Var finns barnen i forskningen?



Relevanta dokument
Vi vill veta vad tycker du om skolan

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

Jag. Din familj och ditt hem. 2. Jag går i årskurs fyra fem. 1. Jag är en Flicka Pojke

Hälsoenkät SF-36. Bilaga 1

MEDBORGARPANEL Nummer 1 - Juli 2013 Tillgänglighet i vården

Molly brukade vara en så glad och sprallig tjej, men idag förändrades allt. Molly stirrade på lappen någon hade lagt i hennes skåp.

Barn och trafik. en undersökning ur ett föräldraperspektiv. Genomförd av NTF Väst 2012

Jag. Din familj och ditt hem. 1. Jag är en Flicka Pojke. 2. Jag går i årskurs fyra fem sex

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

Sammanställning av ungdomsdialog II om psykisk hälsa Hur mår du?

ATT VARA LÄRARE I DAGENS MEDIESITUATION

Våga Visa kultur- och musikskolor

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9

Vad tycker du om sfi?

Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du?

Skolan förebygger Mobbning i årskurs 7 9

FC Rosengårds fotbollspolicy. Information till föräldrar

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen

KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31. KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 2/31

Sammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du?

ADHD och stress. Johan Isaksson. Leg psykolog, med dr Inst. för neurovetenskap, BUP Uppsala universitet

Sammanställning av enkätundersökning

Om mig Snabbrapport år 8

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född?

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013

Kundutvärdering (Björn Hörvallius)

Vad gör man när. En förändrad syn på restid Förändrad syn på restiden. Hur människor använder sin restid i regional kollektivtrafik

Kursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret Klass: SPR2

Andas bättre må bättre!

Ungdomsenkät Om mig 1

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

FÖRÄLDRAENKÄTER-BARN. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN STOCKHOLM TELEFON

Barns helse og egenopplevelse som asylsøker

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Frågor om landstingets habiliteringsverksamhet

Skolmiljö och stress Ett arbete om hur lärare och elever upplever skolmiljön med stress som utgångspunkt

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande

Enkäten inleds med några frågor om demografiska data. Totalt omfattar enkäten 85 frågor år år år. > 60 år år.

Resultat från Folkhälsans. amningsenkät 2012

Sjä lvskättningsformulä r

Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015

+ + <Löpnummer> KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien.

ÖPPNA DITT HEM BLI VÄRDFAMILJ!

Resursutnyttjandet på lektionstiden. I hur stor utsträckning blir du på bästa sätt utmanad att förbättra dina kunskaper på ämnets lektioner?

Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv?

Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen

För alla En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd :01:53

Får vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009

Enkät. Värderingar inom barn- och ungdomsidrott Högskolan Dalarna SISU Dalarna. Bakgrund. 1. Kön Kvinna Man. 2. Ålder...år

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004

Barnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning

Min försvunna lillebror

Barn -, skol - och ungdomspolitik

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni:

Bedömningmatris Moderna språk år 7-9 Grundskola 7 9 LGR11 Mspr2

Liv och hälsa Ung 2004

Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009 Kommunövergripande rapport

Strömsholms skolas Lilla likabehandlingsplan

Mobilapplikation htp:/aktjon.argentum.se/activitymobile

Ämnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Psykisk hälsa

Ladda för fotboll i Södertälje FK

KIRUNA KOMMUN BARN- OCH UTBILDNING

EFFEKTIVA PRESENTA- TIONER ARBETSBOK

Children of Immigrants Longitudinal Survey in Four European Countries (CILS4EU) Wave 3. Field Questionnaire Sweden

I vilken kommun bor du? Kön Ålder Utbildning. Huvudsaklig sysselsättning: Kön Ålder Utbildning

Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden.

