Klubbmästare: Frank Edgar, Fältvägen 24., 147 41 TUl-tBA Kassör: t.io Gyllenberq, G lluddingev 417 2 ö g, 125 42 ÄLVSJO Redaktion; l-lat: s f' red i ng, Hundhamravägen 83, 14 5 7 2 NOR SnO RG l.ljöi n Waldenström, Lidaleden 70, 603 61 NORRKÖPING Postgirokonto: 62 90 88-6 Medlemsavgift: ;o kr/år ~1/!J() 11idsonunai' 1 '\lålberg Vid småbaneavdelningens vårresa 1990, fick vi i Vålberg veta att brukets lok, ASJ Falun 624/ 1952, varje midsommarafton används att dra ett personförande tåg mellan bruket och stationen. Peter LÖf reste därför till Vålberg och fotograferade tåget, som förutom lok bestod av sex lövade Oms-vagnar. I mitten av tåget fanns en orkester och man körde en resa tur och retur med avgång kl 14.00. Resandetillströmningen var god och evenemanget hade karaktären av folkfest. rrinan ASJ-loket kom till Vålberg användes ånglok för trafiken. Mer om detta finns att läsa under "Kommentarer & Kompletteringar" i detta nummer.
Sida 2 SmB 4/90 PROTOKOLL fört vid extra stämma för Svenska Järnvägsklubbens Småbaneavdelning å_hatell Wivex i Alvesta, 1990-09-22. Närvarande: 24 medlemmar. l Till mötesordförande valdes Lennart Abrahamsan. 2 Till mötessekreterare valdes Lars Eriksson. 3 Kassören Bo Gyllenberg framförde en hälsning från klubbmästaren. Av Västerviksbaken har sålts c:a 480 ex av upplagan 1.510. Försäljningen har inbringat 43.000 kr. I skuld återstår 10.000 kr. 4 Enkäten am SmB:s framtid redovisades. Se bilagd sammanställning. 5 Enkätresultatet diskuterades och samma argument sam vid årsmötet i maj framfördes än en gång. 6 Stämman beslutar att utse Bo Gyllenberg, Mats Freding och Frank Edgar att förhandla med SJK:s styrelse om villkoren för avdelningens framtid. 7 Resar. Göteborgsresan inställdes p g a för få anmälningar. De kontaktade företagen är dock välvilliga till framtida besök. Förslag till kammande resmål är dels Gävle med omnejd, dels Torvbanor i östra Småland. 8 stämman avslutas. Lars E Eriksson mötessekreterare Lennart Abrahamaon mötesordförande ENKÄT OM SmB:s FRAMTID Fyra alternativ fanns att välja mellan: l SJK styrelses förslag. 2 5mB fortsätter som en självständig avdelning. 3 5mB bildar en egen förening. 4 5mB lägger ned verksamheten. Av avdelningens c:a 140 medlemmar har 55 st svarat, vilket motsvarar 39 %. De 55 svaren fördelar sig på alternativen: l 2 O svar 49 svar eller 89 % 3 6 svar eller 11 % 4 O svar Alternativ Z-svaren har som andrahands alternativ l 10 svar 3 34 svar 4 l svar Alternativ 3-svaren ( i första eller andra hanq ) har på följdfrågan am man vill arbeta som funktianär eller i styrelse svarat: JA 7 st, NEJ 14 st. Våra medlemmar vill alltså i första hand fortsätta som hittills, i andra hand bilda en egen förening. Enkätsvaren har på styrelsens uppdrag sammanställts 1990-09-01 av Lars E Eriksson.
SmB 4/90 Sida 3 ~1/~tote rned SJK som framgår av extra stämmans 6 på föregående sida utsågs Bo Gyllenberg, Mats Freding och Frank Edgar att förhandla med SJK styrelse om villkoren för avdelningens framtid. Träffen med styrelsen ägde r~-1990-11-01 i SJK klubblokal, Vättao. Från SJK styrelse deltog Dan van Berlekorn, Jan Bengtsson och Erik Holm. Bo Gyllenberg inledde med att erinra om avdelningens bildande och målsättningar, där bl a angavs"att åvdelningens ändarnål skulle vara att forska om de svenska småbanorna --- av alla slag samt att dokumentera och presentera forskningsresultaten (dock utan krav på publicering i något visst organ) att utge böcker om srnåbanor, bl a en form av fortsättning på Svenska -- Industrimotorlok I" Detta antogs av SJK styrelse i augusti 1975 och avdelningen har sedan verkat i denna anda. Småbaneavdelningens medlemmar har dels på avdelningsstämmor, dels i en enkät uttryckt som sin vilja att avdelningen även i fortsättningen. skulle kunna vara relativt självständig med egen avdelningsavgift, medlemsblad, ekonomi, reseverksamhet och bokutgivning. SJK styrelse framförde därefter sin syn på avdelningens verksamhet. Det som föranlett styrelsen att nu ta upp. frågan v~r boken om västervikslokoruotorerna. Denna borde ha. utkommit som ett nummer i SJK skriftserie. Med tanke på projektets storlek borde även utgivningsbeslutet formellt ha tagits av SJK styrelse. En längre diskussion följde. Vi enades därefter om följande: 1) SrnB har egen avdelningsavgift och eget medlemsblad 2) SrnB fortsätter att i egen regi utge och sälja landskapsböcker och häften av motsvarande omfattning. övriga projekt utges av SJK och ingår i klubbens skriftserie. Samtliga avdelningens böcker skall finnas till försäljning hos SJK Försäljning och avdelningens priser skall anpassas till SJK Försäljning, vilket innebär att priserna skall vara lika oavsett om boken köps över disk eller via postgiroinbetalning. 