KU-nämnden Protokoll 2015-04-22 Nr 2015:6 1 (4) KU-nämndens sammanträde 2015-04-22 NÄRVARANDE Lärarrepresentanter (med rösträtt) Ann Cathrine Andersson, prorektor, lektor, ordf Kenneth Karlsson, lektor Magnus Bärtås, professor Bella Rune, professor Johanna Lewengard, professor Zandra Ahl, professor Studentrepresentanter (med rösträtt) Petra Bauer - 1-9 Lina Wilckens Tova Jertfelt Tjänstemän Pia Schenkmanis Rämö, UFA Kristina Knauff, handläggare, UFA - 1-7 Katji Lindberg, handläggare, UFA - 10 Övriga Magnus Mörck, avdelningschef, UFA Bo Westerlund, professor, DKK - 6 Ulrika Karlsson, professor, DKK - 6-7 Helena Hellström, prefekt, DKK - 7 Maria Lantz, rektor - 1-9 FÖRHINDER
KU-nämnden Protokoll 2015-04-22 Nr 2015:6 2 (4) ÄRENDE BESLUT / ÅTGÄRD 1 Mötets öppnande 2 Utseende av justeringsperson 3 Godkännande av föredragningslistan/dagordningen 4 Föregående protokoll 5 Ordförande informerar Föredragande: Ann-Cathrine Andersson 6 Återrapporteringstexten UKÄ Föredragande: Ann-Cathrine Andersson Ordförande förklarar mötet öppnat. Tova Jertfelt utses att jämte ordföranden justera dagens protokoll. Dagordningen godkänns. Punkt 12 utgår då Tina Sherwell, IAAP, The International Academy of Art Palestine, inte hade möjlighet att delta. Föregående protokoll godkänns och läggs till handlingarna. Ann-Cathrine redogör för revidering av arbetsordningen och revidering av benämningen KU, till UFN (Utbildning- och forskningsnämnden). Ann-Cathrine presenterar kartläggning av Konstfacks professorer och lektorer samt informerar om möte med LFN, lärarförslagsnämnden, angående KUs förslag om att anställningsordningen ska ses över och revideras. Gemensam utbildningsdag för LFN och KU finns på agendan till hösten. Ann-Cathrine informerar om återrapporteringstexten till UKÄ, texten i handlingarna är ej i färdigt skick. Arbetsgruppen har analyserat brister och påvisat åtgärder. Språkliga bearbetningar behövs och vissa delar behöver utvecklas med exempel. KU-nämnden konstaterar att det fortfarande föreligger en del oklarheter gällande de exempel och dokument som ska ingå i återrapporteringen. Synpunkter på den textversion som presenterats för KU tas emot av Kristina Knauff, Marie-Thérèse Tricot och Ann- Cathrine.
KU-nämnden Protokoll 2015-04-22 Nr 2015:6 3 (4) 7 Revidering av utbildningsplanen, kandidat Inredningsarkitektur och möbeldesign Beslut Föredragande: Helena Hellström KU-nämnden beslutar att godkänna revidering av utbildningsplanen för kandidat Inredningsarkitektur och möbeldesign, antagning från hösten 2012, enligt bilaga om tilläggsbeslut, gällande alla utbildningsplaner. KU-nämnden konstaterar att text kring gemensamma tröskelregler saknas, KUnämnden fattar generellt beslut att texten korrigeras i enlighet med nämndens synpunkt. 8 Nytt nationellt kvalitetsutvärderingssystem remiss från Utbildningsdepartementet Föredragande: Magnus Mörck Magnus Mörck informerar om Regeringskansliets nya förslag till nationellt kvalitetssäkringssystem. Förslaget innebär ett mer sammanhållet kvalitetssäkringssystem där de granskningar UKÄ ansvarar för i ökad utsträckning beaktar universitets och högskolors eget kvalitetssäkringsarbete och där UKÄ:s granskningar ska vara inriktade på kvalitetsutveckling av högre utbildning. Systemet bygger på att lärosätena själva ska utforma hur de ska säkra kvaliteten. Marie-Thérèses uppdrag på remissvar från Konstfack är, att Konstfack ställer sig bakom huvuddragen i förslaget. Marie-Thérèse skriver i nära relation till Magnus och Maria Lantz. Systemet ska vara i bruk januari 2016. Lärarutbildningen är först ut. 9 Stärkt koppling mellan masterutbildning och forskning återrapportering från professorskollegiet Föredragande: Magnus Bärtås, Zandra Ahl, Bella Rune Bella Rune underrättar nämnden, att inget tydligt formulerat förslag eller riktning finns ännu KU-nämnden beslutar att bordlägga frågan till juni då ämnesrådordföranden träffar ledningsrådet.
