter budgetram Driftkompensation Korrigering av Ej resultat- budgetram Not för investeringar intäkter påverkande efter avvikelse enligt beslut o hyresjusteringar kapitalkostnader, korrigeringar korrigeringar mot prel ram 150317 72 skatter & bidrag ramförslag nr 1 2 3 4 5 (1+2+3+4) 6 7 8 Kommunkontoret 8 371 0 595 0 8 966 0 8 966 Räddningstjänsten 856 0-33 0 823 0 823 Tekniska nämnden 24 486 0 1 992 0 26 478 0 26 478 S:a avgiftsfinansierade 33 713 0 2 554 0 36 267 0 36 267 Skattefinansierade verksamheter Kommunstyrelsen 2018 Parti: SD - Kommunkontoret -30 344 27 0-543 -30 860 0-30 860 - Kommunkontoret, IT-avdelningen -2 197 0 0-219 -2 416 0-2 416 - Strategi- o näringslivsenheten inkl SC -21 774 26 0-364 -22 112 685-21 427 1 - Nova -5 741 0 0-157 -5 898 0-5 898 - Räddningstjänsten -27 014-8 0-899 -27 921-800 -28 721 2 Tekniska nämnden, övrigt -23 921-1 540 100-539 -25 900 74-25 826 3 Tekniska nämnden, kost och service -7 369 0 0-1 377-8 746 0-8 746 Tekniska nämnden, fastighetsavdelning 42 763 0-2 306 0 40 457 0 40 457 Samhällsbyggnadsnämnden -22 544 10 0-698 -23 232 74-23 158 4 Bildningsnämnden -602 189 878 0-13 331-614 642 1 122-613 520 5 Socialnämnden -519 280 268 0-11 245-530 257 1 812-528 445 6 Valnämnden -392 0 0 0-392 0-392 Revisionen -991 0 0-1 -992 0-992 S:a skattefinansierade -1 220 991-339 -2 206-29 373-1 252 910 2 967-1 249 943 Verksamheternas nettokostnader -1 187 278-339 348-29 373-1 216 643 2 967-1 213 676 Avskrivningar -82 045 0-9 149 0-91 194 0-91 194 Pensionskostnader -56 100 0 0 0-56 100 0-56 100 Löneöversyn, omställningsåtgärder 2015-29 289 0 0 22 032-7 257 0-7 257 Löneöversyn, omställningsåtgärder 2016-36 941 0 0 7 343-29 598 0-29 598 Löneöversyn, omställningsåtgärder 2017-36 941 0 0 0-36 941 0-36 941 Löneöversyn, omställningsåtgärder 2018-41 841 0 0 0-41 841 0-41 841 KF oförutsedda -3 245 0 0 0-3 245 3 245 0 7 KF resultatenheter -8 800 0 0 0-8 800 8 800 0 8 Besparingar och effektiviseringar 30 210 0 22 920 0 53 130-15 012 38 118 9 Lönekartläggning -374 0 0 0-374 0-374 Övrigt 0 0 0 0 0 0 0 Verksamheternas nettokostnader -1 452 644-339 14 119 1-1 438 864 0-1 438 864 Skatteintäkter 1 340 568 0-5 019 0 1 335 549 0 1 335 549 Generella statsbidrag 112 076 0-8 761 0 103 315 0 103 315 Finansiella intäkter 40 600 0 0 0 40 600 2 000 42 600 10 Finansiella kostnader -12 350 0 0 0-12 350 0-12 350 Årets resultat 28 250-339 339 1 28 251 2 000 30 251 FINANSIELLA MÅL Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag 100,0% 100,0% 100,0% Kommunfullmäktiges mål 100,0% 100,0% 100,0% Måldifferens (tkr) 0 0 0
OSKARSHAMNS KOMMUN FÖRSLAG TILL BUDGET 2016-2018 NOTER: (tkr) Not Förslag 2016 2017 2018 1 Strategi- och näringslivsenheten -510-635 -685 Minskat partistöd -285-285 -285 Allmänt sparbeting -400-400 -400 Mobilsamåkning/Bilpool i Kristdala 50 50 0 Ölandstrafik 125 0 0 2 Räddningstjänsten 0-800 -800 Säker brandvattenförsörjning 0 800 800 3 Tekniska nämnden, övrigt -74-74 -74 Slopande av 2:e vice ordf. -74-74 -74 4 Samhällsbyggnadsnämnden 76-74 -74 Slopande av 2:e vice ordf. -74-74 -74 Byggnadsinspektör och VVS 150 0 0 5 Bildningsnämnden -1122-1122 -1122 Slopande av 2:e vice ordf. -146-146 -146 Slopad hemspråksundervisning -2184-2184 -2184 och modersmålsstöd Föreningsbidrag och djurskydd 100 100 100 Ungdomscafé 108 108 108 Ramförstärkning 1000 1000 1000 6 Socialnämnden -812-1312 -1812 Slopande av 2:e vice ordf. -112-112 -112 Nollavtal flyktingmottagande -1500-2000 -2500 Specialistutbildning sjuksköterskor 800 800 800 7 KF Oförutsedda 1245 3245 3245 8 KF resultatenheter 5800 8800 8800 9 Besparingar och effektiviseringar -8983-14462 -15012 10 Finansiella intäkter 1000 2000 2000 Utdelning Byggebo 1000 2000 2000