3) SrnB skall fortlöpande informera sin kontaktman i styrelsen om planerade resor, bokpr.ojekt m m samt inhämtar styrelsens godkännande i förekommande fall. När det slutligen gäller medlemmarnas vilja att avdelningen även i fortsättningen skall ha en relativt självständig ekonomi, står SJK styrelse i princip fast -vid sin tidigake inställning. Detta innebär att småbaneavdelningen inför varje verksamhetsår skall göra upp en budget för sin verksamhet och att avdelningens ekonomiska resultat skall redovisas brutto i SJK resultaträkning. Det är svårt att idag säga vilka föroch nackdelar som ligger i detta och det uppdrogs därför åt avdelningens kassör Bo Gyllenberg och. SJK kassör Ingernar Eriksson att närmare diskutera dessa frågor. Vi' får säkert anledning att återkornrna till detta i ett kommande nummer av SmB. Ir1cj tlst.rilok l Mats Freding Jag har börjat sammanställa ett grundmaterial för "Industrilok i Värmland" och är tacksam för övriga medlemmars hjälp med material som belyser ämnet. Lokuppgifter, foton m m mottages med största glädje. Hör av er till Peter Löf, Västingegatan 4, 665 00 Kil. Peter Löf G LÖ11 INTE I\1EDLE11SA VG IFTEN! Medlemsavgiften för år 1991 bör som vanligt inbetalas senast vid årsskiftet. I enlighet med stämmans beslut är det ynka 50 riksdaler, som lämpligen sätts in på avdelningens postgiro 62 90 88-6. Kassören Detta nummer av SmB (nummer 60 från starten 1975) har redigerats av Mats Freding. Bidrag till nr 1/ 91 sänds till Björn Waldenström, Lidaleden 70, 603 61 Norrköping. Presslaggnir1g: 1991-01-18
Sida 4 SmB 4/ 90 SmB resa 22-23 sept 1990 t~11 s~1ändska torvbanor I september genomförde SmB en resa i Jönköpings- och Kronobergs län, för att studera de kvarvarande torvbanorna. Resesällskapet, som bestod av cirka 25 personer, besökte under dessa två dagar hela 17 torvbanor, ett impregneringsverk, ett hembygdsmuseum och en vägstationl Reseledare var avdelningens förste torvmästare (eller var det klubbmästare?) Ulf Fjeld. Som vanligt var färdmedlet buss, som denna gång kom från Sven Engkvist Busstrafik i Grimslöv. Resan startade den 22.9 i Nässjö och det första besöket gjordes vid Bodabergs Torvströfabrik. Efter fotografering av dieselloket (tillv. JV 115/1951) företogs en resa på mossens huvudspår. På återvägen gjordes en fotokörning vid banans korsning av landsvägen Nässjö - Malmbäck. Nästa uppehåll gjordes vid den 1980 anlagda torvströfabriken i stolpen CBMR Produkter AB). Här fanns två motorlok. Det ena (tillverkat hos Hulu Torv) var under ombyggnad och för höstens torvtransporter användes ett lok köpt från Fagerdals Torvströfabrik (tillv. av Söderquists mv, Sävsjö). Vi informerades även om att man haft planer på att inköpa ett lok från Emmaljunga, men det visade sig vid provkörning i stolpen vara för tungt för spåren på platsen. Resan gick sedan vidare norr ut till resterna av Smålands Torv HB:s fabrik utanför Forserum. Vid en av de kvarvarande byggnaderna fanns banans sista lok i dåligt skick (loket enl. uppg. tillv. i Strömfors). Ute på mossen fanns ett lok från Esse Torv, Larstorp. Loket hade använts vid rivningen av spåren och Esse torv har köpt både lok och räls här. Efter lunch i Nässjö studerades Banverkets smalspårsbana vid slipersimpregneringsverket. Dragkraften utgörs av ett Sx-lok (märkt 83) försett med en VY-dieselmotor. Några uppgifter om verksamheten: impregnering 1000 m3/vecka 10.000 slipers/vecka. Träslag bok (från Tyskland) och furu (från Sverige). Det mesta materialet kommer till verket med lastbil (l) och lastas direkt på impregneringstrallorna. Vidare söderut till Bodafors, där vi stannade till vid N:a Sands1ö-Bodafors Hembygdsförenings hembygdsgård. Här finns sedan 1989 en liten 600-bana med lok (köpt 1989 från Gustaf Svensson, Lannaskede brunn) och en trallvagn. Nästa mål var stocka- ~ där vi först fotograferade loken vid torvindustrin. Loken ägs av Hasselfors Garden men driften vid strötorvupptagnings bedrivs på entreprenörsbasis av Hällaryds Torvindustri. Ett uppehåll gjordes även vid Håkan Perssons MV, där fanns ett JV-lok försett med Stockholms gatukontors märkning (från High Chapparal?) och en Sala-hytt. Efter ett kort uppehåll vid Hällaryds Torvindustri för fotografering av motorloket for vi till Svenarums Torvprodukter AB:s fabrik i Kvighult söder om Hok. Två av ägarna demonstrerade vagnvändaren. Utanför fabriken stod det stora traktorsläpet, vilket används att transportera vagnar och lok mellan bolagets tre olika spårsystem 1 Kvighult, Kohult och Spinkamålen. Ett kort besök gj_ordes vid den 1989 anlagda torvbanan i Spinkamålen. Efter fotografering av bangäaen på platsen for vi vidare till Kohult. Här fanns de två loken, vilket ett kom till användning för ett improviserat extratåg på banan för småbaneavdelningen. En resa, som gjordes med det hembyggda "Vaggeryds-loket", gick med rask fart på den välbyggda banan och med låg fart i en klätterväxel, där avdelningen ånyo spårade ur! Ute på mossen fanns det andra loket, vilket är tillverkat av Vaggerydsgrävare (Nr l) På väg till dagens mål, Alvesta, stannade vi till hos Lammhults Torvindustri AB, för att studera dess dieselhydrauliska lok av Vaggerydsgrävares tillverkning (nr 3). Denna torvbana trafikeras numera endast sporadiskt. Efter extra föreningsmöte på kvällen fortsatte resan den 23 sept med besök hos Råsa Torvindustri HB, Lenhovda, där de två motorloken fotograferades. Det var ett avställt lok tillverkat hos AB Lenhovda Byggnadssmide samt ett driftslok. Det sistnämnda tillverkat av Vaggerydsgrävare AB (nr 4/1982)
