Asylsökande, m. fl., ensamkommande barn, gode män, tillståndssökande/tillståndslösa. Hälso- och sjukvård, sekretess.

Relevanta dokument
Ditt namn Ensamkommande barn Hälso- och sjukvård, sekretess och gode män

Hälso- och sjukvård till vissa personer med korta uppehållstillstånd

Smittskyddslagen. 64 anmälningspliktiga sjukdomar varav. 26 allmänfarliga ( ska ) 38 övriga anmälningspliktiga ( bör )

Cosmos. Eleonor Arén Hoda Abou El Oula Cosmos asyl- och integrationshälsan , Märstagatan 2 Uppsala

Hälso- och sjukvård till vissa personer med korta upphållstillstånd (Beslut enligt delegation) RS170660

1. Förslag till lag om hälso- och sjukvård samt tandvård för asylsökande m.fl.

Vårdstrategier i barntandvården Hur prioriterar vi? 60 miljoner människor på flykt globalt

Regeringens proposition 2012/13:109

Statlig ERSÄTTNING. till kommuner och landsting

Avdelningen för juridik. Hälso- och sjukvårdsnämnder Hälso- och sjukvårdsdirektörer Landstingsjurister SKL:s nätverk för asyl- och flyktingfrågor

Statlig ERSÄTTNING. till kommuner och landsting

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009

Rättsavdelningen SR 63/2016

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll

Samordningsnummer till asylsökande, Skatteverkets promemoria , Dnr /113

Att bli 18 år i den svenska asylprocessen. En handbok

Kommittédirektiv. Dir. 2010:7. Beslut vid regeringssammanträde den 28 januari 2010

Asylsökanden och fattiga EU-migranter - perspektiv på regelverk och praktik. Svensk Samhällsodontologisk förening

Hälso- och sjukvård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd

Landstingens riktlinjer för vård till papperslösa - en sammanfattning av regionala riktlinjer och anvisningar

Datum Dnr Policy och riktlinjer gällande vård för personer från andra länder

Ändrade åldersbedömningar av ensamkommande barn

Regelverk för registrering av utländska patienter

Ensamkommande barn och ungdomar

SOU 2011:48. Vård efter behov och på lika villkor en mänsklig rättighet BETÄNKANDE AV UTREDNINGEN OM VÅRD FÖR PAPPERSLÖSA M.FL.

VÅRD AV PERSONER FRÅN ANDRA LÄNDER

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

Hälso- och sjukvårdens ansvar, skyldigheter och möjligheter Lag 2013: 407 Ett etiskt perspektiv

Snabba fakta om Asyl från Migrationsverket

Ekonomiskt bistånd Aktuella juridiska frågor. Asylsökande och nyanlända

Hälso- och sjukvård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd

Asylsökande, nyanlända och personer som vistas i Sverige utan tillstånd (tidigare kallade gömda och papperslösa)

Hälso- och sjukvård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd. Lars Hedengran (Socialdepartementet)

MANUAL FÖR REGISTRERING I PASiS AV FLYKTINGAR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande

Vägledning god man för ensamkommande barn.

Boende med anledning av nya gymnasielagen

Asylsökande samt personer utan giltigt tillstånd att vistas i Sverige

Nyanlända elevers rätt till utbildning m.m.

Rätt till vård. Rätten till hälsa

Hälso- och sjukvård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd

Asylsökande samt personer utan giltigt tillstånd att vistas i Sverige

1(1) YTTRANDE Hälso- och sjukvårdsnämnden

Ensamkommande barn och ungdomars försörjning

Frågor kring kommunens hantering av ensamkommande barn som genom beslut av annan myndighet än Göteborgs stad bedömts vara myndigt

Det ensamkommande barnet -vems ansvar är det?

Flyktingmedicinska enheten Björknäs HC

Yttrande över förslag om vård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd (DS 2012:36)

Riktlinjer avseende ensamkommande flyktingbarn

Lägesrapport om tandvården till asylsökande m fl

Vård av personer från andra länder

Sammanfattning. Bilaga 2

Ny möjlighet till uppehållstillstånd några frågor och svar om regelverket, kommunens skyldigheter och statlig ersättning

Statlig ERSÄTTNING. till kommuner och landsting. För asylsökande

Vem gör vad i kommunen? Socialtjänsten

Smittskydd/Smittspårning. Regelverk

Även papperslösa kvinnor som är utsatta för mäns våld ska ha rätt till plats på kvinnojour

Information till nya goda män för ensamkommande barn.