Frågeformulär för utvärdering av rehabiliteringsinsatser i Skåne

Om mig Snabbrapport gymnasieskolan åk 2

Bostaden och läget. Ur rapporten:

KARTLÄGGNING INFÖR OCH UNDER INDIVIDPLAN

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet

SMS-FRÅGOR UNDER KONFERENSEN BARN SOM BEVITTNAT VÅLD

Skolundersökning 2009 Gymnasieskolan årskurs 2. Kunskapsgymnasiet, Globen. På uppdrag av Stockholms stads utbildningsförvaltning

% Totalt (kg) Fetma >

om detta talar man endast med kaniner Text och bild: Anna Höglund

Attraktiva Stationer i samverkan NRI-undersökning 2012

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången

Elevenkät år

Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Frågor till dig som går i gymnasiet

Håbo kommun Brukarundersökning inom äldreboenden

URARFÖRBUNDET. Som alla vet har samhället förändrats och det i många avseenden t i l l

Nokia Kör 3.0 Användarhandbok

Lilla. för årskurs 8 & 9

2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation?

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Norrköpings kommun Brukarundersökning April 2011 Genomförd av CMA Research AB

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År Kristina Neskovic

Bättre Självförtroende NU!

Vad mäter betygen? Alli Klapp Högskolan Kristianstad Göteborgs universitet

Information till ansökan om inackorderingstillägg Gymnasieskolan läsåret 2008/09

Kom igång med din SMART Board. Det praktiska

Storyline Familjen Bilgren

Underlag för bedömning enskilda elevsvar

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Källkritik s. 11. Fördelar och nackdelar s. 4. Samarbete s. 10. Slutsatser s. 9. Konsekvenser s.

Täby kommun som leverantör. Boendestöd för dig med psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Dagverksamhet för äldre

Att få något gjort. En utmaning i vardagen för barnet med ryggmärgsbråck

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning.

Transkript:

Var finns barnen i forskningen? Mycket fokus på vuxna Barnperspektiv berättas av vuxna Beslut fattas utan att verkligen förstå hur barn påverkas Buss ett ofta utelämnat färdmedel

Children s affective experiences of everyday travel Jessica Westman, Maria Johansson, Fredrika Mårtensson, Lars E Olsson, Margareta Friman

Syftet Att undersöka om barns uppfattning av sitt dagliga resande skiljer sig åt beroende på färdmedel och destination Vilken grad av aktivering och positiva/negativa känslor upplever barnen då de reser till skolan.

Vilka var med? 206 barn (101 flickor) 936 resor till skolan rapporterades Antal resor med angivet färdmedel Bil Cykel Gång

Staffanstorp Skåne

Trafikseparering mellan gående/cyklister och biltrafik i de flesta bostadsområden

Exempel på lokalisering av skola

All data samlades in under en vecka i september 2009 Varje dag mån-sön Steg per dag (n=238 barn) Aktivitetsdagbok med flygfoto (n=217, 2733 platser och Känsloskattning 1460 sträckor) Barnenkät (n=195) Föräldraenkät (n=198, 75% mammor) Vikt och längd Väderleksrapport

Resultat Positiva känslor och grad av aktivering var betydligt lägre då de reste till skolan än till andra destinationer Möjliga förklaringar: tidig morgon, cirkadiska klockan, skola ej populär destination

Cykel till skolan = piggare under dagen En spill-over effect av färdmedel på upplevd aktivering under hela skoldagen. De som rest till skolan i bil upplevde lägre grad av aktivering under hela skoldagen jämfört med de som rest med cykel Medelvädren aktivering: Bil.87 Cykel 1.21 Gång 1.1

Möjliga förklaringar Fysiologiska aspekter (ökad syresättning, pulsstegring etc). Lite blir stort! Bil relativt lugnt och stilla, avkopplande, sövande etc.

Skillnad mellan pojkar och flickor Flickor upplevde mindre grad av aktivering än vad pojkar gjorde under resan till skolan (M =.13 vs M =.84) Flickor upplevde signifikant lägre grad av aktivering under skoldagen (M = 1.08 vs M = 1.14). Ett samband mellan kön och färdmedel då flickor upplevde allra lägst grad av aktivering under skoldagen om de rest till skolan i bil (M =.67 vs M = 1.10).

pojkar är generellt mer aktiva än flickor kvinnors psykiska hälsa har visat sig påverkas av färdmedel i större utsträckning än män

Slutsats Barn upplever olika grader av positiva och negativa känslor samt grad av aktivering beroende på färdmedel och destination vilket också skiljer sig åt mellan könen.

