ALLA VINNER NÄR DU ÅTERVINNER

ÅRSRAPPORT 2018 ALLA VINNER NÄR DU ÅTERVINNER

DET HÄR ÄR FTI MED SIKTE PÅ EN HÅLLBAR FRAMTID FÖRPACKNINGS- OCH TIDNINGS- INSAMLINGEN, FTI AB, har sedan 25 år näringslivets uppdrag att samla in förpackningar och tidningar så att de kan återvinnas. Den rikstäckande insamlingen sker idag dels via cirka 5 000 återvinningsstationer, dels hos ett stort antal fastigheter med totalt 1,8 miljoner hushåll. Verksamheten finansieras av förpackningsavgifter som betalas av företag med producentansvar, medel från pappersindustrin samt av intäkter från försäljning av insamlat och sorterat material. Ingen utdelning till ägarna får förekomma. FTI ägs av de fem materialbolagen RK Returkartong AB, Svensk Plaståtervinning i Motala AB*, Svensk Glasåtervinning AB, Svenska Metallkretsen AB och Pressretur AB. Materialbolagen ägs i sin tur av branschorganisationer inom handel och industri samt av enskilda företag. Den gemensamma visionen är att alla vinner när du återvinner. I den här rapporten kan du läsa mer om hur vi genom att erbjuda en enkel, tillgänglig och hållbar insamling uppnår största möjliga miljönytta tillsammans med våra intressenter. Vi beskriver också vår strategi för hur dagens och framtidens FTI kan vara en katalysator och motor i ett cirkulärt system, från insamling, via sortering och bearbetning till försäljning. FOTO: ULF HUETT *Tidigare Plastkretsen (PK) AB 2 FTI ÅRSRAPPORT 2018

851 MILJONER KRONOR I OMSÄTTNING 64 KILO PER PERSON OCH ÅR INSAMLAT 5 000 ANTAL ÅTERVINNINGS- STATIONER 9 200 ANSLUTNA PRODUCENTER PRODUCENTANSVARET Producentansvaret infördes av regeringen 1994 och innebär att den som producerar, för in eller importerar en förpackad vara, har ett miljöansvar och är skyldig att ta hand om förpackningen även efter konsumenternas slutanvändning. Sedan införandet har producentansvaret satts under lupp ett flertal gånger via ett stort antal regeringsutredningar. Den senaste utredningen mynnade ut i två nya förordningar vilka införs successivt med start 1 januari 2019. Läs mer om vad detta innebär på sidan 9. 2018 FTI ÅRSRAPPORT 3

I N N E H Å L L KORT OM 2018 02 04 06 08 10 12 14 18 21 22 26 27 35 36 42 43 DET HÄR ÄR FTI Med sikte på en hållbar framtid. ÅRET SOM GICK Tillbakablick på händelser 2018. EN STABIL GRUND Bokslut för 7-punktsprogrammet. MOT NYA MÅL Ny vd och nya förordningar. ÅTERVINNING ÄR DET NYA GRÖNA FTI mitt i verkligheten. VI HAR VALT VÄG Fyra viktiga strategiska steg. MOT CIRKULÄRA SAMHÄLLEN Forskning som för oss framåt. MATERIALISAR ERÖVRAR VÄRLDEN Vägen till mer återvinning går via barnen. KLIMATEFFEKTIV UPPHANDLING Uppsala tog krafttag mot plasten. SNART FOSSILFRITT HOS LÖFBERGS Allt fler klimatsmarta förpackningar. HÅLLBARHETSRAPPORT I dialog med våra intressenter. GEDIGEN ANALYS VISAR VÄGEN Våra fokusområden inom hållbarhet. GRI-INDEX FINANSIELL INFORMATION Så fördelar sig intäkterna och kostnaderna. BOLAGSSTYRNING Styrelsen presenterar sig. FÖRPACKNINGSAVGIFTER 2018 HÅKAN OHLSSON ÄR NY VD I mars 2019 tillträdde Håkan Ohlsson som ny vd för Förpacknings- och Tidningsinsamlingen AB. Håkan har en bakgrund från ett flertal ledande befattningar inom näringslivet, bland annat Unilever, CityMail och senast Apoteksgruppen. Han efterträdde Eva Ellenfors som varit interims-vd sedan oktober 2018 när Kent Carlsson slutade. FRÅN ALMEDALEN TILL JÄRVAVECKAN Almedalen har under ett flertal år varit en given plats för FTI där seminarier, politiska hearings, debatter, en och annan workshop samt mängder av värdefulla möten och diskussioner har stått på programmet. Så också 2018, då även Järvaveckan blev en arena för FTI att möta och föra dialog med konsumenter. FLER MANUALER FÖR SMARTA FÖRPACKNINGAR Under hösten lanserades FTI:s återvinningsmanual för pappersförpackningar riktad främst till producenter. Sedan tidigare finns motsvarande manual för plastförpackningar och 2019 utökas floran med en för metallförpackningar. Manualerna är ett handfast verktyg för val av material som underlättar sortering och återvinning vid de anläggningar som FTI anlitar. Läs mer på sidan 12. 4 FTI ÅRSRAPPORT 2018

HÄNT 2018 Det är jag som är Bånk. Läs mer om mig och mina kompisar på sidan 18. Vi vill lära förskolebarnen allt om insamling och återvinning. MOTALA MODERNAST I NORRA EUROPA I januari 2018 beslutade en av FTI:s ägare, Svensk Plaståtervinning, att bygga norra Europas modernaste anläggning för sortering av plastförpackningar. När Motala-anläggningen är i full drift i juni 2019 blir Sverige i princip självförsörjande i flera år framåt och inga plastförpackningar behöver köras utrikes för att sorteras. Läs mer på sidan 16. ÅTERVINNINGSHJÄLTAR ERÖVRAR VÄRLDEN I november gjorde materialisarna Flirp, Ploppa, Prasslis, Bånk, Klirr och Kras entré. Då lanserades Materialvärlden, FTI:s pedagogiska material som ska lära nästa generation allt om återvinning. Materialet riktar sig mot förskolan och gjorde omedelbart succé. POSITIV MÄRKNING Nu kan de entreprenörer som FTI anlitar för städning och tömning av återvinningsstationerna märka sina bilar med FTI-dekaler. Därmed underlättas dialogen med dem som besöker stationerna. Läs mer på sidan 25. 2018 I SIFFROR Insamlat: 7,5 kg plastförpackningar per person. 653 tusen ton förpackningar* och tidningar. Återvunnet: 42 % av alla plastförpackningar, 82% och 80% av alla metall- respektive pappersförpackningar. Antal tömningar: 1,8 miljoner gånger. Antal städningar: 496 779 gånger. *Av papper, plast, glas och metall. NY SPELPLAN FÖR FRAMTIDENS INSAMLING OCH ÅTERVINNING Strax innan sommaren 2018 fattade regeringen beslut om ett nytt ramverk för hur producentansvaret ska se ut framöver när det gäller insamling av förpackningar och tidningar. De nya förordningarna införs stegvis med start 1 januari 2019 och förberedelserna har pågått hela hösten. Den största förändringen är att från 2021 krävs tillstånd från Naturvårdsverket för att bedriva insamlingssystem. I slutet av 2018 sjösatte därför FTI det så kallade TIS-projektet med sikte på ansökan. Läs mer på sidan 9. 2018 FTI ÅRSRAPPORT 5

BOKSLUT FÖR 7-PUNKTSPROGRAMMET 1 ÖKAD UPPRUSTNING AV ÅTER- VINNINGSSTATIONER INKLUSIVE TÖMNING OCH STÄDNING 5 000 tömningar per dag SIFFRORNA talar sitt tydliga språk. Antalet tömningar av landets återvinningsstationer har ökat med drygt 50 procent och motsvarande siffra för städningar är närmare 20 procent. Nästan 5 000 gånger om dagen töms behållare på plast-, pappers- och metallförpackningar, att jämföra med 2012 års 3 000 gånger. Till detta kan läggas upprustning av behållare, flera lyckade aktiviteter mot nedskräpning och sopdumpning, nyetableringar och ett förbättrat skylt- och dekalprogram. 2 GRUNDEN ÄR LAGD NU BLICKAR VI FRAMÅT ÅRET VAR 2012, nästan ingen hade hört talas om cirkulär ekonomi, få fördjupade sig i hållbarhetsfrågor eller tillämpade en holistisk livssyn. De allra flesta svenskar förklarade sig hyggligt nöjda med insamlingssystemet, nio av tio källsorterade, trots att det fanns en viss osäkerhet om vad som händer med materialet. Går det till återvinning? Vi tog oss plikttroget till återvinningsstationen med våra tömda pappers-, metall- och glasförpackningar. Kassen med tidningar fick också hänga med, men den blev allt lättare att bära, digitala nyheter var på väg att bli allmängods. Alldeles för många uttjänta plastförpackningar hamnade i soporna, materialutnyttjandegraden låg och skvalpade runt 25 procent. Då introducerar FTI 5-punktsprogrammet som sedermera utvecklades till ett 7-punktsprogram. Ett ramverk för framtiden med sikte på mer och bättre återvinning. Programmet sjösätts 2013 och ambitionerna är höga. Många av dem har uppnåtts, det är dags att göra bokslut. Och blicka framåt. Men först en kort sammanfattning av de sex år som lagt grunden för nya visioner, mål och strategier. 50 PROCENT HAR FASTIGHETSNÄRA INSAMLING Allt fler får tillgång till FNI UNDER DE SEX ÅR som gått sedan 5-punktsprogrammet lanserades har allt fler fått tillgång till fastighetsnära insamling, FNI. Bland flerfamiljshus är målet om 50 procent i princip uppnått. För villahushållen är talen lägre, men antalet har växt och fler och fler kommuner har fattat beslut om att införa just villa-fni. Tack vare 7-punktsprogrammets målsatta aktiviteter finns idag en FNI att bygga vidare på för att nå den 60-procentiga utbyggnad som de nya förordningarna kräver från år 2021. 3 SAMVERKANSAVTAL MED SVERIGES KOMMUNER På god väg mot allt högre kvalitet MÅLET om samverkansavtal med Sveriges 290 kommuner visade sig kräva mer än sex år. Men vid 2018 års utgång var 6 FTI ÅRSRAPPORT 2018

103 avtal påskrivna och bland dem som insett fördelarna med en bättre struktur på samarbetet, återfinns flera större kommuner. Det betyder att 42 procent av Sveriges befolkning har fått en högre kvalitet på sin insamling och återvinning. 4 KONSUMENTUNDERSÖKNINGAR SOM KVALITETSUPPFÖLJNING Nöjdare för varje år FTI BÖRJADE MÄTA konsumentnöjdheten långt innan 7-punktsprogrammet introducerades. Mätningar som har visat på ett successivt ökat intresse för återvinning och inte minst, ett växande förtroende för insamlingssystemet. En positiv trend som fortsatt under de senaste sex åren och mätningarna har därmed förfinats och fungerat väl som verktyg för kommande aktiviteter. Idag anger nio av tio svenskar att de återvinner och åtta av tio att de är nöjda eller mycket nöjda med sin närmaste återvinningsstation. 5 INFORMATION TILL HUSHÅLL OM ÅTERVINNING Kommunikation som gett resultat ETT FLERTAL LYCKOSAMMA informationskampanjer har genomförts under 7-punktsprogrammets flagg. Kända artister har återvunnit låtar och inspirerat oss andra till att låta gammalt bli nytt. Skolungdomar har dubbats som diplomerade återvinnare efter väl utförda test, radioreklam har ljudit och Facebook-kampanjer rullat. Plus en hel del annat, inte minst den populära förskoleaktiviteten Materialvärlden som lanserades under 2018. Ett digert PR-arbete har bedrivits och den tidigare negativa exponeringen har sjunkit radikalt sedan 2013. Med andra ord, en stabil grund har lagts för framtida kommunikationsinsatser med ett utökat och tydligt ansvar att förse gemene man med information om insamling och materialåtervinning. Efter några år med 5-punkts-programmet blev kostymen för trång. Två nya punkter lades till med målet att sluta cirkeln. 6 MER ÅTERVINNINGSBARA FÖRPACKNINGAR På väg mot det cirkulära EFTER NÅGRA ÅR med 5-punktsprogrammet blev kostymen för trång. Två nya punkter lades till med målet att sluta cirkeln. Både bildligt och bokstavligt. Med återvinningsmanualerna har FTI:s ansvar växt och rollen vidgats till att idag också vara producenterna behjälpliga i deras arbete med att ta fram allt fler återvinningsbara förpackningar så att vi tillsammans kan nå högt ställda återvinningsmål. 7 ÖKAD MATERIALÅTERVINNING Ännu mer ska återvinnas SAMTLIGA MATERIALBOLAG (FTI:s ägare) strävar efter ökad materialåtervinning via bättre sortering, behandling och försäljning av återvunnet material. Alla fem materialslag når idag de av regeringen uppsatta återvinningsmålen och materialutnyttjandegraden är hög. Men mer kan samlas in och ännu mer kan materialåtervinnas. Ett viktigt steg för att detta ska vara möjligt är den nybyggda hypermoderna Motala-anläggningen för sortering av plastförpackningar. ÅTERVINNING 2013-2018 100% PAPPER PLAST METALL GLAS TIDNINGAR 80% 60% 40% 20% 0% 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2018 FTI ÅRSRAPPORT 7