SrnB 4/90 Sida 5 Via Lessebo vidare till Västra Bro Torvströfabrik, där motorloket (tillv. av Gustafssons Smedja i Vislanda) och den mycket långa rampen upp till torvströfabriken fotograferades. Nordöst om Tingsryd ligger tre torvströfabriker, vilka fick snabba besök av intresserade SmB-are. Först besöktes Boarydsudds Torvindustri, där motorloket stod avställt sedan nedläggningen av järnvägsdriften 1987. Torvbanan kvarligger delvis i reserv. Vidare till Söftesmåla Torvprodukter AB, där ägaren visade de två lokomotiven (Vaggerydsgrävare resp. Bröd. Håkanssons MV AB, Tingsryd). Järnvägsdriften är numera inställd men banorna finns kvar i reserv. Resans höjdpunkt var besöket vid Källehults Torvfabrik, där den gamle fabrikören startade upp de två kvarvarande motorloken, båda tillverkade vid torvfabriken. Driften här är under avveckling och snart har möjligheten att köpa Tingsryds Naturmull upphört. Efter sen lunch i Urshult besökte SmB för första gången en vägstation. Den tillhörde Värends Lastbilcentral och låg i Urshult. Under tak förvarades två motorlok, vilka tillhört lastbilcentralens torvindustri, Rävs1ö Torvindustri AB, men nu var till salu. Vidare till själva torvindustrin norr om Urshult, där ytterligare två lok fanns till beskådande i lövsly. Här en kort sammanfattning över de kvarvarande fyra lokomotiven tillhöriga Rävsjö Torvindustri AB: Tillv. AB Bröderna Envall, Fellingsbro /1942, köpt 1963 Tegnaby Torvind. i Rävsjö AB Morinders Verkstäder, Ljungby /1948, köpt 1983 Annerstads Torv. AB Lindhs Torvmaskiner, Värnamo /1954, Vislanda MV, Vislanda /1945, -"- -"- i Rävsjö i Urshult i Urshult Åter till en torvindustri, där järnvägen använts. Det var Ulvö Torv AB, där man har två Vaggeryds-lok som driftslok och ytterligare ett lok som reserv (tillv. vid Källehults Torvfabrik 1977). Dagens sista besök gjordes vid Byltetorps Torvströfabrik, Elinshylte. Har fanns ett motorlok tillv. av Lindhs Torvmaskiner 1963. Ett varmt tack till Ulf för två trevliga dagar på Smålands torvmossari Vill du ha den resebeskrivning, som framtagits till resan sätt in 15.- på SmB postgiro 62 90 88-6, så kommer ditt exemplar inom kort i brevlådan. Bo Gyllenberg Den Gamle torvfabrikören och motorloken. Demonstrationskörning för SmB. Killehult 1990-09-23. LINBANERUTAN Böcker om linbanor tillhör inte vanligheten, varför det är trevligt att få anmäla en östtysk bok i ämnet med titeln "Seilbahnen der DDR" av Mario Schatz. Tranpress 1987. Boken omfattar 200 sidor och har 250 bilder, varav 24 i färg och 19 tabeller. Den handlar till viss del om linbaneteknik, allmän linbanehistoria men mest om de personförande linbanorna i DDR. Som linbana räknar författaren även lindragna järnvägar, varför boken även kan läsas av den järnvägsintresserade. Bland de mera udda beskrivningarna är den om hängbanan Loschuvitz-Oberloschwitz i Dresden samt personhissen i Bad Schandaul Bo Gyllenberg
sida 6 SmB 4/ 90 TYSK I SVERIGE III Vi har även i år erhållit en resebeskrivning från Ulrich Völz, redaktör för den tyska industribanetidskriften Bahn-Express. Han har tillbringat en septembervecka i Småland och Skåne. Brobyholm Torvindustrin är av mindre omfattning och verksamheten pågår bara på kvällar och veckoslut. Dragkraften hembygge? (Ahlgrens, Bäckseda - översättaren anm.). Vidare fanns några museala specialvagnar. Stockaryd (Hasselfors Garden AB). Här fanns följande lok: O&K 8604/1938 Dierna 2555/1962 Schöma 3355/1971 Dierna 2577/1962 Hällaryd (do torvindustri). Här fanns det gamla loket (tillv. Stockaryds m v) samt tre moderna vagnar liknande Stockaryds (Hällaryds torvindustri sköter ju numera strötorvindustrin i Stockaryd på entreprenadbasis åt Hasselfors varför man kan misstänka att de flyttats mellan torvbanorna-översättarens anm.) Svenarum (do torvindustri). I Kvighult stod det avställda loket med Jönköpingsmotor. Ingen rullande materiel vid Kohult utan de båda moderna loken och vagnarna var på den nya banan i Spinkamålen. Österlentåg AB Loket (ex SJ T23 115/Gullfiber, Söråker) var enligt uppgift från den söta kvinnliga järnvägstjämstemannen i Simrishamn, hos GIA i Ystad och godstrafiken hade ännu ej kommit i gång. Svensköp/Vissmossen (Kronmull AB) Den osannolikt genomrationaliserade anläggningen är ett exempel på att man också kan använda en torvbana som en del inom en ekonomisk verksamhet (?). Man kan naturligtvis tvista om begreppet torvbana är brukbart här. Normalt används det nyligen ombyggda ryska loket (Kalinin 1033/1962) med GIA-loket som reserv. Bergbolaget-loket står avställt vid sidan om spåret, men är enligt uppgift fullt driftsdugligt. Om GIA-loket har Ulrich fått fram en hel del uppgifter som att loket ursprungligen leverades till konsortiet Bolmen-tunneln. Det har tillv.nr. 762/1976. År 1987 helrenoverades och ombyggdes loket enligt Kronmulls specifikation samt försågs med hytt. Motor Deutz typ F4L912W på 40 kw, med avgasbad, hydraulpump typ Dowty, hydraulmotor typ Staffa B200T. Vikt 8 ton. Ett tåg består av 5 boggievagnar, dock räcker 4 vagnar för att fylla de 90 m2 som lastbil och släp rymmer inför transporten till Sösdala. En "hit" är lastningen av tåget på mossen. Genom radiostyrning från lastmaskinen är alltid tåget rätt placerat. På mossen finns totalt 5 km spår. Den maximala transportvägen är dock knappt två km. Personalen är mycket vänlig och har man möjlighet att resa med, skall man absolut göra det - man tror inte att det är ett småbanelok man reser med. S1öholmen/Rönnesholms mosse Här finns Kronmull AB:s andra 750 mm torvbana. Dragkraften utgörs även här av ett ombyggt ryskt Kalinin-lok (nr 1034/1962). Anställt finns ett mindre lok (trol. Bergbolagen, översättaren anm.) Här består ett tågsätt av 4 vagnar. Köpinge (Hasselfors Garden AB) Banan är cirka 3 km, varav 2 km på mossen. Följande lok fanns: Ageve 421/1971, Schöma 3403/1972 samt Schöma 3406/1972. Den 11 sept. pågick endast banarbete. Fråga när och varifrån kom Ageve 421/1971 till Köpinge? Kilhult (Bolmens Maskinpressade Bränntorv?) Torvindustrin nära Skånes Fagerhult, var svår att hitta! Här fanns tre lok, varav ett på spår samt en snöslunga. Ingen person på platsen den 12 sept. Ulrich Völz