- utökning av skala, färdmedel, åldrar, geografiska avstånd

Children s travel to school - satisfaction, current mood, and cognitive performance Jessica Westman, Lars E Olsson, Margareta Friman, Tommy Gärling

Syfte med studien Att undersöka om barns känslomässiga och kognitiva upplevelser av deras resa till skolan varierar beroende på färdmedel, restid och aktiviteter. Skiljer sig barns upplevda grad av valens, aktivering, kognitiva värdering och sinnesstämning då de anländer till skolan beroende av dessa variabler? Påverkas kognitiv prestation av färdmedel, restid och aktiviteter?

Introduktion Upplevelsen av resan innefattar både känslomässiga och kognitiva delar Ett växande intresse för barns resande Fokus ligger på miljö- hälso- och föräldraperspektiv

Teoretisk bakgrund The circumplex model of affect (adapted from Russell, 1980).

STS STS-C Satisfaction with Travel Scale o Specifik del av subjektivt välbefinnande o För att fånga resupplevelsen inkluderar vi valens and aktivering och kognitiv värdering. Positiv aktivering (entusiastisk) Negativ deaktivering (uttråkad) Positiv deaktivering (lugn) Negativ aktivering (stressad). Kognitiv värdering

Design Information till rektorer, lärare och föräldrar Data inhämtades mellan december 2012 till mars 2013) Alla barn med föräldrars tillåtelse i åk 4, 6 och 8 inkluderades Orter: Arvika, Karlstad, Torsby och Stöllet

Tillvägagångssätt Innan första lektionen började Instruktioner (frivilligt, att föräldrar godkänt etc.) Morgonenkät Ordflödestest Eftermiddagsenkät presenteras ej idag

Morgonenkät Sinnesstämning Resdetaljer Aktiviteter STS-C

Sinnesstämning mäter valens och aktivering Hur känner du dig just nu? Mycket trött ------ ------ ------ ------ Mycket pigg Mycket ledsen ------ ------ ------ ------ Mycket glad

STS-C Tänk på hur det var när du reste till skolan idag. Kryssa den ruta som stämmer bäst med din upplevelse. Hur kände du dig? Kryssa en ruta på varje rad. Kognitiv värdering Upprymddimension PA Stressdimension PD

Resultat Antal resor med angivet färdmedel 344 barn (165 flickor)

Färdmedel fördelat på årskurs Åk 4 n = 91 Åk 6 n = 135 Åk 8 n = 91

Upplevelsen av resan beroende av färdmedel (STS-C) Barn som reser med bil kvalitet 4,3 4,2 4,1 4 3,9 3,8 3,7 Car* Active mode School bus Lägst grad av upplevd Cognitive evaluation

STS-C Upplevelsen av resan beroende av ålder 4 6 8 Åk 8 upplevde lägst grad av kvalitet och intresse och högst grad av stress

STS-C Upplevelsen av resan beroende av aktiviteter Prata under resan upprymdhet högre grad av kvalitet och N = 52 114 74 105

Upplevelsen av resan beroende av restid Barn med < 15 minuter till skolan högre grad av upplevd kvalitet än dem med > 15 minuter

Sinnesstämning (CM) Åk 8 minst glada och lägst grad av upplevd kvalitet och aktivering

samt < 15 minuter till skolan högre grad av aktivering vid ankomst till skolan än dem med > 15 min. 3,2 3,1 3 2,9 2,8 2,7 sig > 15 min < 15 min2 2,6 Activation morning

Prestation >15 minuter fler ord Kombination av flera aktiviter Med ålder och om du är tjej fler ord fler ord

Slutsatser Färdmedel: Strunta i bil! Aktivitet: Aktivera! STS-C Restid: Ju kortare desto bättre Årskurs: Ju yngre ju bättre

Nästa steg? Eftermiddagsenkät Föräldrars enkät

Nyttan? Föräldrar får reda på och dra nytta av resultaten Beslutsfattare jobbar för hållbara resultat med barns upplevelser i åtanke Nästa genrations resenärer bör tas på största allvar!

Tack för uppmärksamheten! jessica.westman@kau.se