KU-nämnden Protokoll 2015-04-22 Nr 2015:6 4 (4) 10 Konstfack Collection lägesrapport Föredragande: Katji Lindberg Katji Lindberg redogör för arbetsgruppens arbete hittills, en pluralistisk hållning i utgivningen, ett informellt spår och ett formellt spår. Projektet Radical Rethinking Issue No. 1 ska vara klart 19 maj. Konstfack Collection-gruppen kommer att utarbeta förslag och riktlinjer för hur Konstfack Collection-publikationer kan komma att finansieras. Förslag kommer att presenteras för KU. 11 KU-projekten lägesrapport Föredragande: Kenneth Karlsson 12 Rektor informerar Besök från Tina Sherwell, Ramallah Kenneth Karlsson informerar, tre projekt kommer att presenteras, i Svarta Havet. Program och tider är ännu ej klara. Frida Lindberg, från Designpedagogiska byrån, sköter det praktiska. Punkten utgår. Föredragande: Maria Lantz 13 Övriga frågor 14 Mötets avslutande Inga övriga frågor. Ordförande förklarar mötet avslutat. Vid protokollet Justerat Justerat Pia Schenkmanis Rämö Ann Cathrine Andersson Tova Jertfelt
Bilaga KU-protokoll 150422 Utbildningsplan Kandidatprogrammet i Inredningsarkitektur och möbeldesign Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) 2012-05-30, reviderad 2015-04-22. Gäller studenter antagna from höstterminen 2012. 1 GRUNDLÄGGANDE PROGRAMUPPGIFTER 1.1 Programmets benämning på svenska och engelska Kandidatprogrammet i Inredningsarkitektur och möbeldesign Bachelor s Programme in Interior Architecture and Furniture Design 1.2 Programmets omfattning 180 högskolepoäng (hp) Utbildningen omfattar 180 högskolepoäng och leder till en konstnärlig kandidatexamen. Avlagd konstnärlig kandidatexamen ger behörighet till utbildning på avancerad nivå. 1.3 Programkod KIA10 1.4 Undervisningsspråk Undervisning, handledning och examination sker i huvudsak på svenska. Undervisning på engelska kan förekomma. 1.5 Behörighet Grundläggande behörighet för högskolestudier enligt Högskoleförordningens 7 kap 2 (SFS 2010:544). En högskola ska göra undantag från något eller några behörighetsvillkor, om sökanden har förutsättningar att tillgodogöra sig den sökta utbildningen utan att uppfylla behörighetsvillkoren (7 kap 2-3 SFS 2006:1053). För avgiftsskyldiga studenter är erläggande av anmälningsavgift och studieavgift ett villkor för att bli antagen till utbildningen. Detta i enlighet med SFS 2010:543 5 8. 1.6 Urval Urval görs på konstnärlig grund genom bedömning av skriftlig motivering, inlämnade arbetsprover och intervjuer samt i vissa fall särskilda uppgifter. (7 kap 14 SFS 2006:1053) 1
1.7 Examen Utbildningen leder till en konstnärlig kandidatexamen i design, inriktning Inredningsarkitektur och möbeldesign. Av examensbeviset framgår vilken inriktning och vilka kurser som studenten har fullgjort. 1.8 Självständigt arbete För konstnärlig kandidatexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen. Ansvariga lärare kan, om det bedöms nödvändigt, uppmana student att examineras vid senare tillfälle. 1.9 Betygsskala U = Underkänt G = Godkänt 2 NATIONELLA EXAMENSMÅL ENLIGT HÖGSKOLEFÖRORDNINGEN Kunskap och förståelse För konstnärlig kandidatexamen skall studenten visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets praktiska och teoretiska grund, kunskap om och erfarenhet av metod och processer samt fördjupning inom området. Färdighet och förmåga För konstnärlig kandidatexamen skall studenten visa förmåga att beskriva, analysera och tolka form, teknik och innehåll samt kritiskt reflektera över sitt eget och andras konstnärliga förhållningssätt inom huvudområdet