NT:2013 NATUR OCH TEKNIKVETENSKAP. beredningshandbok

NT:2013 NATUR OCH TEKNIKVETENSKAP beredningshandbok ansökningsomgång 2013

2

3 Beredningshandbok NT 2013 1. Förord... 4 2. Sammanfattning och nyheter... 5 3. Bidragsformer inom naturvetenskap och teknikvetenskap (NT)... 9 4. Beredningsgrupper inom naturvetenskap och teknikvetenskap... 11 5. Tidplan för beredningen 2013... 16 6. Beredning av ansökningar inom naturvetenskap och teknikvetenskap... 17 7. Hanteringsordning för beredning av ansökningar om infrastrukturbidrag. 25 8. Granskning och betygssättning... 30 9. Principer för etik: godkännanden och god forskningssed... 36 10. Allmänna riktlinjer från Vetenskapsrådets styrelse till ämnesråd, råd och kommittéer inför beredningsarbetet 2013... 37 Bilagor... 39 Förordning (2009:975) med instruktion för Vetenskapsrådet... 40 Användarguide till VR-Review... 41 Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi 2010-2012... 45 Jävsregler för Vetenskapsrådet... 49 Vetenskapsrådets grundläggande bedömningskriterier av vetenskaplig kvalitet samt betygsskala... 55 Rutiner och policy för resor vid Vetenskapsrådet... 56 Kontaktuppgifter personal vid Vetenskapsrådet, naturvetenskap och teknikvetenskap... 58

4 1. Förord Beredningsprocessen för ansökningar till Vetenskapsrådets ämnesråd för naturvetenskap och teknikvetenskap drar nu igång på allvar. Alla vi som är inblandade är naturligtvis angelägna om att slutresultatet skall bli den bästa möjliga fördelningen av forskningsanslaget. En förutsättning för att nå detta mål är tillgång till god information om beredningsprocessens alla delar. Syftet med beredningshandboken är att ge dig som granskare det stöd som krävs för att genomföra ditt uppdrag på bästa sätt. Beredningshandboken innehåller anvisningar och riktlinjer för hur beredning och bedömning går till för de olika bidragsformer, som utlyses inom naturvetenskap och teknikvetenskap. Den innehåller information om Vetenskapsrådets allmänna riktlinjer samt de riktlinjer som är specifika för Ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap. I beredningshandboken hittar du också praktiska anvisningar om hur betygssättningen går till, liksom instruktioner för hur yttrandena ska skrivas. Även om målet med beredningsprocessen är att fördela ämnesrådets anslag på bästa sätt, är det också mycket viktigt att vi avger yttranden av hög kvalitet. Arbetet med att granska ansökningar utgör basen för ämnesrådets verksamhet. Att vara ledamot i en av ämnesrådets beredningsgrupper är ett viktigt förtroendeuppdrag. Min erfarenhet är att det naturligtvis innebär mycket arbete, men att det samtidigt är intressant och givande eftersom det ger en överblick över ett lite bredare område än det man normalt stöter på i sin vardag som forskare. Jag hoppas att du kommer att uppskatta beredningsarbetet och att du känner att din insats är till nytta för svensk naturvetenskaplig och teknikvetenskaplig forskning. Välkommen som granskare för Vetenskapsrådet! Sven Stafström Huvudsekreterare Naturvetenskap och teknikvetenskap, Vetenskapsrådet

5 2. Sammanfattning och nyheter 2.1 Sammanfattning av beredningsprocessen Före beredningsgruppsmötet A. Sammansättning av beredningsgrupperna Beredningsgrupperna tillsätts under våren. Beslut fattas på ämnesrådets majmöte. Ordförande väljs för ett år. Normalt är mandattiden för beredningsgruppsordförande tre år. Övriga ledamöter har ettåriga mandatperioder. B. Stoppdatum för ansökningar Sista datum för ansökningar inom NT (naturvetenskap och teknikvetenskap) är den 11 april 2013 kl. 24. Bilaga S som ligger till grund för registrering ska inkomma senast den 16 april 2013. C. Fördelning av ansökningar på beredningsgrupp Under beredningen kommer ansvaret för den vetenskapliga bedömningen av varje ansökan att ligga hos en av de 19 ämnesspecialiserade beredningsgrupperna, NT-1 NT-19. Ansökan placeras efter registrering preliminärt i den beredningsgrupp som sökande själv föreslagit i första hand. Vetenskapsrådet gör en bedömning av beredningsgruppstillhörigheten. Ordförande ansvarar för och kontrollerar slutgiltig placering av ansökan. Avstämning med andra ämnesråd görs om eventuell flytt av ansökningar. Sista datum för flytt av ansökningar mellan beredningsgrupper är den 27 maj. Fortsättningsansökningar ska i första hand återföras till den beredningsgrupp som ursprungligen gett bidraget. Detta för att ordföranden bättre ska kunna bedöma om forskningen ändrat inriktning så mycket att det motiverar behandling i annan beredningsgrupp. Efter 27 maj kan ansvaret för en ansökan inte överföras till en annan beredningsgrupp, om det inte finns synnerliga skäl. Det innebär att så kallad parallellbehandling av en ansökan mellan flera beredningsgrupper inte kommer att ske (för ansökningar om statistik i empiriska vetenskaper, dyrbar vetenskaplig utrustning, planeringsbidrag, driftbidrag samt industridoktorandprojekt kan dock samråd ske mellan flera beredningsgrupper). Däremot kan en ordförande be om rådgivande utlåtande från någon av de andra beredningsgrupperna vid NT eller från något av de andra ämnesråden (senast 14 juni 2013). Sådana utlåtanden bör inhämtas för ansökningar som inte ligger centralt inom beredningsgruppens ämnesområde. D. Lämna personuppgifter och anmäl jäv i VR-Review Ansökningarna tillgängliggörs för granskarna och beredningsgrupperna i Vetenskapsrådets webbaserade granskningssystem VR-Review, som nås via Vetenskapsrådets webbplats www.vr.se. Användarnamn och lösenord tillhandahålls av VRs personal. Granskarna lämnar personuppgifter som underlag för arvoden, anmäler jäv och avger betyg och förslag till yttranden/minnesanteckningar/ utlåtanden via VR-Review. Här anges även i vilken form granskaren vill ha ansökningarna (som filer på usb-sticka och/eller papperskopior), samt leveransadress för materialet. Observera att granskaren måste kunna nås på den angivna leveransadressen under juni månad. Ansökningarna kan också läsas direkt, alternativt skrivas ut, från VR-Review. Inför beredningsgruppernas sammanträden kommer alla betyg och förslag till yttrande/minnesanteckningar/utlåtanden att finnas tillgängliga via VR-Review. Läs mer om VR-Review i kapitel 9.