VD HAR ORDET En dynamisk och spännande tid för FTI 2018 BLEV ETT OMSTÄLLNINGENS ÅR FÖR FTI. I juni beslutade regeringen om ett nytt ramverk för producentansvaret, två nya förordningar som har stor påverkan på FTI:s verksamhet. Kravet om tillståndsplikt för insamling av förpackningar och tidningar innebär att vi under de närmaste åren kommer att ta ytterligare ett stort utvecklingssteg. Jag har med andra ord fått förmånen att tillträda som vd mitt i en dynamisk och intressant tid för FTI. En tid då hållbarhetsfrågorna står högt på agendan, konsumenternas miljöarbete ökar liksom förtroendet för vår verksamhet och för återvinningen. DAGENS INSAMLING och återvinning är internationellt ledande, men det betyder inte att vi kan slå oss till ro. Nya återvinningsmål och ökad förväntan ställer nya krav på näringslivet. FTI har därför, tillsammans med sina ägare, under senare år dels lagt en grund för ett utvidgat producentansvar, dels successivt tagit ett större grepp om hela återvinningskedjan. Under 2018 vidareutvecklade vi vår tjänst som hjälper producenterna att välja mer återvinningsbara förpackningar, vi har infört differentierade avgifter för plastförpackningar och den nya moderna sorteringsanläggningen för plastförpackningar har tagits i bruk i Motala. Med Materialvärlden, vårt populära förskolematerial, har vi påbörjat ett arbete där vi framöver kommer att rikta vår kommunikation mer direkt mot konsumenterna. Här har FTI nu ett tydligt uppdrag, vilket är både spännande och utmanande för en verksamhet som befinner sig mitt i verkligheten. Alla svenskar har en relation till fenomenet återvinning och vi måste därför ha örat mot marken och tolka en omvärld i ständig förändring. Genom att försöka förstå rådande trender och dess drivkrafter kan vi utforma en återvinning som motsvarar konsumenternas önskemål och behov. Kravet om tillståndsplikt för insamling av förpackningar och tidningar innebär att vi kommer att ta ytterligare ett stort utvecklingssteg. I ÅRETS RAPPORT SUMMERAR VI 2018 samtidigt som vi redovisar våra mål och vår strategi för framtidens insamling och återvinning. På sidorna 26 35 presenterar vi FTI:s hållbarhetsredovisning, ett viktigt verktyg för att nå visionen om ett kretsloppsanpassat samhälle där det som idag betraktas som avfall kommer till nytta som ny resurs. Under 2018 påbörjade vi ett strukturerat arbete för att fastställa de hållbarhetsområden som är viktigast för oss och för våra intressenter. Ett arbete som fortsätter oförtrutet under 2019 med målsättningen om en verksamhet som uppfyller kraven på största möjliga miljönytta. Håkan Ohlsson Vd, FTI 8 FTI ÅRSRAPPORT 2018

MER ÅTERVINNING ÅT FOLKET NYTT RAMVERK FRÅN REGERINGEN PÅ PLATS FTI ska vara det självklara valet som tillståndspliktigt insamlingssystem, TIS. En tydlig målsättning som kommer att prägla verksamheten de närmaste åren. Men vad innebär det, egentligen? Henrik Nilsson, ansvarig för FTI:s TIS-projekt, reder ut begreppen. EFTER DECENNIER AV UTREDNINGAR fattade regeringen i juni 2018 beslut om ett nytt ramverk för producentansvaret när det gäller insamling av förpackningar och tidningar. De nya förordningarna införs stegvis med start den 1 januari 2019 då producentdefinitionen förtydligades och ett nytt förpackningsbegrepp, serviceförpackningar, infördes. De nya förordningarna ska vara fullt ut implementerade 2025, men med flera viktiga hållpunkter längs vägen. En av de största förändringarna är kravet på tillståndspliktigt insamlingssystem från 2021, säger Henrik Nilsson. Redan 1 januari 2020 kan man ansöka om tillstånd hos Naturvårdsverket som regeringen utsett som tillståndsmyndighet. Sedan 1994 då producentansvaret infördes, är den som sätter förpackningar och tidningar på den svenska marknaden, skyldig att samla in dem. Antingen genom att ansluta sig till ett insamlingssystem eller organisera ett eget. Denna grundbult ligger fast, men nu krävs det alltså tillstånd, säger Henrik Nilsson. Vilka krav ställs för att få tillstånd? Systemet ska vara enkelt och insamling av förpackningar av de vanligast förekommande materialslagen ska bedrivas över hela landet. Det ska dessutom vara lämpligt, med detta menas bland annat att minst 60 procent av landets bostadsfastigheter från 1 januari 2021, ska erbjudas kostnadsfri borttransport. Hur påverkar förändringarna FTI:s verksamhet? FTI ska vara det självklara valet som tillståndspliktigt insamlingssystem. Redan under hösten ägnade vi mycket tid åt att analysera och tolka de nya förordningarna och deras konsekvenser. TIS-projektet sjösattes den 1 december 2018 och för varje månad som går intensifieras arbetet. Ett stort antal samtal med ett flertal viktiga instanser har genomförts, en samverkansplattform har upprättats mellan Avfall Sverige, Sveri- Henrik Nilsson. TIS TIDSLINJE Förordningar införs stegvis från januari 2019. Tillståndspliktigt insamlingssystem kan sökas från januari 2020. Från januari 2021 måste man ha tillstånd för att få driva insamlingssystem och producenter ska registrera sig. Från 2021 ska 60 procent av landets bostadsfastigheter erbjudas borttransport. I slutet på 2021 ska en utvärdering ske av Naturvårdsverket. Från januari 2022 måste producenter och TIS rapportera till Naturvårdsverket. Från april 2025 ska 100 procent av bostadsfastigheterna erbjudas borttransport. ges Kommuner och Landsting, SKL och FTI och dialogen med enskilda kommuner är igång. Hur ska FTI möta kravet om lämplighet? Som vi ser det kommer dagens fastighetsnära insamling, FNI, att utgöra grunden till den kommande utbyggnaden med erbjudanden om bostadsnära insamling till 60 procent av bostadsfastigheterna från 2021. Innebär en så pass kraftig utbyggnad av FNI att återvinningsstationerna försvinner på sikt? Nej, ÅVS-systemet kommer att finnas kvar om än i något modifierad form. Dels ställer förordningen krav på någon form av stationssystem, dels är konsumenterna nöjda med dagens system. Dessutom kommer det att vara svårt för de fastighetsnära systemen att fullt ut erbjuda kapacitet för allt material som hushållen sorterar ut, säger Henrik Nilsson. Här fyller ÅVS:er en viktig funktion liksom när det gäller insamling av tidningar och glasförpackningar där vi kan se att FNI inte ger samma miljönytta som för övriga materialslag. För att Naturvårdsverket ska utfärda tillstånd måste insamlingssystemet förutom att uppfylla de formella kraven, också samråda med alla kommuner. Detta blir en diger uppgift under hösten 2019, ett visst mått av samordning krävs för att det ska vara möjligt att hinna med samtidigt som vi är angelägna om att uppfylla TIS krav. Regeringens främsta mål med de nya förordningarna är ökad materialåtervinning och ökad tillgänglighet. Vad gäller återvinningsmål så höjs dessa redan 2020. FTI har länge påtalat att en reglering med tillståndspliktiga insamlingssystem är en förutsättning för att kunna nå höjda mål. När nu målen höjs innan regleringen är införd kommer de inte att nås 2020 för vissa materialslag. Vi ser att det behövs ytterligare några år för att nå de höjda målen när väl regleringen är på plats, avslutar Henrik Nilsson. 2018 FTI ÅRSRAPPORT 9

MARKNAD OCH TRENDER ÅTERVINNING ÄR DET NYA GRÖNA FTI:s verksamhet befinner sig mitt i verkligheten. Vi måste ständigt ha örat mot marken och tolka vår omvärld. Just nu påverkas vi av fyra starka trender. Genom att försöka förstå dem och deras drivkrafter kan vi utforma en återvinning som motsvarar konsumenternas önskemål och behov. 1 E-handeln fortsätter öka 2018 blev ännu ett rekordår för e-handeln med en tillväxt på 15 procent där livsmedelsbranschen med sina 27 procent är årets riktiga vinnare. Två av tre svenskar handlar på nätet varje månad. Omsättningen för 2018 landade på 77 miljarder vilket motsvarar 10 procent av den totala detaljhandeln. Potentialen är med andra ord stor och tillväxten lär inte mattas av. Att konsumtionsmönstren förändras innebär att fler och fler förpackningar samlas in och besöken till återvinningsstationen och den fastighetsnära insamlingen blir allt tätare. Insamlingen för alla materialslag ökar stadigt, förutom för tidningar där digitaliseringen påverkar starkt. DET HÄR GÖR FTI: Att det ska vara enkelt att källsortera och återvinna är en självklarhet och snygga och rena återvinningsstationer är högt prioriterat. Under 2018 städades stationerna cirka 55 000 fler gånger jämfört med 2014. Även antalet tömningar har ökat rejält. Alltfler konsumenter hör av sig med synpunkter eller tar kontakt med FTI av andra skäl, ett resultat av ett målmedvetet informationsarbete som kommer att intensifieras ytterligare. Idag har vi dessutom en mycket större beredskap inför perioder av utökad e-handel, till exempel veckorna innan jul. I Sverige vinner den förnybara plasten terräng, vi återanvänder allt fler av butikernas bärkassar och vi blir allt bättre på att lämna plastförpackningarna där de hör hemma, i återvinningen. 2 Plasten i stormens öga 2018 har plasten stått i fokus. Nyhetsflödet har översvämmats av bilder på hav och stränder fulla med uttjänta plastprodukter. Kina har stängt sina gränser för import av återvunnet material och rapporterna om berg av plastavfall har duggat tätt. I Sverige vinner den förnybara plasten terräng, vi återanvänder allt fler av butikernas bärkassar och vi blir bättre på att lämna plastförpackningarna där de hör hemma, i återvinningen. Under 2018 ökade insamlingen av plastförpackningar, från 6,5 till 7,5 kilo per person. DET HÄR GÖR FTI: FTI har genom ett av sina ägarbolag, Svensk Plaståtervinning investerat 256 miljoner kronor i norra Europas modernaste sorteringsanläggning för plastförpackningar som tas i drift våren 2019. Därmed blir Sverige i princip självförsörjande vad gäller sorteringskapacitet och fler plastförpackningar kan stanna i loopen. FTI har tagit fram en plastmanual riktad mot producenter. Ett handfast verktyg med riktlinjer, information och förklaringar för val av material och design som underlättar sortering och återvinning. Dessutom införs differentierade förpackningsavgifter under 2019. En plastförpackning som är enkel att återvinna ska kosta mindre att sätta på marknaden än den som är mer komplicerad. 10 FTI ÅRSRAPPORT 2018

återvinner eller inte, utan också djupdyka i de bakomliggande drivkrafterna. Ett insiktsarbete som utmynnade i rapporten Svenska folkets syn på återvinning. Med den som utgångspunkt har vi bland annat valt att utveckla ett helt nytt märkningssystem som ska göra det enklare att sortera rätt. Vi kommer som ett led i ett delvis förändrat uppdrag att intensifiera vår kommunikation mot konsumenter. En nog så viktig del för att åstadkomma de beteendeförändringar som krävs för att nå högsta möjliga miljönytta. 3 Hållbarhet på agendan 2018 var ordet hållbarhet på allas läppar. Inte bara som ett modeord utan snarare som ett tydligt tecken på växande intresse för klimat och miljö. Klimatångesten spred sig och att tillämpa en holistisk livssyn blev allt vanligare. Det är med andra ord mycket som hänt sedan hållbarheten skrevs in i Sveriges grundlag år 2003. Enligt Nordens största marknadsundersökning om hållbarhet, Sustainable Brand Index, påverkas sju av tio svenskar av hållbarhetsfrågorna inför ett köpbeslut och allt fler tror att de själva kan göra något för att bromsa klimatförändringarna. För de flesta företag är hållbarhetsarbetet en konkurrensfördel, att mäta och redovisa sin strävan inom hållbarhetsområdet är numera kutym. Dessutom börjar aktieägarna ställa hållbarhetskrav. Trenden är tydlig och intresset och engagemanget lär knappast svalna. DET HÄR GÖR FTI: Hållbarhet är grunden i FTI:s verksamhet. Källsortering och återvinning har slagit rot i den svenska folksjälen och materialutnyttjandegraderna stiger för varje år som går. Men det betyder inte att vi kan slå oss till ro. Det är fortfarande alldeles för många förpackningar som hamnar i hushållssoporna. Och vi på FTI vill veta varför. Därför valde vi att under 2018 inte bara fråga svenska folket om de KONKURRENSEN PRÖVAD TMR, en konkurrent till FTI, har genom avtal, under flera år haft tillgång till FTI:s rikstäckande insamlingssystem (ÅVS). Under 2017 valde FTI att säga upp avtalet, ett beslut som TMR valt att prova hos Konkurrensverket som i februari 2018 ålade FTI att återkalla uppsägningen. FTI valde därefter att överklaga till Patentoch marknadsdomstolen som gick på Konkurrensverkets linje. Beslutet överklagades i sin tur av FTI, denna gång till Patentoch Marknadsöverdomstolen som meddelat prövningstillstånd. 4 Producentansvaret i en ny verklighet Producentansvaret för förpackningar och returpapper infördes av regeringen 1994. Sedan dess har näringslivet, genom FTI, byggt upp och utvecklat ett insamlingssystem som via energibesparingar och hushållande med råvaror bidrar till miljönytta och ett resurseffektivt samhälle. I juni 2018 beslutade regeringen om två nya förordningar för producentansvaret. De införs successivt från 1 januari 2019. Precis som tidigare är den som sätter förpackningar och tidningar på den svenska marknaden skyldig att ansluta sig till ett insamlingssystem eller organisera ett eget. Men nu kommer det att krävas tillstånd från Naturvårdsverket och för att få detta måste systemet vara enkelt, rikstäckande och de vanligaste materialslagen ska samlas in. Det ska dessutom vara lämpligt vilket enligt de nya förordningarna bland annat innebär att minst 60 procent av alla bostadsfastigheter i Sverige ska erbjudas kostnadsfri borttransport. Förutom de formella kraven måste ansökan föregås av samråd med dels andra aktörer som ansöker eller redan har fått tillstånd, dels med Sveriges kommuner. DET HÄR GÖR FTI: FTI kommer att söka tillstånd för insamling av förpackningsavfall och returpapper med målsättning att vara det självklara valet som tillståndspliktigt insamlingssystem för alla producenter. De närmaste åren fram till 2021 då tillståndsplikten blir obligatorisk kommer FTI att arbeta hårt för att möta de krav som ställs. Ett arbete som har sin utgångspunkt i nuvarande system med i princip bibehållet antal återvinningsstationer, fortsatt fokus på underhåll och förbättrad drift. I slutet av 2018 tillsattes ett specifikt projekt som fokuserar enbart på arbetet med ansökan och allt vad det innebär. 2018 FTI ÅRSRAPPORT 11