Ensamkommande barn och ungdomar God mans roll under asylprocessen och Överförmyndarens roll

Fakturahantering i primärvården

God man för ensamkommande barn

för Ensamkommande barn

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl

Svensk författningssamling

Hälso- och sjukvård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd

21 förordning (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. och 28 förordning (2010:1122) om statlig ersättning för vissa utlänningar

Hälsoundersökning för nyanlända- Erfaringer fra Sverige

Rätt till vård Rätten till hälsa. Carin Klefbom Transkulturellt Centrum

Svar på motion: Vård för EU-migranter - Emil Broberg(V) m fl.

Mars Stockholm 26 september 2016

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

Riktlinjer för hälso- och sjukvård för asylsökande och flyktingar m fl. fr. o. m Asylsökande: Vård som ingår i schablonersättningen:

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Landstingssubventionerade läkemedel utöver läkemedelsförmånerna

Lagrum: 1 första stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.; 8 förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl.

Meddelandeblad. Januari 2005

Svensk författningssamling

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN. Godmanskap för ensamkommande barn

Yttrande över departementspromemorian Ett sammanhållet mottagande med tidsbegränsade uppehållstillstånd (Ds 2016:45)

Region Blekinges egen subventionering av läkemedel eller annan vara

Gode mannens uppgifter:

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

MANUAL FÖR REGISTRERING I PASiS AV FLYKTINGAR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Uppehållstillstånd på grund av praktiska verkställighetshinder och preskription SOU 2017:84

Information från överförmyndaren

Rättsavdelningen /2018. vilka som omfattas av 1 första stycket 3 i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.

Riktlinjer för vårdgivare

Asylsökande samt papperslösa flyktingar

Lagstiftning kring samverkan

Lagar, förordningar och föreskrifter

vad gör g r Socialstyrelsen?

Rutin gällande tandvård för barn som riskerar att fara illa. Syfte och omfattning Att hantera barn som riskerar fara illa på säkert sätt i tandvården.

Överförmyndarens roll och god mans uppdrag

Statlig ersättning för asylsökande

Nyanlända- hälsoundersökningar(hu)

Landstinget Blekinges egen subventionering av läkemedel eller annan vara

Rätt till vård Rätten till hälsa. Carin Klefbom Transkulturellt Centrum

Lathund om asylregler för ensamkommande barn mars 2017

Transkript:

Asylsökande, m. fl., ensamkommande barn, gode män, tillståndssökande/tillståndslösa. Hälso- och sjukvård, sekretess. 2018

Lag och förordning Rätten till hälso- och sjukvård regleras i lag, medan frågor om statlig ersättning har tagits in i förordningar. Tanken är att dessa regelverk ska stämma överens, dvs. om den enskilde har rätt till vård ska landstingen och regionerna få ersättning

Lagen om tillfälliga begränsningar om möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. 16f. Utlänning som fått, eller annars skulle få, ett beslut om utvisning ska beviljas ett uppehåll för studier om: Personen ansökt om uppehållstillstånd senast 24 november 2015 Anvisats kommun Migrationsverkets beslut om utvisning har fattats, eller annars skulle ha fattats, minst 15 mån efter ansökan och tidigast den 20 juli 2016 Individen är 18 år eller äldre när beslutet om utvisning har fattats eller borde ha fattas Individen befinner sig i Sverige när ansökan om uppehållstillstånd görs Individen studerar eller har för avsikt att studera på gymnasienivå Ansökan senast 30 sep 2018

16 f 11500 har ansökt (fr t början av nov, SKL) 1600 har fått avslag 1700 har fått uppehållstillstånd (fram t o m 8 nov) Tillståndssökande benämns de sökt enligt 16 f och har fått inhibition av avvisning eller utvisningsbeslut. Innan Migrationsverket fattar nytt beslut om uppehållstillstånd är dessa att betrakta som tillståndssökande enligt SKL. SLL betraktar dessa dock som tillståndslösa under detta glapp och att de har samma rätt som de som är kvar i asylprocessen.

Vem har rätt till vilken vård? I vilken omfattning ett landsting eller en kommun ska erbjuda hälso- och sjukvård och tandvård och på vilka villkor inklusive eventuell subvention styrs av vilken personkrets den vårdbehövande tillhör. I Sverige erbjuds inom ramen för den offentligt finansierade vården: fullständig vård, vård som inte kan anstå nödvändig vård och omedelbar (akut) vård.

Rätt till fullständig vård Landstinget ska erbjuda god vård till den som är bosatt i landstinget. Det innebär en rätt till fullständig vård mot viss patientavgift (subventionerad vård). För att anses som (stadigvarande)bosatt i landstinget ska man vara folkbokförd, då ges också ett personnummer.