6 Innan ordförande kan fördela granskningsansvaret på beredningsgruppens ledamöter är det viktigt att samtliga ledamöter går igenom alla ansökningar i beredningsgruppen (görs enklast genom läsning av faktablad), kontrollerar sökande och medverkande, och därefter anmäler jäv i VR-Review senast 3 juni. E. Fördelning av ansökningar per granskare Granskningsansvaret delas av minst tre ledamöter i beredningsgruppen, en förslagsställare och två ytterligare granskare per ansökan. Förslagsställaren har huvudansvaret och lämnar förutom betyg en skriftlig motivering (förslag till yttrande). De båda övriga granskarna lämnar även de betyg och en skriftlig minnesanteckning. Om beredningsgruppen bedömer att ytterligare granskning av en ansökan är nödvändig (till exempel då expertkunskap saknas i beredningsgruppen eller på grund av jäv) kan ytterligare granskning ske av en extern granskare. F. Utskick av ansökningar till granskare Ansökningarna skickas i den form och till den leveransadress som tidigare angivits i VR-Review (se punkt D ovan). G. Lämna minnesanteckning, förslag till yttrande eller externt utlåtande i VR-Review Inför beredningsgruppsmötet lämnar beredningsgruppsledamöter och externa rådgivare betyg, rangordning och skriftliga kommentarer över ansökningarna som bereds i beredningsgruppen. De olika bidragsformerna (projektbidrag, projektbidrag unga, industridoktorandprojekt etc.) bedöms och rangordnas var för sig. Cirka tio dagar före mötet stängs systemet för inmatning samtidigt som det öppnas för läsning så att alla beredningsgruppsledamöter kan läsa varandras och externa rådgivares bedömningar av samtliga ansökningar, som förberedelse för diskussionerna på beredningsgruppsmötet. Under beredningsgruppsmötet H. Beredningsgruppernas bedömningar av ansökningar På beredningsgruppsmötena föredras och diskuteras ansökningarna med utgångspunkt från betygen för nytänkande och originalitet, projektets vetenskapliga kvalitet samt sökandes kompetens och även genomförbarhet. Gruppen avger därefter betyg samt skriftliga kommentarer till samtliga kriterier, som samfällt utgör beredningsgruppens yttrande över ansökan. Gruppyttrandet är ett viktigt dokument för den fortsatta beredningen och utgör också Vetenskapsrådets beslutsunderlag i ärendet. Det är viktigt att de skriftliga kommentarerna i detta yttrande är informativa och konsistenta med betygen. Yttrandet skickas alltid ut till de sökande när bidragsbeslut är fattat. Beredningsgruppen väljer ut de ansökningar om projektbidrag av högsta kvalitet som beredningsgruppen önskar finansiera inom sin budgetram, och likadant för projektbidrag unga som har en egen budget. Beredningsgruppen rangordnar ansökningar om projektbidrag utanför beredningsgruppens budgetram för vidare beredning i omfördelningsprocessen, vilket äger rum efter att samtliga beredningsgrupper har sammanträtt. Beredningsgruppen gör också en vetenskaplig bedömning av ansökningar som rör industridoktorandprojekt samt forskningsinfrastruktur (dyrbar vetenskaplig utrustning m m). Detta år (2013) ska beredningsgrupperna också bedöma ansökningar om Projektbidrag Statistik i empiriska vetenskaper, Rambidrag forskningssamarbete Kina, och Operativt stöd till polarforskning.

7 Efter beredningsgruppsmötet I. Skriv in gruppyttrande i VR-Review Förslagsställaren är ansvarig för att skriva beredningsgruppens slutliga yttrande över ansökningarna. Efter beredningsgruppsmötena ska detta yttrande skrivas in i VR-Review, även detta av förslagsställaren. Alla yttranden ska vara inskrivna i VR-Review senast en vecka efter avslutat beredningsgruppsmöte. Det är av stor vikt att yttrandena är av hög kvalitet och skrivs in inom utsatt tid eftersom många ansökningar hanteras i omfördelningsprocessen, samt i andra beredningsgrupper och paneler, där gruppyttrandet är av avgörande betydelse för ansökans vidare beredning. Ordförande och forskningssekreterare/motsvarande kontrollerar yttrandena innan de används vidare i beredningsprocessen. Ordförande kan då även komma att be förslagsställaren om kompletteringar i yttrandet. J. Paneler för särskilda satsningar sammanträder Efter att ordinarie beredningsgruppsmöten är avslutade, och före omfördelningsprocessen, sammanträder till exempel panelen för energiriktad grundforskning för att bedöma ansökningar med relevans för detta område. Panelen lämnar förslag till beslut till Energimyndigheten om vilka av dessa ansökningar som bör beviljas medel. K. Omfördelningsprocessen Efter att alla beredningsgrupper sammanträtt tar omfördelningsprocessen vid. En viss andel av samtliga beredningsgruppers budgetramar lyfts årligen av för att konkurrensutsättas i en omfördelningsprocess som baseras på att ansökningar av högsta kvalitet ska finansieras oavsett vetenskapsområde. År 2013 omfördelas medel av en omfördelningsgrupp, baserat på rangordnade projekt från beredningsgrupperna. Beredningsgrupperna ska därför upprätta rangordningslistor över ansökningar, som inte kan finansieras inom beredningsgruppernas budgetramar, för vidare behandling i omfördelningsgruppen. Det bör noteras att det inte finns någon garanti för att ansökningarna på en beredningsgrupps rangordningslista finansieras. Beredningsgrupperna bör därför vara noga med att finansiera sina högst prioriterade ansökningar inom sin egen budgetram. Upptoppningar, det vill säga tilldelning av ytterligare medel till ansökningar som redan finansieras inom beredningsgruppernas budgetramar, får inte förekomma på rangordningslistor. L. Bidragsbeslut Ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap fattar beslut som rör projektbidrag, projektbidrag unga, projektbidrag Statistik i empiriska vetenskaper och industridoktorandprojekt. Detta sker för 2013 års beredning den 25 oktober. RFI fattar beslut som rör planeringsbidrag, stora databaser, driftsbidrag och dyrbar vetenskaplig utrustning i början av november.

8 2.2 Nyheter 2013 Ingen datapubliceringsplan Det finns i år inte längre något krav på att projekt där insamling av data utgör en stor del av projektet ska inkludera en datapubliceringsplan. Anledningen är att Vetenskapsrådet har fått regeringens uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för öppen tillgång till forskningsresultat och data. Arbetet har precis påbörjats och kommer att ske i samarbete med många andra aktörer. I ansökningar om infrastrukturbidrag kommer dock motsvarande information att begäras in, men i en annan bilaga. Förändringar inom forskningsinfrastruktur Två nyheter som gäller forskningsinfrastrukturansökningar: Indirekta kostnader ska räknas med i ansökans budget. Detta har krävts för övriga bidrag sedan 2010, men är alltså nytt för dem som söker infrastrukturbidragen. Bilaga S ska skrivas under av rektor (eller motsvarande). Ansökningar om planeringsbidrag ska dock, som tidigare, skrivas under av prefekten. Ny beredningsgruppsindelning Ämnesrådet för Naturvetenskap och Teknikvetenskap har beslutat om en ny indelning i beredningsgrupper. Se kapitel 4.1 för indelningen. Förenklad process för ansökningar som inte kommer ifråga för rangordning vid beredningsgruppsmötet Ämnesrådet beslutade den 13 mars 2013 om en process för att öka tiden för diskussion av ansökningar som har stor möjlighet till finansiering genom att skapa ett förenklat förfarande för bedömningen av de ansökningar som inte kommer ifråga för rangordning, se kapitel 6.3 för riktlinjer om detta.