STRATEGI FÖR MER ÅTERVINNING VI HAR VALT VÄG En återvinning som kliver närmare individen med hjälp av smarta förpackningar, större förståelse för vilka drivkrafter som får oss att återvinna. En investering i en hypermodern sorteringsanläggning för plastförpackningar och medverkan i forskningsprojekt för framtidens återvinning. Fyra viktiga strategiska steg för att möta och överträffa högt ställda återvinningsmål. FOTO: GETTY IMAGES Lättare att göra rätt med smarta förpackningar Allt fler förpackningar designas för att återvinnas. Ett ökat tryck från medvetna konsumenter och producenternas egna högt ställda hållbarhetsmål är några av skälen. Med FTI:s återvinningsmanualer har man dessutom fått handfasta verktyg som underlättar utvecklingen. KLIMAT OCH MILJÖ har klivit in i finrummet, få företag kan ducka för hållbarhetsfrågorna och det holistiska tänkesättet har blivit lönsamt. Avfall är inte längre bara avfall utan en resurs för både miljön och för näringslivet. Med 2014 års förpackningsförordning vidgades dessutom producentansvaret från att endast anordna insamlingssystem till att även omfatta förpackningarna som blir till avfall. Idag fem år senare har FTI växt i sin betydligt större kostym. Fler och fler producenter vänder sig till oss för att få hjälp att ta fram mer återvinningsbara förpackningar, säger marknadschef Anette Löhnn. Vi bistår med kunskap, riktlinjer och information för val av material och design som underlättar sortering och återvinning. Återvinningsmanualen för plastförpackningar lanserades 2017 och ett år senare kom motsvarande manual för pappersförpackningar. Tidigt 2019 var det dags för metallmanualen. Nu kan vi erbjuda lättillgängliga, handfasta verktyg för alla tre materialslagen, säger Anette Löhnn. Manualerna uppdateras kontinuerligt för att vara i fas med teknikutveckling och en omvärld i ständig förändring. Ett stort antal workshops och utbildningsdagar har genomförts tillsammans med producenter från hela landet. Och fler lär det bli. Det finns ett stort sug efter att lära sig mer om hur vi tillsammans kan sätta fler smarta förpackningar på marknaden, förpackningar där återvinningsperspektivet finns med redan från start, säger Anette Löhnn. Fler och fler producenter tar steg i rätt riktning, men en hel del utmaningar kvarstår. Målet är givetvis att öka återvinningen och för att det ska vara möjligt är designen avgörande, inte minst för att underlätta för konsumenterna. På sidorna 20 och 22 kan du läsa mer om hur några producenter arbetar med manualerna för att nå tuffa hållbarhetsmål för sina förpackningar. 12 FTI ÅRSRAPPORT 2018

VI FRÅGADE SVENSKA FOLKET: Hur kan vi hjälpa dig att återvinna mer? Nio av tio källsorterar, allt fler är nöjda med insamlingssystemet och materialutnyttjandegraderna stiger. Ett fantastiskt kvitto på vårt arbete, men vi siktar högre. Ännu mer måste återvinnas. För att bättre förstå hur, frågade vi svenska folket, berättar Veronica Foberg Gustafsson, kommunikationschef på FTI. SEDAN MÅNGA ÅR TILLBAKA har FTI låtit mäta konsumentnöjdheten regelbundet. Mätningar som legat till grund för kommande aktiviteter. Under 2017 utvecklade vi mätningen och introducerade Återvinningsbarometern, berättar Veronica Foberg Gustafsson. Den togs fram med stöd av viktig kunskap från Sveriges kommuner och hjälper oss att bli mer träffsäkra i våra insatser. Återvinningsbarometern visade att åtta av tio svenskar var nöjda med sin närmaste återvinningsstation. Tillgänglighet och nöjdhet är viktigt för att vi ska lämna våra förpackningar och tidningar till återvinning och det saknas kunskap om hur stor miljönytta återvinningen de facto gör. Dessutom efterlystes inspiration och tips på smarta förvaringslösningar i hemmet. När vi började analysera svaren bestämde vi oss för att gräva lite djupare, vi ville få en större förståelse för de bakomliggande drivkrafterna, varför man återvinner mycket eller lite, eller inte alls, säger Veronica Foberg Gustafsson. Under hösten 2018 genomfördes därför ett insiktsarbete som mynnade ut i rapporten Svenskarnas syn på återvinning. Rapporten blev en ögonöppnare även om den också befäster mycket av det vi tidigare känt till, som att återvinning präglas av positiva känslor. Upplevelsen är att man gör något konkret i vardagen för att minska sin egen miljö- och klimatpåverkan, säger Veronica Foberg Gustafsson. Vad som driver oss att återvinna skiljer en del och vi svenskar kan lite enkelt delas in i fyra återvinnartyper; den plikttrogna, den oroliga, den stolta och den praktiska återvinnaren. Flest hör hemma bland de oroliga, 39 procent, tätt följd av de stolta, 32 procent. Intressant nog visade det sig att oavsett drivkrafter så är hindren för att återvinna likartade, där bland annat platsbrist i hemmet upplevs som en av trösklarna, berättar Veronica Foberg Gustafsson. Men det som kanske förvånar mest är att både de som är oroliga för miljön och de som är mindre oroliga, återvinner i lika hög grad. Källsortering och återvinning tycks ha slagit rot i den svenska folksjälen. Vad är då the tipping point för att komma igång? Bland yngre tycks återvinning vara en självklar vardagsrutin, snarare än något man reflekterar över särdeles mycket. Fasta rutiner är en stark drivkraft och det är inte ovanligt att barn i ens närhet på ett eller annat sätt påverkar i positiv riktning, säger Veronica Foberg Gustafsson. En insikt som vi har tagit fasta på och lanserat det pedagogiska förskolematerialet Materialvärlden. Enligt Veronica Foberg Gustafsson har insiktsarbetet varit till stor nytta i de aktiveter som ligger i pipen för 2019. Utöver lanseringen av Materialvärlden är bland annat en helt ny märkning på väg att sjösättas. Framöver ska det inte finnas några tveksamheter om i vilken behållare en viss förpackning ska läggas. Som en tydlig vägledning kommer samma märkning att finnas både på förpackningen och på behållaren. Den nya märkningen är en storsatsning inom ramen för FTI:s delvis nya roll och uppdrag, att kommunicera direkt med konsumenter, bland annat genom att få producenterna att märka sina förpackningar. Vi har ett stort ansvar att sprida kunskap och skapa möjligheter till beteendeförändringar. Det ska vara lika självklart att återvinna som att använda bältet när man kör bil, avslutar Veronica Foberg Gustafsson. 2018 FTI ÅRSRAPPORT 13

STRATEGI FÖR MER ÅTERVINNING FORSKNING FÖR EN CIRKULÄR FRAMTID DOREN Genom sin medverkan i ett flertal forskningsprojekt är FTI med och utformar morgondagens cirkulära samhälle. Projekten behandlar allt från resurseffektivitet till On-The-Go-förpackningar, kemisk återvinning och hållbara plastförpackningar samt en hel del annat. I BÖRJAN AV 2018 INTITIERADE Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, projektet Resurseffektivitet och cirkulär ekonomi, ReCE, med målsättning att skapa en plattform för resurseffektivitet och cirkulär ekonomi. Här finns ett stort intresse och det bedrivs kontinuerligt ett antal aktiviteter inom området, men det saknades en arena för möten mellan olika branscher där forskning, näringsliv och politiken kan samverka och driva utvecklingen framåt, säger Peter Stigson, gruppchef för hållbar samhälls- och näringslivsutveckling på PE och en av de ansvariga projektledarna. ReCE är indelat i fem delprojekt; lokaler, mobilitet, textil, livsmedel och plast där FTI finns 14 FTI ÅRSRAPPORT 2018

Peter Stigson. representerat tillsammans med övriga delar av värdekedjan. Genom producentansvaret och den mängd plastförpackningar som sätts på marknaden har FTI en central roll, säger Peter Stigson. De kan dessutom, tillsammans med Svensk Plaståtervinning, bidra med ett stort kunnande, inte minst med tanke på Plastmanualen och investeringen i Motala-anläggningen. Plastprojektets uppgift är framför allt att analysera plastflöden med syfte att minska de värdeförluster som finns idag, samt att identifiera nya tekniklösningar och samarbeten. Ett flertal workshops har genomförts och de har behandlat såväl design som marknadsfrågor liksom framtida potential för de tre flödena, mekanisk respektive kemisk återvinning samt pant och inte minst eventuella affärsmöjligheter, säger Peter Stigson. Bland de nyckelfrågor som identifierats inom plastprojektet menar Peter Stigson att den absolut viktigaste är marknadsutvecklingen. Om inte efterfrågan på återvunnen plast ökar finns det en risk att nödvändiga investeringar i kapacitetsökningar uteblir vilket i sin tur hämmar lönsamheten. Här finns med andra ord en gordisk knut som måste lösas. Utöver marknads- och kapacitetsfrågan har Sveriges roll på en global marknad diskuterats och analyserats liksom att man har fokuserat på ren kunskapsöverföring. Plasten har en viktig funktion i ett resurseffektivt samhälle. Plast är inte dåligt per se, däremot kan design, användning och återvinning förbättras, menar Peter Stigson. Vi behöver lära oss mer om plastens funktioner idag och i morgon, var den gör mest nytta och hur vi tar hand om den på bästa sätt, helt enkelt vad som krävs för att gå från ett linjärt till ett cirkulärt plastflöde. Två referensgrupper har knutits till ReCE där samtliga riksdagspartier finns representerade i den ena och där den andra består av aktörer från den finansiella sektorn. Alla delprojekt har haft regelbundna avstämningar och frågestunder med båda grupperna, säger Peter Stigson. Förutom givande och fruktbara diskussioner finns det nu en betydligt större gemensam förståelse för vad som krävs för att det ska vara möjligt att behålla plasten i framtidens återvinningsloop. ReCE Projektet Resurseffektivitet och cirkulär ekonomi, ReCE, pågår till mars 2020. IVA är ansvariga för projektet med Jan Nordling och Caroline Ankarcrona som huvudprojektledare. Finansiärer är Tillväxtverket, Vinnova, Svenskt Näringsliv, Vasakronan, Åforsk, Teknikföretagen IKEM, Formas och Mistra. RISE RISE:s uppdrag är att verka för hållbar tillväxt i Sverige genom att stärka näringslivets konkurrenskraft och förnyelse samt bidra till en innovativ utveckling av samhället. Karin Lindqvist. GAMLA PET-TRÅG BLIR SOM NYA PLASTFÖRPACKNINGAR av polyetentereftalat, PET är mycket vanliga och populariteten tycks inte minska. De är billiga att tillverka och skyddar bra mot syre och fukt. Men de är svåra att återvinna. I Sverige återvinns plastförpackningar mekaniskt, en kostnadseffektiv metod, men den funkar inte för termoformade PET-förpackningar, säger FTI:s materialspecialist Einar Ahlström. Att PET-förpackningar och polyesterspill från textilindustrin går till förbränning (PET och polyester är samma material men med olika namn) är inte hållbart i längden, varken för miljön eller för industrin. Därför har RISE IVF, tidigare Swerea, startat projektet Kemiskt återvunnen PET/Polyester som råmaterial för additiv och ny polymer i syfte att ta fram en fungerande process för kemisk återvinning genom polymerisering. Kan vi tillföra en metod förbättras möjligheten att öka materialåtervinningen, säger Einar Ahlström. Projektet som startade i juni 2018 finansieras inom ramen för forskningsprogrammet RE:Source och projektleds av Karin Lindqvist, forskare på RISE. Hittills har resultaten varit positiva. Den process vi tagit fram för depolymerisering, som bryter ner plasten och textilierna till sina ursprungliga byggstenar, har visat sig vara stabil. Vi visste att svårigheterna låg i att ta hand om föroreningar som lim, etiketter, färgämne och främmande polymerer som följer med förpackningar och kläder, men även det har gått bra. Det återvunna materialet håller hög kvalitet, dock finns det fortsatt en del utmaningar för att avlägsna vissa färgämnnen från textil. Projektet avslutas i juni 2020 och nu pågår försök att tillverka polymer och nya polyesterfibrer av det återvunna materialet. Målsättningen är att kunna skala upp processen och att hitta en kommersiell aktör som är villig att investera i en pilotanläggning, säger Karin Lindqvist. När vi tillsammans med projektkonsortiet utvärderat och visat att återvunnen råvara kan användas för att tillverka nya material, kommer det förhoppningsvis att bidra till en god efterfrågan. Företagen får en möjlighet att minska sina CO2- avtryck och bidra till cirkulär ekonomi. 2018 FTI ÅRSRAPPORT 15

STRATEGI FÖR MER ÅTERVINNING Mattias Philipsson. Nu får plastförpackningarna nytt liv i Motala bättre, säger Mattias Philipsson och hänvisar bland annat till Svensk Plaståtervinnings och FTI:s plastmanual (läs mer på sidan 12) som ett sätt att hjälpa till i processen vid formgivning, inköp och tillverkning av plastförpackningar. Vi konsumenter måste också bidra mer för att färre plastförpackningar ska ramla ur loopen. Vi svenskar är duktiga på att källsortera och förra året samlades det in 7,5 kilo plastförpackningar per person, att jämföra med 2017 års 6,5 kilo. Men det är fortfarande alldeles för stor mängd som hamnar i hushållssoporna och går till förbränning. Det måste vi ändra på, avslutar Mattias Philipsson. NU ÄR DEN I DRIFT, norra Europas effektivaste fabrik för sortering av plastförpackningar från hushåll. Med Motala-anläggningen blir Sverige i princip självförsörjande vad gäller sorteringskapacitet för många år framöver. Vi har fått en flygande start, men allt har gått bra, säger Mattias Philipsson, vd för Svensk Plaståtervinning. Bemötandet har varit fantastiskt. Kommunen i Motala har gett oss fint stöd och vi har förmånen att bidra med nya arbetstillfällen till bygden. Att Mattias Philipsson är stolt över anläggningen går inte att ta miste på, och konstigt vore det väl annars. Den är hypermodern och det mesta är automatiserat. Magneter sorterar ut metall som hamnat fel, optiska läsare sorterar förpackningarna efter plastmaterial, vind och roterande trummor skiljer hård- från mjukplast och smått från stort. Det trettiotal drifttekniker som arbetar i fabriken har en övervakande funktion. Det känns bra att det inte är någon manuell sortering och att arbetsmiljön är trygg. Motala-anläggningen är en stor ekonomisk satsning för Svensk Plaståtervinning. I augusti 2018 var ledningsgrup- pen på plats och rekryteringsarbetet tog fart på allvar. Prislappen hamnar på 256 miljoner kronor, men enligt Mattias Philipsson håller man budgeten och likaså tidsplanen. Vi började provköra i januari och det har gått över förväntan. Kvaliteten är mycket viktig för oss, och det är fantastiskt att se hur anläggningen överträffar flera av de mycket hårt ställda kraven. För Mattias Philipsson är det ingen tvekan om att anläggningen kommer att spela en stor roll framöver, inte bara för oss i Sverige, utan även utomlands. Intresset har varit enormt. Jag är övertygad om att Motala blir branschstandard för övriga Europa, säger han och förklarar att det finns både utrymme och möjligheter att utveckla verksamheten. Anläggningen kan enkelt anpassas för att kunna sortera ännu fler fraktioner än idag och vi tittar på möjligheterna att utöka med tvätt och granulering. Men även om potentialen är stor så menar Mattias Philipsson att allt inte går att lösa med teknik. Alla delar i värdekedjan är viktiga för att fler plastförpackningar ska kunna återvinnas, och förståelsen för vilka plaster som är återvinningsbara behöver bli EUROPAS CENTRUM FÖR PLASTÅTER- VINNING HELA EUROPA lider brist på effektiva sorterings- och återvinningsanläggningar. Problemet har accelererat i takt med höjda återvinningsmål och att Kina stängde sina gränser för materialimport. Med Motala blir Sverige i princip självförsörjande vad gäller sorteringskapacitet av plastförpackningar. Motala-anläggningen är norra Europas modernaste. Den är belägen i Electrolux gamla fabriksfastighet. Tyska Sutco har levererat den toppmoderna utrustningen med NIR-teknik. Cirka 50 personer jobbar treskift, 365 dagar om året. Mattias Philipsson är vd för Svensk Plaståtervinning AB som investerat 256 miljoner kronor i Motala-anläggningen. *Svensk Plaståtervinning är en av FTI:s ägare. Se sid 43 för hela ägarbilden. 16 FTI ÅRSRAPPORT 2018