För vissa grupper finns särskilda regler om rätt till subventionerad vård -Genom 2008 års lag (om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl.) har man reglerat asylsökandes och vissa andra gruppers rätt till viss hälso- och sjukvård. En vuxen asylsökande har rätt till vård som inte kan anstå. Asylsökande barn har rätt till samma vård som den som är bosatt i landstinget. -Även den som vistas i landet utan nödvändiga tillstånd har rätt till viss subventionerad sjukvård genom 2013 års lag (om hälsooch sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd). De som omfattas av denna lag har samma rätt till subventionerad vård som asylsökande och barn har samma rätt till vård som andra barn i landstinget.

Rätt till omedelbar vård för alla som vistas i landstinget Alla som vistas inom landstinget utan att vara bosatta har rätt till omedelbar (akut) hälso- och sjukvård. Den som får ett kort uppehållstillstånd och inte folkbokförs har alltså rätt till sådan vård. Vården är dock inte subventionerad, utan den vårdsökande får själv betala kostnaden för hälsooch sjukvården. Ingen får dock nekas omedelbar vård pga. bristande betalningsförmåga.

Vad gäller om man inte är bosatt och inte heller omfattas av 2008 års lag respektive 2013 års lag? För den som inte är bosatt i landstinget (i HSL:s mening 8:4) och inte heller omfattas av några andra regelverk kring rätt till subventionerad vård gäller som utgångspunkt att personen inte har rätt till någon vård, undantaget omedelbar (akut) vård. Vården är inte subventionerad. Den som får uppehållstillstånd under ett år med stöd av 5 kap. 11 utlänningslagen (tidsbegränsat) eller är s.k. tillståndssökande (16f, den tillfälliga lagen om begränsat uppehållstillstånd), är därför rent rättsligt, enligt SKL, att jämföra med andra tredjelandsmedborgare som är i Sverige som turister. Se dock SLLs ställningstagande i frågan på bild 4.

Ensamkommande barn <18 år Samma rätt till vård Kostnadsfri

Asylsökande och personer utan nödvändiga Har rätt till: Mödravård Abort Preventivmedelsrådgiv ning Smittskydd Vård som inte kan anstå tillstånd>18 år

Begreppet vård som inte kan anstå För att motverka att ett mer allvarligt sjukdomstillstånd utvecklas och behov av en mer omfattande behandling uppstår. Där en måttlig fördröjning bedöms kunna medföra allvarliga följder för patienten. Även därmed sammanhängande följdinsatser med sådan vård omfattas, t ex fullföljande av behandling mot tuberkulos, röntgenkontroll av frakturläkning, borttagande av gips och suturer, tandprotes om tandextraktioner utförts på ersättningsberättigad indikation eller benprotes vid amputation. Vid bedömningen av vilken vård som ska ges måste hänsyn tas till att det är ovisst hur länge utlänningen kommer att vistas i landet. Prop 2012/13:109 s. 59

Begreppet vård som inte kan anstå För att motverka att ett mer allvarligt sjukdomstillstånd utvecklas och behov av en mer omfattande behandling uppstår. Där en måttlig fördröjning bedöms kunna medföra allvarliga följder för patienten. Även därmed sammanhängande följdinsatser med sådan vård omfattas, t ex fullföljande av behandling mot tuberkulos, röntgenkontroll av frakturläkning, borttagande av gips och suturer, tandprotes om tandextraktioner utförts på ersättningsberättigad indikation eller benprotes vid amputation. Vid bedömningen av vilken vård som ska ges måste hänsyn tas till att det är ovisst hur länge utlänningen kommer att vistas i landet. Prop 2012/13:109 s. 59

Begreppet vård som inte kan anstå För att motverka att ett mer allvarligt sjukdomstillstånd utvecklas och behov av en mer omfattande behandling uppstår. Där en måttlig fördröjning bedöms kunna medföra allvarliga följder för patienten. Även därmed sammanhängande följdinsatser med sådan vård omfattas, t ex fullföljande av behandling mot tuberkulos, röntgenkontroll av frakturläkning, borttagande av gips och suturer, tandprotes om tandextraktioner utförts på ersättningsberättigad indikation eller benprotes vid amputation. Vid bedömningen av vilken vård som ska ges måste hänsyn tas till att det är ovisst hur länge utlänningen kommer att vistas i landet. Prop 2012/13:109 s. 59 Vård som inte kan anstå är inte samma sak som endast omedelbart (akut) vård. Utan det innefattar all vård som patienten då har ett medicinskt behov av.