9 3. Bidragsformer inom naturvetenskap och teknikvetenskap (NT) Inom naturvetenskap och teknikvetenskap utlyses 2013 bland annat bidragsformerna projektbidrag, projektbidrag unga och industridoktorandprojekt. Bidrag till forskningsinfrastruktur utlyses av Vetenskapsrådet och behandlas av Rådet för forskningens infrastrukturer (RFI). Beredningsgrupperna föreslår finansiering för ansökningar om projektbidrag inom sina egna budgetramar. De ansökningar om projektbidrag av hög kvalitet som inte kan finansieras inom beredningsgruppernas ramar rangordnas på särskild lista till omfördelningen. Den vetenskapliga bedömningen av ansökningar om industridoktorandprojekt görs av de ämnessakkunniga beredningsgrupperna. En särskild beredningsgrupp (NT-ID) bereder sedan dessa ansökningar vidare och lämnar förslag till beslut i ämnesrådet. Ansökningar projektbidrag med inriktning bedöms också i ett andra steg av särskilda paneler. Se kap. 6, 7 och 8 för anvisningar om beredning och bedömning. För fullständig information om utlysta bidragsformer 2013 hänvisas till utlysningstexterna på www.vr.se. Projektbidrag Bidragsformen avser bidrag för att under en bestämd period lösa en definierad forskningsuppgift. Bidraget kan innefatta medel för löner, material, resor, publiceringskostnader med mera, samt utrustning. Bidragstiden är längst fem år. Projektbidrag unga Bidragsformen är utformad för forskare med en karriärålder efter doktorsexamen på mindre än åtta år (examen ska för ansökan 2013 vara avlagd 2006 eller senare). Syftet med bidraget är att innehavaren ska bygga upp sin kompetens och meritera sig för en fortsatt karriär. Bidraget kan innefatta medel för löner (upp till 75 procent), material, resor, publiceringskostnader med mera, samt utrustning. Bidragstiden är längst fem år. Industridoktorandprojekt Bidragsformen är utformad för att tillsammans med ett företag finansiera ett projekt inom vilket en förestagsanställd förutsätts avlägga doktorsexamen inom fyra eller fem år. Forskningsprojektet formuleras gemensamt av ett företag och ett universitet. Bidragstiden är längst fem år. Projektbidrag med inriktning Projektbidrag Statistik i empiriska vetenskaper och Energiriktad grundforskning och är de tematiska inriktningar inom projektbidragsformen som utlysts inom NT-området 2013, och vars ansökningar också behandlas av beredningsgrupperna. Andra bidragsformer Denna handbok vänder sig främst till dem som deltar i beredningen av ansökningar till Vetenskapsrådets stora utlysning inom naturvetenskap och teknikvetenskap. Internationell postdok, konferensbidrag m m behandlas i särskild ordning. Mer information om bidragen finns på www.vr.se. Ansökningar om dyrbar vetenskaplig utrustning, stora databaser, driftsbidrag och planeringsbidrag inom alla vetenskapsområden söks via RFI. NTs beredningsgrupper bedömer i ett första steg de som faller inom NT-området. Hanteringsordning för dessa bidragsformer återges i kap. 7 och utlysningstexterna återfinns på www.vr.se.

10 Ansökningar om Operativt stöd till polarforskning samt Rambidrag forskningssamarbete Kina bereds även dessa i NTs beredningsgrupper i ett första steg om de faller inom NT-området. Hantering av dessa bidragsformer återges i kap. 6 och utlysningstexterna återfinns på www.vr.se.

11 4. Beredningsgrupper inom naturvetenskap och teknikvetenskap 4.1 Beredningsgruppsindelning för behandling av ansökningar inom naturvetenskap och teknikvetenskap ÄR-NT:s protokoll nr 70 (Sammanträde 2012-10-24) 1. Matematiska vetenskaper Algebra; Beräkningsmatematik och numerisk analys; Diskret matematik; Geometri; Matematisk logik; Matematisk analys; Optimeringslära; Sannolikhetsteori och statistik; Systemteori; Tillämpad matematik 5. Analytisk, fysikalisk och teoretisk kemi Analytisk kemi; Biofysikalisk kemi; Fysikalisk kemi; Kemometri; Kvantkemi; Mikrofluidik; Molekylsimulering; Teoretisk kemi; Ytoch kolloidkemi 2. Datavetenskap Datorarkitektur; Datorsystem; Datorteknik; Interaktionsteknik; Människa datorinteraktion (interaktionsdesign); Programvaruteknik; Språkteknologi (språkvetenskaplig databehandling); Systemvetenskap, informationssystem och informatik; Teoretisk datalogi 3. Subatomär fysik, rymdfysik och astronomi Acceleratorfysik; Astrofysik; Astronomi Astropartikelfysik; Fusion; Kosmologi; Matematisk fysik; Plasmafysik; Relativitetsteori; Rymdfysik; Strålningsfysik (icke-medicinska aspekter); Subatomär fysik 4. Atom- och molekylfysik, optik och kondenserade materiens fysik Atom- och molekylfysik; Beräkningsfysik; Kemisk fysik; Klusterfysik; Kondenserade materiens fysik; Kvantinformation och kvantoptik; Kvantvätskor och kvantmaterial; Makromolekylfysik; Optik; Statistisk fysik; Struktur- och vibrationsfysik 6. Organisk och oorganisk kemi Bio-oorganisk kemi; Elektrokemi; Farmaceutisk synteskemi; Fasta tillståndets kemi; Klusterkemi; Kärnkemi; Lösningskemi Materialkemi (syntesaspekter); Metallorganisk kemi; Oorganisk kemi; Organisk kemi; Polymerkemi 7. Geologi och geofysik Geodesi; Geofysik; Geologi; Geoteknik Glaciologi; Kvartärgeologi; Mineralogi; Naturgeografi; Paleoklimatologi; Paleontologi och paleobiologi; Petrologi; Tektonik 8. Processer i mark, luft och vatten Geokemi; Hydrologi; Miljökemi; Klimatforskning; Markvetenskap; Meteorologi och atmosfärsforskning; Oceanografi 9. Biokemi och strukturbiologi Biokemi; Glykobiologi; Nukleinsyrors biokemi; Proteinkemi och enzymologi; Molekylär biofysik; Strukturbiologi