2018 FTI ÅRSRAPPORT 17

MATERIALISARNA GÖR SUCCÉ Materialvärlden, FTI:s nya pedagogiska material om återvinning, ska ge nästa generation miljömedvetenhet från start. Följ med till Pysslingens förskola Brinken i Gamla stan i Stockholm, där barnen lär sig källsortera med hjälp av materialisarna Ploppa, Prasslis, Flirp, Bånk, Klirr och Kras. TEXT: HELÉN BJURBERG BILD: ANGELICA SÖDERBERG DET ÄR FÖRMIDDAG I GAMLA STAN i Stockholm. Solen skiner in genom de stora fönstren på Pysslingens förskola Brinken. Vid miniatyrmöblerna mitt i rummet sitter Aaron, Elsa och Grace och målar av materialisarna Ploppa, Prasslis, Flirp, Bånk, Klirr och Kras, från Materialvärlden, FTI:s barnanpassade undervisningsmaterial om återvinning. Vi låter ofta barnen måla det vi pratar om, eftersom de minns det bättre då, förklarar förskoleläraren Margaretha Harroch och visar väggarna som är fulla med alster. Förskolan Brinken är inga nybörjare när det kommer till miljö. Under året har de arbetat med temat Den hållbara generationen och lärt sig om bland annat vattenrening och matsvinn. Med Materialvärlden har de fått gå till botten med återvinning och hur vi måste sortera våra FAKTA OM MATERIAL- VÄRLDEN Materialvärlden lanserades hösten 2018. Drygt 12 000 barn har genomfört cirka 75 000 uppdrag. Nästan 350 förskolor över hela landet har engagerat sig. förpackningar för att spara på jordens resurser. Margaretha Harroch säger att utbildningsmaterialet gett barnen mängder av ny kunskap och varit väl anpassat för dem. Figurerna både tydliggör och lockar till lek och uppdragen gör lärandet spännande och lustfyllt, konstaterar hon medan hon går in på förskolans dator och visar hur de arbetat och dokumenterat. Även för pedagogerna har utbildningen varit nyttig, menar Margaretha Harroch och bjuder på ett generat skratt. Jag har till exempel lärt mig att man inte får slänga vanligt glas i glasåtervinningen. Det visste jag faktiskt inte innan. Inte heller hade hon riktigt koll på vilka FTI var, erkänner hon. Det var ett av förskolebarnen som såg loggan på återvinningsstationens containrar 18 FTI ÅRSRAPPORT 2018

VERKSAMHET SÅ SKAPAR VI VÄRDE Vilken är din favoritmaterialis? SORTERINGSPROFFS När man väl lärt sig är det inte alls svårt att sortera, tycker barnen på förskolan Brinken. ELSA, 5 ÅR: Jag tycker mest om Prasslis. Prasslis äter papper som tidningar och teckningar, och har en kostym av gamla tidningar." och uppmärksammade henne på att det var samma bokstäver som på Materialvärldens papper. Jag trodde som så många andra, att det var kommunerna som ansvarade för våra återvinningsstationer. Margaretha Harroch upplever att barnen är mäkta stolta över den nyvunna kunskapen de fått genom projektet och att de gärna använder den för att lära vidare till den som inte kan. Föräldrar berättar att de numera blir noga påpassade när de slänger eller sorterar för att det inte ska bli fel, säger hon med ett skratt. Att just det kunde bli en av de positiva effekterna av projektet var inte helt oväntat, menar Veronica Foberg Gustafsson, kommunikationschef på FTI. Förutom att vi kände att det var viktigt att få barnen att förstå att de kan vara delaktiga i att skapa en mer hållbar värld, så vet vi sedan tidigare att barn är fantastiskt duktiga på att påverka vuxna och leda dem i rätt riktning. Idén väcktes när Veronica Foberg Gustafsson och hennes kollegor fick veta att det fanns ett stort intresse från förskolelärare att undervisa om återvinning, men att de inte visste riktigt hur. Vi ville hjälpa till och ge dem verktyg och KARL-JOHAN, 5 ÅR: Ploppa, som äter plast, är min favorit. Plast finns runt mat och ketchupflaskor är gjorda av plast. Ploppa har gjort en rymdmössa av plast till sig själv." GRACE, 6 ÅR: Jag gillar Bånk. Bånk äter metall, som till exempel majsburkar." projektet har gått över förväntan. Hittills har över trehundra förskolor använt sig av materialet och det har börjat dyka upp förfrågningar även från grundskolor. Men innan man går vidare vill Veronica Foberg Gustafsson ta emot utvärderingar från de pedagoger som använt sig av utbildningsmaterialet och Margaretha Harroch, som ser utvecklingspotentialen, är glad att få dela med sig av sin erfarenhet. Till exempel föreslår hon att man kan ha sagor och sånger kopplade till materialisarna. Sen vore det fantastiskt om behållarna på återvinningsstationen var märkta med de olika figurerna. Tänk så roligt för barnen att få mata dem med skräp på riktigt! Vid det lilla bordet har Aaron, Elsa och Grace målat klart och det är dags för alla barnen att klä på sig och ta en tur till parken. Självklart passar de på att ta svängen förbi återvinningsstationen för att slänga veckans skörd av förpackningar och tidningar. När fröken Åsa frågar vart pappersförpackningen ska ner visar alla barnen stolt att de har koll. De fyller famnarna och hjälps åt att ösa i rätt behållare. Det går inte att ta miste på hur nöjda de små återvinningshjältarna är över att de får vara med och rädda miljön. 2018 FTI ÅRSRAPPORT 19

VERKSAMHET SÅ SKAPAR VI VÄRDE PÅ VÄG MOT TRANSPARENT De svarta plastförpackningarna blir allt färre i livsmedelsbutiken. På HKScan har man kommit långt med att byta det svarta mot transparent. Maria Larsson på HK- Scan ser utfasningen av svarta plastförpackningar som ett naturligt steg i hållbarhetsarbetet. LIVSMEDELSBRANSCHEN är sedan länge flitiga användare av svarta plastförpackningar. Inte minst för färska köttprodukter har det av aptitlighetsskäl varit mer eller mindre standard. Men som ett steg mot ökad återvinning väljer allt fler att gå över till material i andra färger, ofta transparent. För HKScan är det en naturlig del i vårt hållbarhetsarbete och ett viktigt steg för att nå våra mål, säger Maria Larsson, Director Quality & CR Sweden. Som stor nordisk livsmedelsaktör har HKScan valt att ställa sig bakom Svensk Dagligvaruhandels färdplan för ett fossilfritt samhälle med målet att alla plastförpackningar ska vara producerade i förnybar eller återvunnen råvara till år 2030. Vårt mål är att våra förpackningar ska vara materialåtervinningsbara redan år 2022, säger Maria Larsson. Att byta till andra färger än svart är bara en del i arbetet, därför har vi en väl strukturerad process för att fler av våra förpackningar ska kunna återvinnas. Hittills har HKScan bara fått positiva reaktioner för sitt initiativ, såväl i media som från konsumenterna. Vilka produkter handlar det om än så länge? I Sverige har vi bland annat bytt till rullför- packning på färssortimentet, vilket minskat CO2-utsläppen med 39 procent och förlängt hållbarheten. Vi har också en ny förpackningslösning för Mamma Scans köttbullar som minskar plastanvändning med 30 ton på årsbasis. I Finland testar vi att byta plasten i köttfärstrågen till kartong och i Estland har vi introducerat en helt ny förpackningstyp för marinerat kött. Vi har kommit igång bra, men utfasningen måste ske hållbart. Alla svarta förpackningar som finns i lager gör vi slut på. Inget får kastas eller brännas i onödan. Hur ser trenden ut vad gäller förpackningar och hållbarhet? Konsumenterna blir hela tiden mer pålästa, gör medvetna val och ställer därmed högre krav. Och det går fort, bara senaste året har det hänt mycket, bland annat tack vare de allmänna diskussionerna, konsumenterna börjar förstå att det är skillnad på plast och plast. Har den nya avgiftsstrukturen för plastförpackningarna haft någon påverkan? Med våra volymer så handlar det om stora summor på sikt så det har självklart betydelse. Lägre förpackningsavgifter är ytterligare ett incitament att välja återvinningsbara material. VAD ÄR PROBLEMET MED SVARTA PLAST- FÖRPACKNINGAR? De har en nästan obefintlig återvinningsbarhet. Vid eftersortering används idag NIR-teknik near infra red och NIR-detektorn har svårt att identifiera förpackningar i mörka färger. Dessutom kan pigment ha en negativ effekt på återvinningsprocessen och efterfrågan är mycket begränsad vad gäller mörkt infärgat återvunnet material. 20 FTI ÅRSRAPPORT 2018

KLIMATEFFEKTIV UPPHANDLING SUCCÉ I UPPSALA Sveriges kommuner står för nästan 70 procent av de offentliga upphandlingarna. Men de ställer sällan några krav om återvunnet material. Det ändrade Uppsala kommun på tack vare projektet Klimateffektiv plastupphandling. DET BÖRJADE MED EN IDÉ inom ramen för Klimatprotokollet, ett nätverk av 37 företag, offentliga verksamheter, universitet och föreningar i Uppsala som samverkar och inspirerar varandra till att skapa en hållbar värld. En av medlemmarna, Vattenfall Värme AB, larmade om att en stor del av det avfall som kom in till deras förbränningsanläggning var fossil plast. För Anna Hilding, projektledare för Klimateffektiv plastupphandling, var det ingen nyhet. Hon hade under sitt examensarbete på miljöteknikprogrammet på Högskolan i Gävle kartlagt plastflödet i Uppsala och sett problemet. Att förbränningen av plastavfall i Uppsala bidrar med ett koldioxidutsläpp ungefär lika stort som personbilstrafiken i staden var ett faktum. Vi visste vad vi hade att utgå ifrån, nu började vi tillsammans titta på vad vi kunde göra åt det, säger hon och berättar att sju av medlemmarna inom Klimatprotokollet gick ihop för att driva det nya projektet. I en projektansökan formulerades hur förändrade upphandlingskriterier skulle kunna påverka leverantörerna att utöka utbudet av återvunnen och förnybar plast och få dem att hitta alternativa produkter i andra material. De började med att kartlägga vilka plastprodukter som köptes in och användes i respektive verksamhet. Nästa steg var att komma på hur man skulle kunna minska eller ersätta dem. Till vår hjälp tog vi fram ett flertal verktyg, bland annat ett livscykelanalysverktyg, där upphandlarna själva kan lägga in klimatfaktorer för specifika produkter och jämföra med liknande, exempelvis ett engångsförkläde i plast mot en flergångsvariant i tyg. MEN PROJEKTET HAR INNEBURIT mer än upphandlingskrav. En stor del av arbetet har varit att vägleda, föreläsa och utbilda de anställda, med målet att både minska plastanvändandet och öka sorteringen. Är det något vi förstått är viktigt så är det att alla är med på banan. Under hela projektet menar Anna Hilding att hon och hennes team haft en nära dialog med FTI som har peppat och stöttat, och svarat på frågor och funderingar. Det har varit mycket värdefullt att ha FTI med på resan. Arbetet har pågått under två års tid och Anna Hilding menar att det gått över förväntan. Reaktionerna har varit överväldigande. Utan att slå sig för bröstet hoppas hon nu att Uppsala kan inspirera andra att komma igång på liknande sätt. På samma sätt som vi gärna ser att andra drar nytta av våra framgångar, kommer vi förstås också att använda oss av andra projekt som någon annan lyckats bra med. Anna Hilding ser hoppfullt på framtiden. Inte nog med att plastupphandlingsprojektet varit en framgångssaga i sig, det har också gett ringar på vattnet som skapar idéer för nya miljöprojekt. Nu har Uppsala Klimatprotokoll skapat cirka trettio nya miljöutmaningar, däribland en som i korthet innebär att alla verksamheter ska ha fasat ut tre plastprodukter senast 2020, ha halverat sin klimatpåverkan från plastanvändning till 2023 och till 2030 ska ingen plast förutom återvunnen eller förnybar köpas in. Det är mycket jobb på kort tid, men det kommer att gå bra, för engagemanget finns! Projektledaren Anna Hilding vill minska koldioxidutsläppen från förbränningen av plastavfall i Uppsala. FAKTA Projektet Klimateffektiv plastupphandling drivs av sju medlemmar inom Uppsala Klimatprotokoll; kommunen, Vattenfall, Region Uppsala, SLU, Universitetet, pastoratet och Fresenius-Kabi. Det har pågått mellan mars 2017 och februari 2019 med stöd av Naturvårdsverkets satsning Klimatklivet. 2018 FTI ÅRSRAPPORT 21

