Skogen + Naturen på hösten. Åk 4

Relevanta dokument
Naturen på hösten. Årskurs 4, hösten 2015 Råsslaskolan

Vad ska ni kunna om djur?

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

1. Vart är trattkantarellen mindre vanlig? 2. Hur växer trattkantarellen? 3. Hur ser den ut?

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

men - du får inte skada stängsel och. du måste stänga grindarna efter dig.

Anpassningar i naturen. Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper

Allt om årstiderna - Vintern

Filmhandledning. Vem bor i skogen? CINEBOX En del av Swedish Film AB

Vuxen 1. Barn 1. Många djur bor under marken. Vilket gulligt djur av dessa gräver sina bon under marken?

Facit till Aktivitetsboken, 1. Skogen

Svar till spelkorten

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Uppdrag: SPINDELNS KROPP

Vad vill du göra på stranden? Vågar du vara ute i naturen på natten? Finns det farliga djur i Sverige?

KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN

Biologi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

RÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN

Allemansrätten en unik möjlighet

Efter istiden, som tog slut för ca år sedan, började Finland det vill säga landet stiga upp ur havet.

SMÅKRYP PÅ LAND. Innehåll. Malmö Naturskola, 2013

Språkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson

Hälsningar alla barn och pedagoger på Signalen

Allemansrätten paddling

Biologi Livets utveckling

Allt om årstiderna - Hösten

1. Vad är allemansrättens

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Bedömningsstöd. Biologi 1-6. Lärarinformation

SKOGSLEKAR I TYRESTA

Allemansrätten på lätt svenska

LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS

SMÅKRYP. För vem: Skolår 3-9 När: maj-okt. Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig!

Upptäck Sverige Lgr 11

DÄGGDJUR. Utter. Utter

Centralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11:

Alla plockar svamp och bär (s.6)

Biologi Livets utveckling

Artkunskap Träd i närområdet

Facit till Tummen upp! Svenska Kartläggning åk 3

MED ÖPPNA ÖGON. Text och musik och arrangemang: Gerd och Alf Strandberg

På besök i rovdjurens land

Allemansrätten en unik möjlighet

4.2 Vad är träd bra för?

Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren

SMAK- PROV. Utkommer till ht 14

Råd och anvisningar för kompostering av trädgårdsavfall. Kretslopp

Boken om Biologi. Boken om Biologi är en grundbok i biologi för åk 4-6. PROVLEKTION: Fascinerande växter

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på)

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Tänk dig en värld utan blommor, frukt, kaffe eller choklad!

Utvecklingen av elevers förståelse av ekologiska processer. Gustav Helldén LISMA Sektionen för lärande och miljö Högskolan Kristianstad

Urdjur mm. Läs sidorna: (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) (bakterier) (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Stenåldern. * Från ca år fkr till ca 2000 år fkr *

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Naturskolans program är en upplevelsebaserad undervisning där eleverna får lära med hela kroppen och alla sinnen ute i naturen.

Allemansrätten SVENSKA

Allemansrätten en unik möjlighet


Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.

Allemansrätten INTE STÖRA - INTE FÖRSTÖRA. är huvudregeln

Skogsvårdsplan. Kungshamns Samfällighetsförening

HÅLLBARHETSFRÅGOR I FÖRSKOLAN - UTIFRÅN EN UTFORSKANDE INGÅNG

Kompostering av matavfall. Information till dig som tänker kompostera matavfall.

NATURRESERVAT I VÄRMLANDS LÄN NIKLASDALS LÖVSKOG

Du kanske minns att man talade mycket om algblomning för bara ett par år sedan? Det gick inte att bada och fiskar blev förgiftade och dog.

SOLROSEN HELINANTHUS ANNUUS. Fakta om solrosen

Nedbrytning. Gråsuggor, daggmaskar och andra småkryp. åk Foto: Bo Lindvall/Malmö Stad

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor

Biologi. Livet på jorden

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

SÖDRA HYN VANDRA I VACKERT NATURLANDSKAP

Frågesport om allemansrätten

BESKÄRNING Morfologi och grundläggande strukturer, samt kort om trädsjukdomar. Vi börjar med stammen och grenens uppbyggnad

Ekosystem ekosystem lokala och globala

ENKEL Svenska Vilka skolämnen har du haft idag? 2. Vilka skolämnen tycker du bäst om? 3. Vilka skolämnen tycker du inte om?

Syfte På ett handfast sätt få förståelse för arternas betydelse för ekosystemets/naturens överlevnad.

Normer & värden.

EGEN MATKOMPOST.