12 10. Cell- och molekylärbiologi Cellbiologi; Epigenetik; Funktionsgenomik; Immunologi; Molekylärbiologi; Neurobiologi och neurokemi; Proteomik 11. Organismbiologi Bioinformatik; Botanik; Genetik; Mikrobiologi; Systembiologi; Toxikologi; Utvecklingsbiologi; Zoologi 17. Bioteknik, kemiteknik och miljöteknik Bioenergi; Biokatalys och enzymteknik; Bionanoteknik; Bioprocessteknik; Katalys; Kemisk processteknik; Kemiteknik; Livsmedelskemi; Livsmedelsteknik; Läkemedelsbioteknik; Miljöteknik; Naturresursteknik; Pappers-, massa- och fiberteknik; Separationsteknik; Vattenteknik 12. Ekologi, systematik och evolution Biologisk systematik; Ekologi; Etologi; Evolutionsbiologi 13. Elektronik, elektroteknik, halvledarfysik och fotonik Elektrisk mät- och apparatteknik; Elektrofysik; Elektronik; Elektroteknik; Elkraftteknik; Fotonik; Halvledarfysik; Radioteknik 14. Signaler och system Datorseende; Kommunikationssystem; Reglerteknik; Robotik; Signalbehandling 15. Tillämpad fysik Biofysik; Lågtemperaturfysik; Magnetism och spintronik; Mesoskopisk fysik; Nanovetenskap och nanoteknik; Sensorteknik; Supraledning; Tunnfilmsteknik; Yt- och kolloidfysik 18. Materialvetenskap Bearbetnings-, yt- och fogningsteknik; Keramiska material och keramteknik; Kompositmaterial och teknik; Korrosionsteknik; Materialdesign; Materialkarakterisering; Materialkemi (ej syntes); Materialstruktur; Metalliska material och metallurgi; Polymera material och polymerteknik; Tunnfilmsmaterial 19. Medicinsk teknik Artificiella organ; Biomaterial; Biomekanik; Biooptik; Biosensorteknik; Fysiologisk mätteknik och modellering; Medicinsk apparatteknik; Medicinsk bildanalys och bildbehandling; Medicinsk bioteknik; Medicinsk ergonomi; Medicinsk informatik; Medicinsk laboratorie- och mätteknik; Medicinska material och protesteknik; Radiologi och bildbehandling; Strålningsfysik (medicinska aspekter); Talteknik och teknisk audiologi 16. Teknisk mekanik Energiteknik; Farkostteknik; Hållfastshetslära Materialmekanik; Reologi; Reaktorteknik; Rymd- och flygteknik; Strömningsmekanik och akustik; Tribologi

13 4.2 Riktlinjer för sammansättningen av beredningsgrupperna ÄR-NT:s protokoll, sammanträdesdatum 2002-02-25, 2005-02-04, 2005-05-25, 2011-01-26, 2013-02-07, samt tillägg till jävsregler för Vetenskapsrådet GD-beslut 34, 2005. Sammansättningen av beredningsgrupperna beslutas av ämnesrådet. Ansvariga observatörer föreslår, efter samråd med beredningsgruppsordförande, namn på ledamöter. Ansökningar från ledamöter i styrelsen, ämnesråd, beredningsgrupper och paneler får inte beredas i den grupp där ledamoten är ordförande, ledamot eller observatör. För beredningsgruppernas sammansättning gäller följande regler: Antalet beredningsgruppsledamöter inklusive ordförande ska vara minst sju och högst tretton. Ordförande väljs för ett år. Normalt är mandattiden för beredningsgruppsordförande tre år och får förlängas till maximalt sex år (inkluderar även de år då ordföranden ej aktivt deltar i beredningsarbetet, till exempel på grund av egen ansökan). Vice ordförande utses inom beredningsgruppen. Mandattiden för beredningsgruppsledamot är ett år och får förlängas till sex år. Efter sex år i beredningsgrupp övergår ordförande/vice ordförande/ledamot i karensperiod som i normalfallet varar i tre år, varefter man kan återkomma som ledamot eller ordförande i beredningsgrupp. Undantag från reglerna om mandattid i beredningsgrupp medges i två specialfall: 1) Person som varit beredningsgruppledamot i ett eller två år och som sedan utses av ämnesrådet till ordförande får sitta full mandatperiod som ordförande (d v s 3+3 år). 2) Person som varit beredningsgruppsledamot i fyra eller fem år och sedan utses av ämnesrådet till ordförande för en treårig mandatperiod (därefter inträder karensperiod). Beredningsgruppen ska ha en ämnesmässig och geografisk spridning i sin sammansättning. I beredningsgruppen ska minst 20 % av ledamöterna vara i utlandet verksamma forskare, gärna fler. Ledamöter i RFIs beredningsgrupper kan inte väljas (för samma period) p g a risk för tvåinstansjäv. Vid tillsättning av beredningsgrupp ska jämn könsfördelning eftersträvas (minst 40 procent av underrepresenterat kön). Om detta ej kan uppnås ska observatören inför ämnesrådet motivera orsaken till detta samt meddela vilka personer av underrepresenterat kön som tillfrågats om medverkan men tackat nej. Rektorer, dekaner och storinstitutionsprefekter bör ej utses till beredningsgruppsledamöter. Om beredningsgruppsledamot (inklusive ordförande) har egen ansökan som ska behandlas i beredningsgruppen, måste beredningsgruppsledamoten (inklusive ordförande) antingen avstå från årets beredningsarbete eller så ska ansökan behandlas i annan beredningsgrupp.

14 4.3 Beredningsgruppernas ordförande, observatörer, handläggare samt mötesdatum

15 4.4 Rollfördelning mellan beredningsgruppsordförande, vice ordförande, observatör och Vetenskapsrådets personal Beredningsgrupperna har utsetts av ämnesrådet, vars ledamöter utgör observatörer i beredningsgrupperna. Ordförande, observatören, och personal vid Vetenskapsrådet upprätthåller gemensamt ämnesrådets och Vetenskapsrådets policy i beredningsarbetet. Ordförande planerar och leder mötet och är ansvarig för att det genomförs i enlighet med Vetenskapsrådets regler och policies. Observatören har en väsentlig roll som förmedlare av styrelsens och ämnesrådets intentioner för beredningen samt för återkoppling till ämnesrådet. Observatören deltar inte i beredningsgruppens granskningsarbete. Vice ordförande leder beredningsgruppsmötet då ordförande måste lämna möteslokalen vid jäv. Varje beredningsgrupp har en ansvarig handläggare samt en forskningssekreterare från Vetenskapsrådet, som bistår ordförande i planeringen av mötet, ansvarar för den administrativa hanteringen i beredningen, samt förmedlar sakkunskap vad det gäller hanteringsordningar, regler, praxis etc. Huvudsekreteraren har ett övergripande ansvar för beredningsprocessen och besvarar frågor av principiell natur samt hanterar inkomna klagomål efter beslut.