SmB 4/90 Sida 7 Skå.nenytt~ at1gt1sti 1990 stass mosse Bana, utlastning i drift. Driftsloket av okänd tillverkning, försett med fyrcyli~drig dieselmotor av fabrikat Efapor (?). ASR-loket finns kvar. Karpalunds sockerbruk Nedlagt och öde. Loket kunde ej ses. Vagna~ stod på fabriksom~ rådetoch spåret används ännu. Två vagnar stod utanför: Ucs 46-74-9104003-7 och Ucs 46-74-9104002-9 (KVAB 1955). RanaskOg Industrispåret till Tarkett (STORA) används. Ett flertal G-vagnar fanns, varav två avställda (med gamla övermålade nummer synliga), den ena tillverkad av-asj Falun 1967. Utflyktståg CHJ 17 + 6 vagnar samt Z49 126 + SV4 gjorde uppehåll och fortsatte mot Broby.. Hanaskags kalkbruk, 3D21 Delvis restaurerat, åtminstone den ena ugnen. Den andra var förfallen. I den restaurerade delen finns ett ca 10 m långt 600-spå~ kvar i en kraftig lutning. Kalkbrottet är nu soptipp. En räl stack upp invid denna. Broby station Utflyktståget ankom försenat p g a slirning och svåra backar. Spåret till Tarkett (STORA) används ej längre. östanå pappersbruk Ganska öde; någon firma tycks husera i delar av fabriksbyggnaderna som är märkta GL.LL 1862, omb 1947. 1435-bron över ån är riven och 25-metersräler ligger kvar i skogen. övraryds torvindustri, 4E8 Helt riven liksom banan. I skogen finns ett 50-tal 5 meters räler (höjd 60 rran, 5 kg/m) staplane. Hässlehults mosse, 4E27 Tbrvlada, ombyggd till garage för lantbruksmaskiner. Ett 600- spann återfanns. Mossen är helt övervuxen. Kräbbleboda stenbrott, 4D47 Nedlagd stenindustri och vattenfyllt stort stenbrott. Vid sliperiet finns ca 100 m 600-banor på båda sidor om en byggnad. Två vändskivor. I en barack hittades en följesedel märkt "Svirnpex Granit AB, ett företag i AP-STEN gruppen" Byggnad~rna var ordentligt igenborranade och försedda med kraftiga lås. Arlöv.S[i, 8rlö2s_sg:::!s.er.bi:uls. är i drift. Loket kunde dock ej ses..~=.s~ia på sarnrna ort nedlades i augusti. Spåret in på fabriksområdet ligger kvar, men verkade ej ha använts den senaste tiden. Lomrna eternit Så gott som riven; endast en trevåningsbyggnad och laqer åter$tår. Svenska Hoechst AB har tagit över östra delen av fabriksområdet. I västra delen ligger litet 450-spår kvar ingiutna i golvet. 1435-spåret till ASG används ej. Janis Friedits Register över Sveriges gruvor Gruvsektionen inom Sveriges Speleologförbund, SSF (grottforskarna), är en förening för alla som är intresserade av gruvor. Intresset kan omfatta tåg, gruvteknik, historia, geologi, arbetets villkor, biologi, ekonomi etc. Gruvsektionen planerar att i samråd med andra intresseföreningar inventera Sveriges alla gruvor och lägga upp ett dataregister över resultatet. Några av de uppgifter vi funderar på att ha med: namn, län, kommun, kartblad, kartkoordinater, tåg, mineral, ägare, djup, hus, lave samt brytning. Idag är inlagt var alla sulfidmalmsgruvorna finns. Skriv gärna ett par rader och berätta vilka gruvor du känner till och vilka uppgifter du som småbanevän vill kunna hitta i registret. Spårvidd, längd, befintliga lok o vagnar, dressiner, linbana,???. Med vänlig hälsning SSF Gruvsektionen Håkan Ljungqvist Nybrogatan 38 11~ ~O STOCKHOLM 08-660 66 32
Sida 8 SmB 4/ 90 Yr l{esinspekt.ionerl, :rv1alrnö Nedan beskrivs ett antal ångpannor, som registrerats hos Yrkesinspektionen i Malmö. Uppgifterna är hämtade ur inspektionens besiktningsakter, som~ tidigare stått undanställda på inspektionens kontor där. Numera finns de bevarade på landsarkivet i Lund. Jag har kopior på de: nedan nämnda besiktningsprotokollen. Dufeke, Berg von Lindhe, Axelvald Mannheim 24022/ 1909. Lok 10 kg. Senaste besiktning 1921. Såld 1940. Troligen avses Duveke mosse (kan vara Axelvald 3C34). "Lok" är troligen lokomobil, då något lok med denna tillverkning ej är känt. Hasslarps sockerfabrik Vagnfabriken Falun 1903 lokomotiv. Senaste besiktning 1949, används ej 1950. skrotad enl AF (nr 3968) 1951-09-18. Avser panna i lok ss 2418/ 1874. AB Ivöverken, Bromölla Holmbergs M V 4221/1933. Senaste besiktning 1950. Enl. AF 1954 (?) används pannan ej. Avser lokomotiv. Sannolikt är det panna i något av loken Krh 41/1886 eller AE 983/1873. 