VERKSAMHET SÅ SKAPAR VI VÄRDE SNART HELT FOSSILFRITT HOS LÖFBERGS Löfbergs påbörjade sin resa mot klimatsmarta förpackningar redan för 25 år sedan. Då var det aluminiumet som fasades ut. Idag är det den fossila plastens tur. År 2030 ska alla våra förpackningar tillverkas av återvunnet eller förnybart material, säger utvecklingschef Supply Chain Madelene Breiling. MED SINA 10 MILJONER KOPPAR KAFFE om dagen är Löfbergs en av Nordens största familjeägda kafferosterier. I mer än hundra år har man försett oss kaffeälskande svenskar med vår nationaldryck. Och redan från start 1906 har det varit en självklarhet att ta ansvar för människa och miljö. Sedan 1992 finns en miljöpolicy på plats och en tydlig målsättning för en resurseffektiv förpackningsutveckling. Vi var först i Europa när vi för 25 år sedan tog bort aluminiumet i laminatet till hårdvaksförpackningarna, berättar Madelene Breiling. Sen föll det sig naturligt att ta nästa steg och minska på plasten. Treskiktslaminat blev till tvåskiktsdito och successivt så tunn som det bara går utan att riskera kaffets kvalitet. Det är en stor utmaning att förpacka kaffe som är känsligt för både syre och ljus, säger Madelene Breiling. Om vi tar fram en ny förpackning där de skyd- 22 FTI ÅRSRAPPORT 2018

dande egenskaperna inte håller tillräcklig kvalitet ökar risken för matsvinn som är en betydligt större belastning på klimatet än förpackningarna. Att utveckla hållbara förpackningssystem för livsmedel är komplext, många hänsyn måste tas och ibland står de i motsatsförhållande till varandra. Det är inte bara att ta bort all plast eller byta till annat material, ibland är det inte alldeles uppenbart vad som är den mest klimatsmarta lösningen, säger Madelene Breiling. Om lite drygt tio år ska alla Löfbergs förpackningar vara tillverkade av förnybar eller återvunnen plast. Och resan dit påbörjades 2017. Då lanserade vi en förpackning som innehöll en stor andel polyeten från förnybar råvara. Nu, två år senare är omställningen igång på allvar i samband med att vi bytte material i våra vakuumförpackningar och planpåsar, säger Madelene Breiling. Med nytt material i dessa förpackningar togs ett historiskt kliv, mer än 50 procent är förnybart i förpackningen och klimatpåverkan minskar med upp till 30 procent. Vårt nästa stora delmål är att under 2023 lansera vår första helt fossilfria förpackning, säger Madelene Breiling och påpekar att återvinningsperspektivet alltid finns med från start i produktionsprocessen. Våra förpackningar ska stanna kvar i loopen, i det cirkulära kretsloppet. Vi utvärderar alltid en ny förpackning genom hela värdekedjan, från materialtillverkning, vår egen produktion, genom logistikflödet, till handel, hemma hos konsument och slutligen återvinning. Vårt nästa stora delmål är att under 2023 lansera vår första helt fossilfria förpackning. MADELENE BREILING Har FTI:s plastmanual varit till hjälp i ert utvecklingsarbete? Ja, den har gett oss en bättre förståelse för vad som krävs för att uppnå hög återvinningsbarhet. Via manualen blir det tydligt vilka gemensamma utmaningar vi har framför oss för att vi ska nå vårt mål för 2030. Den har fungerat som en katalysator för viktiga diskussioner kring hur vi ska hantera och värdera komposit- och multilaminat av förnybar råvara. Under 2019 införs differentierade förpackningsavgifter för plast, hur ser ni på det? Det är ett bra första steg för att styra utvecklingen mot ökad återvinningsbarhet. På sikt ser vi fram emot att arbeta igenom kriterierna med branschrepresentanter för att tillsammans hitta bästa lösningen för ett hållbart plastkretslopp. Vad ser ni för utmaningar inom hållbarhetsområdet och då främst för förpackningar? Idag är det inte möjligt att använda 100 procent återvunnen plast i våra kaffeförpackningar då man i nuläget inte kan garantera vilken kvalitet och renhet den återvunna plasten har. Men förhoppningsvis kommer det inom en snar framtid utvecklas metoder för att rena plasten så att det går att få fram fraktioner från återvunnen plast som kan användas i direktkontakt med alla kategorier av livsmedel. Och gemensamma standarder att gå efter. En annan stor utmaning är att få fram tillräckligt med råvara, när tillverkningen är igång måste vi vara helt säkra på att vi inte står utan material och tvingas backa flera steg och återigen bli beroende av ny fossil råvara. 2018 FTI ÅRSRAPPORT 23

RENT, SNYGGT OCH TRYGGT Det städas oftare, behållarna töms med högre frekvens och det krävs allt större förberedelser inför storhelger och sommarsemestrar. Logistiken kring tömning, städning och snöröjning är pulsådern i FTI:s verksamhet. Tillsammans med våra entreprenörer lägger vi grunden till en fungerande insamling och återvinning. POSITIV START FÖR NYTT AVTAL Tömning och städning av FTI:s cirka 5 000 återvinningsstationer är ett maskineri som bara måste fungera. 365 dagar om året. Rena, trygga och snygga stationer är grundläggande för en väl fungerande insamling och återvinning. Det ställer krav på de entreprenörer som utför uppgifterna åt FTI. Och det ställer krav på FTI. Inte minst med tanke på att allt mer samlas in och återvinns. Under 2018 genomfördes cirka 50 000 fler tömningar jämfört med 2013. Avtalen med våra entreprenörer ses över regelbundet och i november trädde ett nytt entreprenörsavtal i kraft för renhållning och snöröjning. Upphandlingen omfattade cirka 80 procent av Sveriges kommuner och intresset visade sig vara stort. Infasningen av det nya avtalet har varit lyckosam, och nyheterna har välkomnats, inte minst en tydligare ansvarsfördelning mellan FTI och entreprenören och ett större fokus på helheten. Det har också blivit enklare att rapportera störningar via handdator. Ytterligare ett uppskattat inslag är de dekaler som tagits fram där entreprenörer får möjlighet att via sina fordon visa att de arbetar på uppdrag av FTI. Detta för att öppna upp en dialog med allmänheten och tydligt visa vem som ansvarar för återvinningsstationerna. 24 FTI ÅRSRAPPORT 2018

VERKSAMHET SÅ SKAPAR VI VÄRDE MED FOKUS PÅ HÅLLBARA TRANSPORTER En av FTI:s hållbarhetsutmaningar är koldioxidutsläppen i transporter (se hållbarhetsredovisningen på sidan 33) och under 2019 kommer miljöarbetet i insamlingsledet att intensifieras. Under våren 2019 hölls en första inspirationsdag för insamlingsentreprenörerna och ytterligare utbildningstillfällen är inplanerade under hösten. PÅ ÅVS:EN BÖRJAR JULEN VID LUCIA Det förändrade köpbeteendet inför julen med en allt större e-handel ledde till ett trendbrott 2017. För första gången samlades det in fler pappersförpackningar innan jul än efter. En av de erfarenheter som ledde till att julschemat för 2018 började gälla redan vid lucia och avslutades först efter trettonhelgen. Antalet tömningar utökades, fler behållare ställdes ut och antalet städtillfällen justerades liksom att mottagningsanläggningar skruvade upp kapaciteten för att kunna ta emot allt insamlat material. FOTO: GETTY IMAGES 2018 FTI ÅRSRAPPORT 25

01 FTI HÅLLBARHETSRAPPORT FTI:s hållbarhetsrapport FTI har näringslivets uppdrag att samla in förpackningar och tidningar så att de kan återvinnas. Hållbarhet är med andra ord kärnan i FTI:s verksamhet. Under 2018 genomfördes en strukturerad väsentlighetsanalys för att lägga grunden för det framtida hållbarhetsarbetet och för att identifiera områden som ska prioriteras i detta arbete. Analysen utmynnade i fyra fokusområden: Cirkulärt och återvinningsbarhet, Affärsetik och miljölagar, Arbetsmiljö och Växthusgaser. INTRESSENT LEDNINGSGRUPP LEVERANTÖR PERSONAL PRODUCENT STYRELSE TOPP TRE PRIORITERADE HÅLLBARHETSOMRÅDEN MILJÖLAGAR, CIRKULÄRT, ÅTERVINNINGSBARHET KARTELLBILDNING, MILJÖLAGAR, ANTI-KORRUPTION MILJÖLAGAR, CIRKULÄRT, ANTI-KORRUPTION ANTI-KORRUPTION, MILJÖLAGAR, CIRKULÄRT MILJÖLAGAR, CIRKULÄRT, ANTI-KORRUPTION EN KONTINUERLIG DIALOG med våra intressenter för ömsesidig förståelse och ett fungerande samarbete är grundläggande för FTI:s verksamhet. Under 2018 har vi genomfört en mer strukturerad dialog med våra huvudintressenter för att säkerställa fokus och leda vår ansats inom hållbarhetsområdet. Intressentdialogen genomfördes i huvudsak som en online-enkät med fokus på 13 hållbarhetsområden längs med hela vår värdekedja. Områden som identifierats som relevanta för både FTI och våra intressenter. Enkäten skickades till all personal på FTI, FTI:s styrelse och ägare, utvalda producenter, leverantörer samt till Naturvårdsverket. Totalt deltog 138 respondenter. Dessutom genomfördes ett flertal djupintervjuer med styrelseledamöter och producenter. 26 FTI ÅRSRAPPORT 2018

FTI HÅLLBARHETSRAPPORT 02 Väsentlighetsanalys EN VÄSENTLIGHETSANALYS genomfördes hösten 2018 baserad på resultatet av intressentdialogen och en bedömning av FTI:s inverkan på hållbarhetsfrågorna. Sammantaget identifierades sju materiella fokusområden som grupperats i fyra huvudområden i denna hållbarhetsredovisning. De väsentliga områdena täcker anti-korruption och kartellbildning, arbetsmiljö, cirkulärt och återvinningsbarhet, miljölagar, respekt för mänskliga rättigheter och växthusgaser. Dessa materiella fokusområden kommer att utgöra basen för vidare utveckling av FTI:s hållbarhetsarbete, strategi och mål under 2019. BETYDELSE FÖR VÅRA INTRESSENTER MYCKET VIKTIGT MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET LEVERANTÖRER MILJÖ LEVERANTÖRER SOCIALT ENERGIEFFEKTIVITET FORTBILDNING SKAPA ARBETSTILLFÄLLEN MILJÖLAGAR CIRKULÄRT ANTI-KORRUPTION ÅTERVINNINGSBARHET KARTELLBILDNING ARBETSMILJÖ VÄXTHUSGASER MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET VIKTIGT BETYDELSE FÖR FTI MYCKET VIKTIGT Med en strukturerad intressentdialog som utgångspunkt genomfördes en väsentlighetsanalys som utmynnade i sju materiella fokusområden som grupperats i fyra huvudområden. 2018 FTI ÅRSRAPPORT 27

03 FTI HÅLLBARHETSRAPPORT FTI:s fokusområden Cirkulärt och återvinningsbarhet Affärsetik och miljölagar Arbetsmiljö Växthusgaser FTI:s uppdrag är att se till att det finns ett rikstäckande insamlingssystem för förpackningar och tidningar så att de kan återföras i kretsloppet och bli till nya produkter. Därför är cirkulärt och återvinningsbarhet självklara och prioriterade frågor för oss. Att FTI har en god affärsetik och följer gällande miljölagar är helt avgörande. Vår verksamhet utgår från producentansvaret för förpackningar och tidningar. Vår framgång som organisation avgörs till stor del av att vi är ansvarstagande, trovärdiga och professionella. Våra medarbetare är vår viktigaste resurs. Därför har vi under året påbörjat arbetet med att förtydliga, formalisera och bättre strukturera vårt hållbarhetsarbete kring fokusområdet arbetsmiljö. Ett arbete som fortsätter under 2019. Vårt arbete inom detta fokusområde hjälper oss att nå vår miljövision att vara klimatneutrala i alla led. Under 2018 har vi börjat beräkna våra växtgasutsläpp inom Scope 1* och Scope 2, och inlett arbetet med att inkludera utsläppen från Scope 3. FN:S GLOBALA HÅLLBARHETSMÅL FTI:s hållbarhetsarbete tar avstamp i FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling. De globala hållbarhetsmål där FTI ser störst möjlighet att påverka utifrån definierade fokusområden är nummer 8, 12, 13 och 16. Verka för varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla. FTI:S ROLL: Genom att kontinuerligt förbättra arbetsmiljön för våra medarbetare ökar vi möjligheterna att nå högt ställda mål och förväntningar från oss själva och från våra ägare, kunder och inte minst från samhället. Säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster. FTI:S ROLL: Cirkulärt och återvinningsbarhet är själva grunden i FTI:s verksamhet genom att vi via vårt insamlingssystem gör det möjligt för alla Sveriges invånare att återvinna sina förpackningar och tidningar. Vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser. FTI:S ROLL: En milstolpe för FTI:s hållbarhetsarbete under året har varit att påbörja arbetet med att beräkna våra totala utsläpp av växthusgaser för att kunna minska vår påverkan. Främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, tillhandahålla tillgång till rättvisa för alla samt bygga upp effektiva och inkluderande institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. FTI:S ROLL: FTI:s verksamhet bedrivs på kommersiella villkor och helt utan vinstintresse. Det får inte förekomma någon ekonomisk utdelning till ägarna. Vi för en kontinuerlig dialog med Naturvårdsverket, Sveriges kommuner, branschorganisationer och näringslivet. *Scope förklaras på sidan 33. 28 FTI ÅRSRAPPORT 2018

FTI HÅLLBARHETSRAPPORT 04 CIRKULÄRT OCH ÅTERVINNINGSBARHET Allt mer ska återvinnas Cirkulärt och återvinningsbarhet är grunden i vår verksamhet. Vi finns till för att underlätta insamling och återvinning av förpackningar och tidningar. FTI:S UPPDRAG är att tillhandahålla ett rikstäckande insamlingssystem av förpackningar och tidningar så att dessa kan återföras i kretsloppet och bli till nya produkter. Cirkulärt och återvinningsbarhet är med andra ord grundläggande i vår verksamhet med visionen att alla vinner när du återvinner. Och under senare år har intresset för klimat och miljö växt kraftigt, både hos gemene man och i näringslivet. Hållbarhet och cirkularitet är därmed i högsta grad en realitet att förhålla sig till. Allt fler konsumenter har börjat ställa krav på att förpackningar ska vara enkla att återvinna och allt fler producenter ser valet av förpackningsmaterial som en naturlig del av processen vid framtagandet av nya produkter. Vi svenskar är bland de bästa i världen på att källsortera och återvinna. Materialutnyttjandegraderna fortsätter att öka, för 2018 landade de på 42 procent för plastförpackningar, 80 procent för pappersförpackningar och 82 procent för metallförpackningar. Men målen är högt ställda, mer behöver samlas in och återvinnas. Vi försöker utbilda och påverka producenterna så att de utformar förpackningar som på ett enkelt sätt kan återvinnas. förskolematerialet Materialvärlden. Målet är att allt material som samlas in ska materialåtervinnas, vilket inte är möjligt idag då en viss del går till energiåtervinning. Några av de utmaningar vi brottas med är sorteringskvalitet, mängden material i återvinningsbehållarna som inte är förpackningar eller tidningar samt att det finns material som inte är tillräckligt miljöeffektiv att eftersortera. VALET AV FÖRPACKNINGSMATERIAL och design har en stor betydelse för återvinningsbarheten, inte minst när det gäller plastförpackningar. Därför har vi bland annat tagit fram återvinningsmanualer som guidar och informerar producenterna att välja material och design som underlättar sortering och återvinning vid de anläggningar som FTI anlitar idag. Manualen för plastförpackningar lanserades 2017 och har successivt uppdaterats. Under 2018 kom motsvarande manual för pappersförpackningar och i början av 2019 metallmanualen. Under 2018 presenterade vi också en ny avgiftsstruktur för plastförpackningar. Från 1 april 2019 är det två nivåer som gäller, en högre och en lägre. En plastförpackning som är enkel att återvinna ska kosta mindre att sätta på marknaden än den som är mer komplicerad. Totalt samlades cirka 650 000 ton förpackningar och tidningar in till återvinning via FTI under 2018. MATERIALUTNYTTJANDEGRADERNA 2018 100% 80% 60% DÄRFÖR ARBETAR FTI kontinuerligt med att underlätta hushållens källsortering och återvinning. Sedan flera år genomför vi konsumentundersökningar och under 2018 bedrev vi bland annat insiktsarbetet Svenskarnas syn på återvinning. Vi lanserade också ett flertal aktiviteter, som 40% 20% 0% PAPPER 80 % PLAST 42 % METALL 82 % 2018 FTI ÅRSRAPPORT 29