16 5. Tidplan för beredningen 2013 1 april Alla ledamöter i beredningsgrupperna klara (nominerade) 11 april Sista ansökningsdag NT (bilaga S: 16 april) 12-19 april Registrering av ansökningar 3 maj Workshop om fördelning av ansökningar på beredningsgrupp 8 maj Samråd med MH, HS och U om ansökningar 16-17 maj NT-rådsmöte (beslut om ledamöter) 22 maj Ordförandemöte 27 maj Stoppdatum för placering av ansökningar i beredningsgrupper och sista datum för flytt mellan ämnesråd 3 juni Anmälan av jäv 10 juni Stoppdatum för fördelning av granskare på ansökan (interna) 10-14 juni Utskick print on demand 14 juni Sista datum för att be om rådgivande yttrande från annat ämnesråd eller annan beredningsgrupp 26 augusti 17 september Beredningsgrupperna sammanträder 24 september Sista dag för bg-yttrande i VR-Review 27 september NT-rådsmöte 7 oktober Omfördelningsmöte 7 oktober NT-ID gruppen sammanträder 9 oktober Panelen för Statistik i empiriska vetenskaper sammanträder 24 oktober Energimyndighetens energiutvecklingsnämnd sammanträder 25 oktober NT-rådsmöte (bidragsbeslut) 6-7 nov Beslutsmöte RFI

17 6. Beredning av ansökningar inom naturvetenskap och teknikvetenskap 6.1 Beredning av olika bidragsformer Projektbidrag Bidragsformen är främst till för etablerade forskare inom universitet och högskola som vill lösa en definierad forskningsuppgift. Vetenskapsrådet ger stöd till grundläggande forskning av högsta vetenskapliga kvalitet och vill främja forskningssamarbete och erfarenhetsutbyten. Rådsforskare med löpande bidrag till sin anställning bör normalt beviljas ett projektbidrag som stöd för sin forskningsverksamhet. Ämnesrådet har beslutat att sedan 2012 ange tydligare riktlinjer för bedömning av rådsforskares ansökningar om projektbidrag: 1. I ett första steg behandlas ansökan (från rådsforskaren) som alla andra ansökningar, helt utan randvillkor. 2. Om ansökan hamnar utanför budgetramen men får samma sammanvägda slutbetyg som den lägst rankade ansökan innanför budgetramen, och om betyget är minst 4, ska ansökan lyftas innanför budgetramen på bekostnad av denna lägst rankade ansökan. 3. Om ansökan får ett lägre sammanvägt slutbetyg än den lägst rankade ansökan innanför budgetramen, men inte lägre än betyg 4, ges ett ettårigt bidrag på 400 000 kr. Det innebär också en möjlighet att återkomma med en ny ansökan nästa år. Projektbidrag unga Bidragsformen är främst till för forskare inom universitet och högskola, med en karriärålder efter doktorsexamen på mindre än åtta år (doktorsexamen 2006 eller senare), som vill bygga upp och utveckla en självständig forskningsverksamhet. Även den som avlagt doktorsexamen tidigare kan räknas till denna kategori om det finns särskilda skäl (t ex sjukdom eller föräldraledighet). Bidrag kan sökas både av dem som vid ansökningstillfället saknar en anställning (men där värdinstitutionens prefekt godkänt att en sådan ska komma till stånd) och av dem som redan har en anställning vid värdinstitutionen. Ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap avsätter i enlighet med Vetenskapsrådets styrelses beslut en tredjedel av tillgängliga medel för projektstöd till unga forskare (inklusive internationell postdok). Vetenskapsrådet finansierar i denna bidragsform maximalt 75 procent av sökandes lön. Projektbidrag unga bereds åtskilt från vanliga projektbidrag (separata listor med rangordningar ska tas fram under beredningen). Industridoktorandprojekt Bidragsformen erbjuder forskarutbildning för anställda inom industri och näringsliv. Ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap ser gärna att forskare som har eller söker projektbidrag även medverkar i industridoktorandprojekt (ID-projekt).

18 Bedömning av ansökningarna görs i två steg: I steg 1 gör en av de ordinarie beredningsgrupperna (NT-1 till NT-19) en vetenskaplig kvalitetsbedömning enligt samma kriterier och betygsskalor som gäller för projektansökningar. Kravet på strikt vetenskaplig kvalitetsbedömning innebär bland annat att den ordinarie, ämnesspecialiserade beredningsgruppen: a) inte ska beakta meriter enligt bilaga C, punkt 7; b) inte ta hänsyn till randvillkor eller c) inte göra någon sammanfattande prioritering. Det är kompetensen hos den eller de universitetsforskare som medverkar i projektet som ska bedömas, inte den person i företaget som står som sökande. Den senare behöver således inte redovisa CV eller publikationslista. Den tilltänkta doktoranden behöver inte namnges i ansökan. Ansökningar där den ämnessakkunniga beredningsgruppen gett betyget 3 eller lägre för vetenskaplig kvalitet avslås. I steg 2 gör NT-ID en sammanvägd bedömning av den vetenskapliga kvaliteten och projektets effekter i form av kunskapsutbyte mellan företag och universitet samt industriell nytta, det vill säga förbättrade processer, produkter eller tjänster inom industrin. Även universitetets kunskapsmiljö, samt insikter i forskningsprocessens fortsättning fram till innovation, ska utvecklas av samarbetet. Operativt stöd till polarforskning Bidraget är till för att ge svenska forskare tillgång till operativt stöd för forskning i den del av Arktis som ligger utanför Sverige samt i Antarktis. Utlysningen sker i samarbete med Polarforskningssekretariatet. Vetenskapsrådet ansvarar för beredningsprocessen samt den vetenskapliga bedömningen medan Polarforskningssekretariatet ansvarar för vad som utlovas - operativt stöd. Det operativa stödet omfattar inget finansiellt bidrag för forskning utan det förväntas forskaren söka på ordinarie sätt, från Vetenskapsrådet eller annan forskningsfinansiär. Forskning i polarområdena är speciell eftersom stora resurser krävs för att ta sig till den plats där den empiriska insamlingen kan genomföras. De logistiska behoven kan vara utmanande, i många fall behövs tillstånd från andra länders myndigheter, och i alla sammanhang bör säkerhetsaspekten beaktas. Just därför är det vanligt med samordnade expeditioner, ofta i internationella team, och ofta med långa planeringshorisonter. Ansvar för att förvalta och utveckla kunskaper och kontakter om polarforskningsexpeditioner ligger hos den svenska myndigheten Polarforskningssekretariatet, som bistår svenska polarforskare med detta. Föreliggande utlysning kommer att resultera i ett antal prioriterade projekt (en road-map) som är vägledande för Polarforskningssekretariatets insatser. De prioriterade projekten sammanställs i två listor: kategori A) projekt med tidshorisont 1-3 år, och B) projekt med tidshorisont 3-10 år. Uppdelningen beror på att de ofta har olika behov: A) mer operativt inriktade, B) mer inriktade på planering och samordning. Eftersom utlysningsformen i sig inte innehåller någon finansiering för forskning är ett viktigt bedömningskriterium projektets kvalitet och sannolikhet att erhålla forskningsmedel i ett senare skede. Det är viktigt att Polarforskningssekretariatets resurser inte används till projekt med liten chans till finansiering. Även om inga finansiella medel delas ut i denna utlysning kan värdet och kostnaden på det som erbjuds vara mycket omfattande. En liknande utlysning genomfördes år 2010 som resulterade i en roadmap för Polarforskningssekretariatets program i Arktis och Antarktis (se www.polar.se).