1 Karpalunds sockerbruk NOHAB 1930 1918 lokomotivångpanna. Senaste besiktning 1946. Används ej epligt AF 1947-09-22. Troligen är tillverkningsnumret 1918 år 1930 och avser parina i lok NOHAB 845/1907, skrotat 1948. AF-numret var 5614. Karpalunds sockerbruk Ombygg. Bergslagernas Järnvägs AB, Amål 1925, tillverkningsnummer 106. Senaste besiktning 1958, används ej 1959. Svar 1964-06-01: skrotad. Avser MV 106/ 1890, som ombyggdes till tanklok av SSA 1948. Klagshamns Cementverks AB Orenstein & Koppel 1815/1908. Senaste besiktning 1941, användes ej 1942. Fabriken nedlagd. Enligt AF november 1943 är loket sönderskuret. Enligt O&K-boken är loket tillverkat 1906. Orenstein & Koppel 1907 lokomotiv. Senaste besiktning 1940. Enligt AF 41-05-08 användes loket ej då. Januari 1942: handlingarna sända till II distriktet. Loket som avses är 2497/1907, som 1942 såldes till AB Dannemara Gruvor 7. sålt/ skrotat 1949. Orenstein & Koppel 9047/1919 lokomotiv. Enligt AF 1941-05-08 användes loket ej. AF juni 1943: Loket sålt till Höganäsverken. Senaste besiktning 1958. AF 1960-02-03: skall enligt uppgift skrotas. Orenstein & Koppel 4730/1911 lokomotiv. 1939 Skånska Cement AB, Limhamn. Senaste besiktning 1950. Enligt AF troligen skrotad. Orenstein & Koppel 9048/1919 lokomotiv. 1939 Skånska Cement AB, Limhamn. Senaste besiktning 1946. Enligt AF skrotat 1947. MalmÖ hamn Hälsingborgs M V 216/38/ 1909 lokomotiv. Senaste besiktning 41-01- 05. Enligt AF april 1942 såld för export. Tillverkningsnummer är 38. Hälsingborgs M V 231/1913 lokomotiv. Senaste besiktning 1939, användes ej 1940 eller 1941. Enligt AF april 1942 sålt för export. 231 är pannummer och tillverkningsnummer på loket är 45. AB Svensk Tbrvförädling, Store Mosse Vagn- & Maskinfabriks AB, Falun 46/1905, lokomotiv. Senaste besiktning 1960. Lokomotivet med ångpanna såld till SJ för. skrotning. skrotad. Säbyholms sockerfabrik, Landskrona. NOHAB 1907 lokomotiv. Senaste besiktning 1943. Enligt AF november 1944 skrotad. Avser tillverkningsnummer 863. Inget står om försäljningen till Helsingborgs kopparverk 1955. skrotningen kan ev. avse enbart pannan. Har loket fått ny/begagnad panna 1944? AF-numret 1583 är överstruket. Ängelholms sockerfabrik Sharp, stewart & Co 4373/1898 lokomotiv. Senaste besiktning 1953. Användes ej 1954. Enligt AF 1955-05-20 är driften nedlagd. Östanå Pappersbruk Ljunggrens verkstad 1918 lokomotiv. Senaste besiktning 1946. Användes ej 1947 eller 1948 enligt AF. såld till AB Higge (namnet svårläst och osäkert) i Gnesta enligt AF 1949-03-22. Loknumret är förstås 33, men det står ej i akten. (Forts.)
SmB 4/90 Sida 9 AB Ivöverken, Hromölla (överstruket och ändrat till:) Sölvesoorgs hamn, Sölvesl::xxg. Motala M v 2630/1938 lokomotivpanna. AF 6219. Senaste besiktning 1957. Enligt AF 1959-12-28 är pannan såld till AB Bärgning och Muddring, Stockholm. Enligt uppgift från Yrkesinspektionen I distriktet 1960-04-13 troligen skrotad. Vilket lok avses? sölvesborgs hamn, sölvesborg Ljunggrens M V 1909 lokomotiv. AF ~762. Sista besiktning 1953. Enl AF är pannan sönderskuren. Vilket lok avses? Enligt mina noteringar har hamnen ej haft egna.lok. AB Karlshälls Granitindustri, Karlshamn (Matvik). Zobel, Bromberg 593/1909 lokomotiv. Sista besiktning 1943. Därefter följer en svårläslig rad "Enl skr 30. 1. 45 Der ans levat S.B. i juli 1945" Y61 25/1-1951 skrotad. Det stämmer att pannan var registrerad hos yrkesinspektionen; se SmB 3/84:10. Första besiktning hos YI 1936-11-17 och sista 1943-11-25. Kockums Jernverk, Kallinge NOHAB 525/1899. AF 5704. Lokomotiv, avgåspanna. Sista besiktning 1941. Enligt AF i augusti 1942 skrotad. Avses loket 525/1899 (ursprungligen GnJ 1)? Hvilans M v 1933 lokomotiv. AF 5945. Första besiktning 1933-08-20, sista 1956-01-26. "Y61 den 28.12.59, svar den 31.12.59 tagen ur bruk". Kan denna panna månntro tillhört "Kallinge mystiska ånglok", vars ursprung och tillverkare är okända? Se även ÖSJ-Bla' det 3/80, 4/80 och 4/86.' I SDS 1963-06-04 skriver man bl a att Kockums i Kallinge har skänkt kommunen ett drygt 90 år gammalt lok avsett för uppställning på någon lekplats. Loket anges vara byggt i England 1872 och inköptes några år senare till Sverige. Ända till 1917 tuffade det mellan Norrköping och Söderköping. Kockums använde det som växellok mellan stationen och bruket tills spårvidden ändrades och det ställdes undan. Janis Priedits Alucrom AB (SmB 3/90:5) Ett foto i Mercurius Gruppen AB:s årsberättelse för 1989 ger ett svar på frågan om ytterligare spårsystem i företagets anläggningar. Fotot är taget i Alucroms målningsanläggning i Nyvång och visar smalspåriga målningstrallor Bo Gyllenberg Gruvöns Bruk (SmB 3/90:6) Ritningen i Gruvöns arkiv måste ha varit en :>ffertritning. Jönköpings Motorfabrik tillverkade endast två ML500-lok, varav det första levererades 1946-04-12 till Karlskrona Örlogsvarv. Gruvön inköpte i stället Vk-loket 163/1934 - fd NOJ 3/LRJ 4 och inköpet skedde 1945. Mats Preding Hargshamn FINNLINE har köpt KAPES/Gullfibers fd SJ Z43 210 tillsammans med hamnens andra delägare Hallstaviks Gräv & Schakt. Peter LÖf HIMAG-lok (SmB 2/88:12, 3/88:10) Jeg har fornylig gennemgået de tegninger fra Hiller~ MasKinfabrik, som findes i Industribaneklubbens arkiv. Et lokomotiv er fremstillet till Grosserer Harald Simonsen, K~benhavn omkring april 1936. Et andet er fremstillet til Dronnin~lle Teglvaerk omkring november 1936. Begge med Ford-motor. Desuden findes et par tegninger (dateret december 1937) af et lignende lokomotiv med dieselmotor af ukendt fabrikat. Intet tyder dog på, at man har fremstillet denne type. Men! På nogle af Ford-tegningerne er tilf~jet: Aendret-arb.nr 1393/43 ISKO. Altså har man tilsyneladene bygget et lokamotiv i 1943. I så falder nr 3? i listen identisk med nr 1 (2/88:10). Men hvad betyder ISKO- er det navnet på k~beren af lokomotivet i 1943? Og hvorfor k~bte man i Finland så mange smalsporlokomotiver fra Danmark på det tidspunkt? Foruden en del fra Pedershab Ma?kin fabrik er der også enkelte fra Motordrift(?) og Bramminge (?). Ingen af de sidste to fal>riker har vi fundet i Danmark (endnu). Peter Andersen