Kostnadsfrihet gällande smittsamma sjukdomar. Smittskyddsåtgärder, dvs provtagning, vård och behandling gällande allmänfarliga sjukdomar är kostnadsfritt för asylsökande och de utan nödvändiga tillstånd. Kostnadsfritt för alla barn. Enligt politiskt beslut är provtagning, vård och behandling gällande klamydia, syfilis, gonorré, hepatit B och C, hiv samt tuberkulos kostnadsfritt för alla i Stockholm oavsett status.

Kompletteringsvaccination 0-6 år BVC/Primärvård 7-18 år Elevhälsan

Asylsökande barn och skolan Rätt till skolgång Hälsoundersökning ej krav Också tillståndslösa (papperslösa/gömda) barn har denna rätt

Utlänningslag (2005:716) Särskild hänsyn ska tas till barnets hälsa och utveckling Det barnet berättar och önskar/vill är viktigt för ett beslut, t.ex. på Migrationsverket och i migrationsdomstolen

FN:s Barnkonvention Artikel 3: Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barnet.

Hälso- och sjukvårdssekretess Offentlighets- och sekretesslag (OSL 2009:400) Sekretess gäller för allt som rör en persons hälsa eller andra förhållanden. Bara om det är helt säkert att uppgiften inte kan men (eller skada) personen eller någon närstående, får man berätta.

Sekretess Inget utlämnande av uppgift kan ske utifrån arbetsmiljöaspekt!

Mer sekretess Inom socialtjänstverksamhet. 26:1 Enskild verksamhet som avser insatser enligt socialtjänstlagen. 15:1 SoL Den som är eller har varit verksam inom förläggningsverksamhet som drivs av enskild på uppdrag av Migrationsverket. 24 LMA.

Samtycke i vården Patienten bestämmer sekretessen Samtycke ska begripas av patienten Samtycket ska vara frivilligt och gälla en specifik uppgift eller ett specifikt förhållande Ett samtycke måste journalföras

God man för ensamkommande barn Barn under 18 år är inte myndiga En god man är en juridisk ställföreträdare i föräldrars ställe, dvs den ensamkommande barnets vårdnadshavare och förmyndare God man ska istället för föräldrarna ansvara för barnet angelägenheten, förutom att ha försörjningsplikt och ansvar för den dagliga omvårdnaden. Har både rättighet och skyldighet att bestämma

God man och sekretess God man har ingen tystnadsplikt men har ändå viss rätt att få ta del av barnets hälso- och sjukvårdsuppgifter

God mans roll gentemot sjukvården Se till att barnet får en kallelse och går till en hälsoundersökning Följa med barnet till hälso- och sjukvården vid första kontakten och informera att denne är god man åt barnet. Sedan kan den som har den dagliga kontakten men barnet följa med på kommande besök. Se till att barnet får en kallelse till tandvården, oavsett om det finns akuta behov. Söka ytterligare vård vid behov

Smittskyddslagen (2004:168) Gäller för alla som vistas i Sverige Är till för att skydda befolkningen. Kostnadsfri för patienten om det är en allmänfarlig sjukdom

Allmänfarliga sjukdomar Tuberkulos (Tbc) Hepatit A, B och C Klamydia, gonorré och syfilis Hiv Salmonella och giardia MRSA

Att minimera risk för smittspridning Riktlinjer och förhållningsregler Hygienrutiner Information till vårdgivare Inskränkningar Skyldighet att återkomma till sin läkare

Smittskyddslagen Informationsplikten Skyldighet informera om allmänfarlig sjukdom om det finns en beaktansvärd risk att smitta/ha smittat en annan person.

Möjlighet att få information om smitta Informationsplikten vid beaktansvärd risk ex vårdsituation; tatuering/piercing; sex Samtycke Om det är säkert att ingen lider men ( menprövning ) Från sjukvården till särskilt boende eller vårdcentral Inom samma vårdgivare (informationen har vårdsyfte) För att en person som inte fyllt 18 år ska få nödvändig vård eller stöd kan vården informera socialtjänsten Genom myndighets försorg (nödvändigt utlämnande.10:2 OSL)

Sekretess på boende för ensamkommande barn Om du som personal får veta något om en persons hälsa eller andra förhållanden, t ex i samband med ett läkarbesök eller i förtroende så har du sekretess mot andra boende men också mot annan personal på boendet. Undantag: observera att det kan finnas ett ansvar för personal att t ex dela medicin. Vid ett sådant tillfälle gäller inte sekretessen mot den personal som deltar. Kan bedömas som ett vårdsyfte som möjliggör byte av information. Observera att detta ska särskiljas från information p g a arbetsmiljöaspekter.(se förra bilden punkt 5)