Vänstersida av tavlan rad 8 8.1 Festmärke för Första maj, fester och valmöten 1952 lanserade Frihets förlag märket. 8.2 Festmärke från SSU (S.R.62, 90 & 234) 8.3-5 Festmärke från SSU (S.R.62, 90 & 234)
Vänstersida av tavlan rad 9 9.1 SSU ungdomsdagarna i Nackarpsdal 29 och 30 juli 1933. Sommarens verksamhet har i likhet med föregående år i hög grad inriktats på att utåt hävda organisationens styrka. Anordnandet av sommarting och ungdomsdagar har därvid spelat en icke oviktig roll. Campinglivet har numera vunnit allmänt och berättigat intresse och det har därför ej mött svårigheter att mönstra ungdomen till de av distriktet anordnade ungdomslägren. Sommartinget i Nackarpsdal samlade runt 4 000 deltagare. Tillställningen där fick för övrigt en särdeles högtidlig prägel. Klubbisterna visade sig i hög grad förstå syftet med ungdomsdagarnas anordnande och bidrog genom sitt uppträdande att åt denna mönstring ge den yttre kraft och värdighet, som egentligen avses. Högtidstalet vid lördagens bål hölls av docenten A.J.T.Borelius och för söndagens föredrag svarade redaktör Mauritz Vestberg. (S.R.92) 9.2 Sätofta 1935, Ungdomsdistriktets stora sommarmönstring är obligatorisk. 1935 var ungdomsdagarna förlagda till Sätofta som var betydligt rymligare än den tidigare lägerplatsen i Nackarpsdalen. Omkring 500 tält och 4 000 deltagare hade möt upp, från alla Skånes hörn samlades klubbisterna för att delta i denna stora mönstring. Inga mödor sparades, inga avstånd avskräckte! På fem till sex-timmars restes en imponerande tältstad med över 500 tält. Den kamratliga samvaron och det allvarliga inslaget i programmet stärker ungdomens vilja till gemensamt arbete för vår rörelse. Allan Selge från Hälsingborg höll ett tändande tal vid nattens lägerbål och ungdomens riksdagsman Tage Erlander från Lund, talade på söndagens möte. (S.R.92)
9.3 Skånes röda Ungdomsdagar Sätofta 7 o 8 aug 1937. Tältstaden i Sätofta räknade över 600 tält och cirka 5 000 ungdomar var i rörelse. Vid lägerbålet talade Sven Andersson från Göteborg och vid söndagens stora möte riksdagsman Rickard Lindström. Malmökretsens musikkår och Klippanklubbens klubbgäng medverkade på ett förtjänstfullt sätt. Den omfattning och anslutning som ungdomsdagarna erhållit, ställer allt större krav på organisation och lägerplats. Det är icke utan att lägerplatsen i Sätofta är för begränsad. Utan tvivel skulle anslutningen kunna bli mycket större om, reklam och propaganda utbyggdes. Det är därför ett önskemål som distriktsstyrelsen försöker tillgodose att antingen andra dispositioner över läger plats och dylikt i Sätofta kan åstadkommas eller också att en större och ändamålsenligare lägerplats på annat håll i centrum av Skåne kan uppbringas. (S.R.92) 9.4 SSU Ringsjölägret 1939. 1939 flyttades lägerplatsen till Ringsjön vid invigningen lördagen de 22 juli kom det värsta sommar regn, trots detta kom ett par tusen deltagare och det restes ca 500 tält. Ringsjön är Skånes näst största sjö. 9.5 SSU Sjöholmen 3-4 Aug.1940. Skånes röda ungdomsdagar fick en ny och rymlig campingplats i Sjöholmen belägen strax intill Ringsjöstranden. Ett strålande sommarväder, vacker inramning och god organisation satte stil och prägel på årets ungdomsdagar. En speciell affisch med parollen: Ungdomen under fanorna hade komponerats och sänts till klubbarna att användas i propaganda för såväl lägret som i agitationskampanjen. Uppslutningen var god med hänsyn till rådande kommunikationssvårigheter. Programmet