sida 10 SmB 4/90 skärblacka (3/ 90:3) ' Vilket nummer har Z64-lokomotorn som såldes till MoDo Cellkraft AB? Ulrich Völz Numret på den sålda Z64-an skall vara 421. Säråker (3/ 90:3) Loket levererades 1970 till Claas ohg, Harsewinkel (skördetröskfabrik) och fanns 1989 vid Newag i Oberhausen (se tidskriften Bahn-Express 2/ 89:95) Ulrich Völz utställningen i Rättvik (3/90:4) Järnvägsutställningen i Rättvik pågick till 2 september, ej 2 december som jag angav. Lars-Olof Lind Vålberg (2/90:9) Bo Gyllenberg ställer en fråga om ett ånglok i Vålberg. Jag får bidra med en uppgift från ett blad, som skrivits vid BJ Maskinavdelning i Amål på 1940- talets slut. Där finns redovisat att BJ sålt sitt lok B 34 till AB Cellull, Grums, vilket antas vara en tidigare benämning på Svenska Rayon AB. Försäljningen ägde rum 1~44. Det kan dock ha varit så att loket kom till Älvenäs, när spåret var färdigt 1943. Svante Forsaeus Vålberg (2/90:9) Jag har samma notering som Svante Forsaeus, men dessutom en annan - från okänd källa- som anger att ångloket NBJ 13 skulle sålts till Vålberg 1947. Kan detta s t amma...? Mats Fred i ng schärna 1704/ 1955 Jag har en fråga om ett schörna-lok och hoppas att någon SmB-läsare kan hjälpa mig: Tillverkningsnummer är 1704, tillverkningsår 1955. schärna sålde loket via Dolberg, Glaser & Pflaum till något svenskt gruvbolag. Spårvidden var o vanliga 920 mm och typen CDL28. I tillverkningslistan finns anqivet "fur Brädgarden/ Schweden". Ulrich Völz Tunnlar I stockholmstidningarna har under september 1990 rapporterats om två olika, större tunnelbyggen i Stockholm och dess närhet. Det första är en tunnel som skall koppla samman stockhalms Energi fjärrvärmenät i västra Stockholm med Järfälla kommuns nät. Längden är 5 km. Det andra är en 3 km lång tunnel från Roslagstull till nedre Östermalm, vilken skall användas som tillfällig förvaringsplats för orenat avloppsvatten. Är det någon som vet om järnväg används vid byggandet av dessa tunnlar? Bo Gyllenberg Yrkesinspektionen i MalmÖ Två akter finns på "Torvtillverkning i Kartaby, Ettebro, lantbrukare Fredrik Johansson", YI nr 12/854. Akterna avser besiktning av panna å lokomobil tillverkad av Marshall med nr 52693/ 1909. Besiktigad 1946, 1948 och 1951. Därefter sannol1kt såld till någon i stockholmstrakten, eftersom handlingarna översänts 1952-11-03 till dåvarande I distriktet i Stockholm. Någon som vet närmare om mossen haft bana? Kartaby ligger i närheten av Ronneby. Janis Priedits RÄTTELSE Bergslagsresan (3/ 90:10) Resan ägde rum 6-12 juni 1989, ej 1990. Redaktionen
SrnB 4/ 90 Sida 11 Black Hawthorn & Co. If0lge en fabriksliste af ukendt oprindelse, som je g har, 962 cl889 T.Dennis Rock & Co. l (for Sweden) 963 cl889 T.Dennis Rock & Co. 2 (for Sweden) 1017 1891 T.Dennis Rock & Co. 3 (for export) er leveret Bl t 762 Bl t 762 2/3 t 762 1112 cl896 Andersen, S0rensen & Jessen, K0benhavn B t 1435 mm lll2 er muligvis et af de lok, som kom Malmö Hamnbyggnad i 1898. mm mm mm Manning Wardie & Co. Peter Andersen If0lge bogen af samme navn fra Thomas Aleksandr er nr. 108/1864 (Bt, 1435 mm) leveret til Peto, Betts & Co., Helsberg, Denmark. Det firma, som byggede banerne i Jylland og Slesvig i 1864 hed Peto, Brassey & Betts, og navnet Helsberg forekernmer ikke der. Er det en fejlstavning af Hallsberg eller Helsingbor g? Kendes loket fra Sverige? Peter Andersen Malmö Tekniska Museum Av industribaneintresse finns förstås Limhamns cementfabriks ånglok nr 13, som lyckligtvis står inomhus. I kassan säljer man dia av loket till det facila priset av 3 kr/styck. Dia finns även på MLJ 1 LIMHAMN för samma pris. Dessutom har musee~ ytterligare ett ånglok, Helsingborg 33/1908, fd Kockums, fd SSA Karp~lunds sockerbruk. Janis Priedits NBVJ, Nora Föreningen har erhållit Deutsche Werke 676/1943 som gåva av maskinhandlaren Arne Kring i Hudiksvall. Loket har i många år stått avställt i Hudiksvall efter sin sista aktiva tjänst hos Iggesund. I augusti 1990 stod loket under presenning i Nora. Bo Gyllenberg Skultuna Lokomotor: Kockum Z49, 1946. Dieseldriven, 185 hk, 20ton. lnjo Per fonsson 021-75080, Gränges lndustriservice, ; :. 7 O 50 Sku/tuna. Klipp ur Dagens Industri 1990-10-03/Bo Gyllenberg Smedjebacken Fundia Steel AB:s Z65-lokomotor har nu återkommit från NOHAB i Trollhättan efter revision/ombyggnad. Lokomotorn, målad mörkblå med en röd dekorlinje på sidan, transporterades förbi Örebro 1990-09-04 i ett norrg~ende godståg. Mats Lindberg Timrå SJ Qaz 944 0086-1 (Z49 152) såldes 1990-10-09 till Gotthard Öst AB, Timrå. Lokomotorn skall användas i den interna växlingen hos skrotfirman. Mats Lindberg När något händer på småbanefronten glömmer du väl inte att meddela detta till SmB???