Förslag på inledning. Att göra i trädgården. Studera fjärilens livscykel. Undersök bikupan. Artrally

Välkommen till Västergården på Hjälmö

Lärarhandledning. Varglådan. Hur kan jag använda materialet i min undervisning? Innehåll i lådan: Vargens biologi

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete

De stora rovdjuren. En skolbroschyr från. Övningar. Fakta. Spår. Kartor. Foto: Sara Wennerqvist/Wildnordic

! Vecka 45. TitaNO Biologi, v ! - Veta vad biologi handlar om! - Förklara vad som skiljer en levande varelse från något som inte lever!

SMÅKRYP I SÖTVATTEN. Innehåll. Malmö Naturskola


Del 1. 3,2-4,6 miljarder år sedan

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.

FUNGUS. Studiematerial gällande. - ett musikaliskt svampäventyr. FUNGUS fakta. av Sofia Finnilä bilderna av Tellervo Syrjäkari

Värme, kyla och väder. Åk

OMGIVNINGSLÄRA. Förlagsaktiebolaget Otava, Helsingfors

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva

Transkript:

Skogen + Naturen på hösten Åk 4

Vad innehåller detta område! Biologi Olika sorters skogar Planterad skog/urskog Vanliga träd Användning av träd Svamp Vanliga svampar Nedbrytning Nedbrytare: myra och daggmask Flyttfåglar Näringskedja Spridning av frön och frukter Allemansrätten Papperstillverkning

Biologi Att lära sig om ämnet biologi, betyder att man studerar allt som är levande på jorden. Ordet biologi betyder just läran om livet.

Vad finns det för skog? Barrskog: gran, tall (barrträd) (vanligast om man tittar på hela Sverige) Lövskog: ek, bok, björk, asp, al m.m. (lövträd) (Finns mest lövskog i Skåne) Blandskog: finns både barrträd och lövträd blandat.

Skillnad planterad skog/urskog En planterad skog är planterad av oss människor och det finns samma sorts träd i en planterad skog. Ofta står träden på fina rader. Alla träd i en planterad skog är oftast lika gamla. I en urskog finns det både gamla och unga träd. Träden lite huller om buller. Frön från träden landar på marken och blir till nya träd. Människan har inte gjort något i en urskog. Koll på NO s. 18

Trädrot Pålrot Ytliga rötter Koll på NO s. 8-9.

Vad använder vi skogen till?

Papperstillverkning

Forts. Så här tillverkar man papper från ett litet frö. https://www.youtube.com/watch?v=brmvwlyssaa

Träd Björk : svartvit stam Ek: ofta mycket gamla träd Bok:

Träd forts. Gran: barrträd Tall: barrträd Kastanj: Arbetsblad 7 Trädens frukter Arbetsblad 2 Skillnaden mellan gran och tall

Träden på hösten Löven blir gula och röda (trädet drar in klorofyllet till stammen) Träden tappar sina löv lite senare på hösten. Detta gör dem för att överleva. När löven sitter på träden avdunstar vatten hela tiden från löven. På vintern när vattnet i marken fryser (tjäle) kan inte träden suga upp nytt vatten och då hade trädet torkat ut. Barrträden fäller inte sina barr varje år. De har ett skyddande vax, som gör att vattnet inte avdunstar. Stencil Enkel biologi 12 Koll på NO s 24 25

Blomman Stencil Blommans delar

Blommans delar Blomman är till för att blomman ska kunna föröka sig(bilda nya frö) Bladen tillverkar den näring som växten behöver genom fotosyntesen. Stjälken ger växten stöd och har rör inuti sig som transporterar vatten och näring. Roten suger upp vatten och näring från jorden. Dessutom håller roten växten på plats.

Svamp hatt ring strumpa skivor fot rör mycel Stencil Svampens delar

Svamp Den största delen av svampen finns under marken (mycel=rötter). Giftiga svampar: t.ex. röd och vit flugsvamp Ätbara svampar: kantarell, Karljohansvamp, champinjoner m.m. Mycel(svampens rötter) lindar sig runt trädens rötter och hjälper trädet att ta upp vatten från marken. Som tack får svampen sockernäring från trädet = samarbete Stencil Enkel biologi 34 Koll på NO s. 11

Vanliga svampar Röd flugsvamp Karl Johan svamp Kantarell Champinjon

OBS Tänk på att aldrig plocka svamp och äta om du inte är helt säker på vad det är för svamp du hittar. Stencil Odla svamp Stencil Svampar är viktiga i skogen

Tänk själv! Varför ser vi inte alla löv som trillat ner från träden förra hösten?

Nedbrytning När löven trillar ner och landar på marken händer följande: Först angrips lövet av svampar och bakterier som gör lövet lite mjukare. Detta kallas att lövet förmultnas. Nedbrytare som gråsuggor, daggmaskar och myror äter på löven. När de bajsar ut så blir deras bajs till ny jord med näring till växterna.