för utbildningen, visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen självständigt skapa, förverkliga och uttrycka egna idéer, identifiera, formulera och lösa konstnärliga och gestaltningsmässiga problem samt genomföra konstnärliga uppgifter inom givna tidsramar, visa förmåga att muntligt och skriftligt eller på annat sätt redogöra för och diskutera sin verksamhet och konstnärliga frågeställningar med olika grupper, och visa sådan färdighet och kunskap som fordras för att självständigt verka i arbetslivet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För konstnärlig kandidatexamen skall studenten visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta konstnärliga, samhälleliga och etiska aspekter, visa förståelse av konstens roll i samhället, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. 3 PROGRAMSPECIFIKA MÅL Utöver de nationella målen för konstnärlig kandidatexamen har Konstfack ställt följande mål för konstnärlig kandidatexamen i design, inriktning Inredningsarkitektur och möbeldesign. Lokala examensmål vid Konstfack Efter genomgången utbildning på kandidatprogrammet i Inredningsarkitektur och möbeldesign skall studenten även: - ha ett interdisciplinärt förhållningssätt och erfarenhet av samarbete med andra yrkesgrupper, 2
- vara medveten om genusperspektiv, postkolonialt perspektiv och makthierarkier. - vara medveten om problematiken kring globaliserings-, miljö- och etikfrågor - vara förberedd för att verka inom ett internationellt verksamhetsområde. 4 PROGRAMMETS UPPLÄGG 4.1 Programbeskrivning Kandidatprogrammet inredningsarkitektur och möbelformgivning utgör basen inom utbildningen mot att bli inredningsarkitekt. För att bli fullt utbildad inredningsarkitekt krävs både en kandidat- och en masterexamen inom ämnet. Utbildningen är en konstnärlig, professionsinriktad högskoleutbildning med starka humanistiska och tekniska inslag Kandidatprogrammet ger grundläggande kunskaper inom inredningsarkitektur och möbelformgivning. Vi utbildar blivande inredningsarkitekter och formgivare som med kreativ förmåga, ansvar och förståelse skall kommunicera med och gestalta för människa och omvärld. Programmets kärnämnen är rum, möbel, färg och ljus. Alla kurser innehåller en rad kursmoment som integrerar teori och praktik inom ramen för dessa kärnämnen men som också ger grundläggande träning i konstnärliga gestaltningsprocesser. Kandidatexamen avslutas med ett självständigt arbete inom inredningsarkitektur och möbeldesign under handledning. Rum Inredningsarkitekten ordnar rummet utifrån människans behov i det givna sammanhanget. Det handlar både om rum ute och rum inne och om att utifrån varje enskild situation, i rum och tid, ta ställning och definiera vad som utgör ett rum. Rumsgestaltande processer handlar om imaginära och fysiska uttryck, om relationen mellan människan och rummet runt omkring och om funktioner knutna till människans behov. I den gestaltande processen ingår bland annat frågeställningar omkring förutsättningar, ordnandet av människans omgivning, materialitet, material, konstruktion, struktur, omkring utvecklingen från en idé till ett färdigt rum, om representation och kommunikation, om våra ställningstaganden som inredningsarkitekter i vår tid och om arkitekturen som ämne och yrke. Möbel Traditionellt sätt ingår formgivning av fast inredning, möbler och andra rumsrelaterade objekt i inredningsarkitektens yrkesroll. Formgivningsprocessen för möbler och rumsrelaterade objekt/produkter följer liknande principer och innehåller likartade parametrar såsom gestaltning, funktion, konstruktion, sammanhang, representation och kommunikation, utvecklingen från en idé till ett färdigt 3