05 FTI HÅLLBARHETSRAPPORT AFFÄRSETIK OCH MILJÖLAGAR Kärnan i FTI:s verksamhet Det är helt avgörande för FTI att såväl kunder som samhället i stort uppfattar oss som trovärdiga och ansvarstagande, att vi följer gällande miljölagar. FTI:S VERKSAMHET UTGÅR från det lagstadgade producentansvaret för förpackningar och tidningar. Det är därför helt avgörande att vi följer gällande miljölagar, att vi har en god affärsetik och att vi uppfattas som trovärdiga och ansvarstagande av såväl våra kunder som av samhället i stort. Ansvaret för vårt arbete med att upprätthålla en god affärsetik och se till att vi följer rådande miljölagstiftning ligger ytterst på FTI:s vd med stöd från chefsjuristen. MILJÖLAGAR INOM OMRÅDET för miljölagar för vi en nära dialog och samarbetar med Naturvårdsverket, kommuner, branschorganisationer och näringslivet. Det gäller såväl insamling och återvinning som produktion och utveckling. Därmed håller vi oss á jour och kan vara med och påverka framtida utveckling. De lagar och författningar som vi behöver förhålla oss till återfinns i huvudsak i miljöbalken kapitel 15. Några av de viktigaste inkluderar förordningen om producentansvar för förpackningar, avfallsförordningen samt Naturvårdsverkets föreskrifter om transport av avfall. En viktig händelse under 2018 är att regeringen i juni beslutade om två nya förordningar för producentansvaret, som kommer att införas successivt från 1 januari 2019. Den viktigaste förändringen för vår verksamhet är att det från 2021 krävs tillstånd från Naturvårdsverket Under 2018 har FTI inte fått några betydande sanktioner, förelägganden eller böter för brott mot gällande miljölagar. Från 2021 krävs tillstånd från Naturvårdsverket för att bedriva ett insamlingssystem likt det vi bedriver idag. för att bedriva insamlingssystem. Detta innebär att vi de närmaste åren kommer att arbeta intensivt med att förbereda oss för att möta de kommande kraven. I slutet av 2018 tillsattes ett specifikt projekt som enbart fokuserar på arbetet med förberedelser för vår kommande ansökan om tillstånd. Under 2018 har FTI inte fått några betydande sanktioner, förelägganden eller böter för brott mot gällande miljölagar. AFFÄRSETIK, KORRUPTION OCH KONKURRENS VI FRÄMJAR KONKURRENS och vår verksamhet drivs helt utan vinstintresse, vidare får ingen ekonomisk utdelning till ägarna förekomma. Detta för att kostnaden för insamlingen och återvinningen ska påverka priset på varorna så lite som möjligt. Genom vår ägarbild, där flera av ägarna i vissa avseenden är konkurrenter, lägger vi stor vikt vid att arbeta så transparent och sakligt som möjligt. Vi har konkurrensrättsliga riktlinjer för styrelsen som beskriver hur styrelsen och dess ledamöter ska uppträda för att inte riskera brott mot konkurrensrättslig lagstiftning. Prissättning, marknadsandelar, strategier, vinstmarginaler eller kommersiella villkor för bolagen kopplade till vår styrelse är exempel på sådant som inte får diskuteras. Alla diskussioner och informationsutbyten som genomförs inom styrelsen ska uteslutande beröra sådant som är nödvändigt för driften och ledningen av FTI. I FTI:s uppförandekod för leverantörer gör vi klart att ingen form av korruption, inklusive utpressning och bestickning får förekomma. Vi har identifierat att kunskapen om vad som kan betraktas som korruption kan behöva höjas i organisationen. Under 2018 började vi därför att förtydliga och strukturera vårt arbete och ställningstagande mot korruption. Vi har dessutom genomfört utbildningar med dem i vår organisation, som baserat på arbetsuppgifter, bedömts vara mest utsatta 30 FTI ÅRSRAPPORT 2018

FTI HÅLLBARHETSRAPPORT 06 Under 2018 har inga kända fall av korruption kopplade till FTI eller dess direkta anställda rapporterats eller uppdagats. för olika former av korruptionsrisk. För 2019 planerar vi dels att hålla utbildningar för samtliga våra anställda inom området och dels lansera en separat policy för anti-korruptionsarbetet. Under 2018 har inga kända fall av korruption kopplade till FTI eller dess direkt anställda rapporterats eller uppdagats. AFFÄRSETIK OCH MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I LEVERANTÖRSKEDJAN EN STOR DEL AV vår verksamhet bedrivs av samarbetspartners, entreprenörer och leverantörer och vi lägger stor vikt vid att dessa agerar schysst och affärsetiskt korrekt. FTI har ett ansvar gentemot de människor som utför tjänster eller producerar varor åt oss. Vi måste se till att de vars arbete bidrar till vår framgång inte berövas sina mänskliga rättigheter eller skadas fysiskt eller psykiskt. Därför har vi i den uppförandekod som ingår i samtliga våra avtal, krav på att våra leverantörer och deras underleverantörer stödjer och respekterar internationella mänskliga rättigheter inkluderande säkra och hälsosamma arbetsförhållanden, samt att de inte medverkar i kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Detta är ett icke-förhandlingsbart krav från vår sida. Uppföljning sker genom att vi minst vart tredje år ska genomföra revision av varje avtalspart. Detta är något vi kommer att arbeta mer aktivt med under 2019 och framåt för att säkerställa efterlevnad av vår uppförandekod. PÅGÅENDE TVIST AVSEENDE ETT ÅLÄGGANDE ENLIGT 3 KAP. 1 KONKURRENSLAGEN FTI har sedan 2012 haft ett avtal med bolaget Tmresponsibility (TMR) avseende tillgång till FTI:s insamlingssystem. 2016 valde FTI att säga upp avtalet varefter TMR klagade hos Konkurrensverket. I början av 2018 ålade Konkurrensverket FTI att återkalla uppsägningen av avtalet vilket FTI gjorde. FTI har dock överklagat Konkurrensverkets beslut. Efter att Patent- och Marknadsdomstolen avslagit FTI:s överklagande ligger beslutet för närvarande hos Patent- och Marknadsöverdomstolen som meddelade prövningstillstånd den 22 maj 2019. FTI delar inte Konkurrensverkets och Patent- och Marknadsdomstolens bedömning så här långt och anser att det finns flera viktiga frågor i detta ärende som måste tydliggöras. Domstolens beslut kommer att påverka hur olika tillståndspliktiga insamlingssystem för förpackningar ska förhålla sig till varandra och det får därför inte finnas några frågetecken. Därför har FTI valt att ta detta vidare. 2018 FTI ÅRSRAPPORT 31

07 FTI HÅLLBARHETSRAPPORT ARBETSMILJÖ Våra medarbetare är vår viktigaste resurs För oss på FTI är våra medarbetare den viktigaste resursen vi har. För att nå våra egna, våra ägares, våra kunders samt samhällets mål och förväntningar, krävs att vi har kunniga, inspirerade och friska medarbetare. FTI HAR UNDER SENARE ÅR haft en del utmaningar med förhållandevis höga sjukskrivningstal och hög personalomsättning. Under 2018 uppgick den totala personalomsättningen till 22,76 procent och sjukfrånvaron till 2,91 procent. Personalomsättningen fördelat på kön uppgick till 21,88 procent och 23,73 procent för kvinnor respektive män. Nyanställningarna under året, totalt 16 stycken, fördelades jämnt mellan män och kvinnor. För att underlätta och inspirera till en god hälsa erbjuder vi bland annat friskvårdsbidrag och möjlighet till massage under ordinarie arbetstider. Vi har ett nära samarbete med företagshälsovården och alla anställda har möjlighet att genomföra regelbundna hälsoundersökningar. Samtliga anställda omfattas av kollektivavtal. Under 2018 har vi genomfört flera åtgärder för att förbättra arbetsmiljön. UNDER 2018 HAR VI GENOMFÖRT ett flertal åtgärder med målsättning att förbättra arbetsmiljön den största förändringen är att vi sedan maj har en dedikerad HR-chef med övergripande ansvar för frågor kopplade till personal och arbetsmiljö. HR-chefen ingår i ledningsgruppen. Vi har också flyttat till nya, större och fräschare lokaler. Sedan många år genomförs en årlig medarbetarundersökning där alla anställda har möjlighet att delge sina synpunkter på ledarskapet i organisationen och på den psykosociala arbetsmiljön. Under 2019 kommer denna att förfinas och resultatet kommer att vara vägledande för upprättandet av handlingsplaner för utvalda förbättringsområden. Arbetet med dessa kommer sedan att kompletteras med mindre pulsmätningar som möjliggör kontinuerlig uppföljning och korrigering om vi ser att aktiviteterna inte ger önskad effekt. PERSONALOMSÄTTNING TOTALT OCH PER KÖN SJUKFRÅNVARO TOTALT Korttid (<14 dagar) 2,58 % Långtid 0,33 % Totalt: 2,91 % NYANSTÄLLNINGAR PER KÖN OCH ÅLDER Under 30 år 30 50 år Över 50 år TOTALT Kvinnor 21,88 % Män 23,73 % Totalt: 22,76 % Kvinnor 2 4 2 8 Män 1 3 4 8 Totalt: 3 7 6 16 TOTALT 32 FTI ÅRSRAPPORT 2018

FTI HÅLLBARHETSRAPPORT 08 BEKÄMPA KLIMATFÖRÄNDRINGARNA Med målet att bli klimatneutrala En av de största utmaningarna i vår tid är utsläppen av växthusgaser. För oss som företag inom återvinningsbranschen är det en högt prioriterad fråga som vi arbetar aktivt med. Sedan 2012 är vi medlemmar i Q3 som är en förening som verkar för miljövänliga och hållbara vägtransporter. VÅRT ARBETE INOM DETTA område ska hjälpa oss att nå miljövisionen att vara klimatsmarta i alla led. Och det stärker vår legitimitet i våra relationer med våra intressenter, från FTI:s anställda till myndigheter och kunder samt entreprenörer och leverantörer. Under 2018 har vi för första gången beräknat våra växthusgasutsläpp inom Scope 1 (direkta utsläpp i verksamheten) och Scope 2 (indirekta utsläpp från köpt el, ånga, värme och kyla för eget bruk) enligt Greenhouse Gas Protocol, GHG-protokollet. Totalt uppgick utsläppen av CO2 till cirka 85 ton enligt den marknadsbaserade metoden inklusive biogena utsläpp. Merparten kommer från Scope 1, här ingår utsläpp från bränsleförbränningen i våra tjänstebilar. Växthusgasutsläppen inom Scope 2 avser utsläpp från energianvändningen i vårt nya kontor under perioden 15/3 2018 till årsskiftet. De marknadsbaserade utsläppen är så pass låga jämfört med den platsbaserade metoden tack vare att vårt nya kontor har miljömärkt el, fjärrvärme och fjärrkyla. Vi är medvetna om att vår största påverkan finns inom Scope 3, som består av indirekta utsläpp i vår värdekedja, det vill säga från källor som vi inte har direkt kontroll över. Vi har påbörjat arbetet med att inkludera dessa utsläpp i vår redovisning och de kommer att presenteras årligen från och med 2019. I samband med att vi kartlägger våra totala utsläpp kommer vi också att arbeta VÄXTHUSGASUTSLÄPP SCOPE 2 (Marknadsbaserade) 292 kg CO2e SCOPE 1 82 523 kg CO2e SCOPE 2 (Platsbaserade) 4 877 kg CO2e BIOGENA UTSLÄPP 1 834 kg CO2e TOTALT (Marknadsbaserade) 84 650 kg CO2e 2018 FTI ÅRSRAPPORT 33

09 FTI HÅLLBARHETSRAPPORT fram en handlingsplan som syftar till att vi på sikt ska bli klimatneutrala. FTI är sedan 2012 medlem i Q3, en nationell förening med hundratatalet medlemmar, som verkar för miljövänliga och hållbara vägtransporter. Vår interna miljögrupp upprättar på årlig basis en miljöplan som presenteras för och godkänns av ledningsgruppen. 2018 var ett turbulent år med flytt till nytt kontor och förändringar i ledningsgruppen och inga större aktiviteter har därför genomförts under året. FTI:s primära fokus är att få beräkningen av vår totala klimatpåverkan på plats och därefter presentera strategier och handlingsplaner för hur vi ska nå målet om klimatneutralitet. REDOVISNINGSPRINCIPER FTI beräknar och rapporterar sina växthusgasutsläpp i enlighet med GHG Protocol Corporate Standard. Scope 2 utsläppen beräknas i enlighet med GHG Protocol Scope 2 riktlinjer för marknads- och platsbaserade utsläpp. Vi kommer att arbeta fram en handlingsplan som syftar till att vi på sikt ska bli klimatneutrala. Aktivitetsdata baseras på fakturauppgifter, uppgifter rapporterade av hyresvärdar och leverantörer. Utsläppsfaktorer kommer från öppna databaser såsom International Energy Agency (2018), DEFRA (2018). De växthusgaser som ingår i rapporteringen är koldioxid (CO2), metan (CH4) och kväveoxid (N2O). Biogena utsläpp av CO2 från förbränning av biobränslen och biomassa redovisas separat från övriga växthusgasutsläpp som Utanför Scope. De GWP-värden (Global Warming Potential) som används vid beräkningen av CO2e baseras på IPCC:s fjärde utvärderingsrapport (AR4) över en 100-årig period. FTI tillämpar operationell kontroll som konsolideringsmetod för beräkning av växthusgaser. Utsläppsdata innehåller en viss inbyggd osäkerhet på grund av ofullständig vetenskaplig kunskap vid fastställandet av utsläppsfaktorer samt osäkerheter i mätmetoderna, med påföljande effekter på mätningar och uppskattningar. 34 FTI ÅRSRAPPORT 2018