Myran Myrstack Arbetsblad 5 Studera myror Arbetsblad 6 Likheter och skillnader https://www.ne.se/play/ur/program /151571 Koll på NO s. 12-13 Myran 60 olika arter i Sverige Tillhör djurgruppen insekter Har sex ben 2 antenner Har huvud, mellankropp och bakkropp På vintern övervintrar myrorna längst ner i myrstacken som ligger under marken Myror äter bär, växtdelar, insekter, larver och bladlöss. Bara hanarna som har vingar. Det är honorna i myrstacken som hämtar mat, bygger stacken m.m. Det finns en drottning i varje stack som lägger ägg.

Daggmasken Daggmasken Fakta om daggmasken De gör långa gångar under marken som luckrar upp jorden (luftar den) och då har regnet lättare att komma ner i marken. Daggmasken äter växtdelar som den drar ner i gångarna. Tvåkönad Andas via huden (solen torkar ut)

Kompost Naturen tar hand om sitt eget avfall: löv, grenar, visset gräs, döda djur m.m. Detta tar nedbrytarna hand om. Vi människor kan göra likadant med vårt avfall och lägga det i en kompost. Dock kan vi bara lägga trädgårdsavfall och matavfall där, dvs sådant som kan brytas ner och inte lägga några giftiga eller skadliga saker där. När sakerna i komposten har förmultnat helt är där kvar en näringsrik jord som man kan återanvända i trädgården. Koll på NO s. 26-27

Rovdjur eller bytesdjur Rovdjur jagar andra djur och äter kött. Exempel på rovdjur är lodjuret, varg och räv. lodjur rådjur Bytesdjur är växtätare som rovdjuren jagar och äter. Exempel på bytesdjur är hare, rådjur och älg.

Näringskedja Växt Växtätare (bytesdjur) Köttätare (rovdjur) I en näringskedja visar man vem som äter vem/vad. Det börjar alltid med en växt. Koll på NO s. 14-17

Hur sprids frön/frukter? Med hjälp av vatten (kan färdas långa sträckor) Med hjälp av vinden (lätta, små och många) Med hjälp av djur (taggiga, sträva, klibbiga, goda) Slungas iväg från moderplantan Koll på NO s. 28-31

Hur sprids denna frukt/frö?

Hur sprids denna frukt/frö?

Hur sprid denna frukt/frö?

Hur sprids denna frukt/frö?

Hur sprids denna frukt/frö?

Hur sprids denna frukt/frö?

Hur sprids denna frukt/frö?

Hur sprids denna frukt/frö?

Fåglar på hösten Stannfåglar Dessa fåglar stannar kvar i Sverige. De äter bär och frön. Detta gäller t.ex. talgoxe, gråsparv och domherre. Flyttfåglar Dessa fåglar flyger till varmare länder. De äter insekter och andra småkryp. De flyttar inte på grund av att de fryser, utan för att det inte finns några insekter i Sverige på vintern. Koll på NO s. 32-33

Flyttfåglar http://www.ne.se/play/ur/program/100925 Arbetsblad 9 Rovfåglar

Allemansrätten https://www.naturvardsverket.se/allemansratten Inte störa inte förstöra! Vandra, cykla och rida Absolut, men se till att inte förstöra skogsplanteringar. Dessutom kan man inte gå på åkrar som är sådda. Man kan inte rida och cykla på motionsspår eller vandringsleder. Campa gärna något dygn, men inte på någon åker eller i närheten av något bostadshus eller i någons trädgård utan tillstånd. Hunden ska vara kopplad 1 mars 20 augusti. Ta med skräpet hem. Plocka bär, svamp m.m, men tänk på att det finns fridlysta växter.

Allemansrätten forts. Tänk på att inte elda om det råder minsta fara för brand vid torrt väder råder ofta eldningsförbud. Tänk på att inte elda direkt på, eller alldeles intill berghällar. De spricker sönder och får skador som aldrig går att reparera. När du har eldat släck elden ordentligt. Stencil Allemansrätten

Nationalpark - naturreservat Skyddade områden. Här gäller speciella regler om vad man får och inte får göra i dessa områden. Koll på NO s. 19

Arbetsblad Arbetsblad 8 Skogens minsta däggdjur Arbetsblad 4 Gråsuggans miljö Extrauppgift Stencil Skogens alfabet

Inför provet Det är viktigt att du är klar med samtliga stenciler och arbetsblad. Så här kan du förbereda dig: Läsa och kunna faktan som finns i denna PowerPoint Koll på NO s. 8-9, 11, 13, 15-16, 18-19, 24-27 och 28-31