objekt, material och produktionsprocesser och hur dessa parametrar samspelar lokalt och globalt. För att utvidga sin rumsliga förståelse undersöker studenterna invanda förhållningssätt till möbeln och andra rumsrelaterade objekt. Färg Färg samspelar med ljus på ett imaginärt och ett fysiskt plan. Vi arbetar med förståelse om färgen inte bara som system utan även i relation till rummet och rummets parametrar, såsom till exempel ljusförutsättningar och materialitet, och i relation till objektets gestalt, material och funktion. Utbildningen i färg sker genom färggestaltande processer. Färggestaltning innehåller bland annat frågeställningar om utvecklingen från idé till slutlig lösning, om ljusreflektion respektive -absorption, om förhållandet mellan materialitet och system och om funktionen som styr valet av material. Ljus Vi arbetar med ljus som fenomen, ljusgestaltning i ett rum och som formgivning av armaturer. I detta arbete möter vi frågor kring vad ljus är? och vad ljus gör?. Vi arbetar med perceptionen av ljusfenomen och med tekniken som skapar dem. De ljusgestaltande processerna handlar bland annat om mötet mellan ljus och färg och om upplevelsen av detta; de handlar om hur ljus och färg påverkar rum och om hur ljus fungerar i olika sammanhang, om utvecklingen från idé till slutlig lösning, om representation och kommunikation. De handlar också om teknik och fysik. Ett av våra viktigaste undersökningsområden är hur vi använder ny teknik och det ljus som den tekniken skapar i vårt arbete med färg, rum och möbler. 4.2 Programöversikt Årskurs 1 Introduktion till ämnet, professionen, olika material och dess verktyg Arbetsmetoder, publicering och artikulation Studenten introduceras till inredningsarkitektens och möbeldesigners arbetsmetoder, förutsättningar och villkor, ämnets referenser och teorier samt olika material, verktyg och tekniker för att gestalta och kommunicera idéer. I design och konsthistoria får studenten en bred historisk och teoretisk introduktion till konst, design och konsthantverk som kompletteras med introduktion i historieundervisning inom de fält som kandidatprogrammet kretsar kring- rum möbel färg och ljus. Studenten tränar sin förmåga att arbeta självständigt och i grupp, att presentera sina arbeten och ta emot och att ge kritik för att på så sätt utöka förmågan att formulera sig kring ämnets och yrkets begrepp och språk, tänka självständigt och hitta nya infallsvinklar och lösningar. 4
Årskurs 2 Breddning av ämnet och yrket - Analys, kontextualisering, formulering Planering och genomförande Studenten förväntas kunna föra resonemang kring sina arbeten med en högre grad av självständighet där studenten ska ta hänsyn till nytta, relevans, samhälle, fabrikationsprocesser, ekonomi etc. Studenten tränas i att kontextualiserar sitt arbete i tid och rum, analysera egna och andras arbeten. Stor tonvikt ligger vid att analysera processen för att identifiera hur den ser ut och kan utvecklas. Under året genomför studenten längre projekt som ställer högre krav på självständigt arbete, förmåga att planera, genomföra och kommunicera sitt och andras arbeten, Studenten ska ha förmåga att redogöra för projektets alla delar och förhålla sig kritiskt till sin egen arbetsprocess och resultat. Studenten tränas i att kommunicera med en publik som har lite eller ingen kunskap inom ämnet eller professionen. Komplexiteten