Sida 12 SrnB 4/90 Storebceltstunnellen Mellem Halsskov ved Kors0r og Sprog0 anlcegges for jernbanetrafikken en tunnel mens der skal opf0res en bro for vejtrafikken. Mellem Sprog0 og Knudsheved 0st for Nyborg opf0res en to-delt bro for både jernbane- og vejtrafik. Ved anlcegget af jernbanetunnellen, som startede i sammeren 1989, bliver anvendt en smalsporbane med 900 mm sporvidde. Den anvendes ved anlcegget af selve den borede jernbanetunnel (faktisk to parallelle tunneller), hvor to baremaskiner fra hver side barer sig gennem kalklagene under Storebcelt og (forhåbentlig) m0des på midten, eliers får man som entrepren0ren siger, fire tunneller til samme pris! Selve borearbejdet er f0rst startet i slutningen af august fra Halsskov, da der har vceret forsinkelser med selve boret. For 0jeblikket er det desvcerre ikke muligt for uvedkommende at se noget til selve tunnelarbejdet og smalsporbanen. MT Group, som består af danske og u denlandske entrepren0rselskaber har anskaffet et st0rre antal lok og vogne til smalsporbanen: 35-01 - 35-05 45-01 - 45-20 45-21 - 45-24 45-25 - 45-30 45-31?- 45-32? 46-01 - 46-66 47-01 - 47-54 48-01 - 48-10 Personelmotorvogne, Schöma 5055-5058 og????, 10 t, Deutz-motor 55 hk. Diesellok, Schöma 5033-5052, 35 t (!), Deutz-motor, 231 hk. Diesellok, Schöma 4858-4861, renoverede, x Spie Batignolles, Frankrig, 35 t, Deutz-motor, 231 hk. Diesellok, Schöma 5153-5158, 21 t, Deutz-motor, 139 hk. Diesellok, Schöma, 0vrige oplysninger endnu ikke kendte. 16 m3 1cassevogne til vognvender, Miihlhäuser. Diverse fladvogne og specialvogne. Diverse specialvogne. Totalt altså 37 lok og motorvegne og 130 vogne. Peter Andersen Torsvik Distri-Lux International AB, Elektralux-koncernens division för lager och transporter vid de olika anläggningarna, finns numera i ett separat bolag. Enligt uppgift används fortfarande fd SJ Z43 200 vid anläggningen i Torsvik. Dessutom finns det också planer på anskaffning av ett eget växellok till Distri.:.:...Lux International AB i Mariestad. Det pågår f n en utredning om ändring av stadsplanen för att kunna anlägga en ny bangård samt förändra nuvarande spåranslutning till Elektralux för att möjliggöra en mer rationell hantering av vagnslaster med eget lok. Om kommunen tillstyrker stadsplaneändringen beräknas ett inköp av beganat lok kunna ske 1991. Lennart Abrahamsson Arbetsmiljö 4/ 90 Artikel om Lomrna Eternitfabrik. På en bild syns smalspåriga trallvagnar med last av korrugerad eternit 1975. (Janis Priedits) Industribane-Nytt (Industribanernuseet Frövi) 2/1990 Förutom en hel del uppgifter om föreningens nyförvärvade ånglok, Maffei 4127/1925 (från Kanada) och Orenstein & Koppel 2808/ 1908 (från Nejmans i Arboga) samt arbetet med lokrenoveringar och flyttningen till Hagaberg i Frövis utkant, rapporteras att föreningen förvärvat ett Insel diesellok och ett ackumulatorlok "Mancha". Dessa två lok har spårvidden 700 mm och komner från fd stripa Gruv AB. Under rubriken "Varjehanda om srnåbanor" skriver Lennart Ericson om 12 olika srnåbanor, nämligen: Hagalunds Torvströfabrik, Karlskoga Trallbanesystern vid Hampetorps brvgga Närkes ~rieberg (torv/sågverk) Nyängshagen, Dylta Bruk (kalkstensbrott) Forsätters såg, Ringaby (invid Arbogaåns norra strand) Odensbackens lastageplats (Forts)
SmB 4/ 90 Sida 13 Oppboga Bruks 600 mm-banor Björnfalls Tbrvströfabrik, Mariedamm Läppe Såg & Lastageplats Bredmossen, Lillkyrka (torvbrytning) Mossby Kalkbruk, Kumla Mosås Tegelbruk, Mosås (Bo-Gyllenberg) Lunds studentkårs karneval, program 13-14 maj 1950, heter en skrift som utgavs i samband med festligheterna då. På omslaget finns bl a en tecknad bild av ångloket "The old look". I verkligheten användes faktiskt ett riktigt ånglok (mig veterligen den enda gången i karnevalshistorien), som drogs fram på gatorna av en vagnbjörn. Loket var Höganäsbolagets nr 3, Krauss 1320/ 1883. Loket finns bevarat på Höganäs museum. (Janis Priedits) Naturvetaren 7/1990 "Sista chansen till gruvbesök". Notis med anledning av geologsektionens gruvbesök i Dannernora, som snart läggs ned. Av notisen framgår dock ej när nedläggning sker. Besöket ägde rum 1990-10-18. (Janis Priedits) Nerikes Allehanda 1990-07-12 Illustrerad artikel om Industribanemuseet Frövi med anledning av flytten från Blixterboda till Frövi. "Vi räknar med att mjuköppna industrimuseet sommaren 1991 med en liten järnvägsstump där besökarna kan få sig n liten tur på smalspårig järnväg", sägenmuseets grundare Roger Jansson. (Mats Lindberg) Nerikes Allehanda 1990-09-20 "Järnvägsknuten Laxå snart ett minne blott". Av artikeln framgår att SJ 1990-09-24 upphörde med all godstrafik i Laxå. Anledningen är att Swedspan i Röfors skickar alltför litet gods med järnväg. 