19 Om ansökningarna och beredningen Fler än en ansökan om Operativt stöd till Polarforskning kan skickas in men ska motiveras i bilaga A. Ett erhållet operativt stöd för polarforskning påverkar inte projektledarens möjligheter att få bidrag från Vetenskapsrådet för detta eller andra forskningsprojekt. Ansökningarna bedöms i två steg: först i Vetenskapsrådets ordinarie beredningsgrupper, sedan i en ad-hoc-beredningsgrupp (polar-panel). Ansökan bedöms i Vetenskapsrådets ordinarie beredningsgrupper enligt Vetenskapsrådets bedömningskriterier, samt ytterligare tilläggskriterier (se kap 8.4 för information om dessa). Ansökan kan bedömas av en eller flera av beredningsgrupper. Tvärvetenskapliga ansökningar kommer att bedömas av flera. Sökande föreslår själv inom vilken av Vetenskapsrådets ordinarie beredningsgrupper som ansökans vetenskapliga kvalitet ska bedömas. Placeringen i beredningsgrupp bestäms dock av Vetenskapsrådet. Om kompetens saknas i någon av Vetenskapsrådets ordinarie beredningsgrupper för att bedöma vetenskaplig kvalitet ska externa granskare användas. I ett andra steg bedöms ansökningarna av en särskild panel. Panelen läser ordinarie beredningsgruppers yttranden och gör en relevansbedömning, en operativ bedömning, och en sammanvägd bedömning av ansökans kvalitet. Panelen ger också ett förslag till beslut, dvs. rangordnar ansökningarna i de två kategorierna. Om antalet ansökningar blir alltför stort för att kunna hanteras av panelen, kan Vetenskapsrådets ordinarie beredningsgruppers bedömning av den vetenskapliga kvaliteten ligga till grund för att endast ett urval av ansökningarna går vidare. Hantering av rambidrag för forskningssamarbete med Kina Bidraget är till för att stödja forskning av hög internationell kvalitet som utförs i ett långsiktigt och omfattande samarbete mellan forskare i Sverige och Kina. I samarbetet ska minst en svensk part (en eller flera forskargrupper, en centrumbildning eller liknande) och minst en kinesisk motsvarighet delta. En ansökan kan med fördel även innefatta samverkan med andra svenska lärosäten eller forskningsutförare i syfte att uppnå högsta vetenskapliga kvalitet och långsiktighet. Bidrag kan sökas inom alla vetenskapsområden och finansieras gemensamt av Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) och Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) Beredningsprocessen Ansökningarna bedöms i två steg: först i Vetenskapsrådets ordinarie beredningsgrupper, sedan i en panel. Ansökan bedöms i Vetenskapsrådets ordinarie beredningsgrupper enligt Vetenskapsrådets bedömningskriterier (se kapitel 8.4). Ansökan kan bedömas av en eller flera av beredningsgrupper. Tvärvetenskapliga ansökningar kommer att bedömas av flera. Om kompetens saknas i någon av Vetenskapsrådets ordinarie beredningsgrupper för att bedöma vetenskaplig kvalitet ska externa granskare användas. En betygströskel kommer att användas, så att endast ansökningar med ett sammanvägt betyg över en viss nivå går till bedömning i det andra steget. Tröskelnivån bestäms utifrån det totala antalet ansökningar. Panelen bedömer ansökningarnas relevans, och gör en sammanvägd bedömning av relevans och vetenskaplig kvalitet. Yttranden från steg ett är en viktig del av underlaget för kvalitetsbedömningen. Panelen ger också ett förslag till beslut där man rangordnar ansökningarna.

20 6.2 Projektbidrag med inriktning Utöver Vetenskapsrådets forskningsstöd som beslutas av ämnesråden och kommittéerna, finns medel för särskilda inriktningar som beslutas av styrelsen (vanligen delegerat till ämnesråd eller kommitté att fördela). Inriktningar som söks separat Statistik i empiriska vetenskaper Syftet med bidraget är att bidra till såväl bättre och mer tillförlitliga resultat inom de empiriska vetenskaperna som till statistisk metodutveckling. Inom snart sagt alla empiriska vetenskaper är den statistiska slutledningsprocessen en begränsning i strävan efter att åstadkomma forskning av hög kvalitet. Alltför ofta används metoder som är olämpliga i det aktuella sammanhanget, eller som är onödigt trubbiga genom att de inte till fullo utnyttjar tillgänglig statistisk teori. För att råda bot på detta välkomnar Vetenskapsrådet tvärvetenskapliga samarbeten mellan forskare inom en eller flera empiriska vetenskaper och kvalificerade statistiker. Årets satsning på Projektbidrag - Statistik i empiriska vetenskaper kommer att finansiera projekt om totalt ca 15 miljoner kronor årligen. En sökande kan endast lämna in en ansökan om Projektbidrag - Statistik i empiriska vetenskaper. Sökande som har tidigare beviljat bidrag inom Statistik i empiriska vetenskaper kan inte söka i denna utlysning. Dock kan Vetenskapsrådets andra bidrag innehas samtidigt som ett projektbidrag Statistik i empiriska vetenskaper, förutsatt gäller en annan projektidé. Beredningsprocessen Ansökningarna bedöms i två steg. I det första steget bedömer en eller flera av Vetenskapsrådets ordinarie beredningsgrupper ansökans vetenskapliga kvalitet för det empiriska området, enligt Vetenskapsrådets bedömningskriterier (se kap 8.4). Om kompetens för denna bedömning helt saknas i någon av Vetenskapsrådets ordinarie beredningsgrupper ska externa granskare användas. Yttrandet från Vetenskapsrådets ordinarie beredningsgrupper ska skrivas på engelska. I ett andra steg bedöms ansökningarna av en särskild panel med kompetens inom statistik. Denna panel utses av Ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap. Panelen läser ansökningarna och Vetenskapsrådets ordinarie beredningsgruppers yttranden och gör en helhetsbedömning av ansökningarna som omfattar både relevans för satsningen, och vetenskaplig kvalitet med utgångspunkt från ovan nämnda kriterier. Bedömningen av den empiriska delen baserar sig på yttrandet från Vetenskapsrådets ordinarie beredningsgrupper. Den särskilda panelen ger också ett förslag till beslut (dvs. rangordnar ansökningarna och föreslår finansiering). Beslut om bidrag fattas av Ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap. Inriktningar som söks genom särskild bilaga i projektbidragsansökningar Energiriktad grundforskning Energiriktad grundforskning är ett satsningsområde inom Energimyndigheten där Vetenskapsrådet och Energimyndigheten samarbetar kring kvalitets- och relevansbedömning med mera. Ansökningar som avser energirelaterad grundforskning sänds in till Vetenskapsrådet genom den ordinarie ansökningsomgången och ska innehålla en särskild energibilaga, bilaga J, som ska skrivas på svenska.