FTI HÅLLBARHETSRAPPORT 10 GRI-INDEX DENNA HÅLLBARHETSREDOVISNING innefattar aktiebolaget Förpacknings- och Tidningsinsamlingen, FTI, och dess verksamhet 2018 (1 januari till 31 december). Rapporteringen sker i enlighet med det globala rapporteringsverktyget Global Reporting Initiative, GRI, Standards nivå Core. All information och nyckeltalsrapportering avser verksamhetsåret 2018 om inte annat anges. Rapporten utgör FTI:s första hållbarhetsredovisning och kommer framöver att upprättas årligen. Inga väsentliga förändringar har skett i verksamheter under redovisningsperioden. Redovisningen har inte varit föremål för extern granskning. I GRI-indexet nedan anges var i hållbarhetsrapporten de olika upplysningarna återfinns För frågor gällande FTI:s hållbarhetsrapport kontakta Ylva Nykvist, chefsjurist FTI. Telefon: 070-55 69 768 e-post: ylva.nykvist@ftiab.se GRI ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR SIDA 102-1 Organisationens namn 36 102-2 Varumärken, produkter och tjänster 2, 6-7 102-3 Huvudkontorets lokalisering 44 102-4 Verksamhetsländer 2, 36 102-5 Ägarstruktur och bolagsform 2, 36, 37 102-6 Marknader där bolaget är verksamt 2,36 102-7 Bolagets storlek 3, 5, 39 102-8 Information om arbetsstyrkan 5, 39 102-9 Leverantörskedja 24-25 102-10 Väsentliga förändringar under redovisningsperioden 9, 36-37 102-11 Försiktighetsprincipens tillämpning 35 102-12 Externa initiativ 14-15, 20-21, 22-23 102-13 Medlemskap i organisationer 34 102-14 Uttalande från VD 8 102-16 Värderingar, principer, standarder och beteende 27, 28, 35 102-18 Styrningsstruktur 30, 42-43 102-40 Intressentgrupper 26 102-41 Kollektivavtal 32 102-42 Identifiering och urval av intressenter 26-27 102-43 Metod för intressentdialog 26-27 102-44 Områden som lyfts via kommunikation med intressenter 28 102-45 Enheter som ingår i redovisningen 35 102-46 Process för definition av redovisningens innehåll 26-28 102-47 Väsentliga fokusområden 28 102-48 Förklaring till korrigeringar från tidigare rapporter * 102-49 Förändringar i rapporteringsomfattning eller avgränsningar * 102-50 Redovisningsperiod 35 102-51 Tidpunkt för senaste redovisningen * 102-52 Redovisningscykel 35 102-53 Kontaktperson för rapporten 35 102-54 Påståenden om rapportering i enlighet med GRI Standards 35 102-55 GRI index 35 102-56 Policy för extern granskning 35 *Ej tillämpligt ty första hållbarhetsrapport. VÄSENTLIGA FOKUSOMRÅDEN AFFÄRSETIK & MILJÖLAGAR 205: Antikorruption GRI 103: MANAGEMENT APPROACH 2016 GRI 205: ANTI-CORRUPTION 2016 103-1 Förklaring till området och omfattning 30-31 103-2 Policy och styrning 30 103-3 Granskningsförfarande av hållbarhetsstyrning 30-31 205-3 Korruptionsincidenter 31 206: Konkurrensbegränsande beteende GRI 103: MANAGEMENT APPROACH 2016 GRI 206: ANTI-COMPETITIVE BEHAVOIR 2016 307: Miljölagar GRI 103: MANAGEMENT APPROACH 2016 GRI 307: ENVIRONMENTAL COMPLIANCE 103-1 Förklaring till området och omfattning 30-31 103-2 Policy och styrning 30 103-3 Granskningsförfarande 30-31 206-1 Rättsliga påföljder av konkurrenbegränsande beteende, anti-trust och monopolistiskt agerande 31 103-1 Förklaring till området och omfattning 30-31 103-2 Policy och styrning 30 103-3 Granskningsförfarande 29-34 307-1 Bristande efterlevnad av rådande miljölagstiftning och -regleringar 30 ÅTERVINNINGSBARHET & CIRKULÄRT Återvinningsbarhet & Cirkulärt GRI 103: MANAGEMENT APPROACH 2016 ÅTERVINNINGS- BARHET & CIRKULÄRT VÄXTHUSGASER 103-1 Förklaring till området och omfattning 29 103-2 Policy och styrning 29 103-3 Granskningsförfarande 29 EI-1 305: Utsläpp till luft GRI 103: MANAGEMENT APPROACH 2016 GRI 305: EMISSIONS 2016 ARBETSMILJÖ 401: Anställning GRI 103: MANAGEMENT APPROACH 2016 GRI 401: EMPLOYMENT 2016 Sjukfrånvaro GRI 103: MANAGEMENT APPROACH 2016 SJUKFRÅNVARO Återvinningsgrader & Materialutnyttjande 29 103-1 Förklaring till området och omfattning 33 103-2 Policy och styrning 33 103-3 Granskningsförfarande 33 305-1 Direkta (Scope 1) utsläpp av växthusgaser 33 305-2 Indirekta (Scope 2) utsläpp av växthusgaser 33 103-1 Förklaring till området och omfattning 32 103-2 Policy och styrning 32 103-3 Granskningsförfarande 32 401-1 Nyanställningar och personalomsättning 32 103-1 Förklaring till området och omfattning 32 103-2 Policy och styrning 32 103-3 Granskningsförfarande 32 El-2 Sjukfrånvaro 32 2018 FTI ÅRSRAPPORT 35

FINANSIELL INFORMATION Styrelsen och verkställande direktören för Svenska Förpacknings- och Tidningsinsamlingen AB, med säte i Solna, får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2018. Årsredovisningen är upprättad i svenska kronor, SEK. INFORMATION OM VERKSAMHETEN Svenska Förpacknings- och Tidningsinsamlingen AB (FTI) utvecklar och tillhandahåller samordnade system för insamling och materialåtervinning av förpackningar och tidningar åt företag med producentansvar. Verksamheten bedrivs på uppdrag av materialbolagen Plastkretsen (PK) AB, RK Returkartong AB, Svenska MetallKretsen AB, Pressretur AB och Svensk Glasåtervinning AB, och sker såväl i egen regi som genom entreprenörer. FTI erbjuder materialbolagen stöd i form av olika moduler som de kan välja att anlita FTI för, som alternativ till att utföra arbetet i egen regi. Övergripande mål som styrt verksamheten 2018 är att de av regeringen satta återvinningsmålen för 2020 nås eller överträffas. MATERIALUTNYTTJANDEGRADEN (materialåtervinning) för 2017 som redovisades under året i enlighet med tillsynsmyndighetens, Naturvårdsverkets, definition innebar att nuvarande mål överträffades. UTFALL 2018 MÅL 2020 Pappersförpackningar 80 % (80%) 85 % Plastförpackningar 42 % (40%) 50 % Metallförpackningar 82 % (81%) 85 % Glasförpackningar (93%) 90 % Tidningar >90 %* 90 % *Eftersom volymer som inte insamlats i Pressreturs insamlingssystem kan redovisas saknar vi möjligheter att beräkna den nationella insamlingsgraden. Vi saknar på samma sätt möjlighet att redovisa hur många ton tidningar som satts på den svenska marknaden. En skattning med tillgängliga data indikerar en återvinningsgrad väl över 90 %. Vårt arbete mot de höjda återvinningsmålen från år 2020 har fortgått med fortsatt fokus på att genomföra vårt 7-punktsprogram. Detta slogs fast 2018 och har under året inneburit följande: 1. Ökad upprustning av återvinningsstationer, inklusive ökad tömning och städning Vi ser en fortsatt positiv utveckling av systemet där vi genomfört underhållsinsatser i ca 156 kommuner. I 3 kommuner har vi bytt tömningssystem och i fler än 257 har vi bytt behållare för ett eller flera materialslag. Jämfört med 2017 har städtillfällena ökat med ca 2,1 %. Under året har det nya profilprogram påbörjats för våra behållare i Stockholms stad där vi tydliggjort FTI-stationen med syfte att förenkla hushållens utsortering. 2. 50 procent har fastighetsnära insamling Införande av fastighetsnära insamling (FNI) i flerbostadshus löper på enligt plan. Däremot trögare att införa villa-fni än förväntad takt. Vi arbetar fortsatt med att förbättra vår FNI-produkt och kommunicera kring FNI för att stimulera ytterligare tillväxt i antalet FNI-hushåll. Under 2018 anslöts ytterligare 86 122 hushåll och vid slutet av 2018 var 1 848 983 av landets cirka 4 000 000 hushåll anslutna. 3. Samverkansavtal med alla 290 kommunerna Vi har under året tecknat ytterligare 12 samverkansavtal, vilka nu totalt omfattar 103 kommuner, med 42 % av Sveriges befolkning. Avtalen preciserar ansvar och roller mellan FTI och kommunen och skapar bättre förutsättningar att utveckla insamlingssystemen. 4. Konsumentundersökningar som kvalitetsuppföljning Under året genomfördes konsumentenkäter i 17 kommuner för att på ett bättre sätt förstå hur vår insamling upplevs av konsumenter och hushåll. Enkätsvaren används som ett underlag för planering, effektivisering, uppföljning av våra åtgärder och för dialog med respektive kommun hur insamlingen ska utvecklas. De genomförda enkäterna visar på en positiv inställning till och högt förtroende för insamling. Resultat har även använts proaktivt i kommunikation med lokalmedier. 5. Information till hushåll för mer återvinning Under 2018 lanserades den nationella kampanjen Materialvärlden, vilken riktar sig till förskolor i hela Sverige med syftet att via barnen öka kunskap och skapa intresse för återvinning. Materialvärlden marknadsfördes via sociala medier och via direktkontakt med förskolor. Detta resulterade i 192 anmälda förskolor och 8162 deltagande barn. Materialvärlden har haft stor spridning i sociala medier och har även resulterat i ett antal artiklar. Det finns ett stort intresse bland kommuner och flera har valt att dela materialet i sina egna kanaler. Under 2018 gjordes även en nationell kampanj som riktade sig mot nyinflyttade unga vuxna där man gjorde riktade utskick till 21 600 hushåll i åldrarna 27-32 år med syftet att öka kunskapen om hur och var tidningar och förpackningar ska lämnas samt skapa kännedom om FTI och vår verksamhet. Enligt utvärderingen var upplevelsen av utskicken positivt och genomsnittsbetyget var 4 på en skala från 1 till 5. Genom ett löpande PR-arbete har FTI:s synlighet ökat, vilket lett till legitimiteten ökar och vi får synlighet i större sammanhang, något som medverkan i SVTs konsumentmagasin Plus i december är ett kvitto på. 6. Återvinningsbara förpackningar Vi vill ge verktyg för förpackningsutvecklare, inköpare och hållbarhetschefer att göra ännu smartare val av förpackningsmaterial. 7. Materialåtervinning Samtliga materialbolag vill bidra till bättre materialåtervinning via bättre sortering, behandling och försäljning av återvunnet material. VÄSENTLIGA HÄNDELSER UNDER RÄKENSKAPSÅRET Arbetet med en ny modell för ett utökat producentansvar som bygger på att vi vill ta ett större ansvar har fortskridit. Nya förordningar om producentansvar för förpackningar och tidningar 36 FTI ÅRSRAPPORT 2018

trädde i kraft under sommaren 2018. De nya förordningarna kommer väsentligt att påverka FTI AB under kommande år dvs att 60% av bostadsfastigheterna skall erbjudas bortforsling av förpackningar och tidningar fr.o.m. 2021. En förutsättning för att producentansvaret ska fungera fullt ut är emellertid att vi får långsiktiga spelregler och ett tydligt tillstånd att driva insamlingssystemet som kan ge ökad återvinning. Under året har VD lämnat sin post och en interims VD har tillsatts till dess att nya VD är på plats i början av 2019. HÅLLBARHETSREDOVISNING En hållbarhetsrapport är under framtagande och kommer publiceras separat från årsredovisningen. ÄGARFÖRHÅLLANDEN ÄGARE MED MER ÄN 10% AV ANTALET ANDELAR I FÖRETAGET: Plastkretsen (PK) AB 20% Pressretur AB 20% RK Returkartong AB 20% Svenska Metallkretsen AB 20% Svensk GlasÅtervinning AB 20% FLERÅRSÖVERSIKT (TKR) 2018 2017 2016 2015 Nettoomsättning 851 560 725 282 676 645 650 076 Rörelseresultat 123 82 268 99 Balansomslutning 255 877 187 305 174 362 164 600 Soliditet (%) 0,2 0,3 0,3 0,3 Antal anställda 75 51 51 48 RESULTATRÄKNING NOT 2018-01-01-2018-12-31 2017-01-01-2017-12-31 Nettoomsättning 851 560 942 725 282 071 Övriga rörelseintäkter 10 554 6 602 Rörelsens kostnader 851 571 496 725 288 673 Övriga externa kostnader 1,2-790 498 744-672 296 988 Personalkostnader 3-58 416 435-50 931 005 Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar 4-2 532 757-1 978 407-851 447 936-725 206 400 Rörelseresultat 123 560 82 273 Resultat från finansiella poster Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster 8 35 416-5 690-3 903-5 682 31 513 117 878 113 786 Resultat före skatt 117 878 113 786 Skatt på årets resultat 5-93 024-92 547 Årets resultat 24 854 21 239 BALANSRÄKNING TILLGÅNGAR NOT 2018-12-31 2017-12-31 Anläggningstillgångar FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL AKTIE- KAPITAL BALANSERAT RESULTAT ÅRETS RESULTAT TOTALT Materiella anläggningstillgångar Inventarier 4 6 769 964 5 417 953 Finansiella anläggningstillgångar Belopp vid årets ingång 100 000 492 907 21 239 614 146 Disposition enligt beslut av årets årsstämma 21 239-21 239 0 Andra långfristiga värdepappersinnehav 6 56 835 56 835 Summa anläggningstillgångar 6 826 799 5 474 788 Årets resultat 24 854 24 854 Belopp vid årets utgång 100 000 514 146 24 854 639 000 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION STYRELSEN FÖRESLÅR ATT TILL FÖRFOGANDE STÅENDE VINSTMEDEL (KRONOR): Balanserad vinst 514 146 Årets vinst 24 854 539 000 Disponeras så att i ny räkning överföres 539 000 Företagets resultat och ställning i övrigt framgår av efterföljande resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys med tilläggsupplysningar. Kundfordringar 93 102 898 63 774 497 Skattefordringar 1 162 023 0 Övriga fordringar 9 029 818 8 110 965 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 7 84 910 145 58 562 698 188 204 884 130 448 160 Redovisningsmedel 8 9 118 184 8 385 812 Kassa och bank 51 726 910 42 996 374 Summa omsättningstillgångar 249 049 978 181 830 346 SUMMA TILLGÅNGAR 255 876 777 187 305 134 2018 FTI ÅRSRAPPORT 37