gick i god stil. Partisekreterare Torsten Nilsson(1905-1997) höll, för sista gången som ungdomsförbundets ordförande, talet vid lördagens lägerbål och chefredaktör Allan Vougt(1895-1953) talade vid söndagens stora politiska möte. God stämning och friskt humör präglade distriktets ungdomsdagar i en allvarsfylld tid. (S.R.92) 9.6 Ungdomen under fanorna Sjöholmen 2-3 Aug 1941. Sedan 1931 har den socialdemokratiska ungdomen i Skåne årligen samlats till Skånes röda ungdomsdagar. Vid dessa har inte friluftslivet- tältliv, bad och vandring i en vacker natur varit det viktigaste. Mönstringen har framförallt varit ett led i ungdomsrörelsens politiska verksamhet och dess fostran till demokrati och frihet. Så blev det också när man den 2 och 3 augusti 1941 samlades i Sjöholmen för att med ett storslaget program fira ungdomsdagarna tio-årsjubileum. Som förr om åren lyssnade man till tänkvärda ord från ungdomsförbundets och patiets ledning. I stora skaror man räknade under dagarna cirka 5 000 deltagare sökte sig deltagarna på lördagen och söndagen till lägret och när klubbfanorna och stormdukarna kommit upp kring de 600 tälten blev helhetsbilden både festlig och vacker. På lördagskvällen vid midnatt samlades man kring lägerbålet. Där förbundssekreteraren Bertil Johansson höll tal om svensk frihet inåt och utåt. Söndagens stora möte föregicks av en imponerande demonstration från lägerplatsen och försvarsminister Per Edvin Sköld(1891-1972) kunde hålla sitt intressanta, lysande tal för en mångtusenhövdad publik. Denna stora sommarmönstrings betydelse får inte underskattas. Kraven växer emellertid alltmer på lägerplats och organisation men också på ordning och värdighet. Dessa strävande åvilar inte bara distriktsstyrelsen utan i lika hög grad klubbar och medlemmar. (S.R.92) 9.7 SSU Sjöholmen 28-29 Juli 1945. Vid den stora mönstringen i Sjöholmen sommaren 1945, spårade man glädjen över den nyvunna friheten för Nordens folk. Under parollen Fred och förbrödring under frihetens fanor mötte tusentals klubbister upp för att deltaga i det omfattande arrangemanget. Som vidtagits och för att på nytt höra stämmor från de fyra nordiska länderna. Tyvärr blev det inte möjligt för de danska kamraterna att komma och även talaren från Danmark hindrades utresa.
Trots detta blev emellertid Sjöholmen-lägret en strålande manifestation för den nordiska gemenskapen och Internationellt samarbete. Vid lördagens midnattsmöte talade förbundsordförande Bertil Johansson och vid söndagens stora möte återkom samme talare, då även AUF:s förre förbundsordförande Gunnar Sand, Oslo och sekreteraren i finska ungdomsförbundet Kalevi Vatanen, Helsingfors medverkade. Det var distriktsstyrelsens övertygelse att ungdomsdagar i likhet med de föregående, blev ett värdefullt och impulsgivande inslag i sommarverksamheten. I den meningen har lägret också sin givna plats i fortsättningen och bör kunna få än större omfattning, när förbindelsemöjligheterna nu förbättrats. (S.R.92) 9.8 SSU Ringsjölägret 1946. Malmö-distriktets återkommande Skånes röda ungdomsdagar hade blivit en pampig ungdomsträff med stolta traditioner. I stora skaror sökte sig klubbisterna från alla delar av Skåne till Sjöholmen för att knyta kamratband och njuta av några dagars sunt och härdat friluftsliv. Parollen för årets ungdomsdagar var Ungdom fullfölj striden för social demokrati, En målsättning som ytterligare underströks av de talare, vilka medverkade vid lägermötena. Under lördagsnatten riktade förbundsordförande Frans Nilsson(1915-1989) en manande appell till den andäktigt lyssnande ungdomsskaran, allt medan flammorna från lägerbålet sökte sig mot den ljusa sommarhimmeln. Chefredaktör Rolf Edberg(1912-1997) från Göteborg, talade på söndagens stora politiska möte och framhöll särskilt betydelsen av ungdomens insatser för att förverkliga kravet på ökad och full demokrati. Stora skaror av Ringsjöbygdens folk hade sökt sig till mötet, vilket blev en strålande upptakt för den skånska ungdomsrörelsens valagitation. (S.R.92) 9.9 SSU Sjöholmen 1948. Under parollen Med socialdemokratien till seger möte över 1 000 klubbister upp vid detta läger. (S.R.92)
Vänstersida av tavlan rad 10 10.1 Unga Örnar. Utkom på 1930-talet? (S.R.573) 10.2-4 Unga Örnar. (S.R.264) 10.5 1930-1945 Unga Örnar. (S.R.264) 10.6 Unga Örnar.
10.7 Unga Örnar. (S.R.264) 10.8 Unga Örnar, ut kom ca 1950. (S.R.264) 10.9 Unga Örnar, ut kom 1945. (S.R.264)