21 Energimyndigheten avsätter medel till nya projekt inom energiriktad grundforskning, med en förväntad total omfattning på cirka 15 miljoner kr per år i max fyra år. Sedan 2005 har Energimyndigheten ansvaret för hela den svenska energiforskningen, även den grundläggande forskningen. Information om Energimyndighetens insatsområden finns på www.energimyndigheten.se. Vid denna särskilda inriktning kommer inte fissionsforskningsrelaterade ansökningar att behandlas. Varje ansökan om forskningsbidrag från satsningen på energiriktad grundforskning tolkas som en deklaration från den sökandes sida att han/hon i sitt arbete kommer att söka kunskaper av betydelse för framtida energisystem och att sökanden medger att projektet kan överföras till Energimyndigheten för finansiering. Kriterier för tilldelning från en satsning på energiriktad grundforskning kommer att vara såväl hög vetenskaplig kvalitet som hög relevans för kunskapsutveckling inom området. Vetenskaplig kvalitetsgranskning görs i Vetenskapsrådets beredningsgrupper. De ansökningar som får minst betyg 4 går vidare till Energimyndighetens grundforskningskommitté för relevansbedömning och urval för finansiering från Energimyndigheten. Se kap 6.4 för avlyftshantering. Inriktning vars medel fördelas utan särskild ansökan Nya områden samt mång- och tvärvetenskap Varje beredningsgrupp har möjlighet att välja ut en ansökan om projektbidrag med tvärvetenskaplig karaktär och som ej kan erhålla bidrag inom beredningsgruppens ram. I yttrandet för denna ansökan ska det framgå vilka värden som ansökan har i relation till nya områden eller mång- och tvärvetenskap. Omfördelningspanelen väljer sedan vilka ansökningar som föreslås ämnesrådet för finansiering. 6.3 Riktlinjer och principer i beredningsarbetet Ansökningar behandlas konfidentiellt Ledamöterna i beredningsgrupperna ska behandla ansökningarna konfidentiellt. Om någon begär att få ta del av en ansökan, hänvisas han eller hon till handläggaren på Vetenskapsrådet. Även då en ledamot i granskningsarbetet rådfrågar en kollega om en ansökan ska detta göras konfidentiellt. På beredningsgruppsmöten ska diskussionerna kunna föras öppet, och därför är det av stor vikt att ingenting från dessa förs vidare utanför gruppen, annat än i form av slutlig betygsättning och yttranden. Regler kring aktivitet och anställning Bidrag söks av enskild forskare som också är projektledare och vetenskapligt ansvarig för projektet. Aktivitetsgraden i projektet ska motsvara minst 20 procent av en heltidstjänst. Projektledaren för bidrag som finansieras av Vetenskapsrådet ska vara anställd av det förvaltande organet när bidragsperioden börjar, om inte Vetenskapsrådet, det förvaltande organet och eventuell annan arbetsgivare kommit överens om något annat. Genom att signera bilaga S har företrädaren för det förvaltande organet bekräftat sitt åtagande.

22 Förenklad process för ansökningar som inte kommer ifråga för rangordning vid beredningsgruppsmötet För att öka diskussionstiden för de ansökningar som bedöms ha en rimlig chans att finansieras, fattade ÄR-NT vid sitt möte den 13 mars 2013 beslut om ett förenklat förfarande för bedömning av de ansökningar som inte kan komma ifråga för finansiering enligt nedan: Underlag för vilka ansökningar som inte tas upp till diskussion på mötet är listan med alla granskares omdömen inför mötet, där medelrankingen ligger till grund för sortering av listan. Beredningsgruppsordförande går, assisterade av forskningssekreterare och handläggare, igenom ansökningslistan och sätter "strecket", dvs den gräns under vilka ansökningarna inte kommer att diskuteras på mötet. Observatören kan delta vid denna genomgång. Man identifierar ansökningar under detta streck som ändå bör granskas, exempelvis om de tre granskarnas betygssättning av ansökan skiljer sig mycket Jämställdhetskontroll görs för att tillse att processen inte slår olika mot män och kvinnor. En tumregel är att ca 70% av ansökningarna diskuteras i detalj på mötet, men det kan variera mellan beredningsgrupperna. Alla beredningsgruppsledamöter får listan utskickad inför mötet med information om vilka ansökningar som föreslås att inte tas upp till diskussion. Föredragande får i uppgift att inför mötet föreslå betyg för de ansökningar som inte kommer att diskuteras på mötet. Vilken (ojävig) ledamot som helst kan begära att en ansökan lyfts till diskussion på mötet. En kort tid avsätts på dagordningen för eventuell diskussion kring betygsättningen av ansökningar som inte diskuterats på mötet.. Bidragsbelopp Sökt minimibelopp för projektbidrag och projektbidrag unga är 300 000 kronor per år inklusive indirekta kostnader. Medel för industridoktorandprojekt beviljas som schablonbelopp, som täcker normalt högst 50 procent av de totala projektkostnaderna. Företaget förutsätts finansiera vad som därutöver krävs för ett väl fungerande projekt. Bidragen kan omfatta alla slags projektrelaterade direkta och indirekta kostnader, exempelvis löner, resor (inklusive vistelser vid forskningsanläggningar), publiceringskostnader, mindre utrustning och avskrivningskostnader. Bidraget får inte användas till stipendier. Om en doktorand deltar får projektmedel inte betalas ut som lön för den tid som doktoranden undervisar. Vetenskapsrådet har beslutat att den genomsnittliga storleken på projektbidrag och projektbidrag unga ska vara minst 800 000 kr per år inom vetenskapsområdet naturvetenskap och teknikvetenskap. Varje beredningsgrupp ska därför vid sitt möte, innan förslagen lämnas vidare för beslut, kontrollera att medelbeloppet inte understiger det från föregående år, såväl inom beredningsgruppsramen som på de rangordningslistor som upprättats. Ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap rekommenderar att beredningsgrupperna utnyttjar möjligheten att föreslå finansiering för projektbidrag med längre bidragstider (maximalt kan fem år beviljas). För detta års beredning (2013) gäller att ca 75 procent av projekten ska beviljas bidrag för fyra år (under förutsättning att man sökt för minst så lång period). För projektbidrag unga och ID-projekt är bidragstiden fyra år i normalfallet.