FINANSIELL INFORMATION BALANSRÄKNING EGET KAPITAL OCH SKULDER NOT 2018-12-31 2017-12-31 Eget kapital 9,10 Bundet eget kapital Aktiekapital 100 000 100 000 Fritt eget kapital Balanserad vinst 514 146 492 907 Årets resultat 24 854 21 239 539 000 514 146 Summa eget kapital 639 000 614 146 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 98 324 125 39 087 525 Skatteskulder 0 301 703 Övriga skulder 2 120 029 905 766 Avräkningsskulder 11 76 440 760 65 009 664 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 12 78 352 863 81 386 330 Summa kortfristiga skulder 255 237 777 186 690 988 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 255 876 777 187 305 134 KASSAFLÖDESANALYS Den löpande verksamheten NOT 2018-01-01-2018-12-31 2017-01-01-2017-12-31 Resultat efter finansiella poster 117 878 113 786 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 13 2 532 757 1 975 307 Betald skatt -1 255 047-28 959 Noter REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER Allmänna upplysningar Årsredovisningen är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen och BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Övriga tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärden där inget annat anges. Fordringar och skulder i utländsk valuta har värderats till balansdagens kurs. Kursvinster och kursförluster på rörelsefordringar och rörelseskulder redovisas i rörelseresultatet medan kursvinster och kursförluster på finansiella fordringar och skulder redovisas som finansiella poster. Redovisningsprinciperna är oförändrade jämfört med föregående år. INTÄKTSREDOVISNING Inkomsten redovisas till verkligt värde av vad företaget fått eller kommer att få. Det innebär att företaget redovisar inkomsten till nominellt värde (fakturabelopp) om företaget får ersättning i likvida medel direkt vid leveransen. Avdrag görs för lämnade rabatter. ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumelerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Anläggningstillgångar skrivs av enligt plan över den förväntade nyttjandeperioden med hänsyn till väsentligt restvärde. Följande avskrivningstider tillämpas: Inventarier 5 år. Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital Kassaflöde från förändring av rörelsekapitalet 1 395 588 2 060 134 LEASINGAVTAL Företaget redovisar samtliga leasingavtal som operationella leasingavtal. Operationella leasingavtal redovisas som en kostnad linjärt över leasingperioden. Förändring av kortfristiga fordringar -55 727 073 6 361 794 Förändring av kortfristiga skulder 66 946 789 6 462 193 Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Investeringar i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten 12 615 304 14 884 121-3 884 768-3 273 034 0 3 100-3 884 768-3 269 934 Årets kassaflöde 8 730 536 11 614 187 INKOMSTSKATTER Aktuell skatt Aktuell skatt avser inkomstskatt för innevarande räkenskapsår samt den del av tidigare räkenskapsårs inkomstskatt som ännu inte redovisats. Aktuell skatt beräknas utifrån den skattesats som gäller per balansdagen. ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA Ersättningar till anställda avser alla former av ersättningar som företaget lämnar till de anställda. Ersättningar utgörs av bland annat löner, betald semester, betald frånvaro, bonus och ersättning efter avslutad anställning (pension). Redovisning sker i takt med intjänandet. Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets början 42 996 374 31 382 187 Likvida medel vid årets slut 51 726 910 42 996 374 ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA EFTER AVSLUTAD ANSTÄLLNING I företaget finns endast avgiftsbestämda pensionsplaner. Som avgiftsbestämda planer klassificeras planer där fastställda 38 FTI ÅRSRAPPORT 2018

avgifter betalas och det inte finns förpliktelser att betala något ytterligare, utöver dessa avgifter. Utgifter för avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad under den period de anställda utför de tjänster som ligger till grund för förpliktelsen. NYCKELTALSDEFINITIONER Nettoomsättning: Rörelsens huvudintäkter, fakturerade kostnader, sidointäkter samt intäktskorrigeringar. Rörelseresultat: Resultat efter avskrivningar och jämförelsestörande poster, men före finansiella intäkter och kostnader. Balansomslutning: Företagets samlade tillgångar. Soliditet (%): Justerat eget kapital (eget kapital och obeskattade reserver med avdrag för uppskjuten skatt) i procent av balansomslutning. Antal anställda: Medelantal anställda under räkenskapsåret. NOT 1 LEASINGAVTAL Årets leasingkostnader avseende leasingavtal, uppgår till 4 450 690 kronor (4 091 227). Framtida leasingavgifter, för icke uppsägningsbara leasingavtal, förfaller till betalning enligt följande: 2018 2017 Inom ett år 4 387 523 3 986 328 Senare än ett år men inom 5 år 12 717 517 13 771 081 17 105 040 17 757 409 Företaget har ingått följande väsentliga leasingavtal vilka redovisas som operationella leasingavtal: ALD Automotive AB - personbilar Fastighets AB Lysios - kontorslokaler NOT 2 ARVODE TILL REVISORER Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. NOT 3 ANSTÄLLDA OCH PERSONALKOSTNADER Medelantalet anställda 2018 2017 Kvinnor 29 27 Män 31 24 Löner och andra ersättningar 60 51 Styrelse och verkställande direktör 4 487 643 2 104 970 Övriga anställda 31 558 123 30 076 840 Sociala kostnader 36 045 766 32 181 810 Pensionskostnader för styrelse och verkställande direktör 496 656 542 081 Pensionskostnader för övriga anställda 5 545 285 4 594 227 Övriga sociala avgifter enligt lag och avtal 10 676 761 9 986 230 Totala löner, ersättningar, sociala kostnader och pensionskostnader Könsfördelning bland ledande befattningshavare 16 718 702 15 122 538 52 764 468 47 304 348 Andel kvinnor i styrelsen 12% 0% Andel män i styrelsen 88% 100% Andel kvinnor bland övriga ledande befattningshavare 46% 43% Andel män bland övriga ledande befattningshavare 54% 57% Avtal om avgångsvederlag Anställningavtal med VD gäller med 6 månaders uppsägningstid från den anställdes sida och 12 månader från bolagets sida. Lön utgår under uppsägningstiden som är tjänstgöringspliktig om bolaget inte beslutar annat. Avtal finns om bonus för VD på maximalt 2 månadslöner om fastställda kriterier uppfylls. NOT 4 INVENTARIER 2018 2017 Ingående anskaffningsvärden 23 325 552 20 055 618 Inköp 3 884 768 3 273 034 Försäljningar/utrangeringar 0-3 100 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 27 210 320 23 325 552 ERNST & YOUNG AB 2018 2017 Revisionsuppdrag 283 405 206 042 Övriga tjänster 319 376 13 654 602 781 219 696 Ingående avskrivningar -17 907 599-15 932 292 Försäljningar/utrangeringar 0 3 100 Årets avskrivningar -2 532 757-1 978 407 Utgående ackumulerade avskrivningar -20 440 356-17 907 599 Utgående redovisat värde 6 769 964 5 417 953 2018 FTI ÅRSRAPPORT 39

FINANSIELL INFORMATION NOT 5 AKTUELL OCH UPPSKJUTEN SKATT SKATT PÅ ÅRETS RESULTAT 2018 2017 PROCENT BELOPP PROCENT BELOPP NOT 11 AVRÄKNINGSSKULDER Skuld Materialbolagen avräkning förpackningsavgifter december. Ej inbetalda. 2018-12-31 2017-12-31 67 322 576 56 623 852 Aktuell skatt 93 024 92 547 Totalt redovisad skatt 93 024 92 547 AVSTÄMNING AV EFFEKTIV SKATT Redovisat resultat före skatt 117 879 113 786 Skatt enligt gällande skattesats 22,0-25 933 22,0-25 033 Ej avdragsgilla kostnader -67 091-67 740 Ej skattepliktiga intäkter 0 226 Redovisad effektiv skatt 78,91-93 024 81,33-92 547 NOT 6 ANDRA LÅNGFRISTIGA VÄRDEPAPPERSINNEHAV 2018-12-31 2017-12-31 Ingående anskaffningsvärden 56 835 56 835 Årets anskaffningar 0 0 Försäljningar/utrangeringar 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 56 835 56 835 Utgående redovisat värde 56 835 56 835 Skuld Materialbolagen avräkning förpackningsavgifter december. Ej överfört. NOT 12 UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER 9 118 184 8 385 812 76 440 760 65 009 664 2018-12-31 2017-12-31 Upplupna kostnader insamling 66 638 965 74 060 217 Upplupna semesterlöner 5 629 613 5 691 275 Upplupna sociala avgifter 909 793 845 517 Upplupna sociala avgifter på pension 1 689 326 0 Övriga upplupna kostnader 3 485 167 789 321 NOT 13 JUSTERING FÖR POSTER SOM INTE INGÅR I KASSAFLÖDET 78 352 864 81 386 330 2018-12-31 2017-12-31 Avskrivningar 2 532 757 1 978 407 2 532 757 1 978 407 Avser andel i PRO Europe (BE0454.492.807) NOT 7 FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER 2018-12-31 2017-12-31 Förutbetalda kostnader 1 476 036 1 689 722 Upplupna intäkter insamling 79 647 960 52 590 173 NOT 14 VÄSENTLIGA HÄNDELSER EFTER RÄKENSKAPSÅRETS SLUT Inga väsentliga händelser har inträffat efter bokslutsdatum. STOCKHOLM DEN 17 JUNI 2019 Upplupna årsavgifter 1 304 019 3 775 000 Övriga upplupna intäkter 2 482 130 507 803 84 910 145 58 562 698 Gunnar Svensson Ordförande Erik Lindroth (suppleant) NOT 8 REDOVISNINGSMEDEL Karin Brynell Anders Fröberg Inbetalda förpackningsavgifter, ej överförda till Materialbolagen 2018-12-31 2017-12-31 9 118 184 8 385 812 9 118 184 8 385 812 Göran Holm Johan Rabe Rolf Johannesson Per Sandberg NOT 9 ANTAL AKTIER OCH KVOTVÄRDE NAMN ANTAL AKTIER KVOTVÄRDE Antal A-Aktier 100 1 000 Håkan Ohlsson Verkställande direktör 100 NOT 10 DISPOSITION AV VINST ELLER FÖRLUST FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION 2018-12-31 Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel: Balanserad vinst 514 146 Årets vinst 24 854 539 000 Vår revisionsberättelse har lämnats den 17 juni 2019 Ernst & Young AB Andreas Nyberg Auktoriserad revisor Disponeras så att i ny räkning överföres 539 000 40 FTI ÅRSRAPPORT 2018

BOLAGSSTYRNING FTI:S STYRELSE GUNNAR SVENSSON Ordförande FTI AB ANDERS FRÖBERG VD Borealis AB, Representerar Svensk Plaståtervinning GÖRAN HOLM Representant Dagligvaruleverantörernas förbund, Representerar Svenska Metallkretsen DANIEL JACOBSSON Arbetstagarrepresentant, Akademikerna FTI KARIN BRYNELL VD Svensk Dagligvaruhandel, Representerar Svenska Metallkretsen JOHAN RABE Managing Director Tetra Pak Nordics, Representerar RK Returkartong ROLF JOHANNESSON Executive Vice President SCA, Representerar Pressretur HÅKAN OHLSSON VD FTI AB 42 FTI ÅRSRAPPORT 2018

AVGIFTER 2018 PER SANDBERG Ordförande i och representerar Svensk Glasåtervinning FÖRÄNDRINGAR UNDER ÅRET: Claes Bjäreholt, tidigare VD Smurfit Kappa Sverige AB avgick i september 2018 och har vid resterande styrelsemöten varit ersatt av supplant Erik Linderoth, miljödirektör på TetraPak. FÖRPACKNINGAR AV PAPPER, PLAST ELLER METALL Producenter med förpackningar av papper, plast eller metall betalar en fast årsavgift på 1 500 kronor och en rörlig förpackningsavgift. Den senare baseras på förpackningarnas vikt samt om det är ett hushåll eller en verksamhet som är slutkund till den förpackade varan. Om tillverkaren av förpackningar betalar avgiften rör det sig om en så kallad tillverkarförpackning. Pizzakartonger och bärkassar är exempel på tillverkarförpackningar. Samtliga dessa förpackningsavgifter hanteras av och betalas till FTI som har uppdraget att administrera avgifterna för respektive aktuellt materialbolag. VIKTBASERADE FÖRPACKNINGSAVGIFTER HUSHÅLLSFÖRPACKNINGAR kr/kg Papper 1.07 Plast 2.45 Aluminium 2.00 Stålplåt 3.15 VERKSAMHETSFÖRPACKNINGAR kr/kg Papper 0.01 Plast 0.03 Aluminium 0.01 Stålplåt 0.16 Plåtfat 0.04 Stålband och tråd 0.28 TILLVERKARFÖRPACKNINGAR kr/kg Papper 0.96 Plast 2.21 Aluminium 1.80 MATERIALBOLAGENS ÄGARE: DLF (Dagligvaruleverantörers Förbund), Svensk Handel AB, Svensk Dagligvaruhandel, DS Smith Packaging AB, Elopak AB, Fiskeby Board AB, Holmen AB, Korsnäs AB, SCA Obbola AB, Smurfit Kappa Kraftliner AB, Smurfit Holdings AB, Stora Enso Packaging AB, Stora Enso Skoghall AB, Svenska Kartongförpackningsföreningen, Tetra Pak Sverige AB, PIR -Plastbranschens InformationsRåd, Holmen Paper AB, SCA Forest Products AB, Stora Enso Hylte AB, Ardagh Glass Limmared AB, Sprit & Vinleverantörsföreningen, Sveriges Bryggerier FÖRPACKNINGAR AV GLAS Producenter med förpackningar av glas betalar efter antalet förpackningar och dess olika fyllnadsvolym. Dessa förpackningsavgifter hanteras av och betalas till Svensk Glasåtervinning. VOLYMBASERADE FÖRPACKNINGSAVGIFTER FYLLNADSVOLYM Avgift Upp till 250 ml 7 öre 251-500 ml 16 öre 501-699 ml 20 öre Över 699 ml 30 öre SVANENMÄRKET Trycksak 3041 0091 TRYCKT PÅ ARCTIC MUNKEN KRISTALL 220G/150G PRODUCERAT AV FSC-CERTIFIERADE (FOREST STEWARDSHIP COUNCIL) ARCTIC PAPER PRODUKTION: DAXMEDIA OCH BLINK DESIGN, 2019 RETURPAPPER Insamlingen och återvinningen av returpapper/tidningar bekostas av pappersindustrin. 2018 FTI ÅRSRAPPORT 43