blir högre och fler perspektiv integreras i projekten. Under terminen förväntas studenten ha kapacitet att hantera utbildningens fyra kärnämnen och förklara hur dessa tillsammans relaterar till och är beroende av varandra. Här får studenten möjlighet att fördjupa reflektionen över sin konstnärliga process och dess resultat, kopplat till en förståelse av konstens roll i samhället. Årskurs 3 Fördjupning och självständigt, undersökande arbete Denna fas i utbildningen präglas av en mer nationell och internationell utblick, här finns möjlighet till praktik och utlandsstudier. Under terminen fördjupas tidigare erhållna kunskaper genom undersökande arbete, diskussioner, litteraturinhämtning, modellbygge, fullskalemodeller etc. Dialog och analys är centrala under terminen. Stor vikt ligger vid förmågan att identifiera brister och kunskapsluckor och hur dessa påverkar arbetsprocessen och resultatet. Sista terminen utforskar studenten en individuell frågeställning och genomför ett självständigt arbete. Det professionella förhållningssättet och förmågan att på olika sätt presentera detta arbete utvecklas. Studenten visar också kapacitet att reflektera över yrkets relevans i samhället. Kandidatprogrammets kurser År 1 (60 hp) Rum, möbel, färg, ljus 1 Rum, möbel, färg, ljus 2 Konst-, design- och konsthantverkshistoria Högskolepoäng 26,5 hp 26,5 hp 7 hp År 2 (60 hp) Rum, möbel, färg, ljus 3 Rum, möbel, färg, ljus 4 Konst-, design- och konsthantverkshistoria 27,5 hp 29 hp 3,5 hp 5
År 3 (60 hp) Rum, möbel, färg, ljus 5 Rum, möbel, färg, ljus 6 30 hp 30 hp Totalt 180 hp 5. TRÖSKELREGLER Under utbildningens gång ska den studerande ha genomfört ett visst antal högskolepoäng eller en viss kurs för att kunna påbörja nästkommande termin. Följande tröskelregler gäller för studenter som läser enligt denna utbildningsplan: - för att påbörja studier i årskurs två krävs godkänt betyg i kurser motsvarande minst 45 hp - för att påbörja studier i årskurs tre krävs godkänt betyg i kurser motsvarande minst 105 hp varav minst 45 hp ska vara från årskurs två Ansökan om dispens kan göras vid särskilda skäl, till exempel sjukdom, föräldraledighet, sociala omständigheter eller problem relaterande till studiesituationen. Ansökan om dispens kan även beviljas då motsvarande förkunskaper erhållits på annat sätt. Som generell tröskelregel gäller att om det upprättats en individuell studieplan (se avsnitt 6.4) för en enskild student ska villkoren i den individuella studieplanen vara uppfyllda för att studenten ska beredas möjlighet till vidare studier inom programmet. 6. ÖVRIGA FÖRESKRIFTER 6.1 Tillgodoräknande Studenten har rätt att tillgodoräkna sig tidigare högskolestudier. Rätten att besluta om tillgodoräknande ligger på kursansvarig institution. 6.2 Förkunskapskrav för viss kurs Om särskilda förkunskapskrav gäller för antagning till viss kurs eller visst kursmoment, anges detta i respektive kursplan. Prefekten kan bevilja undantag om särskilda skäl föreligger. 6.3 Examination Om inte annat föreskrivs i kursplanen, ska betyg sättas på varje genomförd kurs/moment. 6.4 Avvikande från studiegång/individuell studieplan Studerande, som antagits till programmet och inte slutfört det inom de planerade studieåren, kan begära att få slutföra programmet även efter det att utbildningsplanen upphört att gälla. Därvid gäller de begränsningar som anges i kursplanerna för de i utbildningen ingående kurserna. För alla studenter som avviker från den föreskrivna studiegången skall det upprättas en individuell studieplan. 6