23 Restriktioner rörande flera projektbidrag till samma forskare Det är tillåtet med maximalt ett löpande projektbidrag per sökande (projektledare) och per vetenskapsområde (naturvetenskap och teknikvetenskap, medicin och hälsa, humaniora och samhällsvetenskap eller utbildningsvetenskap). En konsekvens av denna policy är att projektansökningar från forskare som redan har ett projektbidrag har avförts utan granskning. Om en sökande skickar in för många ansökningar ska berörd handläggare kontakta den sökande och informera om policyn och låta den sökande välja vilken eller vilka ansökningar som ska avföras (alternativt återtas). Om den sökande inte vill (alternativt vägrar) välja eller inte kan nås bör ansökningarna tas i den ordning de inkommer till Vetenskapsrådet (den sista avförs). Den som söker projektbidrag unga kan inte samtidigt söka vanligt projektbidrag (utan inriktning) eller ha beviljats projektbidrag från Vetenskapsrådet för samma bidragsperiod. Detta gäller även projektbidrag knutet till en tidigare anställning som forskare eller forskarassistent. Tilläggsansökningar till projekt under pågående bidragsperiod beviljas ej. För att övergången till det nya systemet med ett bidrag inte ska medföra kraftigt minskade bidrag för de forskare som idag har två projektbidrag från samma ämnesråd, varav det ena av dem avslutas 2013, har Ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap beslutat om en övergångsregel. Man tillåts skicka in en projektansökan trots att man har löpande projekt även för år 2014. Man kan dock bara söka medel för den tid som kvarstår för detta löpande bidrag. En sådan ansökan kommer att behandlas på samma sätt som tidigare, d v s att den andra ansökan måste gälla en projektidé som väsentligt skiljer sig från den redan beviljade och att det ställs särskilt höga krav för att komma ifråga för ett andra bidrag. Pensionerade forskare som söker bidrag För att kunna ta emot bidrag från Vetenskapsrådet krävs att den sökande är anställd vid det förvaltande organet. Vid vissa lärosäten förekommer regelmässigt avtal om fortsatt verksamhet efter ålderspension. För andra emeriti gäller enligt sedvanerätt ett anställningsliknande förhållande. Prefekten garanterar med sin signatur på ansökan att den sökande kan bedriva sin forskning vid institutionen. Bibliometri Bibliometriska data ingår i ansökningarna om projektbidrag (bilaga C), och används av beredningsgruppen som ett (av flera) underlag för att bedöma forskarens kompetens. Goda citeringstal i vetenskapliga publikationer är en indikation på att kunskapsöverföringen till forskarsamhället fungerar väl. Sett till helheten är det dock en mindre andel av kompetensbedömningen som kan grundas på bibliometri. För att utvärdera kompetensen tillfullo bedöms också den vetenskapliga kvaliteten på publicerade arbeten, handledarfarenhet, framträdanden på vetenskapliga konferenser etc. (se även 8.2 nedan).

24 6.4 Avlyftsprinciper för särskilda inriktningar Panelen för energiriktad grundforskning sammanträder efter det att de ordinarie beredningsgrupperna har sammanträtt (i början på oktober 2013). Därför kommer de ansökningar som denna panel önskar finansiera (med särskilda relevansbilagor) att lyftas bort från de ämnesspecifika beredningsgrupperna. I de fall ansökningar, som redan placerats för finansiering inom beredningsgruppernas budgetram, tas bort kommer de att generera ett budgetutrymme för att finansiera ytterligare ansökningar inom beredningsgruppens budgetram. Frigjorda medel tillfaller i första hand berörd beredningsgrupps högst rangordnade ansökningar med relevansbilaga samt lägst betyg 5, och som bedömts som relevant för satsningen. I andra hand sker avlyft enligt beredningsgruppens rangordning. (Beredningsgrupperna ska därför även alltid rangordna ett lämpligt antal ansökningar utöver vad som krävs för omfördelningen.) 6.5 Omfördelning Efter att de ordinarie beredningsgrupperna sammanträtt tar omfördelningsprocessen vid. År 2013 görs omfördelningen av en central omfördelningsgrupp. En andel av samtliga 19 ämnesberedningsgruppers budgeterade medel, totalt 30 Mkr (2013), har reserverats för att konkurrensutsättas så att projekt-bidragsansökningar av högsta kvalitet ska kunna finansieras oavsett forskningsfält. Beredningsgrupperna upprättar rangordningslistor över projektansökningar som inte kan finansieras inom den egna budgetramen. Beredningsgrupperna ska också nominera ansökningar om Projektbidrag unga att konkurrera med övriga rangordnade projekt. Yttrande och betyg från beredningsgrupperna är underlag för omfördelningsgruppens förslag till finansiering (strikt kvalitetsbaserat).

25 7. Hanteringsordning för beredning av ansökningar om infrastrukturbidrag Ansökningarna granskas till att börja med för att avgöra om de uppfyller kriterierna för nationell infrastruktur. RFI:s beredningsgrupper står för denna granskning, sedan träffas ordförandena för att diskutera sina förslag och komma överens om vilka ansökningar som ska gallras. De som inte alls uppfyller kriterierna avslås. De kvarvarande ansökningarna behandlas sedan i tre steg. I det första steget sker bedömningen i ämnesrådens eller kommittéernas beredningsgrupper samt vid behov av externa granskare. Skriftliga yttranden inklusive betyg från ämnesrådens beredningsgrupper ligger till grund för beredningen i RFI:s beredningsgrupper som utgör det andra steget. I det tredje steget upprättar en sammanvägningsgrupp med representanter från RFI:s beredningsgrupper (vanligen ordförandena) ett beslutsunderlag till RFI. Vid mötet i november beslutar RFI om vilka ansökningar som ska beviljas eller avslås. Ansvarsfördelningen mellan beredningsgrupperna vid ämnesråden och RFI är sådan att den vetenskapliga bedömningen främst görs av ämnesrådens beredningsgrupper medan RFI:s grupper svarar för värdering av den långsiktiga och övergripande strategiska betydelsen och av hur väl ansökan uppfyller RFI:s kriterier för forskningsinfrastruktur. Den RFI-beredningsgrupp som har huvudansvar för ansökan ansvarar för att ansökan får en fullgod bedömning, dvs begär vid behov in kompletterande yttranden från externa granskare. Steg 1 bedömning i ämnesrådens beredningsgrupper Varje ansökan ska ges en vetenskaplig bedömning i minst en av ämnesrådens beredningsgrupper, eller om det inte är möjligt av minst två externa granskare. Dessa beredningsgruppers yttranden ska avges före beredningen i RFI:s beredningsgrupper. De skriftliga yttranden som ämnesrådens beredningsgrupper avger ska innehålla betygsättning och skriftlig motivering av följande kriterier: a) Nytänkande och originalitet En bedömning av nytänkande och originalitet på både den forskning som är tänkt att stödjas av infrastrukturen och den infrastruktur som ansökan avser. Betygsskalan är sjugradig: Enastående 7 Utmärkt 6 Mycket bra till utmärkt 5 Mycket bra 4 Bra 3 Svag 2 Dålig 1 b) Projektets vetenskapliga kvalitet En bedömning av den vetenskapliga kvaliteten på den forskning som är tänkt att stödjas av infrastrukturen. Betygsskalan är sjugradig, se ovan.