'swedspan får i fortsättningen köra sitt gods med lastbil till Hallsberg för omlastning till järnväg. Laxå Bruk, som äger Laxå-Röfors Järnväg, drabbas också av samma problem som Swedspan. Av detta torde väl följa att LRJ läggs ned helt och hållet, något som Swedspans transportchef varslade om vid SmB-resan i maj 1990. (Mats Lindberg) Nora i Sommar (Tidning utgiven av Nora Köpmannaförening 1990l Här finns en liten illsutrerad artikel om Konungsstollen i Klacka-Lerberg. Det är en 270 m lång gång för :.:T transport och avvattning av gruvan i Klacka-Lerberg. Den byggdes på 1700-talet. Sommartid är den öppen för intresserade turister och enligt foto i tidningen ligger det räls i ~tollen. (Bo Gyllenberg) ÖSJ-Bladet 3/1990 innehåller en artikel av Ingemar Annersson under rubriken "S:t Olof YBJ och linbanan". Mycket uppgifter om torvindustrin vid Gedings mosse och linbanan mellan mossen åch S:t Olof station. Artikeln är bl a illustrerad med foton på mossens lok och utlastningen från linbanan i S:t Olof. (Bo Gyllenberg) Arbetets historia stiftelsen Arbetets museum i Norrköping har under året utgivit en gedigen guide till arbetets historiska landskap (ISBN 91-7970-984-2, pris ca 100 kr). På knappa 200 sidor beskrivs 385 museer och miljöer med anknytning till industrisamhället. De flesta får ett begränsat utrymme, men telefonregister för vidare kontakter gör boken mycket användbar för den inustrihistoriskt intresserade. Ett drygt 60-tal museer och miljöer får en mera genomgripande redovisning och bland dessa finns t ex Bläse kalkbruk, linbanan i Örträsk, martinverket i Munkfors och Iggesunds bruksmuseum. En synnerligen prisvärd bok och nästan oumbärlig vid planeringen av semesterresan 1991. Mats Freding Att göra pengar ur rök, Perstorp AB 1881-1981. Minnesskrift med anledning av 100-årsjubileet. På en bild från 1905 syns smalspårig boggivagn (öppen) vid den då nybyggda formalinfabriken. Janis Friedits Hembygdsföreningen Arboga Minnes Arsbok 1989 har som tema "Hjälmare kanal 350 år". I kapitlet om byggandet av kanalen finns ett par uppgifter om järnväg, som t ex från 1824-25 års rapport, där noteras att 810 alnar järnväg anlagts. I kanaldirektionens berättelse 1829 beskrivs en mängd arbeten, som t ex en halvmilslång järnväg! Johan Winegård
Sida 14 SmB 4/90 Skåne, årsbok 1928 Kronprinsessan Vietarias Kustsanatorium, Barkåkra; artikel av Ernst Lindahl. Ursprungligen fanns ett provisoriskt sanatorium i en villa vid Ängelholms hamn, nu skäldervikens badort. Nytt sanatorium anlades 1902-03 och tillbyggdes 1904. Sanatoriet användes för "skrofulösa barn" med tuberkolos. Vid stranden anlades en ligghall. "På en tralla och ett decauvillespår fördes de sängliggande di t och därifrån under den varma årstiden". Ett nytt sjukhus togs i bruk 1910 och ersatte de gamla lokalerna samt utbyggdes efter hand. Se vidare SmB 4/85. Hfigfors 19(36 Janis Priedits Nedanstående bild togs i juni 1966 av NKlJ dåvarande baningenjör Erik Gure och föreställer (troligen) ett av Degerfors Jernverks Falu-lok, som är i Hagfors hos NKlJ verkstad för underhåll/revision. Det är inte känt exakt vilket av Degerfors' Falu-lok bilden föreställer. Något som däremot är helt klart är att loket är lastat på överföringsvagnen NKlJ Qo 457 (R D R:son Söd~rberg 1951), som skrotades i Hagfors 1979. Vagnen dras av NKlJ AEG-lok nr 42 (tillverkat 1920), som troligen skrotades vid Karlstad ö under 1971. Peter LÖf l - :c ="""-=~~~~- '.-._... :.:-;' ~- N)'TT l(orrespoi~densf(<)rt! ~i ~ \-lw lk '._t. *d l\..1 '"1-D f f 10 l t l- ~ har 1 JU rort~... 1 er stapper ~uw. e.. ~ tal~l.~"~o!tffipc!p den~km{ 1.A5-format oeh fvrf'ltr~~ry-p.ld Mot1vet är Bolidens orifip._ella I>eutz-lok 47483 i ~snttrrilltt tfoto Bo Gnllenber~ 1!J7&-cr.FU2l K~'l1n ~- HJ!!I.mark))aden 1!«~J2--oo f'dr'r fr-/st. ejer l:w:buill 'per ~.1or :n-; feo'ltqck~ -(~ oort.o tillkömrrj.era. Korten ttr.lanka (utan julhillsning_\ 00. de kan använda.'s' aret om